Akutsjukvård 2010 följ med i utvecklingen!

Transkript

1 Gå 4 betala för 3! Mötesplats för tredje året i rad! Anmäl dig nu fullbokad 2009! Akutsjukvård 2010 följ med i utvecklingen! Widgren, Lethvall och Örnung om triage vinster, vetenskap och vidareutveckling Från ankomst till sjukhussäng på en halvtimme obruten vårdkedja lindrar lidandet vid höftfrakturer Evidens i linje med Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 från SOS alarm till strokeenhet på kortast möjliga tid Ta del av hur prehospital triage kompletterar akutmottagningens triage Sammanslagning av medicin och kirurgdisken nu möter vi topparna med gemensamma resurser! Är det etablerade målet max 4 timmar på akuten relevant? nytt kvalitetsregister för akutsjukvård ger möjlighet till svar! Ordförande: Talare: Anna Letterstål, leg ssk Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Annika Berglund, leg ssk Södersjukhuset Veronica Vicente, leg ssk, doktorand Stockholms Prehospitala centrum Katarina Bohm, leg ssk, doktorand Södersjukhuset Bengt R Widgren, överläkare, docent Sahlgrenska Universitetssjukhus Olle Lindström, leg specialistläkare Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Annika Smårs, bitr. överläkare Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Ami Hommel, leg ssk, dr. Med Vet Lunds Universitetssjukhus Sven Lethvall, leg specialistläkare Herlev Sjukhus, Danmark Maarét Castren, leg specialistläkare, professor Karolinska Institutet, VO akut, Södersjukhuset Katarina Bilén, ST-läkare, doktorand Södersjukhuset Göran Örnung, överläkare Capio S:t Görans sjukhus mars 2010, Stockholm Separat bokningsbar fördjupningsdag, 19 mars LEAN-ledarskap i vården att leda och tänka LEAN Dan Blücher, Part Development Ulf Rosenberg Bertilsson, Ledarkultur

2 Konferens onsdag 17 mars 09:00 Löpande registrering 09:30 Ordförande inleder konferensen Anna Letterstål, sjuksköterska, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Anna är ansvarig för utbildning och utvecklingsverksamheten på sjukhusets akutsektion. Hon är även med i arbetsgruppen för det nya kvalitetsregistret inom akutsjukvård. Patientstyrning och sammanhållna vårdkedjor tre exempel som utgår från patienten och utnyttjar akutsjukvårdens samlade resurser optimalt! 09:40 Akut strokevårdkedja från SOS alarm till strokeenhet på kortast möjliga tid! Strokevårdkedjan + evidens Så belyser HASTA forskningsprojekt hur vården prehospitalt och på akutmottagningen integreras i och förbättrar hela strokevårdkedjan Ökad prioriteringsgrad av strokefall från SOS alarm med målet att fler patienter når strokeenhet inom 6 timmar! Systematisk kartläggning av faktorer som underlättar respektive försvårar genomförandet av trombolysbehandling och tidig vård på strokeenhet Annika Berglund, strokesjuksköterska, strokeenheten avd 37, Södersjukhuset Som strokesjuksköterska och koordinator för HASTA är Annika mycket engagerad i utvecklingen av den akuta strokesjukvården. HASTA forskningsprojekt ligger i linje med Socialstyrelsens uppdatering i november 2009 av nationella riktlinjer för stroke. 10:40 Fikapaus 11:00 Prehospital triage av äldre patienter så kan akutgeriatriken avlasta akutmottagningen Kliniknära forskning 12:00 Lunch Rätt patienter till rätt vårdnivå med hjälp av triageringsverktyget i ambulansen! Patienterna slipper påfrestningen att ligga på en brits på akuten Hur stor andel av patienterna har kunnat styras till akutgeriatrik respektive akutmottagning? Att implementera patientstyrning i ambulanserna - ta del av våra erfarenheter Veronica Vicente, sjuksköterska, doktorand KI SÖS, forsknings- och utvecklingssamordnare Stockholms prehospitala centrum Veronica arbetar som ambulanssjuksköterska och driver GEPARD-studien med målsättningen att styra patienter rätt till akutsjukhus, geriatrisk klinik respektive närakut. 