Samråd om ökad insyn i bolagsskatter

Transkript

1 Samråd om ökad insyn i bolagsskatter Fält märkta med är obligatoriska. Inledning Obs: För att samrådsprocessen ska vara rättvis och öppen kommer enbart svar vi får via webbenkäten att beaktas och ingå i den sammanfattande rapporten om samrådet. Om du får problem med enkäten eller behöver hjälp kan du kontakta fisma-further-corporate-tax-transparency@ec.europa.eu. Läs mer om samrådet skydd av personuppgifter i samband med samrådet Kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande är nödvändig för att garantera större rättvisa och ekonomisk effektivitet på EU:s inre marknad. Allmänheten har blivit känsligare för rättvisefrågor i skattesammanhang mot bakgrund av det ökade trycket på de offentliga finanserna. Det har t.ex. framkommit att stora multinationella företag kan sänka sin bolagskatt till ensiffriga procentsatser. Undanhållna bolagsskatter antas beröva de offentliga finanserna i EU-länderna många miljarder euro varje år. Aggressiv skatteplanering, skadliga skattesystem och skattefusk möjliggörs av snåriga regler och bristande insyn och samarbete. Länderna bestämmer själva över sina skatter och samspelet mellan olika nationella skatteregler är en ständig källa till motsättningar och irritation. Det kan leda till skadlig skattekonkurrens. Vissa företag utnyttjar de komplexa skattereglerna och bristen på samarbete mellan EU-länderna för att överföra vinster och minimera sin skatt. Stora multinationella företag kan ägna sig åt aggressiv skatteplanering på grund av sin närvaro i flera jurisdiktioner, vilket småföretag och fysiska personer vanligtvis inte kan. Det kan leda till snedvridningar på den inre marknaden och orättvisa villkor mellan olika skattebetalare. Den 18 mars 2015 lade kommissionen fram ett åtgärdspaket för att öka insynen i skattefrågor. 1

2 Den 18 mars 2015 lade kommissionen fram ett åtgärdspaket för att öka insynen i skattefrågor. Paketet gäller de mest brådskande frågorna och innehåller ett förslag om automatiskt informationsutbyte om skattebesked mellan medlemsländerna. Paketet kompletteras av en handlingsplan som antogs den 17 juni. Initiativets viktigaste mål är att förklara kommissionens vision av ett rättvist och ändamålsenligt bolagsskattesystem både inom och utanför EU. Kommissionen vill se ett system där det land där ett företags vinster uppkommer också är det land där skatten betalas (se En ny start för EU: Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, juli 2014). Som en uppföljning av meddelandet och handlingsplanen håller kommissionen på att utarbeta en konsekvensbedömning för att utvärdera om och hur det här målet kan nås genom bättre insyn i bolagsbeskattningen och tuffare kontroll av företag från myndigheterna eller andra intressenter. Kontrollen är tänkt att bygga på att skattemyndigheterna eller allmänheten får tillgång till information. Den ska mer specifikt se till att skattelagarna följs, ta bort incitamenten för skatteflykt och öka trycket på länderna att vidta lämpliga åtgärder. Följande mer exakta mål ska nås parallellt: 1. Öka påtryckningarna på företagen att geografiskt anpassa skatteinbetalningarna i ett land till de faktiska vinsterna, genom ökad kontroll och beslut av antingen allmänheten eller skattemyndigheter ( företagen ska betala skatt där de faktiskt gör sina vinster ). 2. Öka allmänhetens eller andra länders tryck på länder att vidta åtgärder som bidrar till effektivare och rättvisare skattekonkurrens mellan EU-länderna, för att se till att landet där vinsterna görs också är landet där de beskattas ( EU-länderna bör stoppa skadlig skattekonkurrens ). 3. Bistå skattemyndigheterna att inrikta sina skatterevisioner på skatteflykt och undandragande, dvs. företagens beslut att kringgå sin skatteskyldighet ( hjälpa skattemyndigheterna inrikta sina revisioner på företag ). 4. Se till att de multinationella företagens skatteplaneringsmetoder stämmer överens med företagens egna åtaganden/uttalanden om företagens ansvar, t.ex. deras bidrag till lokal och social utveckling ( företag bör göra som de säger i fråga om att bidra till välfärden genom att betala skatt ). 5. Se till att företagens organisation och investeringar bygger på ekonomiska grunder och inte uteslutande på skatterelaterade skäl ( företag bör fatta sina investeringsbeslut av realekonomiska skäl, inte för att undvika att betala skatt ). 6. Åtgärda marknadsstörningar som beror på dålig insyn i företagen och på de multinationella företagens komparativa fördelar över mindre företag när de ägnar sig åt aggressiv skatteplanering ( rättvisare konkurrens mellan multinationella företag och små och medelstora företag ). Med det här samrådet vill kommissionen samla in och analysera det underlag som krävs för att avgöra vilka alternativ som är möjliga för att nå de här målen. Regler om insyn i vilka skatter som betalats till staten i form av landsvis rapportering gäller redan för finansinstituten enligt kapitalkravsdirektivet1, där syftet är att återställa förtroendet för finanssektorn. Också stora utvinnings- och skogsbolag blir snart skyldiga att rapportera sina betalningar till staten på landsvis basis enligt redovisningsdirektivet2 och öppenhetsdirektivet3. Målet med det senare direktivet är att ge lokalsamhället i länder med stora naturtillgångar möjlighet att få reda på betalningar till staten, för att få en bättre redovisning. Även utanför EU är allmänhetens intresse för rättvis beskattning stort med tanke på det ekonomiska 2

