DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher Bilaga 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4"

Transkript

1 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh Gunilla Benner Forsberg

3 Inledning Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher har fortsatt under Resultaten mäts, utvärderas och publiceras med vetenskaplig kvalitet. Den vetenskapliga utvärderingen sker tillsammans med ansvariga forskningshuvudmän vid akutsjukhusen och erfarenheter och diskussioner kring utvecklingen sker även regelbundet med företrädare för berörda kliniker på akutsjukhusen. Erfarenheter från Stockholms läns landsting har även delgetts andra landsting vid start av motsvarande arbete och det pågår erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter med de andra landstingen. Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillståndet. Aktiv hälsostyrning bygger på internationellt validerade modeller för caseoch disease management. Flera landsting utvecklar nu aktiv hälsostyrning med dedikerade vårdcoacher och resultat och erfarenheter delas mellan landstingen för att uppnå en snabb och effektiv utveckling som kan komma patienterna tillgodo. Målsättning Målsättning för det forskningsinriktade utvecklingsarbetet aktiv hälsostyrning är att: Förbättra livskvaliteten och få tryggare patienter Minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar Öka förståelse och deltagande hos patienten kring sin egen sjukdomssituation Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja och mer informerad patient Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter och inläggningar Utveckla en modell för vård av vårdtunga och utsatta patientgrupper som bygger på existerande strukturer och är långsiktigt hållbar Få fram ett underlag för utökad kunskapsstyrning inom området vårdtunga och utsatta patientgrupper Få fram ett underlag för en mer resurseffektiv hälso- och sjukvård för denna målgrupp 3

4 Vårdcoacher Tanken med aktiv hälsostyrning med specifika vårdcoacher är att hitta och stötta de patienter som har många återkommande akuta besök och sjukhusvistelser, så att vårdbehovet hos dessa patienter i vissa fall kan förebyggas och att vården när den behövs kan göras mer planerad. Enligt internationella studier och hittillsvarande erfarenheter i Stockholms läns landsting samt erfarenheter från ytterligare flera landsting uppnås flera olika effekter. Patienten upplever större trygghet och ökad livskvalitet, samtidigt som vårdkvaliteten ökar och kostnaderna minskar. Vårdcoachens uppgift är att vara ett personligt stöd för bättre hälsa, utifrån varje patients unika situation och behov samt att samordna patientens vårdkontakter. Vårdcoachen ska förmedla trygghet och stötta patienten i egenvård liksom i planeringen och koordineringen av vårdkontakter. Genom vårdcoachen ska patienter som har många vårdkontakter och stora behov av hälso- och sjukvård ges bättre förutsättningar till en upplevelse av att vården är trygg, koordinerad och patientcentrerad. Vårdcoachen är ett tillfälligt komplement till den ordinarie vården och är inte tänkt att ersätta denna. Vårdcoachen är legitimerad sjuksköterska med särskild vidareutbildning inom case och disease management. Målgrupp Målgrupperna för vårdcoachernas arbete har under 2014 varit patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare > 3 akutbesök senaste 6 månaderna), patienter med hjärtsvikt (som haft > 1 inläggning under de senaste 12 månaderna), patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL (som diagnosticerats inom öppen- eller sluten somatisk vård vid akutsjukhusen de senaste 12 månaderna), småbarn vars föräldrar söker upprepade gånger med i huvudsak astmatiska besvär, samt barn med neurologisk sjukdom med många akutbesök. En särskild anpassning av vårdcoachens uppdrag har gjorts för patienter 65 år och äldre. Det finns nu även patienter med arabiska, spanska och finska som modersmål som erhållit vårdcoachens stöd på sitt modersmål. Under året har utvecklingsarbetet utvidgats med ett pilotprojekt för patienter med psykisk ohälsa/sjukdom som ofta söker vård vid Stockholms läns psykiatriska akutmottagning (Länsakuten). Utvärdering av resultat, juni 2014 I dagsläget har cirka patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akutsjukhus i länet, av dessa har totalt patienter erhållit stöd genom vårdcoach. Varje månad får cirka 200 nya patienter stöd av vårdcoach. Då modellen för vårdcoacher är ny inom Stockholms läns landsting, såväl som inom övriga 4

5 Sverige, sker en noggrann och kontinuerlig utvärdering av vårdcoachens insatser och resultatet för patienten. Vid behov sker justering av vårdcoachens arbetssätt för att optimera patientnyttan. Målsättningen är att öka patientens självskattade livskvalitet och förebygga akuta vårdinsatser genom ett mer aktivt förebyggande arbete. Resultaten från de randomiserade studier som utvärderar aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom Stockholms läns landsting visar fortsatt goda resultat. Vid den senaste utvärderingen av aktiv hälsostyring med vårdcoach i juni 2014 var mångbesökare den dominerande gruppen med patienter patienter hade hjärtsvikt, 1090 patienter hade KOL och 666 var barn. Deltagarna är till övervägande del äldre patienter med medianålder runt 65 år för mångbesökare och runt 75 år för patienter med hjärtsvikt eller KOL. Av de vuxna patienterna hade drygt 281 patienter vårdcoach som talade antingen arabiska, spanska eller finska, 65 procent av dessa patienter var kvinnor. I den nya målgruppen för patienter med psykisk ohälsa/sjukdom som ofta söker vård vid Stockholms läns psykiatriska akutmottagning (Länsakuten) omfattades 40 patienter av stöd från vårdcoach. Patienternas livskvalitet och nöjdhet mäts också regelbundet inom ramen för de vetenskapliga studierna och resultaten är positiva. Den senaste uppföljningen med patienter visar att patienterna fortsatt förefaller ha stor nytta av vårdcoachens stöd. Patienter som randomiserats till deltagande (gruppen består av cirka 50 procent deltagare och 50 procent (nejsägare) hade 914 färre slutenvårdstillfällen och färre vårddygn än kontrollgruppen som inte erhöll stödet. Kontrollgruppens vårdkostnader var 69 miljoner kronor högre än gruppen som randomiserats till deltagande, varav cirka 50 miljoner kronor är baserat på en statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. Samtidigt rapporterar patienter som erhåller aktiv hälsostyrning med vårdcoach ökad livskvalitet jämfört med kontroller (delvis statistiskt säkerställd ökning, ej ekonomiskt värderat). Emellertid noterades också vissa svårtolkade resultat: Hjärtsviktspatienter inom Stockholms läns landsting som erhåller stödet (ja-sägare) konsumerar cirka 30 procent mindre vård än kontrollgruppen medan nej-sägare konsumerar mer än kontrollgruppen. De samlade resultaten för ja- och nej-sägare blir därför mycket marginella jämfört med kontroll. I två av de andra landsting där aktiv hälsostyrning utvärderas är hjärtsvikt den målgrupp där bäst resultat kan ses. Troligen adresseras inte helt rätt målgrupp för hjärtsvikt inom Stockholms läns landsting idag, där patienterna väljs ut på annat sätt än i andra landsting. Ytterligare studier pågår inom barnområdet och psykiatri och dessa redovisas tidigast under hösten Slutsatsen är att aktiv hälsostyrning med vårdcoach förmår att öka livskvaliteten och minska vårdbehovet för vissa specifika och väl utvalda patientmålgrupper. Modellen har visat sig vara känslig, både med avseende på rätt målgrupper och i genomförandet där tekniska och metodologiska komponenter måste fungera väl 5

6 tillsammans med en tät uppföljning av vårdcoacher som levererar stödet för att uppnå önskad effekt. Riktat till fel målgrupp eller med ett felaktigt utförande har aktiv hälsostyrning med vårdcoach också visat sig kunna driva vårdkonsumtion och kostnader istället för att minska dessa. Med dessa resultat fortsätter arbetet inom aktiv hälsostyring enligt plan med målsättningen att bibehålla de goda patientrapporterade effekterna och att minska andelen oplanerad sjukvård till förmån för ett planerat omhändertagande inom Stockholms läns landsting. Arbetet kopplas även fortsättningsvis nära till genomförandet av Framtidsplanen. Publikationer och presentationer Werr J, Larsson A-C. Övervård är inte kvalitet. Kvalitetsmässan 2013, Göteborg. Reinius P, Johansson M, Fjellner A, Werr J, Öhlén G, Edgren G. A telephone-based case-management intervention reduces healthcare utilization for frequent emergency department visitors. European Journal of Emergency Medicine Oct;20(5): Forsberg B, Reinius P, Johansson M, Fjellner A, Werr J, Öhlén G, Edgren G. A telephone-based case management intervention reduces health care utilisation and costs while increasing quality of life for frequent emergency department visitors without compromising patient safety. IHEA Healthcare Facilities Management Conference, Sydney Reinius P, Johansson M, Öhlén G, Högberg M. Telephone-based case management can significantly reduce costs while increasing quality of life for frequent emergency department visitors. EHMA Annual Conference "What healthcare can we afford? Better, quicker, lower cost health services", Milano Stäck P, Forsberg B, Högberg M, Werr J, Edgren G. Risken för akut återinläggning kan förutsägas. Läkartidningen. 2012;109(48): Öhlén G. Results from large-scale RCTs evaluating telephone based casemanagement in the County Council of Stockholm, Sweden. 7th European Congress on Emergency Medicine. Antalya Fjellner A. Implementing concepts on system-level: improved quality and reduced costs. IHI International Forum on Quality and Safety in Healthcare, Paris

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Avancerad specialistsjuksköterska terska Nurse Practitioner en ny yrkesroll i Sverige! Karolina Johansson Marie Stenlund Specialistsjuksköterskor, Magisterexamen i kirurgisk vård Masterutbildning pågår

Läs mer

BILAGEFÖRTECKNING TILL ÅRSREDOVISNING 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

BILAGEFÖRTECKNING TILL ÅRSREDOVISNING 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 4b BILAGEFÖRTECKNING TILL ÅRSREDOVISNING 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Bilaga 1 Befolkningsstatistik Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet 2014 Bilaga 3 Nationell patientsäkerhetssatsning 2014 Bilaga

Läs mer

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER

UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER 2 november 2009 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Denna rapport utgör en sammanställning av det arbete

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Stockholms läns (andsting 1 (4)

Stockholms läns (andsting 1 (4) Stockholms läns (andsting 1 (4) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 1412-1500 Landstingsstyrelsen Motion 2014214 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOL-patienter

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Minskad vårdtid riskfaktor för återinläggning? Kvalitetsarbete i ST internmedicin för ST-läkare Jenny Klintman 2012-11-26 Bakgrund I dagens

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

1/02. Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Akut omhändertagande av äldre multisjuka. Steg 1. Stockholms läns landsting

1/02. Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Akut omhändertagande av äldre multisjuka. Steg 1. Stockholms läns landsting 1/02 Medicinskt Program Arbete Fokusrapport Akut omhändertagande av äldre multisjuka Steg 1 Stockholms läns landsting 2002 Fokusrapport Akut omhändertagande av äldre multisjuka Steg 1 Rapporten är framtagen

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

11 Avrop särskilda satsningar Vårdlots. Ordförandes förslag till beslut. Länssjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen:

11 Avrop särskilda satsningar Vårdlots. Ordförandes förslag till beslut. Länssjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen: Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 213-2-27 LSN-HSF13-67 11 Avrop särskilda satsningar Vårdlots Ordförandes förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen: 1.

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av planerad specialiserad rehabilitering vid astma och KOL

Förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av planerad specialiserad rehabilitering vid astma och KOL 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulla Hansson Catharina Lernstad TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P [xx] HSN 1410-1295 Förfrågningsunderlag enligt

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

HOPP-projektet. Anna Forssell

HOPP-projektet. Anna Forssell HOPP-projektet Hjärtsvikt Och Palliativa Programmet Anna Forssell HOPP- projektet Nationellt uppdrag - efter anslag från SKL Försöksverksamhet under 3 år Samarbete med AHS-Viool, Medicin Geriatrisk klinik,

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Utvecklingskraft 9/5-10/5 2012. Geriatrik direkt. Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten

Utvecklingskraft 9/5-10/5 2012. Geriatrik direkt. Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten Utvecklingskraft 9/5-10/5 2012 Geriatrik direkt Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten Grundfråga: Hur kan vi i samverkan förbättra hanteringen av äldre med akuta vårdbehov som idag söker

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

forum för välfärd EN RAPPORT MED REKOMMENDATIONER FRÅN FORUM FÖR VÄLFÄRDS INTEGRERAD VÅRDPILOT

forum för välfärd EN RAPPORT MED REKOMMENDATIONER FRÅN FORUM FÖR VÄLFÄRDS INTEGRERAD VÅRDPILOT EN RAPPORT MED REKOMMENDATIONER FRÅN FORUM FÖR VÄLFÄRDS INTEGRERAD VÅRDPILOT forum för välfärd Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 6 En hälso- och sjukvård i behov av ökad integration 8 Vad vi

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer