Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik 11.3.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik 11.3."

Transkript

1 Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik Översikt utifrån Evidensbaserad omvårdnad Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra skador utgör ett stort hälsoproblem i samhället. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom den som fallit ofta begränsar sina aktiviteter av rädsla för att falla igen. Fall orsakar skador såsom frakturer, hjärnskakning, skador på inre organ, sårskador och i värsta fall dödsfall. Kvinnor har större risk för att falla och kvinnor över 85 år faller i snitt en gång per år. Det sker ett fall varje minut i Sverige och tillräckligt många skadas för att det ska utgöra ett ansenligt folkhälsoproblem. Fall är den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar men drabbar i synnerhet äldre, både i antal och gällande konsekvenser av fallet. Var tredje äldre person över 65 år faller varje år. Fall bör ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller effekt av läkemedel till dess motsatsen är bevisad. Om patienten står på fler än tre läkemedel är det en ökad risk för fall oberoende preparat. Ju fler riskfaktorer patienten har, desto större risk för fall. Fall är vanligast i inledningsfasen av sjukhusvistelsen. Vad är ett fall? En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol. Vad är en Fallskada? En fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall. Hur vanligt är det med fall? Fallskador utgör ca 12% av vårdtillfällena och är efter hjärtoch kärlsjukdom den främsta orsaken till sjukhusvård. Två tredjedelar av äldre som bor i särskilda boenden faller under ett år och ett hundratal fallskador per år rapporteras från den slutna vården. Kan fallet leda till dödsfall? Varje år avlider cirka personer av fallskador i Sverige, vilket är tre gånger så många som omkommer till följd av trafikolyckor. De flesta som avlider efter en fallskada är över 65 år. Efter en höftfraktur ökar dödligheten inom ett år med 10-15%. Åtgärder Den samlade forskningen visar på att flera åtgärder bör sättas in samtidigt och bör utgå från individens behov. Det är därför svårt att förslå generella åtgärder. Varje verksamhet får utöver generella riktlinjer anpassa åtgärderna utifrån egna patientgrupper och vårdformer. Både generella och individuella åtgärder måste diskuteras ingående innan de genomförs. Fallprevention Riktlinje Bjurholm Teamarbete och ansvar För att förebygga fall och fallskador krävs vårdteamets samlade kompetens där patient och närstående ska ingå. Det är viktigt att ansvaret fördelas för att undvika att individen faller mellan stolarna. Riktlinjer skapar också en samsyn i arbetsgruppen. Ansvarsfördelning Nedan ges exempel på ansvarsfördelning i det multiprofessionella arbetet för att förebygga fall på individnivå. Kontaktperson KP - Uppmärksammar risker i boendemiljön

2 - Informera boende och anhöriga om fallrisker i boendemiljön, se Checklista för att förebygga fall - Utför fallriskbedömning enligt Senior Alert, även dokumentation - Kontaktar sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast vid upptäckta risker Lokala användare Senior Alert - Lägger in resultat av riskbedömningen - Är behjälplig med övrig registrering i Senior Alert såsom Åtgärder, Uppföljning samt Händelser Sjuksköterska - Beakta fallrisk vid inflyttning - Medicingenomgång med ansvarig läkare. - Utifrån Senior Alert, MNA, utförs en bedömning av eventuella nutritionstillskott. - Dokumentation av risker, bedömningar samt åtgärder Arbetsterapeut - Bedömning av miljö, förflyttning - Utprovning av omgivningsanpassningsåtgärder samt hjälpmedel - Dokumentation av risker, bedömningar samt åtgärder Sjukgymnast - Bedömning av fallrisk - Utprovning av höftskyddsbyxor - Utprovning av förflyttningshjälpmedel - Dokumentation av risker, bedömningar samt åtgärder Enhetschef - Kallar berörda personer och professioner till Genomförandeplan - Ansvarar för att riktlinjer och rutiner följs - Information till all personal Biståndsbedömare - Ansvarar för att tidigare fall, fallrisk eventuella frakturer och fallriskbedömningar finns dokumenterade i Beställningen. Verksamhetschef - Att förutsättningar finns för att varje individ riskbedöms och att fallprevention och resurser erbjuds Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska MAS - Upprätta och revidera rutiner och riktlinjer i samråd med personal - Att Senior Alert används i kvalitetsarbetet - Upprätta generella behandlingsanvisningar vid höftledsfraktur (se collum-projektet) - Granska åtgärder vid fallskador Omsorgsnämnden - Ansvara för att resurser finns så att kvalitetssäkring kan ske inom området Evidensbaserade risker och riskfaktorer Sjukdomar och olika symtom är de vanligaste riskfaktorerna som man måste ta hänsyn till i det fallförebyggande arbetet. Patienter med ökad risk för att falla kan identifieras utifrån diagnos eller symtom:

3 Riskfaktorer utifrån diagnos Akut hjärtsjukdom Demens Depression Epilepsi Hjärtsvikt Kronisk obstruktiv lungsjukdom Ledsjukdomar Neuropati Osteoporos Parkinson Stroke Riskfaktorer utifrån symtom Blodtrycksfall Förvirring Långt Hb Läkemedlsorsakade blodtrycksfall Nedsatt kognitiv funktion Nedsatt styrka och rörlighet Nedsatt gångförmåga och förflyttnignsförmåga Nedsatt syn Nykturi Biverkan av läkemedel Yrsel och störd balans Undernäring Personer som slutar gå när de pratar har ökad risk för att falla. Risker i vårdmiljön Riskmomenten är många och här listas några exempel som kan öka medvetenheten om var i vårdmiljön risker kan finnas. Individ Personer som vistas på sjukhus är oftast påverkade av akuta sjukdomssymtom och/eller akuta läkemedelsbiverkningar och en stor andel faller på grund av dessa orsaker. Personen når inte personliga ägodelar. Skor saknas eftersom inläggningen skedde akut via ambulans. Dåliga skor som inte ger tillräckligt stöd eller är barfota. Inget kvällsmål med risk för dålig nattsömn. Överrumplingsmoment som till exempel om någon ropar på patienten som blir skrämd eller gör en hastig rörelse. Hörapparat eller glasögon används inte eller är trasiga. Kognitiv svikt. Personer med demens kommer inte ihåg att de ska ligga kvar i sängen till exempel i samband med höftoperation. Miljö Dålig belysning, svag, bländande, kontraster mellan mörkt och ljust och tvärt om. Stolar saknar karmar och patienten sätter sig fel. Hala golv på grund av spill eller i samband med golvtorkning. Golven torkas över hela golvytan istället för längs med ena halvan av korridoren åt gången. Golven blir hala på grund av boning eller för hög dosering av rengöringsmedel. Föremål står i vägen i korridorer, till exempel rullstolar, sparkcyklar, förrådsmaterial. Hjulen på sängen, rullstolen eller sängbordet har glömts bort att låsas eller hjullåsen är trasiga. Mörka mönster eller fläckar på golvet kan uppfattas av till exempel demenssjuka som hål och påverkar deras gång. Heltäckningsmattor kan eventuellt öka risken för fall hos de som har en hasande gång eftersom fötterna snarare "suger fast" i underlaget. Personer har svårt att se/hitta på grund av dåliga kontraster i färgsättning. Toalettbesök och personlig hygien Långt till toaletten eller patienten hinner inte vänta på hjälp. Antihalksockor alternativt höftskyddsbyxor används inte vid toalettbesök nattetid. Duschdraperier klarar inte av patientens kroppstyngd om de tar tag i dessa. Personen halkar till i duschen, avsaknad av halkmatta och stödhandtag på väggen. Rörlighet och mobilisering

