ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMMANFATTANDE RAPPORT. Följedokument till

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2016) XXX draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMMANFATTANDE RAPPORT Följedokument till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken SV SV

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat från samrådet på nätet... 3 Beskrivning av samrådets deltagare... 3 Analys av svaren... 5 Resultat av de riktade samråden Användning av samrådens resultat

3 Inledning I den här sammanfattningen redogör vi för alla samråd som vi har gjort för att förbereda förslaget till proportionalitetsprövning för reglering av yrkesmässiga tjänster. Vi har anordnat tolv möten med yrkesorganisationernas och EU-ländernas företrädare som ett led i den ömsesidiga utvärderingen, tre inremarknadsforum, en högnivåkonferens och ett samråd på nätet. Vi har använt resultaten från samråden för att förbereda förslaget och den tillhörande konsekvensbedömningen 1. Resultat från samrådet på nätet Samrådet annonserades på Din röst i Europa, lades ut på EUSurveys webbplats och pågick i tolv veckor 2. Vi skickade med jämna mellanrum tweets till de berörda parterna för att påminna dem. Enkäten handlade om yrkesregleringens proportionalitet och bestod av tre delar. Den första delen gällde EU-ländernas nationella handlingsplaner. Den andra delen handlade om proportionalitetsbedömningen vid regleringens utformning generellt. Den tredje delen riktade sig till myndigheter och frågade hur de för närvarande bedömer proportionaliteten i praktiken. Samrådet fanns på alla språk. En del svarade bara genom att mejla ett ståndpunktsdokument. Att delta i samrådet var frivilligt. Svaren återspeglar bara deltagarnas åsikter och får inte uppfattas som statistiskt representativa för EU som helhet. Beskrivning av samrådets deltagare Deltagandet var frivilligt. Svaren skickades till kommissionen med hjälp av en webbenkät. Svaren återspeglar bara deltagarnas åsikter och får inte uppfattas som representativa för EU (om inget annat anges). Samrådet hölls den 27 maj till den 22 augusti 2016 och fick 420 svar och 21 separata inlägg. 80 svar var dubbla och därmed ogiltiga eftersom man bara kunde svara en gång per mejl- /organisationsadress (utom om deltagaren svarade för olika länders nationella handlingsplaner). Av de återstående 340 svaren var 100 identiska och uppenbarligen samordnade. När svar är organiserade på detta sätt kan kommissionen räkna dem som ett enda svar. Av öppenhetsskäl bestämde vi oss emellertid för att ha dem kvar och vid behov ange om resultatet avser alla 340 eller de korrigerade 241 svaren. 3 För att undvika systematiska fel anger vi tydligt vilka svar vi har fått och av vem. Svar per medlemsland 1 LINK to IA and Proposal Svaren kom från de tyska och österrikiska hantverkssektorerna. 3

4 Österrike Belgien Bulgarien Kroatien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Nederländerna Storbritannien Land utanför EU Svar per sektor Svarar som konsument utan särskilt intresse av visst yrke: 3 Andra tjänster/verksamheter: 129 Företagstjänster: 37 Hälsovårds- & socialtjänster: 78 Bygg & anläggning: 28 Tillverkning: 4 Fastigheter: 9 Transporter: 1 Parti- & detaljhandel: 1 Utbildning: 12 Underhållning: 1 Turism: 17 Offentlig förvaltning: 20 Nätverkstjänster utöver transporter: 0 4

