Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Transkript

1 Fallprevention Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden Rehabenheten En del av äldreomsorgen 2009

2 Projektet Fallprevention på Skellefteå kommuns särskilda boenden har syftat till att minska fall olyckor och fallskador genom att etablera ett systematiskt förebyggande arbetssätt. Målsättningar att alla vårdtagare riskbedöms att det finns riktlinjer för hur man före bygger fallolyckor och fallskador att miljön anpassas för att undvika fall olyckor Medarbetare Barbro Andrén leg. sjukgymnast Eva Lindfors leg. arbetsterapeut Omslagsbild Anna Lindfors Skellefteå kommun Socialkontoret, Äldreomsorgen

3 Tillsammans kan vi minska antalet fallolyckor Fallolyckor förebyggs genom samarbete. Genom att medvetandegöra risker för fall och öka kunskap och förståelse för hur risker kan förebyggas kommer vi en bit på vägen. Detta är en beskrivning på hur Skellefteå kommun arbetar för att minska fallolyckor på särskilda boenden. Tänk förebyggande! 3

4 Att förebygga fallolyckor Fallolyckor förebyggs genom ett samarbete mellan alla yrkes kategorier och där man använder flera typer av insats er samtidigt. Det krävs ett systematiskt och samordnat arbetssätt för att lyckas med fallprevention. Det behövs en tydlig struktur för hur man ska samarbeta i det dagliga förebyggande arbet et såsom rutiner, mötesforum, dokumentation, en tydlig ansvars fördelning, insatser och uppföljning. På särskilt boende visar forskning att man måste använda ett fallpreventivt arbetssätt som riktar sig till både inre och yttre faktorer. Inre faktorer handlar om den äldres egna funktioner och förmågor, sjukdom och läkemedel. Yttre faktorer innebär faktorer i miljön. Det finns stark evidens för att svårigheter att gå, nedsatt balans och nedsatt muskelstyrka innebär ökad fallrisk för äldre. Även nedsatt syn ökar risken för att falla. Sjukdomar medför ökad fallrisk och personer med demenssjukdom löper dubbelt så stor risk att falla jämfört med personer utan kognitiv svikt. En del läkemedel kan orsaka yrsel, förvirring, blodtrycksfall m m som leder till ökad fallrisk. Det är ofta omgivningsfaktorer som kan orsaka fall såsom olämpligt utformade och placerade möbler, trösklar, mattor, hala golv m m. Det finns inget säkert instrument som mäter fallrisk, dock gäller generellt att ju fler riskfaktorer man kan identifiera hos en äldre person desto högre är risken för ett fall. Downton Fall Index är en metod som används för att identifiera fallrisk hos äldre på särskilt boende. Påverkbara inre faktorer för fall och fallskador är låg fysisk aktivitet, vikt, läkemedel, fallbenägenhet, oro och rädsla, förvirring, sömnsvårighet, rökning, hög alkoholkonsumtion, låg exponering av dagsljus, nedsatt syn och hörsel. Påverkbara yttre faktorer är klädsel, belysning, kontraster, möblering, hjälpmedel mm. 4

5 Lite statistik Äldre människor är överrepresenterade i olycks- och skadestatistiken i Sverige. Den främsta orsaken till dessa olyckor är fall. Över personer över 65 år vårdas varje år på sjukhus efter fallolycka. Årligen dör i Sverige mer än 1250 personer över 65 år, till följd av ett fall. Under ett år faller 67% av personer som bor på särskilt boende, hälften av dem mer än en gång. - Av dem som faller ådrar sig 30% en lindrig skada - 10% en allvarlig skada, varav 2% är höftfrakturer. - Fallolyckor kan dessutom orsaka rädsla, smärta, nedsatta funktioner, försämrad livskvalitet och förtidig död. På särskilda boenden bor främst äldre med kognitiva och/eller motoriska funktionsnedsättningar. De faller oftast inomhus. Det är en kombination av nedsatt funktion och krav på uppmärksamhet vid en aktivitet som kan bli övermäktig för den äldre och därmed orsaka en fallolycka. 5

6 Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete Skellefteå kommuns särskilda boende Vårdtagare fallriskbedöms Omedelbar analys och åtgärd Möten där teamen träffas för att analysera risker och planera Åtgärder Utvärdering Fallolycka DOKUMENTATION 6