4 Personen går iväg med droppställning och ramlar till exempel över hjulen. TV-apparater på hjul, droppställningar, bordsben och så vidare skjuter ut med risk för att snubbla över dem. Hjälpmedel är inte rätt anpassade till patienten eller patienten vet inte hur de ska användas. Hjälpmedel sätts inte in, används inte, används inte rätt eller är trasiga Personen klättrar över sänggrindar. Personen försöker ta sig loss i samband med begränsningsåtgärder/frihetsinskränkande skyddsåtgärder. Även stressad personal kan vara en riskfaktor för fall. Ge patienten den tid som behövs vid till exempel förflyttning. Bristande information om fallrisker till personen/närstående. Egenvård De flesta fall sker i hem- och närmiljö. Det är därför viktigt att den enskilda individen själv identifierar risker för att förebygga fall. Bedömningsinstrument för egenvård och checklista för genomgång av fallrisk i hem- och närmiljön kan vara en hjälp för vissa individer och närstående. Praktiska råd om hur man tar sig upp från golvet vid ett eventuellt fall bör ges till riskpersoner. Försämrad livskvalitet Fall förknippas oftast med höftfrakturer och kan jämföras med stora livshändelser och försämrad livskvalitet. Även rädsla för att falla sänker livskvaliteten. Upp till 70% av dem som fallit nyligen känner rädsla för att ramla igen. Ond cirkel. Rädsla för att falla, yrsel och balansproblem är vanligt och kan leda till inaktivitet, vilket i sin tur leder till ökad ostadighet. Detta leder till en ond cirkel med minskad rörlighet, muskelsvaghet, minskad aktivitetspåverkan på skelettet och slutligen ökad risk för fall och fallskador. Ensamhet till exempel på grund av fysiska hinder, isolering, svårigheter att vistas ute ökar också risken för fall. Lugnande läkemedel, understimulering, sänkt motivation och passivitet är andra riskfaktorer. Rädslan för att falla påverkar även det sociala livet med ensamhet och isolering som effekt av att inte våga lämna hemmet. Kravet på de närstående kan dessutom öka för hjälp med transporter, inköp och så vidare. När och var inträffar fall? Det tycks inte vara någon årstidsvariation i hur fallen fördelar sig över året i hemmet och på institution. Men tittar man på hela äldrepopulationen tycks frakturförekomsten vara betydligt högre under vintermånaderna. Varje år i samband med första halkan ses en ökad belastning på akutmottagningarna. En stor del av dessa är handledsbrott och höftfrakturer som borde ha kunnat förhindras.

5 Fallen sker främst i den inledande delen av vårdtiden på institution. Förklaringen kan vara ovana att vistas i den nya miljön och att äldre patienter kan vara förvirrade under den inledande vårdtiden men också dåligt allmäntillstånd. Fallfrekvensen är som störst under den tid som patienterna är som aktivast dvs under förmiddag och eftermiddag. Det är med andra ord också under den tid som det är störst personaltäthet. Det kan finnas felkällor i avvikelserapportering, eventuellt kan det vara så att fallen upptäcks då och det finns också tid att skriva rapporter (främst fall utan skador). Det kan också vara så att fall ofta inträffar när personaltätheten är hög men personalen då sitter upptagna på rapport eller andra möten och patienterna därmed har mindre tillsyn. Endast 10-20% av inträffade fallen bevittnas av personalen. Mörker och intag av sömn- och lugnande läkemedel kan vara en orsak till fall kvällar och nätter. Dålig syresättning kan vara en riskfaktor hos äldre för att falla nattetid. Sju av tio fall bland åringar sker dagtid medan andelen skador i åldergruppen 80 år och äldre sker främst nattetid. Detta är viktigt att uppmärksamma när förebyggande åtgärder ska sättas in. De flesta fall på institution tycks ske inne på patientens rum och en förklaring kan vara att de flesta patienter tillbringar mesta tiden där. Det är också vanligt med fall på väg till och från toaletten då patienterna går iväg själva. Dålig belysning eller bländande ljus ökar också risken för fall till och från toaletten nattetid. Rangordningen mellan övriga olycksplatser som korridor, dagrum, matsal, toalett osv. variera mellan olika studier. Individrelaterade faktorer är vanligare på institution eftersom patienterna i högre grad har olika funktionsnedsättningar. Samtidigt är omgivningsfaktorer som dålig belysning, hala eller blöta golv, olämplig fotbeklädnad, medpatienter som stöter omkull patienten, gånghjälpmedel, rullstolar och hjulförsedda bord vanliga orsaker till fall på institution. Fall som inträffar när patienter klättrar över sänggrindar eller fastspända patienter som välter omkull rullstolen när de försöker resa sig klassas som orsakade av omgivningsfaktorer. I hemmet orsakas de flesta fall av omgivningsfaktorer. Fallriskbedömning Som vårdpersonal bör man alltid ställa sig frågan "Finns risk för fall?" och vid redan uppkomna fall "Vad orsakade fallet?". Fall ska alltid betraktas som ett symtom på något, det vill säga ett tecken på förändring hos patienten till dess motsatsen är bevisad. Äldre som har sökt vård eller omsorg på grund av fall, har gång- eller balanssvårigheter samt fallbenägenhet bör genomgå omfattande bedömning. Förslag på följdfrågor som bör ställas till en patient som fallit Vad gjorde du direkt innan du föll? Hur mådde du innan du föll? Kände du några symtom innan eller efter du föll (yrsel, bröstsmärtor, synstörning)? Kändes det som om du var på väg att svimma när du föll? Hur mådde du efter fallet?