5 Deltagarkategori Vem deltog i enkäten? Tillhandahållare av tjänster Användare av tjänster 6 Myndighet 5 49 Annat Analys av svaren Proportionalitet i nationella handlingsplaner Deltagarna fick kommentera den proportionalitetsbedömning som EU-länderna använder i samband med sina nationella handlingsplaner för att avgöra om yrkesregleringen är proportionerlig. Eftersom man kunde välja flera länder fick vi totalt 471 svar om handlingsplaner. De flesta deltagare, 288, valde att bara kommentera en handlingsplan. 36 deltagare valde att kommentera 4 handlingsplaner. Av dessa kom 31 från Tyskland och avsåg handlingsplaner från Tyskland, Österrike, Luxemburg och Frankrike. I denna sista grupp var nästan alla svar identiska, och deltagarna bedömde handlingsplanernas kvalitet som hög och tyckte att man varken behövde ändra regleringen eller kontrollera proportionaliteten ytterligare. Eftersom det rör sig om totalt 144 svar, dvs. 31 procent av alla svar rörande handlingsplaner, snedvrider de det samlade resultatet. När vi frågade deltagarna vad de tycker om ländernas metoder för att bedöma yrkesregleringen i de nationella handlingsplanerna, är framför allt två frågor viktiga: Fråga 1: Anser du att handlingsplanen bygger på de mest relevanta uppgifterna om hur regleringen påverkar marknaden eller yrkesutövarna (t.ex. empiriska studier eller rapporter från yrkessammanslutningar, konsumentskyddsorgan eller nationella myndigheter, exempelvis konkurrensmyndigheten)? Svar Procent alla svar Procent utan de organiserade svaren 4 I den här kategorin finns 19 av de ovannämnda organiserade svaren. Resten av svaren kom från 19 privata företag (4 stora företag, 4 små och medelstora företag, 9 mikroföretag och 1 branschorganisation), 55 egenföretagare och 39 yrkessammanslutningar. 5 Av svaren från myndigheter tillhör minst 4 de organiserade svaren. Cirka 28 svar kom från deltagare som är att betrakta som yrkesorganisationer. 6 I den här kategorin finns minst 81 av de ovannämnda organiserade svaren. Bland de totalt 173 deltagarna i den här kategorin finns dessutom 4 forskningsinstitut och 17 fackföreningar. De övriga 152 svaren kom från yrkesorganisationer i framför allt Österrike (48) och Tyskland (46) men också Belgien (2), Danmark (1), Finland (1), Frankrike (20), Irland (2), Italien (12), Litauen (2), Polen (1), Rumänien (1), Spanien (4), Storbritannien (6), Sverige (1), Tjeckien (2), EES-länder (1) och internationella organisationer (2). 5

6 Ja 62 % 37 % I viss mån 16 % 26 % Inte riktigt 12 % 20 % Nej 9 % 15 % Vet inte 1 % 2 % Ser man till alla svar tycker 37 procent av deltagarna att det finns mer eller mindre utrymme för förbättring när det gäller uppgifternas relevans för bedömningen. Om vi däremot korrigerar för de organiserade svaren är motsvarande siffra 61 procent. Fråga 2: Efter att ha läst handlingsplanen, tycker du att man har gjort en noggrann analys av regleringens samtliga effekter? Svar Procent alla svar Procent utan de organiserade svaren Ja 53 % 35 % I viss mån 12 % 17 % Inte riktigt 15 % 21 % Nej 14 % 19 % Vet inte 6 % 8 % Om man räknar alla svar tycker 41 procent av deltagarna att analysen är otillräcklig. Korrigerar man för de organiserade svaren är motsvarande siffra däremot 57 procent. Ländernas nuvarande metoder för att avgöra om yrkesregleringen är proportionerlig Av de deltagare som känner till att det finns krav på proportionalitetsbedömning för yrkesregleringen i det egna landet (61 procent) uppger bara 38 procent att det finns en systematisk metod. Nästa fråga löd Tycker du att de befintliga bedömningskriterierna är tillräckligt tydliga?. De som svarar Ja, kriterierna behöver knappast förtydligas svarar på tidigare frågor att bedömningen görs från fall till fall (39 procent), att de inte vet om det finns någon metod (5 procent) eller att det inte finns någon metod (8 procent). Totalt kommer minst 65 procent av de svar som är nöjda med den nuvarande bedömningsmetoden från yrkesorganisationernas organiserade svar. De deltagare som känner till att det finns kriterier för proportionalitetsbedömningen får sedan frågan Vilka brister har den nuvarande proportionalitetsbedömningen? och svarar följande: Medlemsländernas proportionalitetsbedömningar är inte jämförbara (27,5 procent), den proportionalitetsbedömning som jag känner till är inte tillräckligt bra (27 procent) respektive medlemsländerna struntar i att de är skyldiga att bedöma proportionaliteten och det finns inga påföljder (21 procent). 6