7 Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete Skellefteå kommuns särskilda boende Vårdtagare Alla vård tagare fallrisk bedöms vid inflyttning Inför IVP Efter fall Vid behov Fallolycka Avvikelsefallrapport Omedelbar åtgärd och dokument ation Riskbedömning Analys Bedömning enligt Downton Fallrisk Index Systematisk genomgång av fallriskfaktorer med stöd av Riskfaktorer för fall Checklista Analys av avvikelsefallrapport på Skellefteå kommuns särskilda boende ska riskbedömas enligt Downton Fall Risk Index. Detta ansvarar sjuksköterskan för. Risk faktorer identifieras sedan med stöd av Riskfaktorer för fall checklista. Detta ansvarar arbetsterapeut och sjukgymnast för. Dessa riskbedömningar görs vid: Inflyttning och sedan vid större förändringar eller årligen. Vid behov - inför en individuell vårdplanering - efter en fallolycka (om större förändringar skett eller det gått lång tid sedan föregående bedömning) Vid fallolycka Vid fallolycka ska alla i teamet göra sitt yttersta för att lindra konsekvenserna av fallet samt förhindra att fallet upprepas. Den som upptäcker fallolyckan ska skriva en avvikelsefallrapport. Fallrapporten är elektronisk eller på papper. Där noteras ett antal faktorer som är av vikt för att sedan kunna analysera vad som orsakat fallet. Nödvändiga åtgärder görs i omedelbar anslutning till fallet och dokumenteras. Fallrapporten behöver analyseras för att teamet ska få en uppfattning om vad som orsakat fallet och hur nya fallolyckor ska förebyggas. 7

8 Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete Skellefteå kommuns särskilda boende Vårdtagare Riskbedömning Analys Forum Vid HSL-träffar och Teamträffar möts teamet för att bland annat gå igenom fallriskbedömningar och eventuella fallrapporter fallriskbedöms vid inflyttning Inför IVP Efter fall Vid behov Bedömning enligt Downton Fallrisk Index Systematisk genom gång av fallrisk faktorer med stöd av Riskfaktorer för fall Checklista HSLträff Teamträff Där planeras det förebyggande arbetet och vilka åtgärder som ska vidtagas Har en vårdtagare fallit upprepade gånger så kan det behövas en vårdplanering. Där går teamet tillsammans med den enskilde och dennes närstående igenom hur ytterligare fall kan förebyggas. Läkare informeras om vårdtagares fallolycka. Fallolycka Avvikelse - fallrapport Analys av avvikelse - fallrapport IVP Omedelbar åtgärd och dokumentation Läkare 8

9 Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete Skellefteå kommuns särskilda boende Vårdtagare fallriskbedöms vid inflyttning Inför IVP Efter fall Vid behov Fallolycka Avvikelse - fallrapport Omedelbar analys, åtgärd och dokumentation Riskbedömning Analys Bedömning enligt Downton Fallrisk Index Systematisk genom gång av fallrisk faktorer med stöd av Riskfaktorer för fall Checklista Analys av avvikelsefallrapport på HSL-träff Läkare Forum Fallriskområde Ansvar Åtgärder HSLträff Teamträff IVP Inre fallriskfaktorer nedsatt: rörlighet/ balans/ styrka/ syn/ hörsel kognitiv eller psykisk nedsättning, yrsel m m Läkemedel kan bidra till fallrisk Nutrition Viktnedgång Yttre fallriskfaktorer Skor, mattor, sladdar, belysning, möbler, säng, hygienutrymme m m Akuta sjukdomar/ symptom Infektioner ex UVI sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuk gymnast, arbets terapeut, verksamhetschef Bedömning av aktivitetsförmåga, träning Utprovning av hjälpmedel Syn/hörselhjälpmedel Läkemedelsgenomgång Rätt tid och sätt för läkemedelsintag Rätt kost Viktkontroll Information till boende/ anhöriga Miljööversyn Fallpreventiva åtgärder Ökad tillsyn Rätt åtgärd vid akuta symptom ex. feber eller UVI ev. ökad tilllsyn, sensorlarm Fallriskområden exempel på olika fallriskområden och faktorer som kan bidra till fallrisk Ansvar De olika yrkesgruppernas ansvar utifrån fallriskområden Åtgärder Förslag på åtgärder utifrån fallriskområde och respektive yrkesgrupps ansvar 9