6 Det är viktigt att fråga om patienten kände något innan han/hon föll till exempel symtom i form av yrsel, muskelsvaghet och så vidare eller om patienten har ätit eller druckit dåligt? Frågor kring läkemedel bör ställas eftersom utebliven likväl som för hög dos av ett läkemedel kan öka risken för fall. Flödesschema Åtgärda omedelbart det som är snabbt och enkelt att åtgärda. Utvärdera regelbundet alla insatta åtgärder och dokumentera när och hur utvärderingen ska ske. 1. Fråga personen om han/hon fallit någon gång det senaste året. 2. Fråga dig själv om du tror att det finns risk för att individen kan ramla under vårdtiden om inga åtgärder sätts in. Om ja på någon fråga - sätt in åtgärder. Senior Alert / Bedömningsinstrument. För att identifiera riskpatienter innan ett fall inträffar, bör ett bedömningsinstrument användas. Bedömning med instrument ökar personalens medvetenhet inom vilka områden risk föreligger (synnedsättning, gångsvårigheter, läkemedel och så vidare). Samtalet vid riskbedömning är även ett naturligt tillfälle för vårdpersonal att ge information om fallprevention och att involvera patienten att själv ta ansvar och bedöma risker. Downton Fall Risk Index är ett beprövat instrument som använts under lång tid och i olika vårdformer. I det nationella kvalitetsregistret Senior Alert ingår också detta

7 bedömningsinstrument vilket gör att detta förordas som förstahandsval. Genom att nationellt använda ett och samma instrument kan viktig information samlas till grund för åtgärdsförslag. Det är viktigt att inte bara fokusera på totalsumman. Poängen inom de olika delområdena ger viktig information om riskområden där åtgärder ska sättas in. Det finns även olika funktionsbedömningstest som kan användas för komplettering. Ansvarsområden vid fall/avvikelsehantering SÄB Bjurholm Omvårdnadspersonal (inom ett dygn) - registrera in i Avvikelsemodulen samma dag som avvikelse skett, dokumentera i boendes omvårdnadsjournal både händelsen och att rapport är uppstartad i Avvikelsemodulen samt följa upp handläggning av avvikelsen. Skicka Avvikelsemeddelande till sjukgymnasten för fallrapport och till alla sjuksköterskor för andra typer av avvikelse. Sjuksköterska (inom en vecka) - söka avvikelserapporten utifrån avvikelsemeddelandet och läsa igenom den - analysera händelsen med personal som var vittne eller orsakat händelsen - fylla i och skriva sitt namn under anteckningen i Vidtagna/planerade åtgärder - skicka meddelande till enhetschefen - dokumentera eventuella planer/åtgärder i omvårdnadsjournal - pröva delegeringsbeslut och vidta eventuella indragningsåtgärder - information till anhöriga Sjukgymnast (inom en vecka) - söka avvikelserapporten utifrån avvikelsemeddelandet och läsa igenom den - analysera händelsen tillsammans med personal som var vittne eller orsakat händelsen - dokumentera i patientjournalen eventuella bedömningar, åtgärder och planeringar - närvara på HSL -möten där fallrapporterna ska diskuteras - föreslå förebyggande åtgärder mot upprepning Arbetsterapeut (inom en vecka) - söka avvikelserapporten utifrån avvikelsemeddelandet och läsa igenom den - analysera händelsen tillsammans med personal som var vittne eller orsakat händelsen - dokumentera i patientjournalen eventuella bedömningar, åtgärder och planeringar - närvara på HSL -möten där fallrapporterna ska diskuteras - föreslå förebyggande åtgärder mot upprepning Enhetschef (inom 6 veckor) - skriva ut avvikelserapporter som underlag för diskussion - kalla HSL personal till möten där respektive avvikelserapporter ska diskuteras - ta upp avvikelserapport med berörda arbetsgrupper/personer med syfte att förebygga upprepning av samma avvikelse - dokumentera vidtagna åtgärder i rutan Handläggning Chef/MAS - skicka meddelande till MAS - informera om avvikelsehanterings syfte och genomförande samt motivera alla att skriva avvikelserapport MAS - upprätta rutin - granska och följa upp avvikelser - sammanställa avvikelser - avsluta avvikelserapporter - rapportera till verksamheter 1g/år - rapportera till Omsorgsnämnden varje halvår

