DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher Bilaga 4

Transkript

1 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh Gunilla Benner Forsberg

3 Inledning Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher har fortsatt under Resultaten mäts, utvärderas och publiceras med vetenskaplig kvalitet. Den vetenskapliga utvärderingen sker tillsammans med ansvariga forskningshuvudmän vid akutsjukhusen och erfarenheter och diskussioner kring utvecklingen sker även regelbundet med företrädare för berörda kliniker på akutsjukhusen. Erfarenheter från Stockholms läns landsting har även delgetts andra landsting vid start av motsvarande arbete och det pågår erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter med de andra landstingen. Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillståndet. Aktiv hälsostyrning bygger på internationellt validerade modeller för caseoch disease management. Flera landsting utvecklar nu aktiv hälsostyrning med dedikerade vårdcoacher och resultat och erfarenheter delas mellan landstingen för att uppnå en snabb och effektiv utveckling som kan komma patienterna tillgodo. Målsättning Målsättning för det forskningsinriktade utvecklingsarbetet aktiv hälsostyrning är att: Förbättra livskvaliteten och få tryggare patienter Minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar Öka förståelse och deltagande hos patienten kring sin egen sjukdomssituation Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja och mer informerad patient Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter och inläggningar Utveckla en modell för vård av vårdtunga och utsatta patientgrupper som bygger på existerande strukturer och är långsiktigt hållbar Få fram ett underlag för utökad kunskapsstyrning inom området vårdtunga och utsatta patientgrupper Få fram ett underlag för en mer resurseffektiv hälso- och sjukvård för denna målgrupp 3

4 Vårdcoacher Tanken med aktiv hälsostyrning med specifika vårdcoacher är att hitta och stötta de patienter som har många återkommande akuta besök och sjukhusvistelser, så att vårdbehovet hos dessa patienter i vissa fall kan förebyggas och att vården när den behövs kan göras mer planerad. Enligt internationella studier och hittillsvarande erfarenheter i Stockholms läns landsting samt erfarenheter från ytterligare flera landsting uppnås flera olika effekter. Patienten upplever större trygghet och ökad livskvalitet, samtidigt som vårdkvaliteten ökar och kostnaderna minskar. Vårdcoachens uppgift är att vara ett personligt stöd för bättre hälsa, utifrån varje patients unika situation och behov samt att samordna patientens vårdkontakter. Vårdcoachen ska förmedla trygghet och stötta patienten i egenvård liksom i planeringen och koordineringen av vårdkontakter. Genom vårdcoachen ska patienter som har många vårdkontakter och stora behov av hälso- och sjukvård ges bättre förutsättningar till en upplevelse av att vården är trygg, koordinerad och patientcentrerad. Vårdcoachen är ett tillfälligt komplement till den ordinarie vården och är inte tänkt att ersätta denna. Vårdcoachen är legitimerad sjuksköterska med särskild vidareutbildning inom case och disease management. Målgrupp Målgrupperna för vårdcoachernas arbete har under 2014 varit patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare > 3 akutbesök senaste 6 månaderna), patienter med hjärtsvikt (som haft > 1 inläggning under de senaste 12 månaderna), patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL (som diagnosticerats inom öppen- eller sluten somatisk vård vid akutsjukhusen de senaste 12 månaderna), småbarn vars föräldrar söker upprepade gånger med i huvudsak astmatiska besvär, samt barn med neurologisk sjukdom med många akutbesök. En särskild anpassning av vårdcoachens uppdrag har gjorts för patienter 65 år och äldre. Det finns nu även patienter med arabiska, spanska och finska som modersmål som erhållit vårdcoachens stöd på sitt modersmål. Under året har utvecklingsarbetet utvidgats med ett pilotprojekt för patienter med psykisk ohälsa/sjukdom som ofta söker vård vid Stockholms läns psykiatriska akutmottagning (Länsakuten). Utvärdering av resultat, juni 2014 I dagsläget har cirka patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akutsjukhus i länet, av dessa har totalt patienter erhållit stöd genom vårdcoach. Varje månad får cirka 200 nya patienter stöd av vårdcoach. Då modellen för vårdcoacher är ny inom Stockholms läns landsting, såväl som inom övriga 4