13:00 Obruten vårdkedja lindrar lidandet vid höftfrakturer! Forskning och praktik Från fem timmar till en halvtimme så har vi minskat tiden det tar från ankomst till sjukhussäng Akuten passeras på en halv minut patienten smärtstillas och förbereds i ambulansen och körs direkt till avdelningen via röntgen Hur påverkar den nya höftprocessen arbetet i den prehospitala vården och på akutmottagningen? Så införde vi det nya arbetssättet! Ami Hommel, sjuksköterska, dr. Med Vet, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds Universitetssjukhus Genom kliniknära forskning har Ami bidragit till konkreta förbättringar inom vården för patienter med höftfraktur. Ami belönades 2009 med SalusAnsvars vårdpris för sin avhandling om ökad säkerhet vid vård av patienter med höftfrakturer. 14:10 Upprepat självskadebeteende hitta riskpatienterna redan under det akuta somatiska omhändertagandet Vilka är riskfaktorerna för självskada och suicid bland personer som tidigare skadat sig själva? Så utvecklar och testar vi ett instrument avsett att identifiera självskadepatienter med stor risk för återfall Vad händer efter att skärsåret sytts ihop? Förslag till åtgärder som förbättrar det akuta omhändertagandet Katarina Bilén, ST-läkare internmedicin/akutsjukvård, doktorand KI SÖS, Södersjukhuset Katarinas forskning om självskador ur ett akutsjukvårdsperspektiv har som övergripande syfte att förbättra den akuta vården för personer som medvetet skadar sig själva eller gör suicidförsök och därmed på sikt minska antalet självskador. 15:10 Fikapaus 15:40 Är inblåsningar onödiga vid HLR? ta del av senaste forskningen! TANGO - världens största prospektiva hjärtstoppstudie jämför traditionell HLR med förenklad HLR utan inblåsningar Så lade vi upp och genomförde studien SOS alarm gav HLR-instruktioner via telefon HLR med och utan inblåsningar hade likvärdig effekt på överlevnaden! Kan studieresultaten leda till ändrade HLR-instruktioner? Katarina Bohm, sjuksköterska, doktorand KI SÖS, Södersjukhuset Katarina har lång erfarenhet av klinik och forskning på kardiologen. Forskningen bedrivs inom akutsjukvård och hjärtstopp. 16:30 Dagen avslutas

3 Konferens torsdag 18 mars TRIAGE är i vården för att stanna vad är nästa steg? 09:00 METTS-A så har vi utvärderat och arbetat vidare med triagesystemet Har systematiseringen av akutprocessen från ankomst till utskrivning lett till bättre riskidentifiering, sortering och prioritering? Vilken betydelse har tidig mätning av vitala parametrar för fortsatt planering av akutsjukvården? LEAN-arbetet på vår akutmottagning är en naturlig följd av METTS triage Lär dig om de nya METTS-modulerna för trauma och prehospital vård! Bengt R Widgren, Docent, överläkare och verksamhetschef vid akut och olycksfallsmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhus METTS utvecklades 2004 på Sahlgrenska. Bengt var och är en av huvudaktörerna i att arbeta fram och testa METTS triage vetenskapligt. 