8 - göra Lex Maria anmälning vid allvarlig skada eller risk för allvarlig skada Verksamhetschef - det ska finnas förutsättningar att arbeta med avvikelsehantering - ska kommentera och föreslå åtgärder för att minska antalet avvikelser utifrån sammanställd rapport - göra Lex Sara anmälningar Omsorgsnämnden - följa upp lokal avvikelsehantering - besluta om Lex Sara anmälning ska skickas vidare till Socialstyrelsen Bilaga 1. Lokal riktlinje för Handlingsplan vid misstänkt höftfraktur Umeå sjukvårdsdistrikt och särskilda boenden i Umeå kommun och kranskommunerna Nordmaling, Vännäs, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors har i avtal enats om en handlingsplan att involvera hela vårdkedjan kring en äldre person som misstänks ha en höftfraktur enligt följande riktlinje; Riktlinje: Personal kontaktar sjuksköterska vid alla fall enligt lokala rutiner. 1. Sjuksköterska kontaktar i första hand ordinarie läkare. Om denne inte är anträffbar eller under jourtid kontaktas jourhavande läkare enligt lokala rutiner. 2. Inte förflytta den person som fallit bädda bekvämt och varmt. Tänk på risken för trycksår! 3. Alltid beställa ambulans, inte bårbil. 4. Smärtlindring skall alltid ges: Grundbehandling: Tabl/supp Alvedon 1g. Morfin 10 mg/ml, ge 0,25 ml (2,5 mg) intramuskulärt. Får upprepas. Till patient med gallbesvär eller annan kontraindikation mot Morfin ges istället Ketogan 5 mg/ml, 0,5 ml (2,5 mg) intramuskulärt, som får upprepas. Om illamående: Ge inj. Primperan 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) intramuskulärt, alternativt supp Primperan 20 mg. 5. Sätta i.v. nål om ambulansen inte kommit. 6. Sätt 1000 ml Glukos 50 mg/ml med 40 Na + 20 K. 7. Ge patienten 2 l syrgas på grimma, om tillgång till syrgas finns. Om patienten har KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) skall läkare kontaktas för ordination. Ovanstående gäller som handlingsplan och följes såvida läkare ej ordinerar annat.

9 Bilaga 2. Hjälp personen vid fall Håll på personens höftbenskammar. Du kan ytterligare stötta honom/henne genom att hon/han har kontakt med din kropp. Flytta din ena hand till personens bål för att kunna dra honom/henne mot dig. Du tar samtidigt ett steg bakåt för att bredda din understödsyta och flytta tyngden bak

10 Låt personen glida längs ditt ben och följ med i rörelsen genom att böja i knäna. Låt personen fortsätta glida ner längs din kropp tills hon/han når golvet. Stötta fortfarande personens bål. Tänk på din arbetsställning genom att vara i gångstående, böja dina knän och förflytta tyngdpunkten. Upp från golv Hämta en kudde om personen har ramlat och låt honom ligga kvar tills du har förvissat dig om att han inte har skadat sig. Planera och förbered förflyttningen upp till sittande eller till sängen. Hämta hjälp. Följ de rutiner som finns om fall och fallskador.