7 Myndigheternas svar om tillämpningen av proportionalitetsbedömning Enkäten hade ett eget avsnitt för myndigheter. Syftet var att ta reda på vilka bedömningsmetoder som används av tillsyns- och regleringsmyndigheter. Av de 49 deltagare som svarar som myndigheter är 28 att betrakta som yrkesorganisationer (4 av dem tillhör de organiserade svaren) och 21 som offentliga förvaltningar. Generellt är yrkesorganisationerna emot föreslaget medan de offentliga förvaltningarna är för. Svar per medlemsland Storbritannien: 2 Land utanför EU: 3 Bulgarien: 1 Tjeckien: 1 Nederländerna: 1 Österrike: 3 Frankrike: 2 Slovenien: 1 Spanien: 5 Rumänien: 3 Tyskland: 8 Portugal: 2 Malta: 3 Litauen: 5 Italien: 12 Totalt kommer 49 svar från myndigheter. Av dessa kommer 21 svar från regleringsmyndigheter och 10 från tillsynsmyndigheter. Från de allmänna frågorna om yrkesregleringens proportionalitet framgår att 30 myndigheter säger ja till gemensamma kriterier, 17 säger nej och 2 har ingen åsikt. Följande framgår dessutom av den del av samrådet som handlar om proportionalitet generellt och som riktar sig till alla deltagare: 21 myndigheter varken känner till nationella eller europeiska kriterier för proportionalitetsbedömning, 11 myndigheter tillämpar en systematisk metod när de bedömer/tillämpar regleringen, 16 myndigheter gör en bedömning från fall till fall, 8 myndigheter använder inte någon metod och 14 myndigheter vet inte om det finns någon metod. Trots detta anser 18 myndigheter att det inte finns något behov av tydligare kriterier. 8 myndigheter tycker att kriterierna behöver förtydligas och 7 av dessa att de bör utformas så att de blir jämförbara i alla medlemsländer. Totalt tycker 30 myndigheter att det behövs gemensamma riktlinjer, 20 tycker att de ska vara obligatoriska och 5 att de ska vara frivilliga. 15 myndigheter vill inte ha någon gemensam metod och 4 har ingen åsikt. 7

8 Av de 15 myndigheter som inte vill ha någon obligatorisk prövning, anger 6 att det finns en metod i det egna landet, 4 att det inte finns någon metod och 3 att bedömningen görs från fall till fall. 8 myndigheter säger att de inte känner till några europeiska kriterier för proportionalitetsbedömningen. Av de nämnda 15 myndigheterna svarar dessutom 8 ja på frågan om riktlinjerna ska vara obligatoriska, medan 3 svarar nej till obligatoriska krav båda gångerna som frågan ställs. Situationen i länderna och deltagarnas syn på den är därför något oklar. Vad som tydligt framgår är däremot att det råder osäkerhet och/eller okunskap om kriterierna för hur yrkesregleringen ska bedömas. Nuvarande metoder för bedömning av proportionaliteten Vi frågade myndigheterna om deras nuvarande rutiner för att se över och bedöma yrkesregleringen: 1. Finns det en översynsklausul i den yrkesreglering som du sköter? 2. När du ser över eller ändrar regleringen, finns det kriterier för proportionalitetsbedömning som stöd för beslut? 3. Skulle proportionalitetsprövningar bidra till att regleringen får den utformning som bäst lämpar sig för att man ska nå de eftersträvade allmänpolitiska målen? Ja Nej Vet inte Har yrkenas reglering ändrats under de senaste tio åren, såvitt du vet? Sedan frågade vi om deras rutiner för att ta reda på vad de berörda parterna tycker: Håller ni samråd med berörda aktörer? Vi frågar främst de berörda yrkesutövarna 30 Vi frågar många berörda aktörer, bland annat konsumenter och 9 branschfolk Vi har inte som rutin att hålla samråd 3 Inte tillämpligt 7 Det framgår att 61 procent av myndigheterna samråder med yrkesutövarna själva. Bara tre myndigheter håller inga samråd alls. Två av dessa tre vill dock se fler EU-riktlinjer för proportionalitetsbedömningen (även om den ena myndigheten tycker att det ska vara frivilligt och den andra inte har någon åsikt 7 ). En av de myndigheter som inte håller samråd svarar att deras yrkesreglering har ändrats med nya krav tre gånger de senaste tio åren. För att kunna bedöma yrkesregleringens omarbetningstakt frågade vi hur ofta yrkesregleringen har ändrats de gångna tio åren och om det finns ändringsplaner för de kommande tre åren. I 7 Den deltagare som svarar att riktlinjerna ska vara frivilliga säger samtidigt att de skulle kunna öka förtroendet mellan EU-länderna och bland annat bidra till att man inte längre behöver kräva kompensationsåtgärder, vilket visar att svaren kan vara motstridiga. 8

9 nedanstående analys har vi inte gjort någon skillnad mellan svar från yrkesorganisationer och myndigheter: Har yrkenas reglering ändrats under de senaste tio åren, såvitt du vet? Ja 28 Nej 14 Vet inte 7 De som svarade ja ombads sedan ange hur ofta regleringen hade ändrats under perioden. Resultatet var totalt 147 kända ändringar de senaste tio åren gjorda av 28 myndigheter från 13 medlemsländer. Vi frågade också om ändringar var planerade de kommande tre åren: Finns det avsikter att ändra yrkenas reglering under de kommande tre åren, såvitt du vet? Ja 18 Nej 12 Vet jag först när vi har fått slutsatserna från 8 nästa översyn Vet inte 11 Ska åtgärderna i förslaget vara obligatoriska eller frivilliga? Samlade svar från hela samrådet: Ska myndigheterna göra en analys av yrkesregleringens effekter? % Behövs gemensamma riktlinjer? % Ska riktlinjerna vara obligatoriska? Ja 93 % Ja 51 % Ja 74,2 % Nej 3 % Nej 41 % Nej 15,4 % Vet inte 4 % Vet inte 8 % Vet inte 10,2 % % Nedan har vi delat upp svaren efter deltagarkategorier för att visa hur olika grupper svarade. Vi vill påminna om att frågan om riktlinjerna ska vara obligatoriska bara ställdes till de deltagare som önskade sig någon form av gemensamma riktlinjer. Tillhandahållare av tjänster Ska myndigheterna göra en analys av yrkesregleringens effekter? % Behövs gemensamma riktlinjer? % Ska riktlinjerna vara obligatoriska? Ja 94 % Ja 67 % Ja 85 % Nej 4 % Nej 26 % Nej 6 % Vet inte 2 % Vet inte 7 % Vet inte 9 % % Användare av tjänster 9