3 Även utanför EU är allmänhetens intresse för rättvis beskattning stort med tanke på det ekonomiska läget. Urholkning av skattebasen och överföring av vinster (Beps) oroar regeringar runt om i världen. OECD och G20 ska i slutet på 2015 färdigställa en plan med 15 åtgärdspunkter som ett led i Beps-projektet. När man enats om planen bör den under de kommande åren leda till skatteavtal och till lagstadgade krav inom varje deltagande jurisdiktion, möjligen också ett multilateralt instrument. Man måste dock tänka på att varken OECD- eller G20-länderna är skyldiga att följa eller genomföra Beps-rekommendationerna och att alla EU-länder inte heller är medlemmar i OECD. Vissa rekommendationer har koppling till insyn i företagen (t.ex. åtgärderna 5, 12 och 13). Om man utgår från att alla G20- och OECD-länder kommer att genomföra Beps-åtgärd 13 om landsvis rapportering, kommer mycket stora multinationella företag med en omsättning på över 750 miljoner euro att lämna landsvisa rapporter till relevant skattemyndighet från och med Tanken är att skattemyndigheterna sedan ska utbyta de rapporter de fått i syfte att göra en mer utförlig riskbedömning av internprissättning. Den här informationen är inte tänkt att bli offentlig. I det här samrådet vill vi främst ha synpunkter på följande: Ökad insyn i vilka organisationer? Ökad insyn skulle krävas av olika typer av företag, beroende på storlek, hemvist och omfattning på den internationella verksamheten. Nya insikter har framkommit i fall som gäller utländska multinationella företag som är verksamma i EU via filialer eller dotterbolag. En avgörande fråga är om de här företagen bör, om möjligt, omfattas av EU:s initiativ för ökad insyn i företagsskatter. Därför vill vi med det här samrådet bland annat undersöka om det innebär ett hot mot lika villkor för företag från EU och utländska företag. Vem ska få insyn? Den förbättrade insynen kan gälla skattemyndigheterna eller allmänheten. Insyn i vilken information? Det kan gälla besked i skatteärenden, landsvisa rapporter, redogörelser eller annan typ av information från företagen. Man kan tänka sig en rad möjligheter i fråga om detaljnivå och omfattning på den relevanta informationen. I samrådsdokumentet presenterar vi flera alternativ. Viktiga frågor är i) om de nya OECD-rekommendationerna inom ramen för åtgärd 13 ska följas upp eller genomföras på nationell nivå eller EU-nivå, vilket skulle innebära ett förbättrat informationsutbyte mellan skattemyndigheterna, och ii) om viss skatteinformation ska offentliggöras, t.ex. genom att utöka de krav på landsvis rapportering som redan gäller för finansinstituten till att omfatta alla andra sektorer. Du får gärna föreslå andra alternativ. I samrådet vill vi också få synpunkter på eventuella effekter av ökad insyn i skattefrågor. 1 Artikel 89 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG 2 Kapitel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG 3 Artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG Ordlista 3

4 Aggressiv skatteplanering (se också skatteplanering): Enligt kommissionens rekommendation om aggressiv skatteplanering (C(2012) 8806 final) innebär aggressiv skatteplanering att man drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller oförenligheter mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska det skattepliktiga beloppet. Aggressiv skatteplanering kan anta många olika former. Det kan leda till dubbla avdrag (t.ex. när samma förlust dras av både i källstaten och i etableringsstaten) och till dubbel skattebefrielse (t.ex. när inkomster som inte beskattas i källstaten befrias från skatt i etableringsstaten). Urholkning av skattebasen och återföring av vinster (Beps-projektet): Skatteplaneringsstrategier som utnyttjar luckor och motsägelser i skattereglerna för att på konstgjord väg flytta vinster till platser med låga eller inga skatter där liten eller ingen ekonomisk aktivitet pågår, vilket får till följd att liten eller ingen övergripande företagsskatt betalas. OECD har utarbetat särskilda åtgärder för att ge länderna de verktyg de behöver för att säkerställa att vinsterna beskattas där den ekonomiska verksamhet som genererar vinsterna utförs och där värde skapas. Samtidigt ska företagen få större säkerhet genom att konflikterna om tillämpningen av internationella skatteregler minskas och kraven standardiseras. Skatteflykt: Enligt OECD:s ordlista över skattebegrepp definieras skatteflykt som ett arrangemang av skattebetalarens affärer som syftar till att minska skattebördan och som visserligen kan vara lagligt i strikt bemärkelse men ofta står i strid med den berörda lagens avsikt. Skatteundandragande: Enligt OECD:s ordlista över skattebegrepp definieras skatteundandragande som ett olagligt arrangemang där plikten att skatta döljs eller ignoreras. Det innebär att skattebetalaren betalar mindre skatt än hon eller han är skyldig att betala genom att dölja inkomster eller information från skattemyndigheterna. Skatteplanering (se också aggressiv skatteplanering): Enligt OECD:s ordlista över skattebegrepp innebär skatteplanering att en persons verksamhet och/eller privata angelägenheter arrangeras så att skatteskyldigheten minimeras. Förhandsbesked i skattefrågor: Omfattar alla meddelanden eller andra instrument eller åtgärder med liknande effekt som lämnats av ett medlemsland eller på ett medlemslands vägnar och som gäller tolkning eller tillämpning av skattelagstiftningen. Enligt den här definitionen omfattas alla slags besked oberoende av deras behörighet inom medlemslandet. Definitionen är därför inte begränsad till sådana meddelanden där en skattemyndighet har utrymme för egen bedömning. 1. Om dig Jag svarar som privatperson för en organisations eller ett företags räkning för en myndighets eller internationell organisations räkning 4

5 Ditt för- och efternamn: Organisationens namn: Myndighetens namn: E-postadress: Vi behöver de här uppgifterna enbart av administrativa skäl. De offentliggörs inte. Är din organisation registrerad i EU:s öppenhetsregister? (Om din organisation inte är registrerad, uppmanar vi dig att registrera den. Det är dock inte obligatoriskt för att få delta i samrådet. Varför finns öppenhetsregistret? ) Ja Nej Ange id-numret i registret: Typ av organisation: Akademisk institution Konsultbyrå, advokatbyrå Branschorganisation Icke-statlig organisation Fackförening Storföretag, litet eller medelstort företag, mikroföretag, egenföretagare Konsumentorganisation Media Tankesmedja Annat Om annat, ange vilken typ av organisation: Är ditt företag ett multinationellt företag (koncern med verksamhet i fler än ett land)? Ja Nej 5

6 Hur många anställda har ditt företag? Över 500 Hur stor är företagets omsättning? 0 10 miljoner euro miljoner euro miljoner euro Över 750 miljoner euro Typ av myndighet: Internationell eller europeisk organisation Regional eller lokal myndighet Regering eller ministerium Tillsynsmyndighet eller centralbank Annan myndighet Om annat, ange vilken typ av myndighet: 6

7 I vilket land bor du/har din organisation sitt säte? Österrike Belgien Bulgarien Kroatien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Island Irland Italien Lettland Liechtenstein Litauen Luxemburg Malta Norge Polen Spanien Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Schweiz Nederländerna Storbritannien Annat land Ange vilket land: 7

8 På vilken nivå företräder du intressen eller bedriver verksamhet? Nationellt (enbart i ditt hemland) EU-nivå Internationell nivå Annan Ange på vilka nivå: Verksamhetsområde eller sektor ( om tillämpligt): minst 1 alternativ Redovisning Revision Företag Investeringsförvaltning Rapportering Skatter Övrigt Ej tillämpligt Ange vilket verksamhetsområde eller sektor: Viktigt meddelande om offentliggörande av svaren Vi publicerar svaren från samrådet på kommissionens webbplats. Går du med på att dina svar publiceras? (Se det särskilda meddelandet om skydd av personuppgifter ) Ja, jag går med på att mina svar publiceras under det namn jag anger (namnet på den organisation/företag/myndighet du företräder eller, om du svarar som privatperson, ditt eget namn) Nej, jag vill inte att mina svar publiceras 2. Dina synpunkter Inledande frågor 8

9 1. Vilka av följande påståenden håller du med om med tanke på insyn i bolagsskatter? a. Gällande krav på insyn i skattefrågor i EU är tillräckliga. (I EU måste företag offentliggöra årsbokslut och konsoliderade räkenskaper, vilka innehåller vissa uppgifter om skatter. Dessutom måste utvinnings- och skogsindustrin göra och offentliggöra landsvis rapportering enligt redovisnings- och öppenhetsdirektiven. Och slutligen måste finansinstitut varje år sammanställa och offentliggöra landsvis rapportering enligt kapitalkravsdirektivet.) b. EU ska försöka arbeta för initiativ för ökad insyn på internationell nivå, men ska inte agera ensamt och överlåta genomförandet till medlemsländerna. c. EU ska genomföra internationella initiativ (t.ex. Beps) i samma takt och omfattning som sina globala partner för att garantera lika villkor för alla. d. EU ska befinna sig i främsta ledet och möjligen gå längre än nuvarande initiativ på internationell nivå, t.ex. genom att utöka gällande krav på att offentliggöra skatteinformation till att omfatta alla andra sektorer. e. Ingen åsikt f. Annat Förklara varför du tycker att gällande krav på insyn i skattefrågor i EU är tillräckliga: 2. Det nya EU-initiativet om insyn i bolagsskatter är tänkt att ha flera mål. 9

10 2A) Håller du med om följande mål? Ja Nej Ingen åsikt 1. Öka påtryckningarna på företagen att geografiskt anpassa skatteinbetalningarna i ett land till de faktiska vinsterna, genom ökad kontroll och beslut av antingen allmänheten eller skattemyndigheter ( företagen ska betala skatt där de faktiskt gör sina vinster ) 2. Öka samhällets eller andra länders tryck på länder att vidta åtgärder som bidrar till effektivare och rättvisare skattekonkurrens mellan EU-länderna, för att se till att landet där vinsterna görs också är landet där de beskattas ( EU-länderna bör stoppa skadlig skattekonkurrens ) 3. Bistå skattemyndigheterna att inrikta sina skatterevisioner på skatteflykt och undandragande, dvs. företagens beslut för att kringgå sin skatteskyldighet ( hjälpa skattemyndigheterna inrikta sina revisioner på företag ) 4. Se till att de multinationella företagens skatteplaneringsmetoder stämmer överens med deras egna åtaganden/uttalanden om företagens ansvar, t.ex. deras bidrag till lokal och social utveckling ( företag bör göra som de säger i fråga om att bidra till välfärden genom att betala skatt ) 5. Se till att företagens organisation och investeringar bygger på ekonomiska grunder och inte uteslutande på skatterelaterade skäl ( företag bör fatta sina investeringsbeslut av realekonomiska skäl, inte för att undvika att betala skatt ) 6. Åtgärda marknadsstörningar som beror på dålig insyn i företagen och på de multinationella företagens komparativa fördelar över mindre företag när de ägnar sig åt aggressiv skatteplanering ( rättvisare konkurrens mellan multinationella företag och små och medelstora företag ) 2B) Skulle du vilja lägga till några mål, och i så fall vilka? Förklara kortfattat. (Obs: Längre fram finns möjlighet att uttrycka mer detaljerade synpunkter på målen.) 3. Kommissionen har ringat in följande alternativ (vissa alternativ är ömsesidigt uteslutande). 10

11 Ökad insyn för skattemyndigheterna: Obs: Enligt OECD:s Beps-åtgärd 13 rekommenderas att mycket stora multinationella företag (omsättning över 750 milj. euro) från och med 2017 ska lämna in en landsvis rapport till skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna i G20- och OECD-medlemsländerna ska sedan utbyta rapporterna. a. ALTERNATIV A: Ingen EU-åtgärd Om det inte blir någon EU-åtgärd kan vissa EU-länder komma att tillämpa rekommendationerna i OECD:s Beps-åtgärd 13. Då får en del skattemyndigheter skatterelaterad information och kan utbyta den informationen med andra deltagande länder. Men alla EU-länder kommer inte att tillämpa Beps 13, eftersom alla EU-länder inte är OECD-medlemmar. b. ALTERNATIV B: Tillämpning av Beps 13 på EU-nivå Enligt det här alternativet ska EU rekommendera eller ställa som krav att företagen, enligt rekommendationerna i Beps 13, lämnar in skatterelaterad information på landsvis basis till behörig skattemyndighet. Alla moderbolag som skickar in en deklaration till en skattemyndighet i EU omfattas. Bolagets globala konsoliderade verksamhet måste rapporteras. Ökad insyn för allmänheten: c. ALTERNATIV C: Skattemyndigheterna i EU offentliggör aggregerade/avidentifierade uppgifter EU rekommenderar eller ställer som krav att företagen lämnar skatterelaterad information till skattemyndigheterna (möjligen på grundval av Beps 13-rekommendationerna). Dessutom ska aggregerade eller avidentifierade uppgifter offentliggöras så att allmänheten har tillgång till skatterelaterad information. d. ALTERNATIV D: Företagen eller skattemyndigheterna offentliggör skatterelaterad information Enligt det här alternativet ska EU ställa som krav att företagen publicerar landsvis skatterelaterad information. Allmänheten ska få tillgång till informationen antingen direkt (dvs. som en del av den årliga rapporteringsskyldigheten) eller via de nationella skattemyndigheterna i exempelvis ett offentligt register. Det här alternativet kan innebära att man utökar den landsvisa rapporteringsskyldigheten för finansinstitut till alla sektorer. e. ALTERNATIV E: Offentlig bolagsskattepolicy Kommissionen kräver att företagen redogör för sin skattepolicy. 3A) Finns det andra alternativ för att öka insynen i bolagsskatten, t.ex. rapporteringsskyldighet för skatterådgivare? Förklara kortfattat. 11