10 Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete Skellefteå kommuns särskilda boende Vårdtagare fallriskbedöms vid inflyttning Inför IVP Efter fall Vid behov Fallolycka Avvikelse - fallrapport Omedelbar analys, åtgärd och dokumentation Riskbedömning Analys Bedömning enligt Downton Fallrisk Index Systematisk genom gång av fallrisk faktorer med stöd av Riskfaktorer för fall Checklista Analys av avvikelsefallrapport på HSL-träff Läkare Forum Fallriskområde Ansvar Åtgärder HSLträff Teamträff IVP Inre fallriskfaktorer nedsatt: rörlighet/ balans/ styrka/ syn/ hörsel kognitiv eller psykisk nedsättning, yrsel m m Läkemedel kan bidra till fallrisk Nutrition Viktnedgång Yttre fallriskfaktorer Skor, mattor, sladdar, belysning, möbler, säng, hygienutrymme m m Akuta sjukdomar/ symptom Infektioner ex UVI sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuk gymnast, arbets terapeut, verksamhetschef Bedömning av aktivitetsförmåga, träning Utprovning av hjälpmedel Syn/hörselhjälpmedel Läkemedelsgenomgång Rätt tid och sätt för läkemedelsintag Rätt kost Viktkontroll Information till boende/ anhöriga Miljööversyn Fallpreventiva åtgärder Ökad tillsyn Rätt åtgärd vid akuta symptom ex. feber eller UVI ev. ökad tilllsyn, sensorlarm Bra Utvärder ing på: Teamträff/ HSL-träff eller IVP Ej bra Utvärder ing av fallförebyggande åtgärder på teamträff, HSLträff eller IVP Om bra - ingen aktuell åtgärd Om ej bra -ny plan/ bedömning/ åtgärder 10

11 Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete Skellefteå kommuns särskilda boende Vårdtagare Riskbedömning Analys Forum Fallriskområde Ansvar Åtgärder fallriskbedöms vid inflyttning Inför IVP Efter fall Vid behov Fallolycka Avvikelse - fallrapport Omedelbar analys, åtgärd och dokumentation Ingen fallrisk/inga fallriskfaktorer ingen åtgärd Bedömning enligt Downton Fallrisk Index Systematisk genomgång av fallriskfaktorer med stöd av Riskfaktorer för fall Checklista Analys av avvikelsefallrapport på HSLträff Läkare HSL-träff Teamträff IVP Inre fallriskfaktorer nedsatt: rörlighet/ balans/ styrka/ syn/ hörsel kognitiv eller psykisk nedsättning, yrsel m m Läkemedel kan bidra till fallrisk Nutrition Viktnedgång Yttre fallriskfaktorer Skor, mattor, sladdar, belysning, möbler, säng, hygienutrymme m m Akuta sjukdomar/ symptom Infektioner ex UVI sjukgymnast, arbetsterapeut, sjukgymnast, arbetsterapeut, verksamhetschef Bedömning av aktivitetsförmåga, träning Utprovning av hjälpmedel Syn/hörselhjälpmedel Läkemedelsgenomgång Rätt tid och sätt för läkemedelsintag Rätt kost Viktkontroll Information till boende/ anhöriga Miljööversyn Fallpreventiva åtgärder Ökad tillsyn Rätt åtgärd vid akuta symptom ex. feber eller UVI ev. ökad tilllsyn, sensorlarm Bra Utvärdering på: Teamträff/ HSL-träff eller IVP Ej bra Dokumentation 11

12 Dokumentation Dokumentation i Procapita hälso och sjukvård Fallriskbedömning enligt Downton fall risk index, dokumenteras i bedömningsmodul. Att en systematisk bedömning av riskfaktorer med hjälp av checklista, är utförd, dokument eras i bedömningsmodul. Efter bedömd fallrisk och/eller efter fallolycka dokumenteras Risk för fall med målsättning under sökordet Analys. De åtgärder som utförts för att förhindra ytterligare fall kopplas till Analys och målsättning. Identifierade fallriskfaktorer samt åtgärder dokumenteras under: Läkemedel / Matsmältning när fallrisk resp. åtgärder berör dessa områden Fallolycka ska alltid dokumenteras under Hälsotillstånd, under sökordet Förflyttning Social dokumentation Riskanalys samt planerade och genomförda åtgärd er dokumenteras i rapportblad eller i Procapita SOL. Fysisk miljö: miljö, begränsningsåtgärder, sensorlarm, antihalksockar mm. Personlig vård eller Förflyttning: när fallrisk resp. åtgärd er berör dessa områden Nerver/Leder/Muskler: när fallrisk resp åtgärder berör ex.muskelstyrka, proprioception, balansorgan, pares, höftskyddsbyxor mm 12