10:00 Fikapaus 10:30 Efter införandet vidareutveckling av ADAPT triage på akutmottagningen ADAPT en resa på 4 år från ett triagesystem till ett kommunikationsverktyg ADAPT och LEAN utgör tillsammans ett flödes- och processorienterat arbetssätt För att kunna utvärdera ADAPT måste systemet vara infört i sin helhet vad innebär det? Vad är ett högkvalitativt flödes- och processkommunikationssystem vilken forskning behövs? Var befinner sig ADAPT just nu nationellt och internationellt Sven Lethvall, leg läkare, specialist anestesi/intensivvård och internmedicin Sven har utvecklat ADAPT som bl.a. används på Universitetssjukhuset i Malmö och Karolinska Universitetssjukhuset. 11:20 Halverade väntetider på akutmottagningen och sen? framtida potential i teamtriage Mätbara vinster med CSTT (Capio S:t Görans teamtriage) När det blir köer till teamtriagen så hanterar vi det Att identifiera och åtgärda avvikelser enligt LEAN-principer leder till kontinuerlig förbättring av teamtriage! Framtiden planering och utförande för optimering av teamtriage som system Göran Örnung, överläkare, processägare akutkliniken, Capio S:t Görans sjukhus Göran har som processägare av CSTT varit med från början och driver tillsammans med medarbetare på akutkliniken ett ständigt utvecklingsarbete. 12:10 Paneldiskussion: Vad är fördelarna med att använda enbart ett renodlat system jämfört med att kombinera flera? Är det önskvärt med ett gemensamt nationellt triagesystem? Att arbeta enligt ett system som inte är vetenskapligt testat hur skall vården förhålla sig till det? Delta i diskussionen, få hjälp att reda ut begreppen och ställ frågor till panelen! 12:30 Lunch 13:30 Sammanslagning av medicin och kirurgdisken nu möter vi topparna med gemensamma resurser! Analys och förberedelser innan uppstarten information och workshops för att få med hela personalstyrkan Med ett gemensamt akutflöde blir det lättare att byta spår vilket gynnar våra äldre, multisjuka patienter Så arbetar vi i praktiken i den nya organisationen - ADAPT kombinerat med teamtriage Här är vi nu för- och nackdelar med sammanslagningen så går vi vidare! Olle Lindström, akutläkare, läkarchef akutkliniken; Annika Smårs, bitr. överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna I september 2009 sjösattes sammanslagningen som innebär att patienter som behöver vård inom kirurgi, internmedicin och kardiologi tas om hand vid samma disk. 14:30 Varför inte börja redan i ambulansen? Hur prehospital triage kan komplettera akutmottagningens triage Både METTS och ADAPT finns i prehospitala versioner hur är de uppbyggda? Prehospital triage viktig förutsättning för en sammanhållen vårdkedja där alla talar samma språk ADAPT-PH - så har vi testat triage i ambulanserna För en lyckad implementering - engagera både ambulans och akutmottagningen! Maarét Castren, professor, specialistläkare i akutsjukvård, Karolinska Institutet, VO akut, Södersjukhuset Maaret är landets första professor i akutsjukvård, hon forskar samt handleder doktorander inom ämnet akut omhändertagande. 15:30 Fikapaus 15:50 Nytt kvalitetsregister för akutsjukvård ger unik möjlighet till vetenskaplig utvärdering av triagesystemen! Snart kommer efterlängtat kvalitetsregister specifikt för akutsjukvården - presentation av registrets uppbyggnad Är det etablerade målet max 4 timmar på akuten relevant? en fråga som kan undersökas med hjälp av registerdata Viktiga processmått som registreras - ledtider, triage och utskrivningsdestination Hur kommer registreringen gå till? Vad är ditt ansvar som personal inom akutsjukvård? Anna Letterstål, sjuksköterska, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 16:50 Ordförande avslutar konferensen Praktikfall

4 Separat bokningsbar fördjupningsdag 19 mars LEAN-ledarskap i vården att leda och tänka LEAN Ledarskapet är en mycket central del i hur väl LEAN-arbetet i vården lyckas! Som ledare i en LEAN-organisation måste du kunna utbilda, träna och stödja medarbetarna i ett ständigt förbättringsarbete. Medarbetarnas engagemang är hjärtat i LEAN-arbetet. Under en innehållsrik dag får du fördjupad kunskap om nyckelfaktorer som gör dig till en ledare med förmåga att driva ett långsiktigt och framgångsrikt LEAN-arbete. Teori varvas med praktiska moment där LEAN-ledarskapet tas upp utifrån de frågeställningar som är mest aktuella för dig som ledare i en vårdorganisation. Få handfasta råd utifrån hur du kan motivera och inspirera dina medarbetare så att ni tillsammans kan driva förändringsarbete mot en värdeskapande, kvalitativ och effektivare vård på er arbetsplats! Ett av LEAN-ledarens viktigaste förhållningssätt i kontakten med sina medarbetare är att ställa frågor som stimulerar dem att tänka själva. Starta med dig själv; fördjupningsdagen utgör en unik möjlighet att ställa frågor och väcka nya tanke- och synsätt om vilken LEAN-ledare du vill och kan bli. Du får bland annat: Praktiska övningar i mindre grupper som bryter ner och konkretiserar ämnet Bearbetning av LEAN-ledarskapets utmaningar utifrån dina egna problemformuleringar Tips för ditt LEAN-ledarskap att ta med hem och applicera i din egen verksamhet 09:00 16:00 Dagen inleds Vad innebär LEAN för dig som ledare? Genomgång av grunderna i LEAN med fokus på deras betydelse för ledarskapet Vilka hinder och möjligheter finns för att leda med LEAN i vården? LEAN-ledarskapet all förändring utgår från ledaren vad krävs för att lyckas som chef, ledare och lärare? Din roll som LEAN-ledare i förhållande till medarbetarna En LEAN-ledare skall vara smörjmedlet i en förändring inte motorn låt medarbetarna vara huvudaktörer i förbättringsprocesserna! Hur skapar du en LEAN-mentalitet i medarbetarkulturen? Ledaren och medarbetarnas roller i förhållande till den verksamhet de bedriver Att leda på individ- och gruppnivå hur kan ledaren motivera andra att förändras? Att vara LEAN-ledare i praktiken vilka hjälpmedel finns, vad är svårigheterna och hur kan du angripa dem? Håll engagemanget vid liv så får du alla i organisationen att fortsätta arbeta och tänka LEAN! Hur kan du övertyga medarbetare som inte köper LEAN-konceptet? Go to Gemba gå dit där det händer LEAN-ledaren måste finnas till hands i verksamheten för att skapa förtroende och kunna agera utifrån vad som pågår i verkligheten Fokusera på arbetssättet rikta blicken framåt för att nå goda resultat Tekniker för mätning och beräkning innan, under och efter en förändring hur skall du annars veta om ni når uppsatta mål? Kaizen att standardisera, synliggöra och få kontinuitet i förbättringsarbetet Dagen avslutas Vi gör avbrott för lunch samt kaffepaus under för- och eftermiddagen Dan Blücher, LEAN-konsult, Part Development, Göteborg Ulf Rosenberg Bertilsson, ledarskapskonsult, Ledarkultur, Göteborg Dan besitter stor kunskap om LEAN-arbete i vården. Han har bl a. varit konsult och utbildat ledare i LEAN på Lunds Universitetssjukhus, Capio Geriatrik, Södersjukhuset och Landstinget Värmland. Ulf har gedigen kompetens från sitt arbete som mentor och coach till många ledare i privat och offentlig sektor. Deras olika perspektiv på LEAN och ledarskap utgör ett utmärkt komplement till varandra.

5 För tredje året i rad! Konferensen Akutsjukvård med dagsaktuella frågeställningar för dig som arbetar inom akutsjukvården! Akutsjukvårdens snabba utveckling innebär många utmaningar för dig som vårdgivare både i det dagliga arbetet på golvet och i organisationen runtomkring. Där de båda delarna behöver vara tätt sammanlänkade för att lyckas med uppdraget en god, säker och effektiv vård för allt fler patienter. Många av landets akutmottagningar har startat upp olika triagesystem de senaste åren och därmed aktualiserat frågor som: vad innebär det att införa nya arbetssätt i vården utan säker evidens, vad krävs för ett lyckat förändringsarbete och hur säkerställa att triagesystemen verkligen fungerar enligt förväntningarna? Som egen specialitet är akutsjukvården en välbehövlig nykomling. Den sätter fokus på behovet av högspecialiserad vård så tidigt som möjligt i vårdkedjan och lägger grunden för utökad forskning som systematiskt kan granska och utveckla både medicinska och organisatoriska aspekter av akutsjukvården. Akutmottagningarnas inställning till diagnostik är också på väg att förändras; idag finns en tydligare ambition att arbeta mot prioritetslinjer och ett mer symtombaserat förhållningssätt. De patienter som efter det akuta omhändertagandet behöver ytterligare utredning och vård skall i största möjliga mån få det inom sluten- och primärvården. Ta del av det senaste om triagesystemen METTS, ADAPT och Teamtriage. Bengt Widgren, Sven Lethvall och Göran Örnung har varit med från början och delger dig sin kunskap om systemens vinster, strävan efter vetenskapligt stöd och vidareutveckling framåt. För att möjliggöra en nationell jämförelse av akutsjukvården har ett unikt kvalitetsregister tagits fram. Anna Letterstål berättar om registrets uppbyggnad och hur processmått som ledtider, triage och utskrivningsdestination skall registreras och utgöra underlag för evidensbaserad akutsjukvård. Få svar på hur registerdata skall samlas in samt vad ditt ansvar är! Genom att införa prehospital triage och tala samma språk genom hela vårdkedjan minimeras dubbelarbete och patienten får rätt vård i rätt tid. Maarét Castren lär dig hur det går till i praktiken. Lyssna till exempel på effektiv patientstyrning och sammanhållna vårdkedjor med patienten i fokus, där bland andra Ami Hommel talar om hur de minskat tiden från ankomst till sjukhussäng för höftfrakturpatienter från fem timmar till en halvtimme. Att snabbt påbörjad utredning, behandling och vård vid strokeenhet räddar människoliv och minskar hjälpbehovet efter stroke är Socialstyrelsens huvudbudskap i Nationella riktlinjer för strokesjukvård Annika Berglund belyser den akuta strokevårdkedjan med kliniknära forskning i linje med riktlinjerna. Detta och mycket mer får du som deltagare på två kompetenshöjande och inspirerande dagar! Välkommen! Erika Mannheimer Leg. Sjuksköterska Projektledare Teknologisk Institut Missa inte: LEAN ledarskapet i vården att leda och tänka LEAN För dig som är enhetschef, klinikchef, verksamhetschef eller innehar någon annan ledarposition finns en separat bokningsbar fördjupningsdag speciellt inriktad på LEAN-ledarskap i vården.

6 B Porto betalt Sverige Praktiska upplysningar Tre enkla sätt att anmäla sig! % , vxl ) info@teknologiskinstitut.se www Tid och plats konferens Konferens mars, 2010 Ersta Konferens Erstagatan 1K, Stockholm Tid och plats fördjupningsdag Fördjupningsdag 19 mars, 2010 Teknologisk Institut Utbildningscenter Olof Palmes gata 31, Stockholm Tunnelbana: T-centralen Pris Konferens 5980 kr. Gå 4 betala för 3! Fördjupningsdag 4480 kr. Gå 4 betala för 3! Gäller vid samtidig anmälan och en faktura. Paketpris konferens + fördjupningsdag 8980 (Kan ej kombineras med erbjudandet Gå 4 betala för 3 ) Moms tillkommer. Förbehåll Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Avbeställningsvillkor För av- och ombokningsregler, vänligen se vår hemsida För ytterligare upplysningar Se för mer praktisk information eller ring vårt kundcenter , vxl alternativt maila projektledaren: erika.blomqvist@teknologiskinstitut.se Andra konferenser i Teknologisk Instituts regi SBAR standardiserad kommunikation för ökad patientsäkerhet Lean på vårdavdelningen så inför du Lean på vårdavdelningen Akutpsykiatri Depressioner och ångest hos barn och unga Teknologisk Institut AB Sverige Returadress: Teknologisk Institut Box GÖTEBORG