12 3B) Rangordna hur väl varje alternativ skulle uppnå de viktigaste målen. Du har följande möjligheter: lägg till ett lägg till 0 + (plus) för att ange att alternativet uppfyller målet, (nolla) för att ange att alternativet inte har någon effekt på målet eller - lägg till ett (minus) för att ange att alternativet går stick i stäv med målet. Om du inte har någon åsikt anger du inget. 1. Företag ska betala skatt där de gör sina vinster 2. EU-länderna måste stoppa skadlig skattekonkurrens 3. Skattemyndigheterna bör få hjälp att inrikta sina revisioner på företagen 4. Företagen ska göra som de säger när det gäller att bidra till välfärden genom att betala skatt 5. Företagen ska fatta sina investeringsbeslut på realekonomiska grunder, inte för att undvika att betala skatt 6. Rättvisare konkurrens mellan multinationella företag och små och medelstora företag A) Ingen EU-åtgärd B) Tillämpning av Beps 13 på EU-nivå C) Skattemyndigheterna i EU offentliggör aggregerade/avidentifierade uppgifter D) Företagen eller skattemyndigheterna offentliggör skatterelaterad information E) Offentlig bolagsskattepolicy F) Annat (enligt beskrivningen i 3A) 12

13 3C) Vilka är de mest lämpliga alternativen i din mening? Du kan välja flera alternativ a. ALTERNATIV A: Ingen EU-åtgärd b. ALTERNATIV B: Tillämpning av Beps 13 på EU-nivå c. ALTERNATIV C: Skattemyndigheterna i EU offentliggör aggregerade/avidentifierade uppgifter d. ALTERNATIV D: Företagen eller skattemyndigheterna offentliggör skatterelaterad information e. ALTERNATIV E: Offentlig bolagsskattepolicy Följande frågor går mer på djupet när de gäller de olika alternativen och deras eventuella inverkan. ALTERNATIV B EU-INITIATIV OM ÖKAD INSYN FÖR SKATTEMYNDIGHETER PÅ BASIS AV OECD:S BEPS I det här avsnittet tittar vi på alternativet där EU främjar Beps 13 på EU-nivå genom ett specifikt EU-initiativ. Det är tänkt att omfatta alla moderbolag som skickar in en deklaration till en skattemyndighet i EU. Bolagets globala konsoliderade verksamhet måste rapporteras. Skattemyndigheterna delar informationen. Obs.: Enligt OECD:s Beps-åtgärd 13 rekommenderas att mycket stora multinationella företag (omsättning över 750 milj. euro) från och med 2017 ska lämna in en landsvis rapport till skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna i G20- och OECD-medlemsländerna ska sedan utbyta rapporterna. 13

14 4. Vilken information bör företagen ovillkorligen vara skyldiga att lämna till skattemyndigheterna? Du kan välja flera alternativ a. Beps 13-uppgifter (namn, verksamhetsbeskrivning, lista över moderbolagets dotterbolag i varje land, intäkter, intäkter fördelade på relaterade och orelaterade parter, antal anställda, resultat före skatt, betald och upplupen inkomstskatt, aktiekapital, ansamlade vinstmedel, materiella anläggningstillgångar) b. Mottagna statliga subventioner c. Redogörelse för skatterelaterad information. d. Annat e. Ingen åsikt f. Ingen Ange vilken information som företagen ovillkorligen bör vara skyldiga att lämna till skattemyndigheterna: 5. Vilka enheter i EU bör omfattas? Du kan bara välja ett alternativ a. Mycket stora företag med intäkter på minst 750 milj. euro (enligt rekommendationen i Beps 13) b. Åtminstone storföretag eller koncerner (som kommer att definieras noggrannare) c. Andra d. Ingen åsikt Ange vilka andra enheter i EU som bör omfattas: 6. På företagsnivå: 14

15 6A) I vilken omfattning tror du att företagen kommer att behöva ändra sin skatteplanering till följd av krav på ökad insyn för skattemyndigheterna? Du kan bara välja ett alternativ a. Det påverkar inte företagens skatteplanering b. Det säkerställer att företagen följer skattereglerna och inte utnyttjar luckor, motstridiga regler eller kryphål i skattereglerna för att minimera sin skatt c. Företagen flyttar frivilligt vinsterna tillbaka till platsen där de genereras så att företagen måste betala mer skatt än förut d. Annat e. Ingen åsikt Beskriv på vilka andra sätt som företagen skulle behöva ändra sin skatteplanering till följd av krav på ökad insyn för skattemyndigheterna: 6B) Förklara vilka mekanismer som kan förmå företagen att ändra sig: 7. Vilka konsekvenser kan ökad insyn för skattemyndigheterna få för de offentliga finanserna? Du kan välja flera alternativ a. Omfördelning av skattebaser inom Europa b. Mer skatt betalas i EU b. Mindre skatt betalas i EU d. Mer skatt betalas utanför EU e. Mindre skatt betalas utanför EU f. Annat Ange vilka andra konsekvenser ökad insyn för skattemyndigheterna kan få för de offentliga finanserna: 15

16 Utveckla kortfattat ditt svar om vilka konsekvenser ökad insyn för skattemyndigheterna kan få på de offentliga finanserna (illustrera om möjligt med siffror): 8. Kan du uppskatta de extra kostnader och resurser som kan komma att krävas om företagen ska utarbeta konsoliderade landsvisa rapporter i enlighet med Beps 13? Förklara vilken information som för närvarande inte är tillgänglig och illustrera om möjligt med siffror: 9. Vilka konsekvenser kan ökad insyn för skattemyndigheterna få när det gäller ett tillväxtvänligt klimat och EU:s förmåga att dra till sig investeringar? Du kan bara välja ett alternativ a. Det kan vara ett inslag i ett tillväxtvänligt klimat och främja EU som en attraktiv region att investera i b. Inga konsekvenser c. Det kan hämma tillväxten och negativt påverka EU som en attraktiv region att investera i d. Ingen åsikt Förklara kortfattat ditt svar om vilka konsekvenser ökad insyn för skattemyndigheterna kan få när det gäller ett tillväxtvänligt klimat och EU:s förmåga att dra till sig investeringar: ALTERNATIV C och D EU-INITIATIV OM ÖKAD INSYN FÖR ALLMÄNHETEN I SKATTERELATERAD INFORMATION 16

17 I det här avsnittet tittar vi på de alternativ enligt vilka mer skatterelaterad information helt eller delvis offentliggörs för allmänheten. Kom ihåg: ALTERNATIV C: Skattemyndigheterna i EU offentliggör aggregerade/avidentifierade uppgifter EU rekommenderar eller ställer som krav att företagen lämnar skatterelaterad information till skattemyndigheterna (möjligen på grundval av Beps 13-rekommendationerna). Dessutom ska aggregerade eller avidentifierade uppgifter offentliggöras så att allmänheten har tillgång till skatterelaterad information. Alternativ D: Företagen eller skattemyndigheterna offentliggör skatterelaterad information Enligt det här alternativet ska EU ställa som krav att företagen publicerar landsvis skatterelaterad information. Allmänheten ska få tillgång till informationen antingen direkt (dvs. som en del av den årliga rapporteringsskyldigheten) eller via de nationella skattemyndigheterna i exempelvis ett offentligt register. Det här alternativet kan innebära att man utökar den landsvisa rapporteringsskyldigheten för finansinstitut till att omfatta alla sektorer. 10. Hur skulle du beskriva de potentiella fördelarna/nackdelarna med att företagen offentliggör information jämfört med att bara lämna informationen till skattemyndigheterna? Förklara kortfattat. 11. Vilken information måste enligt din mening absolut ingå i en offentliggjord landsvis rapport (alternativ D)? Välj så många kategorier du vill bland följande sex: Information som krävs både enligt CRD IV-paketet och Beps 13 (sådan information offentliggörs redan av finansinstitut): a. Namn b. Typ av verksamheter c. Plats d. Intäkter e. Antal anställda f. Resultat före skatt g. Inkomstskatt (betald och upplupen) 17

18 Ytterligare Beps 13-information (vanligtvis tillgänglig för skattemyndigheterna): h. Intäkter fördelade på relaterade och orelaterade parter i. Aktiekapital j. Ansamlade vinstmedel k. Materiella anläggningstillgångar l. Lista över moderbolagets dotterbolag i varje land Ytterligare information som för närvarande krävs från finansinstituten: m. Statliga subventioner Information som vanligtvis utbyts mellan skattemyndigheter: n. Förhandsbesked i skattefrågor (enligt den definition som kommissionen föreslog i mars 2015) Alternativ enligt redovisningsdirektivet: o. Antal anställda som anlitas av underleverantörer p. Ekonomiska sanktioner som utfärdats per land Annan skatterelaterad information: q. Redogörelser som förklarar vissa viktiga inslag i den skatterelaterade informationen r. Ingen s. Annan information t. Ingen åsikt Ange vilken information som absolut måste ingå i en offentliggjord landsvis rapport: Förklara kortfattat ditt svar om vilken information som absolut måste ingå i en offentliggjord landsvis rapport: 18

19 12. Om skattemyndigheterna publicerar aggregerad/avidentifierad information ur företagens deklarationer (alternativ C), vilken information ska myndigheterna i så fall publicera (på landsvis basis)? Du kan välja flera alternativ a. Aggregerade intäkter b. Aggregerat antal anställda c. Aggregerad inkomstskatt (betald och upplupen) d. Aggregerade materiella anläggningstillgångar e. Kvot: aggregerad betald eller upplupen inkomstskatt/aggregerat resultat före skatt f. Kvot: aggregerad betald eller upplupen inkomstskatt/aggregerad intäkt g. Analys per verksamhetsområde h. Ingen i. Annat j. Ingen åsikt Ange vilken annan information som myndigheterna ska tillhandahålla (på landsvis basis) då skattemyndigheterna publicerar aggregerad/avidentifierad information på grundval av företagens deklarationer: 13. Skulle du eller din organisation ha intresse av att få mer information om bolagsskatter (i detalj eller aggregerade uppgifter)? Du kan bara välja ett alternativ Ja Nej Ingen åsikt Om ja, varför och vad skulle du göra med den informationen? Förklara kortfattat. 14. Vilka enheter ska i så fall omfattas? 19

20 14A) Storlek Du kan bara välja ett alternativ a. Mycket stora företag med intäkter på minst 750 milj. euro (enligt rekommendationen i Beps 13) b. Åtminstone storföretag eller koncerner (som kommer att definiera noggrannare) c. Andra d. Ingen åsikt Ange vilka andra företagsstorlekar du tycker att ska omfattas: 14B) Koppling till EU-marknaderna Du kan välja flera alternativ a. Företag med värdepapper som är noterade i EES b. Företag som är etablerade i EES c. Företag som inte är etablerade i EES men som ansvarar för verksamhet här, om möjligt d. Annat e. Ingen åsikt Ange vilka andra kopplingar till EU-marknaderna du kan tänka dig: Förklara kortfattat ditt svar om koppling till EU-marknaderna: 20

21 15. Vilka verksamheter ska i så fall omfattas? Du kan bara välja ett alternativ a. Företagens verksamhet bara inom EES b. Företagens verksamhet både inom och utanför EES om de kontrolleras från EES b. Företagens verksamhet både inom och utanför EES även om de inte kontrolleras från EES, om möjligt d. Annat e. Ingen åsikt Ange vilka annan verksamhet som bör omfattas: Förklara kortfattat ditt svar om vilken verksamhet som ska omfattas: 16. Med tanke på att EU kan få strängare regler om ökad insyn för allmänheten än andra länder, riskerar det att försätta företag med säte/som är börsnoterade i EU i ett sämre konkurrensläge än multinationella företag från länder utanför EU som är verksamma här? Du kan bara välja ett alternativ Ja Nej Ingen åsikt Hur mycket sämre tror du att deras läge blir och vilka följder kan det få? Förklara kortfattat. 21

22 Hur kan risken minskas? Beskriv kortfattat. 17. Finns det en risk att ökad insyn i bolagsskatter för allmänheten får oavsiktliga negativa följder för företagen? Du kan bara välja ett alternativ Ja Nej Ingen åsikt Beskriv kortfattat riskerna och följderna för företagen som kan omfattas av ökad insyn i bolagsskatter: 18. Tror du att åtgärder för ökad insyn för allmänheten i EU kan påverka våra förbindelser med länder utanför EU (t.ex. utvecklingsländerna och OECD-medlemmar)? Förklara kortfattat. 19. På företagsnivå: 22

23 19 A) I vilken omfattning tror du att företagen kommer att behöva ändra sin skatteplanering till följd av krav på ökad insyn för allmänheten? Du kan bara välja ett alternativ a. Det påverkar inte företagens skatteplanering b. Det säkerställer att företagen följer skattereglerna och inte utnyttjar luckor, motstridiga regler eller kryphål i skattereglerna för att minimera sin skatt c. Företagen flyttar frivilligt vinsterna tillbaka till platsen där de genereras så att företagen måste betala mer skatt än förut d. Annat e. Ingen åsikt Beskriv på vilka andra sätt som företagen måste ändra sin skatteplanering till följd av ökad insyn i bolagsskatter för allmänheten: Förklara kortfattat ditt svar om i vilken omfattning företagen måste ändra sin skatteplanering till följd av ökad insyn i bolagsskatter för allmänheten: 19 B) Förklara vilka mekanismer som kan förmå företagen att ändra sig. Ange i synnerhet i vad mån offentliggörande skulle få större effekt än bara inlämning till skattemyndigheterna. 23

24 20. Vilken ytterligare effekt på de offentliga finanserna kan ökad insyn för allmänheten få i jämförelse med enbart ökad insyn för skattemyndigheterna? Du kan välja flera alternativ a. Omfördelning av skattebaser inom Europa b. Mer skatt betalas i EU b. Mindre skatt betalas i EU d. Mer skatt betalas utanför EU e. Mindre skatt betalas utanför EU f. Annat g. Ingen åsikt Ange vilken ytterligare effekt på de offentliga finanserna som ökad insyn för allmänheten kan få i jämförelse med ökad insyn för skattemyndigheterna: Förklara kortfattat ditt svar om vilken ytterligare effekt på de offentliga finanserna som ökad insyn för allmänheten kan få i jämförelse med ökad insyn för skattemyndigheterna. 21. Vilka konsekvenser kan ökad insyn för allmänheten få när det gäller ett tillväxtvänligt klimat och EU:s förmåga att dra till sig investeringar? Du kan bara välja ett alternativ a. Det kan vara ett inslag i ett tillväxtvänligt klimat och främja EU som en attraktiv region att investera i b. Inga konsekvenser c. Det kan hämma tillväxten och negativt påverka EU som en attraktiv region att investera i d. Ingen åsikt 24

25 Förklara kortfattat ditt svar om vilka konsekvenser ökad insyn för skattemyndigheterna kan få när det gäller ett tillväxtvänligt klimat och EU:s förmåga att dra till sig investeringar: 22. Ska företagens information kontrolleras särskilt av en självständig kvalitetssäkrare (t.ex. en revisor)? Du kan bara välja ett alternativ a. Nej, information behöver inte kontrolleras b. Det krävs begränsad kontroll (kontroll att rapporten finns, konsekvenskontroll m.m.) c. Det krävs omfattande kontroll (t.ex. reviderade uppgifter) d. Annat e. Ingen åsikt Ange på vilket annat sätt som företagens information bör kontrolleras särskilt av en självständig kvalitetssäkrare (t.ex. en revisor): 23. Bör det finnas ytterligare garantier i form av särskilda regler om skydd av personuppgifter och företagshemligheter? Obs. Om det inte finns några specifika regler gäller EU:s allmänna dataskyddsregler. Du kan bara välja ett alternativ Ja Nej Ingen åsikt Om ja, vilka garantier är nödvändiga med tanke på den här typen av information? Förklara kortfattat. 25

26 24. Uppskatta företagens extra kostnader och resursbehov till följd av ökad insyn jämfört med en tillämpning av OECD:s Beps-åtgärd 13 på nationell nivå och ange vilken information som inte finns tillgänglig idag. Om du vill kan du separera extra kostnader för myndigheterna och extra kostnader för företagen. Förklara, om möjligt, med hjälp av siffror: ALTERNATIV E EU-INITIATIV FÖR OFFENTLIGGÖRANDE AV FÖRETAGENS SKATTEPOLICY I det här avsnittet ställer vi frågor om alternativet där företagen måste offentliggöra sin skattepolicy. Detta ingår inte i OECD:s Beps 13-initiativ. 25. Tycker du att det ska bli obligatoriskt för företagen att redovisa sin skattepolicy? Du kan bara välja ett alternativ a. Ja, istället för offentliggörande av skatterelaterad information a. Ja, utöver offentliggörande av skatterelaterad information c. Nej d. Ingen åsikt Förklara kortfattat varför du tycker att det ska bli obligatoriskt för företagen att redovisa sin skattepolicy: Avslutande kommentarer 26

27 26. Finns det något annat som du vill uppmärksamma oss på? 3. Fler synpunkter Om du vill lämna fler synpunkter (t.ex. en ståndpunkt eller rapport) eller ta upp någon aspekt som enkäten inte täcker, kan du ladda upp bilagor här: 27