Sjukvårdslogistik. - litteraturstudie

Transkript

1 Sjukvårdslogistik - litteraturstudie 1

2 Innehåll Denna litteraturstudie är avsedd att vara ett stöd för Memeologens arbete med verksamhetsutveckling med utgångspunkt av sjukvårdslogistik. Litteraturen kommer till största del från Norden, då det är liknande sjukvårdsförhållanden som i Sverige och därför mer relevant, samt från de senaste åren för att det ska vara relativt nya artiklar. I denna studie har jag till stor del använt mig av källorna som jag hittat i idéskriften Vårdlogistik av Lars Arvidsson från Sveriges kommuner och landsting. Sjukvårdslogistik är starkt kopplat till patientflöden. Enligt Sinreich & Marmor (2005) kan man definitionsmässigt säga att inom flödeskartläggningar studeras material- och informationsflödet och i processkartor studeras patientflödet (se bild). Jag har därför försökt fokuserat på den andra definitionen gällande kartläggning av patientflöden. 2

3 De sekundärkällor jag hittat i artiklar kring ämnet har varit så relevanta att jag gjorde endast några få egna sökningar på databaser och internet. Branschtidningar gav 0 i resultat. Sökord bestod av sjuk/vårdlogistik, patientflöden och processkartor. Många artiklar handlar om triage och flödet genom akutmottagningar. Jag sökte studier från ett bredare perspektiv då triage är väl inarbetat och enbart fokus på akutmottagningar blir skevt för denna litteraturstudie. Branschtidningar Databaser Umeå Universitets forskningspublikationer DiVA MEDLINE PubMed Mediearkivet Emerald De artiklar och material som varit intressanta för temat sjukvårdslogistik refereras i en kort sammanfattning med författare, år, titel och internetlänk. 3

4 Modeller och verktyg i urval Value Stream Mapping Lummus et al., 2006, Improving Quality through Value Stream Mapping: A Case Study of a Physician s Clinic, Total Quality Management Vol. 17, No. 8, , October 2006 This paper reports on a value stream mapping project in a small medical clinic that resulted in recommendations that would significantly lower patient wait time and increase patient throughput. The new system can increase the capacity of the office without adding people or equipment, lower waiting times for people with scheduled appointments, increase the opportunity for patients without appointments to be seen at the last minute, and lower the stress levels for the clinic s staff. By Value Stream Mapping workers diagram work processes, aiming to eliminate steps that aren t valuable to customers (patients). 4

5 Fast Track Considine etal., 2008, Effect of emergency department fast track on emergency department length of stay: a case control study, Emergency Medicine Journal. Vol sid En metod med syfte att öka effektiviteten och flödet genom akutmottagningen, är ett alternativt flöde genom akutmottagningen. Vilka patienter som behandlas i detta flöde varierar, men en variant är att patienter med icke-akuta, enkla behov hanteras i fast trackflödet för att dessa patienter snabbt ska hanteras och inte förlänga köer på akutmottagningen. Bra Mottagning Strindhall & Henriks, 2007, How Improved Access to Healthcare Was Successfully Spread Across Sweden. Quality in Management of Health Care, Vol. 16, No. 1, pp En konceptuell modell för att förbättra tillgängligheten började utvecklas år 1999, kallad Bra mottagning (BM). Modellen är grundad på en övertygelse om att långa väntetider är ett slöseri med resurser och att de utgör en säkerhetsrisk för de patienter som väntar. Dessutom upplever personal inom de verksamheter som har problem med dålig tillgänglighet ofta en stressfylld arbetsmiljö. Det pedagogiska angreppssättet i Bra mottagning omfattar fyra lärande seminarier under en period av åtta till nio månader. Lärande processen, team utveckling, ledarskap och spridning av förändringskoncept för att förbättra tillgängligheten har utvecklats genom upprepade cykler av förbättringsarbete. Sedan 1999 har två nya Bra mottagningsomgångar startat varje år. De första 11 verksamheterna från Jönköpings läns landsting som deltog I BM1- BM3 minskade sina väntetider från 90 dagar till sju dagar inom åtta månader. En förbättring på 93 % (83 dagar). Resultatet har varit hållit i sig under de sju år som gått. I hela Jönköpings läns landsting hade år 2006, 40 % av alla mottagningar (179 st) uppnått avancerad tillgänglighet. Sedan den nationella spridningen av Bra mottagning startade har anställda i 316 team från 16 olika landsting i Sverige deltagit. Av dessa har 80 % förbättrat tillgängligheten för sina patienter och 32 % av dem har uppnått avancerad tillgänglighet under en period av 8-9 månader. 5

6 Artiklar och publikationer i urval Côté M., 2000, Understanding Patient flow, Department of Health Care Administration Decision Line, March 2000 En kortare artikel som går igenom och förklarar patientflödets vikt inom sjukvården. Patient flow can be described by one of two complementary approaches: clinical or operational. Regardless of approach, all patient flows share four common characteristics: (1) an entrance, (2) an exit, (3) a path connecting the entrance to the exit and (4) the random nature of health care elements. Arvidsson Lars, 2007, Vårdlogistik rätt patient får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt till rätt kostnad. SKF, Beställningsnummer: 5125 En idéskrift om bättre service och effektivitet i vården från Sveriges kommuner och landsting. Arvidsson menar att Logistik är ett kunskapsområde som har fått allt större strategisk betydelse för ledning och styrning av verksamheter inom helt skilda branscher. Genom att anlägga ett logistiskt perspektiv på en verksamhet blir det helheten och slutresultatet som kommer att stå i fokus. Inom hälso- och sjukvården har logistik och processtyrning också funnit allt fler tillämpningar. Det arbete som pågår för att förbättra tillgänglighet och kvalitet i vården har ofta sin grund i ett logistiskt tänkande. 6

7 Erfarenheten visar emellertid att kunskapen om logistik och processtänkande många gånger är begränsade inom hälso- och sjukvårdssektorn, liksom att de flesta tillämpningar saknar en teoretisk förankring. Detta gör att man inte tar tillvara hela den potential som kan ligga i ett processarbete. Bristen på teoretisk kunskap begränsar också möjligheten att analyserna effekterna för att få fram väl underbyggda och mer generella slutsatser. Idéskriften ska: - Ge beskrivning av logistikområdet, dess huvudbegrepp och tillämpningsområden. - Ge en översikt av forskningsfront och kunskapsläge. - Ge exempel på hur logistik och processtänkande mer systematiskt kan användas för att öka tillgänglighet, kvalitet och effektivitet inom vård och omsorg. Målgrupp är givetvis alla som vill få en ökad kunskap om logistikens grunder och hur dessa skulle kunna användas för att förbättra sjukvården. Mer speciellt riktar sig skriften dock till dem som har i uppdrag att leda och styra verksamheten inom landsting och kommuner. Genombrott II att korta köer och väntetider till och inom hälso- och sjukvården. Från test till spridning av en fungerande arbetsmetod, 1998, Landstingsförbundet. Under hösten 1997 och våren 1998 genomförde Landstingsförbundet pilotprojektet Genombrott att korta köer och väntetider till och inom hälso- och sjukvården. Syftet var pröva om metoden Genombrott som under benämning Breakthrough Series utvecklats vid the Institute for Healthcare Improvement i Boston, USA kunde fungera i Sverige. Erfarenheterna liksom metoden beskrivs utförligt i en rapport, som kan beställas från Landstingsförbundet (beställningsnummer 1821). Sammanfattningsvis konstaterades att bland annat att: 1. Genombrott som metod fungerade utmärkt i svensk hälso- och sjukvård. Deltagarna var övervägande positiva och uppnådde på kort tid resultat som de inte trodde var möjliga. 2. Ledningens absoluta, bestående och synliga stöd är en förutsättning och förbättringsmålen bör ligga i linje med organisationens strategiska utvecklingsplan. 3. Metoden löser varken personal- eller ledarskapsproblem, men kan göra sådana eventuella problem tydliga. 7

8 4. Metoden bygger på ett tvärprofessionellt angreppssätt. Läkarmedverkan är nödvändig, men inte tillräcklig. Graden av framgång i förbättringsarbetet har ett klart positivt samband mellan läkarkårens och särskilt chefers aktiva medverkan. 5. Utvecklings- och förbättringsarbete förefaller ännu inte betraktas som en normal del av det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården. 6. Viss s.k. luft i systemet är nödvändig och ger utrymme för processers normala variationer samt möjliggör tid för reflektion och eftertanke. Möjligheter till det senare är fundamentalt för en lärande organisation. Rapporten beskriver 3 strategier och 27 koncept som kan användas för att förbättra vårdens tillgänglighet och patienternas flöde inom sjukvården. A%2F%2Fwww.skl.se%2FMediaBinaryLoader.axd%3FMediaArchive_FileID%3D61fbb d-4d87-b183-6ef0f8f79e38%26MediaArchive_ForceDownload%3Dtrue&ei=ZwZRU5uiLunOygPszYFg&usg=AFQjCNF1zZ 6rNo382StTznDPUEl8FZYJ4g Ahmed M & Alkhamis M., 2008, Simulation optimization for an emergency department healthcare unit in Kuwait. European Journal of Operational Research. Vol. 198 nr. 3 Artikeln försöker formulera ett supportsystem för en akut operationsavdelning i Kuwait genom att ta fram det optimala antalet av personal (läkare, tekniker och sjuksköterskor) som behövs för att maximera patienternas genomströmning och minimera väntetiden. Modellen som tas fram visade att justering av personalen gav en 28 % ökning i patienternas genomströmning och minskade väntetiden med 40 % utan utökade resurser. Modellen och de matematiska formlerna i studien togs fram med statistik från bland annat patienternas ankomsttid. 8

9 Kartläggning av patientprocesser Vägen till en patientprocessorienterad vård, 2008, Utvecklingscentrum, Region Skåne Ett sätt att skapa insikt om patienternas processer är att studera dessa genom patientprocesskartläggning. Modellen (fig 5) insatt i ett hälso- och sjukvårdssammanhang innehåller ett flertal överlappande delprocesser som patienten ställs inför, från det att ett behov uppstår till att detta blir behandlat på ett tillfredsställande vis. Var och en av delprocesserna innefattar olika typer av aktiviteter och åtgärder som påverkar patienten. Genom att kartlägga och analysera de faktiska processer som patienter genomgår kan möjligheter till förbättringar, innovationer och kostnadssänkningar öppnas upp. Ex. Sökande: Hur kommer kunderna fram till om de ska vända sig någonstans och i så fall till vem och på vilket sätt? Behovet av att söka information, kunskap och råd är något som följer med längs hela patientprocessen medan dess intensitet kan variera längs processen. Ex. Val av vårdgivare: Hur väljer kunderna vart de ska vända sig? Varför väljer de vissa instanser framföra andra? Detta är en central aspekt av tillgänglighet i första hand och kontinuitet i andra Ex. Diagnos: Hur kan diagnosförfarandet förbättras? På vilket sätt får patienten besked och hur snabbt? Vad baseras hastigheten på och vad har den för betydelse för patienten? Igen då det handlar om patientens situation så är tid och kvalitet av största vikt när det kommer till diagnos. %20webb%20och%20e-post.pdf 9

10 Övrigt Simulering Aronsson H., 2011, Logistik för sjukvården Ett framstående verktyg som används inom forskningen är simulering. Genom att i ett simuleringsverktyg bygga upp en datoriserad modell av den studerade verksamheten kan olika åtgärder och förändringar testas. Syftet kan vara att öka förståelsen för den egna sjukvårdsprocessen samt förstå vilka förändringar som är lämpligast att införa i verkligheten. Då många sjukvårdsorganisationer kontinuerligt inför förändringar, men i lägre utsträckning mäter effekterna av förändringarna kan simulering användas för att behjälpa den problematiken och i ett tidigt stadium testa vilka effekter en förändring ger, exempelvis i form av patientköer och kostnader. Förändringar av många skilda slag kan studeras genom simulering, exempelvis olika fördelningar av resurser längs en sjukvårdsprocess. Även effekten av hur styrning och koordinering bedrivs samt lokaler utformas kan analyseras. Simulations for Swedish Innovative Care Ett forskarnätverk för erfarenhetsutbyte där den långsiktiga strategin är att bygga upp ett nätverk av huvudmän och sjukvårdsledare som använder simulering som ett betydelsefullt verktyg i sin verksamhetsutveckling. I nätverket ingår förutom MMC och IEI följande Universitet och högskolor: Chalmers Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms Universitet, Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Skövde. Regionerna eller landstingen i Skåne, Uppsala, Stockholm, Östergötland, Jönköping, Blekinge, Västerbotten och Västra Götaland deltar också i nätverkets verksamhet i likhet med Socialdepartementet, Smittskyddsinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Författare: Maria Algers, april 2014 Kontaktinformation: maria.algers@gmail.com 10