13 Downton Fall Risk Index Downton fall risk index är ett instrument som används för att identifiera fallrisk. I Downton fall risk index summeras ett antal riskfaktorer: Tidigare fall. Aktuell medicinering. Nedsatt hörsel, syn, motorik, kognitiv förmåga och gångförmåga. Ett poäng ges för varje faktor som innebär en risk, till maximalt 11 poäng. Mer, eller lika med 3 poäng, anses indikera fallrisk. Då ska förebyggande åtgärder sättas in. Ingår tillsammans med MNA och Norton i Senior Alert. Bedömning enligt Downton fall risk index ska genomföras vid inflyttning till särskilt boende, inför årlig vårdplanering samt vid behov. Fritt översatt från Rosendahl et al, Aging Clin Exp Res Framtagen av Landstinget Jönköping. 13

14 Riskfaktorer för fall - checklista Vid identifierad fallrisk, avvikelse-fallrapport, på nyinflyttad, inför IVP Kontaktperson: Datum: Personnr: Namn: Lägenhet nr: Gångare utan hjälpmedel Fall senaste året Gångare med följeslagare Egenupplevd osäkerhet Gångare med hjälpmedel Fallrisk finns i samband med: förflyttning toalettbesök dusch Yttre fallriskfaktorer mattor trösklar möbler/möblering belysning nattbelysning/sänglampa saknas/felplacerad telefonplacering lösa sladdar säng/madrass skor går i strumpor dag/natt hygienutrymme hjälpmedel klädsel annat annat annat Inre fallriskfaktorer klarar ej av att larma nedsatt syn glasögon senaste synkontroll nedsatt hörsel hörapparat senaste hörselkontroll balansproblem nedsatt muskelstyrka smärta oro/ångest förvirring nedsatt insikt aggressivitet yrsel täta urinträngningar annat är uppe nattetid antal gånger ca När? När? Viktförlust senaste 3 mån antal kg Läkemedel som kan orsaka fall (Enligt Downton ) Befintliga åtgärder trygghetslarm dörrlarm sensorlarm larmmatta skolarm ljusvakt höftskyddsbyxa antihalksockor annat Begränsningsåtgärder: rullstolsbälte rullstolsbord sänggrind annat Utförd av Noteringar

15 Manual till Riskfaktorer för fall Checklista För att få en systematik i genomgången av vårdtagarens fallriskfaktorer används en checklista Arbetsterapeut och sjukgymnast svarar för att vårdtagarens riskfaktorer bedöms. Bedömningen utförs gärna tillsammans med den äldres kontaktperson. Inre och Yttre riskfaktorer bedöms Sjuksköterskan bidrar med information om Inre riskfaktorer samt Läkemedel och Nutrition Ju fler riskfaktorer desto större risk för fall Användarmanual: Personuppgifter fylls i liksom namn på kontaktperson och när bedömningen är påbörjad Gångare, markeras där påståendet stämmer. Om personen fallit senaste året markeras detta och kompletterande upplysningar noteras. Fråga om den äldre upplever fallrisk eller osäkerhet Kontaktpersonen, arbetsterapeut eller sjukgymnast bedömer om det finns fallrisk i samband med förflyttning, toalettbesök eller dusch Identifierade inre och yttre fallriskfaktorer markeras. Ytterligare uppgifter noteras Ev. viktförlust och läkemedel som kan orsaka fall identifieras Befintliga fallpreventiva åtgärder markeras Checklistan är ett verktyg som kvalitetssäkrar genomgång av fallriskfaktorer. Checklistan är ingen journalhandling. Sammanfattning av riskfaktorer och åtgärder dokumenteras i journal. 15

16 Yttre riskfaktorer exempel Mattor: - vid sängen - som ligger där man går - som inte ligger stadigt - uppvikta hörn eller kanter Möbler: - instabila stolar - saknar stol med armstöd - snurrfåtöljer - möbler på hjul Belysning: - saknar eller har för få lampor - svag belysning - trasiga glödlampor Nattbelysning: - saknar sänglampa - sänglampa fel placerad - ingen lampa att ha tänd nattetid Telefonplacering: - telefonen ej placerad där man befinner sig oftast ex (vid fåtölj, vid säng) - sittplats vid telefon saknas Lösa sladdar: - sladdar på golvet där man går Säng/madrass: - madrass som glider - glidlakan inte rätt inbäddat - sängen lämnas inte i lämplig höjd - hängande överkast Skor: - skor som inte sitter bra på fötterna - skor utan bakkappa eller öppen tå - skor med hal sula Hygienutrymme: - för hög eller låg toalettstol - saknar armstöd eller ej fungerande armstöd - saknar duschmatta Klädsel: långa byxben långt nattlinne eller morgonrock September 2009