5 Sverige, sker en noggrann och kontinuerlig utvärdering av vårdcoachens insatser och resultatet för patienten. Vid behov sker justering av vårdcoachens arbetssätt för att optimera patientnyttan. Målsättningen är att öka patientens självskattade livskvalitet och förebygga akuta vårdinsatser genom ett mer aktivt förebyggande arbete. Resultaten från de randomiserade studier som utvärderar aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom Stockholms läns landsting visar fortsatt goda resultat. Vid den senaste utvärderingen av aktiv hälsostyring med vårdcoach i juni 2014 var mångbesökare den dominerande gruppen med patienter patienter hade hjärtsvikt, 1090 patienter hade KOL och 666 var barn. Deltagarna är till övervägande del äldre patienter med medianålder runt 65 år för mångbesökare och runt 75 år för patienter med hjärtsvikt eller KOL. Av de vuxna patienterna hade drygt 281 patienter vårdcoach som talade antingen arabiska, spanska eller finska, 65 procent av dessa patienter var kvinnor. I den nya målgruppen för patienter med psykisk ohälsa/sjukdom som ofta söker vård vid Stockholms läns psykiatriska akutmottagning (Länsakuten) omfattades 40 patienter av stöd från vårdcoach. Patienternas livskvalitet och nöjdhet mäts också regelbundet inom ramen för de vetenskapliga studierna och resultaten är positiva. Den senaste uppföljningen med patienter visar att patienterna fortsatt förefaller ha stor nytta av vårdcoachens stöd. Patienter som randomiserats till deltagande (gruppen består av cirka 50 procent deltagare och 50 procent (nejsägare) hade 914 färre slutenvårdstillfällen och färre vårddygn än kontrollgruppen som inte erhöll stödet. Kontrollgruppens vårdkostnader var 69 miljoner kronor högre än gruppen som randomiserats till deltagande, varav cirka 50 miljoner kronor är baserat på en statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Samtidigt rapporterar patienter som erhåller aktiv hälsostyrning med vårdcoach ökad livskvalitet jämfört med kontroller (delvis statistiskt säkerställd ökning, ej ekonomiskt värderat). Emellertid noterades också vissa svårtolkade resultat: Hjärtsviktspatienter inom Stockholms läns landsting som erhåller stödet (ja-sägare) konsumerar cirka 30 procent mindre vård än kontrollgruppen medan nej-sägare konsumerar mer än kontrollgruppen. De samlade resultaten för ja- och nej-sägare blir därför mycket marginella jämfört med kontroll. I två av de andra landsting där aktiv hälsostyrning utvärderas är hjärtsvikt den målgrupp där bäst resultat kan ses. Troligen adresseras inte helt rätt målgrupp för hjärtsvikt inom Stockholms läns landsting idag, där patienterna väljs ut på annat sätt än i andra landsting. Ytterligare studier pågår inom barnområdet och psykiatri och dessa redovisas tidigast under hösten Slutsatsen är att aktiv hälsostyrning med vårdcoach förmår att öka livskvaliteten och minska vårdbehovet för vissa specifika och väl utvalda patientmålgrupper. Modellen har visat sig vara känslig, både med avseende på rätt målgrupper och i genomförandet där tekniska och metodologiska komponenter måste fungera väl 5

6 tillsammans med en tät uppföljning av vårdcoacher som levererar stödet för att uppnå önskad effekt. Riktat till fel målgrupp eller med ett felaktigt utförande har aktiv hälsostyrning med vårdcoach också visat sig kunna driva vårdkonsumtion och kostnader istället för att minska dessa. Med dessa resultat fortsätter arbetet inom aktiv hälsostyring enligt plan med målsättningen att bibehålla de goda patientrapporterade effekterna och att minska andelen oplanerad sjukvård till förmån för ett planerat omhändertagande inom Stockholms läns landsting. Arbetet kopplas även fortsättningsvis nära till genomförandet av Framtidsplanen. Publikationer och presentationer Werr J, Larsson A-C. Övervård är inte kvalitet. Kvalitetsmässan 2013, Göteborg. Reinius P, Johansson M, Fjellner A, Werr J, Öhlén G, Edgren G. A telephone-based case-management intervention reduces healthcare utilization for frequent emergency department visitors. European Journal of Emergency Medicine Oct;20(5): Forsberg B, Reinius P, Johansson M, Fjellner A, Werr J, Öhlén G, Edgren G. A telephone-based case management intervention reduces health care utilisation and costs while increasing quality of life for frequent emergency department visitors without compromising patient safety. IHEA Healthcare Facilities Management Conference, Sydney Reinius P, Johansson M, Öhlén G, Högberg M. Telephone-based case management can significantly reduce costs while increasing quality of life for frequent emergency department visitors. EHMA Annual Conference "What healthcare can we afford? Better, quicker, lower cost health services", Milano Stäck P, Forsberg B, Högberg M, Werr J, Edgren G. Risken för akut återinläggning kan förutsägas. Läkartidningen. 2012;109(48): Öhlén G. Results from large-scale RCTs evaluating telephone based casemanagement in the County Council of Stockholm, Sweden. 7th European Congress on Emergency Medicine. Antalya Fjellner A. Implementing concepts on system-level: improved quality and reduced costs. IHI International Forum on Quality and Safety in Healthcare, Paris