11 Personen tar sig upp själv/med hjälp av en person 1. Hämta en kudde om individen har ramlat och låt henne eller honom ligga kvar tills du har förvissat dig om att hon eller han inte har skadat sig. Om personen inte själv kan hjälpa till måste hjälp tillkallas. Gör det bekvämt för individen på golvet medan ni väntar på hjälp. 2. Följ de rutiner som finns om fall och fallskador. 3. Om personen inte har skadat sig, be honom/henne rulla över på sidan och resa sig på alla fyra. Använd vårdbälte om det behövs. 4. Placera en stol framför personen, så kan denne resa sig genom att stödja på stolen. 5. Skjut in en stol bakom personen så kan han eller hon sätta sig utan att behöva resa sig helt.

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Fallrapport/avvikelserapportering

Fallrapport/avvikelserapportering Fallrapport/avvikelserapportering Namn: Personnr: Adress: Telefon: Kontakt: Kontaktpersons tel. Typ av boende: Enhet: Datum för avvikelsen: 1. Tidpunkt för händelsen 8-14 14-20 20-02 02-08 Exakt tid för

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning.

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning. Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra utbildningen. Den fördjupade utbildningen

Läs mer

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Manual till checklista för fallprevention

Manual till checklista för fallprevention Oktober 2008 Manual till checklista för fallprevention Ange problem och/eller behov där sådana finns, för respektive frågeställning. Ange åtgärd eller planerad åtgärd, ex läkemedelsgenomgång, kontaktman

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt vårdprogram Fallprevention Stockholms läns landsting 2008 Regionalt vårdprogram Fallprevention Huvudförfattare Margareta Skog ISBN 91-85211-51-6 Om det medicinska programarbetet

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2014 UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Emma Odén, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun.

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar, 7-5 83 johnny.kvarnhammar@osby.se Medverkande Ortopedkliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad Vård och omsorg, Osby kommun Datum 1-5-1 Huvudmottagare Ann Danielsson,

Läs mer

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Fastställt i SN 2005-01-12 Reviderat i SN 16 juni 2010 Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Direktiv från Socialnämnden Verksamhetens innehåll och

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

Säkra en del av livet

Säkra en del av livet Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004. Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet

Läs mer

Årsrapport - Avvikelsehantering inom särskilda boenden och dagverksamheter år 2009

Årsrapport - Avvikelsehantering inom särskilda boenden och dagverksamheter år 2009 RAPPORT 1(17) Handläggare, Medicinskt ansvariga Årsrapport - Avvikelsehantering inom särskilda boenden och dagverksamheter år 2009 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har i uppdragsplanen för år 2009

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen

Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen Fakta om fallprevention Vård- och omsorgsförvaltningen Innehåll Innehåll 2 Varför faller äldre? 3 Kapacitet 3 Nedsatt neuromuskulär förmåga 3 Nedsatt syn 3 Nedsatt kognitiv förmåga 3 Återkommande blodtrycksfall

Läs mer

Vitsippans gruppboende i Holmsund

Vitsippans gruppboende i Holmsund Vitsippans gruppboende i Holmsund Erika Dahlqvist Vårdbiträde Britt Nilsson Gruppledare Diribe Häggbom USK Amleset Fadaga USK Carina Lundström Högberg USK Gabrielle Bäckman Vårdbiträde Anna-Märta Nyman

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 20150301 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

MAR rapport 2014. MAR ansvarar för att: Sid 1(6) Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-02-02 Medicinskt ansvarig för rehabilitering

MAR rapport 2014. MAR ansvarar för att: Sid 1(6) Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-02-02 Medicinskt ansvarig för rehabilitering Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-02-02 Medicinskt ansvarig för rehabilitering MAR rapport 2014 MAR ansvar 24 HSL Det ska finnas rutiner så att läkare

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer