Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015
|
|
- Peter Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för att anmäla patientskador infördes inom hälsovårdsenheten hösten Anmälningsystemet Haipro(=haittatapahtumien raportointiprosessi) visade att den näst största gruppen av patientskador var olycksfall, dvs både fallolyckor och att patienterna ramlade. Olycksfallens andel av patientskadorna var 23,6% och ,7% var andelen 16,3%. Nationellt är fallolyckor den vanligaste olycksfallsorsaken bland äldre som leder till skador. Var tredje över 65 år och varannan över 80 år faller minst en gång i året. Årligen sker ca fall bland äldre. För att förebygga fallolyckor har Institutet för hälsa och välfärd utarbetat en modell som erbjuder evidensbaserad kunskap om förebyggande av fallolyckor. 2. Presentation av IKINÄ-modellen Ikinä-modellen grundar sig på evidensbaserad kunskap om: förekomst och konsekvenser av äldres fall, riskfaktorer för fall, bedömning av fallrisken samt sätt att förebygga fall. Ikinä-modellen utgör ett verktyg för ett enhetligt, systematiskt och mångprofessionellt arbete för att förverkliga det förebyggande arbetet gällande fallolyckor. Ikinä-modellen är även ett arbetsredskap för bedömning av fallrisken och för planering och förverkligande av det förebyggande arbetet. 1
2 Bild 1. IKINÄ-modellen 2.1. Riskfaktorer för fall Ikinä-modellen delar upp riskfaktorer för fall i både inre och yttre riskfaktorer. Dessutom kartläggs riskfaktorer i anslutning till situation och beteende. Vissa riskfaktorer går att påverka och IKINÄ-handboken erbjuder arbetsredskap för olika förebyggande åtgärder gällande riskfaktorerna. Riskfaktorer som vi kan påverka genom förebyggande åtgärder är: - sjukdomar 2
3 - försämrat minne och kognition - försämrad funktions- och rörelseförmåga - nedsatt balans och muskelkraft - fallrädsla - nedsatt syn och hörsel - inkontinens - medicinering - oönskade bieffekter eller skadeverkan av lkemedel - för många läkemedel eller olämplig medicinering - fallrisker i hemmet och i den närmaste omgivningen - olämpliga eller hala skodon - brådska - onödig risktagning - över- eller underskattnign av de egna förmågorna rastlöshet - trötthet, uppmärksamhet - vätskeförlust eller otillräckligt näringsintag Följande bild visar riskfaktorer för fall uppdelat i olika kategorier, dvs inre och yttre riskfaktorer och även riskfaktorer i anslutning till situation och beteende. Flera än en riskfaktor är typiskt för äldres benägenhet för fall. Kartläggningen och bedömning av riskfaktorer görs mångprofessionellt och styr riktningen för det förebyggande arbetet. 3
4 Bild 2. Riskfaktorer för fall 2.2. Mätare och arbetsredskap för bedömning av fall Arbetsgruppen vid Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat tre olika mätare för bedömning av fallrisken : Två kortmätare * FROP-COM ( Fall risk for older people) för hemmaboende * FRAT ( Fall risk assessment tool) för personer på vårdhem och på sjukhus En mätare för omfattande bedömning IKINÄ-handboken presenterar mätarna samt arbetsredskap för bedömning av fallrisken. Flera av mätarna tillhör den geriatriska bedömningen. Följande bild presenterar de hjälpmedel Ikinä-handboken erbjuder. 4
5 Bild 3. Arbetsredskap för bedömning av fallrisken. 3. Arbetsgången för IKINÄ-modellens implementering inom social- och hälsovårdsavdelningen i Pargas. IKINÄ-modellen presenterades första gången i maj 2014 i samband med Patientsäkerhetsrapporten. Patientsäkerhetsrapporten är ett resultat av de Haipro-anmälningar som gjorts vid de olika enheterna inom hälsovårdsenheten och uppgörs av patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik. Till dags dato har två rapporter presenterats för ledningsgruppen i patientsäkerhetsärenden inom hälsovårdsavdelningen. Ledningsgruppen består av överläkare Katariina Korhonen, tandvårdens överläkare Marianne Andersson, 5
6 biträdande överläkare Kenneth Wilson, vårdchef Ann-Helen Saarinen, farmaceut Annelie Fjäder och patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Arbetsgruppen för IKINÄ- projektet bildas. Hälsovårdsenhetens patientsäkerhetsansvarig sammankallade en grupp med representanter från både hälsovårdsenheten och äldreomsorgen. Personerna valdes ut med tanke på vars och ens sakkunskap och utbildning samt vad IKINÄ-modellen krävde för den mångprofessionella bedömningen och det förebyggande arbetet då det gällde förebyggande av fallrisken. De utvalda gavs möjlighet att komma med förslag på andra medlemmar i gruppen som med sin kunskap kunde delge värdefulla synpunkter i arbetet med IKINÄ-modellens implementering. Arbetsgruppen bestod av: Fysioterapeut Riitta Sjöblom Ergoterapeut Linnéa Löfroth Hemsjukvårdens ansvarig sköterska Carola Lundqvist Äldreomsorgsledare Arja Santapukki Minneskoordinator Janina Dahla (deltog inte) Avdelningsskötare Marika Cederlöf (Malmkulla) Geriatriska poliklinikens sjukskötare Christin Eriksson Sjukskötare Malin Kullas-Rönnholm (Malmkulla) Sjukskötare Marianne Blåberg (Akut- och rehab avdelning) Sjukskötare Päivi Niemi (Akut- och rehab avdelning) Ansvarig sköterska Gunilla Aspelin (läkarmottagningen,senare sjukskötare Mikaela Sjöström) Farmaceut Annelie Fjäder Vårdchef Ann-Helen Saarinen Avdelningsskötare, patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik 3.2. Arbetsgruppens sammankomster och presentation av handlingsmodellen inom Pargas stad. Arbetsgruppen för IKINÄ-projektet har sammankommit fyra gånger under vården 2015 ( 2.2., 10.3., 27.3, 28.4.). Dessutom har en liten grupp träffats med Akut- och rehab avdelningens läkare Birger Björkqvist och Malmkullas avdelningsläkare Emad Afrasiabi för att diskutera läkemedlens inverkan på fallskador. 6
7 Syftet med sammankomsterna har varit att planera hur Ikinä-modellen implemeteras på de olika enheterna samt att få en enhetlig handlingsmodell där de olika enheterna stöder varandra. Presentation av modellen för vårdpersonalen inom hälsovårdsenheten och äldreomsorgen skedde under två tillfällen, på svenska och på finska. (Bilaga 1) Föreläsare under presentationstillfällena var: Fysioterapeut Riitta Sjöblom Ergoterapeut Linnéa Löfroth Sjukskötare Päivi Niemi Sjukskötare Marianne Blåberg Läkare Birger Björkqvist Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Det första tillfället hade 53 åhörare, det andra tillfället 52 åhörare. På det första tillfället fanns även åhörare på distans från skärgården. 4. IKINÄ-handlingsmodell i Pargas stad IKINÄ-bedömningarna görs på alla enheter inom social- och hälsovården enligt följande: Äldreomsorgen: på > 80- åringar, vid förebyggande besök görs kort bedömning av fallrisk hemma och vid behov Omfattande bedömning. För vidare åtgärder konsulteras Geriatriska polikliniken. Fysioterapin: på > 75- åringar görs kort bedömning av fallrisk hemma. För vidare åtgärder konsulteras ger.pkl. Läkarmottagningen: på > 65- åringar på sjukskötarmottagning kort bedömning av fallrisk hemma. För vidare åtgärder konsulteras ger.pkl. Akut och rehab avd. På samtliga pat görs Kort bedömning av fallrisk på sjukhus" och vid behov Omfattande bedömning. Malmkulla bäddavd. På samtliga patienter görs Kort bedömning av fallrisk på sjukhus och vid behov Omfattande bedömning. Geriatriska pkl.: På samtliga pat. görs kort bedömning av fallrisk hemma och vid behov Omfattande bedömning av fallrisk. 7
8 Fysioterapi har utarbetat material om balansövningar samt material gällande lämpliga skodon. Fysioterapin har även balansövningar på avdelningarna och, på fysioterapin för större grupper. Enskilda patienterna kommer till fysioterapin med läkarremiss från ger.pkl. Fysioterapin kan konsulteras av alla enheter. Ergoterapeuten har utarbetat material gällande miljön och hjälpmedel. Ergoterapeuten konsulteras av alla enheter. Bilaga 2 presenterar vår handlingsmodell/verksamhetsschema, en produkt av samarbetet, och kopplingarna mellan de olika enheterna Dokumentation av bedömningen I vårt patientdatasystem Pegasos har en sida för IKINÄ- handlingsmodellen skapats. Sidans uppläggning följer IKINÄ-handbokens modell för vårdplan och består av bedömning, åtgärder, ansvarsperson, tidtabell för åtgärder och förverkligande. De områden som bedöms är: Rädsla för att falla Fötter och skodon Medicinering Sjukdomar Syn och hörsel Minnesfunktioner Inkontinens Näring Vätskeintag Alkoholbruk Sinnesstämning Muskelfunktion Balans Motions aktivitet Funktionsförmåga 8
9 Miljö Hjälpmedel Egen aktivitet En ny bedömning av patientens tillstånd görs då hälsotillståndet ändras märkbart, då patienten har fallit och då patienten flyttar hemifrån till något vårdhem Utvärdering Under hösten 2015 skall handlingsmodellen utvärderas. Enheternas förmän utvärdera modellen på sin enhet och för statistik över hur många bedömningar som har utförts. Även statistik över fall-olyckor följs upp för att i framtiden kunna utvärdera vilken effekt det förebyggande arbetet har haft. Äldreomsorgen tar även i bruk Haipro rapporteringssystemet hösten Välkomna på presentation av Ikinä-modellen. Bilaga 1 Plats: Bryggan Tid: 19.5 kl
10 Program: Ikinä-modellen och hur den implementeras inom social-och hälsovårdsenheten i Pargas stad Praktiska erfarenheter av Ikinä-modellen - HSV Ergoterapi Kaffe MNA + Nutricia Fysioterapi Sjukdomars roll i fallolyckor Läkemedel Bilaga 2 VERKSAMHETSSCHEMA/HANDLINGSMODELL 10
11 11
Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård
Läs merPargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla
Läs merBudget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare
Läs merSjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3
Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Anvisning desinficering av händerna ANVÄND HANDDESINFICERINGSMEDEL när ni kommer in i rummet innan ni går ut ur rummet i 2 pumpdoser av medlet kom ihåg att
Läs merFall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merHar man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? tillräckligt för lite inte alls
DELAKTIGHET I PLANERINGEN AV DEN EGNA VARDAGEN Har ni deltagit i uppgörandet av er vård- och serviceplan?, varför? Har man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? Har
Läs merSocialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera
Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera Eva Entelius Melin och Karin Thorheim MAS-MAR 2017-05-11 2017-05-11 Fallhändelse och fallskada En fallhändelse är att
Läs merWorkshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert
Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merKriterier för hemvård
Syftet med Kriterier för hemvård är att redogöra för grunderna för beviljande av hemvård i XXX kommun. Målsättningen är jämlika, rättvisa och rätt riktade tjänster. Därtill presenteras vilka tjänster hemvården
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merFallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017
Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd
Läs merPargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård
Läs merRUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget
RUTIN FÖR Otago Fallförebygförebyggande träning Antaget av Medicinskt ansvarig för rehabilitering Antaget 2018-09-24 Giltighetstid Dokumentansvarig tills vidare Medicinskt ansvarig för rehabilitering Diarienummer
Läs merEldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet
Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet Vi blir fler och fler äldre Fler är pigga, friska och aktiva Fler är också sjuka och vårdkrävande
Läs merÄLDREOMSORG 1.3.2015
ÄLDREOMSORG 1.3.2015 ÄLDREOMSORG Verksamheten omfattar olika serviceformer vars syfte är att stöda hemmaboende äldre och handikappade så att de kan bo kvar i sin hemmiljö så länge det är ändamålsenligt
Läs merVilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.
Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet
Läs merEtt omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merBalansera mera träffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen
En nationell kampanj från Socialstyrelsen Balansera mera träffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen Syftet med träffarna är att ge dig kunskap och att inspirera dig till att
Läs merSammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915
Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915 Örebro: Har försökt fått information om pågående projekt!! Det jag har fått reda på är att det kommer
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merKommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version
Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version 8.1.2013 I:\Datastöd\\2013\Kommunprodukter\Äldreomsorg\Äldreomsorg kommunprodukter kort version
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp november 2015 Ann-Katrin Wilhelmson och Therese Burman Hur ligger vi till
Läs merVård- och omsorgspolitiskt program
Kor tv er s i on Vård- och omsorgspolitiskt program Skriften är ett utdrag ur SPF Seniorernas vård- och omsorgspolitiska program som kongressen beslutade den 13 15 juni 2017. Här sammanfattas förbundets
Läs merFörebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060
Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merMinnesanteckningar från Superkontaktombudsträff
Minnesanteckningar från Superkontaktombudsträff 171010 Vårdplaneringsgruppen Skaraborg presenterar sig och hälsar alla välkomna. Pia Johansson delger aktuell SAMSA information Ny patch kommer 14 nov: -
Läs merHELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab
HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab DET NATURLIGA ÅLDRANDET Bentätheten i skelettet minskar Svagare muskulatur Lägre syreupptagningsförmåga
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merOmsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring
Läs merLinnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen
Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Av: Hanna Gustafsson, Ewy Magnusson, Liselott Svanberg, Jenny Andersson, Gunilla Benjaminsson Handledare:
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSSEKTORNS ORGANISATION FR.O.M VÅRD- OCH OMSORGSDIREKTÖR LIISA STÅHLE Resultatområden
missbrukarvårds chef för missbrukarvården Kari Kopra VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORNS ORGANISATION FR.O.M. 19.9.2017 VÅRD- OCH OMSORGSDIREKTÖR LIISA STÅHLE Resultatområden social chef för socialarbete hälsovårds
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merKriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merBREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009
BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning
Läs merOmsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan
FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson
Läs merLeva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom
Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merHär redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:
CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen
Läs merFallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer
Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer Utfärdad av: Eva Coulianos, Fallpreventionsgruppen Granskad av: Ann-Marie Pälvärinne, Sjuksköterska Godkänd av: Rune Wejstål Godkänd datum: 2012-03-21 Bakgrund:
Läs merRegion Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merFall-och fallskadeprevention
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra
Läs merLandstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merKriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem
SAS: Utreda, bedöma, placera Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem SAS-verksamhetens principer i äldreomsorgen Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 1. Syfte och målsättning Syftet
Läs merKommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.
Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad
Läs merPatientsäkerhetsplan år 2015
Patientsäkerhetsplan år 2015 0 Innehåll Innehåll... 1 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet... 1 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner... 3 3. Insatsområden i enlighet med patientsäkerhetsstrategin...
Läs merForskargrupp. Arbetetsskador och Vårdskador inom Hälso- och sjukvården. Bakgrund. Det hänger ihop. Fysioterapi 2017 Oktober 2017
Arbetetsskador och Vårdskador inom Hälso- och sjukvården Forskargrupp Charlotte Wåhlin Med dr Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Region Östergötland Susanne Kvarnström PhD/RN Annica Öhrn
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merGUIDE MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET
MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG För tidig identifiering av minnessjukdomar bland personer med en utvecklingsstörning GUIDE FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET MUISTIKKA-UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR TIDIG
Läs merMEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?
MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009
Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merLäkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Läs merCHECKLISTA FÖR MINNESSJUKA OCH NÄRSTÅENDE. Ta modigt upp frågor om rehabilitering, omsorg och vård till diskussion.
Ta modigt upp frågor om rehabilitering, omsorg och vård till diskussion. CHECKLISTA FÖR MINNESSJUKA OCH NÄRSTÅENDE Verktyg för val och bedömning av boende- och omsorgsplats Att använda checklistan HUR
Läs merMed vald(a) leverantör(er) ingås ett skriftligt avtal efter att upphandlingen vunnit laga kraft.
Vårdnämnden och socialnämnden i Korsholm 28.2.2018 ANBUDSFÖRFRÅGAN Avtal ingås Vårdnämnden för samarbetsområdet för Primärvården i Korsholm och Vörå samt socialnämnden i Korsholm begär anbud för dosdispensering
Läs merSå kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten. Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud
Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud Mars 2018 2 Farmaceutens skyldigheter enligt Läkemedelverkets föreskrifter Författningsmässiga kontroller Teknisk
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merTillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad
Kriterier för hemvård från 1.1.2019 Msta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvård Funktionsförmåga Servicebehov Mängden service Mål för service Nedsatt funktionsförmåga
Läs merFallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten
Fallprevention Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden Rehabenheten En del av äldreomsorgen 2009 Projektet Fallprevention på Skellefteå kommuns särskilda
Läs merRapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016
De Sjukas Väl i Huvudstadsregionen rf Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016 De Sjukas Väl i huvudstadsregionen rf är en förening inom tredje sektorn, som samarbetar med den svenska
Läs merCarema Primärvårds hemsjukvårdsmodell
Carema Primärvårds hemsjukvårdsmodell Bakgrund Behov av samverkan och samarbete Bristande informationsöverföring Gränsdragningsdiskussioner gråzon Många inblandade vårdgivare Minskade resurser i sluten
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merSammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Britt Mårtensson 0455-304418 ÄN 2018/691 8.2.3 2018-10-29 Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial 2 2018.
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merÄldrecentrum Österbotten individen i centrum-
Äldrecentrum Österbotten 2011 2013 Äldrecentrum Österbotten 2011 2013 var ett av delprojekten inom Mellanfinlands Äldre-kaste II, som fungerade under tiden 1.11.2011 31.10.2013. De för hela Äldre-kaste
Läs merAtt inte falla - ett fall för vårdpersonalen
Att inte falla - ett fall för vårdpersonalen Tjänstedesign som stöd för implementering av fallförebyggande arbete Lehtinen Tove Rautelius Janica Sjöblom Tove Examensarbete för sjukskötar- och hälsovårdarexamen
Läs merBästa närståendevårdare
Bästa närståendevårdare Borgå stad erbjuder en möjlighet till undersökningar av närståendevårdares välmående och hälsa. Undersökningen är kostnadsfri för närståendevårdare. Målet för undersökningarna om
Läs merAtt följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus
Att följa sina resultat Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus Hallands sjukhus Vem är då jag? Hallands sjukhus Varberg Medicinkliniken Medicinkliniken HSV: 109 vårdplatser (varierande) Antal
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merGenomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015
Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merTid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett
Hälso- och sjukvården Datum 2018-05-08 Sida 1 (6) Västerbergslagen Dnr Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett 1. Mötets
Läs merDRAG startade december 2012 med att kartlägga och kategorisera problem
LÄKARE13 poäng Primärvård delaktighet. Läkarnas brist på planering för patienten. Epikris. Uppföljning läkare, läkemedel epikris, m.m. KVALITET13 poäng För snabba kallelser. Otillräckligt underlag. Snabba
Läs merUppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser/ kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATION Handläggare: Eeva Eriksson/ Agneta Blomkvist Telefon: 08-508 23 504/08-508 22 044 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd DNR 162-08-600 SID
Läs merDagverksamhet och Daglig verksamhet
Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin
Läs merReform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat
Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?
Läs merINFORMATION TILL MEDVERKANDE PATIENTER
Version 3.0/ 07.09.2018/Sve INFORMATION TILL MEDVERKANDE PATIENTER Finlands hematologiska register: en befolkningsbaserad uppföljningsundersökning som gäller frekvens, förekomst, diagnostik, behandlingar
Läs merHandlingsplan
Handlingsplan 2012-2013 Närvårdsområde: Mark Datum: 2012-11-01 Utgåva nr: 1.3 Äldre multisjuka multisviktande Ökad kunskap om varandras verksamheter Fax-möten Sammankallande rullande Möten med verksamhetschefer
Läs merHandlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum
2015-11-11 Handlingsplan För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Box 5051 402
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merMobila hemsjukvårdsteam överallt
Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merVad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten
Läs merSvar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om
Läs mer70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning
70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning Ambulanssjukvården idag: Högre kompetens Sortering av
Läs mer28 Medborgarförslag om erbjudande om informationsservice för äldre (KS/2018:280)
Gagnefs kommun Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2019-04-09 1 (2) 28 Medborgarförslag om erbjudande om informationsservice för äldre (KS/2018:280) Kommunstyrelsens beslut 1. Anslå 150 000 kronor från
Läs merKVALITETSRAPPORT gällande avvikelser Q
KVALITETSRAPPORT gällande avvikelser Q1-2 2016 Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun följer utvecklingen av förvaltningens avvikelsehantering och erhåller regelbundet kvalitetsrapporter från kommunens medicinskt
Läs merHembesök som främjar de äldres välbefinnande
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 19.12.2013 1 (5) Hembesök som främjar de äldres välbefinnande Anvisningar för dem som gör hembesök som främjar välbefinnandet Tupu Holma & Hannele Häkkinen Bakgrund I Finland har
Läs merStrukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta
Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka
Läs mer