10 Ska myndigheterna göra en analys av yrkesregleringens effekter? % Behövs gemensamma riktlinjer? % Ska riktlinjerna vara obligatoriska? Ja 50 % Ja 83 % Ja 100 % Nej 17 % Nej 17 % Nej Vet inte 33 % Vet inte Vet inte % Myndigheter Ska myndigheterna göra en analys av yrkesregleringens effekter? % Behövs gemensamma riktlinjer? % Ska riktlinjerna vara obligatoriska? Ja 96 % Ja 61 % Ja 80 % Nej Nej 31 % Nej 10 % Vet inte 4 % Vet inte 8 % Vet inte 10 % % Det bör påpekas att 21 myndigheter på den tidigare frågan om kriterier svarar att de inte känner till om det finns några i deras land. De flesta av dessa myndigheter svarar senare att de ser stor nytta med en proportionalitetsprövning, och 9 av dem tycker att den ska vara obligatorisk. 5 vill inte ha några gemensamma riktlinjer och ser ingen nytta med dem. 2 av dessa svarar Vet inte på frågan om vilken metod som används i deras land. Bara 60 procent av dem som är emot gemensamma riktlinjer säger att det finns en metod i det egna landet. Annat 8 Ska myndigheterna göra en analys av yrkesregleringens effekter? % Behövs gemensamma riktlinjer? Ja 94 % Ja 37% (66%) Nej 2 % Nej 54 % (19 %) Vet inte 4 % Vet inte 9 % (15 %) % Ska riktlinjerna vara obligatoriska? % Ja 72 % Nej 23 % Vet inte 5 % Det sista svarssegmentet är Annat, och liksom i samrådets andra delar kan resultatet ses som ett avvikande värde. Eftersom denna grupp innehåller flera organiserade svar ger vi inom parentes det procentvärde som man får om dessa svar räknas som ett enda. Av fackföreningarna svarar 65 procent ja på frågan om gemensamma riktlinjer, 6 svarar nej och 29 svarar Vet inte. 73 procent av dem som svarar ja vill ha obligatoriska riktlinjer svar kommer från deltagare som själva anger sig som Annat : Här finns 4 forskningsinstitut, 17 fackföreningar och 152 yrkesorganisationer i framför allt Österrike (48) och Tyskland (46) men också Belgien (2), Danmark (1), Finland (1), Frankrike (20), Irland (2), Italien (12), Litauen (2), Polen (1), Rumänien (1), Spanien (4), Storbritannien (6), Sverige (1), Tjeckien (2), EES-länder (1) och internationella organisationer (2). 10

11 Gemensamma riktlinjer förordas således av tillhandahållare av tjänster (67 procent), användare (83 procent) och myndigheter (61 procent) men bara av 37 procent av andra deltagare, vilket dock ökar till 66 procent om svaren rensas från systematiska fel 9. Av detta följer mot bakgrund av att frågan om obligatoriska riktlinjer bara ställdes till dem som förordade gemensamma riktlinjer (38 procent av samtliga svar före borträkning av de organiserade svaren) att 39 procent av deltagarna vill att användningen ska vara obligatorisk, före rensning från systematiska fel. Resultat av de riktade samråden Workshoppar för ömsesidig utvärdering Tolv workshoppar för ömsesidig utvärdering anordnades i Bryssel, där man diskuterade representativa yrken i viktiga sektorer 10. Syftet med samtalen var att jämföra olika länders sätt att reglera yrken, diskutera vissa åtgärders nödvändighet och mervärde samt sprida bra lösningar. Deltagare var företrädare för medlemsländernas förvaltningar och de relevanta yrkesgrupperna. Mötena leddes av kommissionen. Forum för den inre marknaden Hinder mot yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster diskuterades på tre forum (Warszawa den 17 oktober 2014, Berlin den 14 november 2014 och Riga den 26 mars 2016). Det informerades om den fragmenterade reglering och uppsjö av olika krav i olika EU-länder som många aktörer stöter på och som begränsar tillträdet till yrkena. Deltagarna fick också höra om vilka problem detta leder till för unga människor som just avslutat sin utbildning och som söker jobb i andra EU-länder. Dessutom diskuterades ekonomiska studier om reformer av yrkesregleringen i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Polen och Frankrike. Några deltagare påpekade i detta sammanhang att det saknas solida och systematiska data till stöd för faktabaserade yrkesregleringsbeslut. Högnivåkonferens En högnivåkonferens för berörda parter hölls i Bryssel den 18 maj 2016 och handlade främst om vad EU-länderna har kommit fram till efter att under två år ha sett över sina nationella yrkesregleringarna och vilka reformåtgärder de föreslår. Inremarknadskommissionären Elżbieta Bieńkowska höll huvudanförandet. Konferensen var välbesökt och hade runt 300 deltagare från olika yrkesorganisationer, fackföreningar och offentliga förvaltningar. Många såg också webbsändningarna (över 1 000) 11. Deltagarna diskuterade både initiativen i kommissionens inremarknadsstrategi och den ömsesidiga utvärderingen av yrkesregleringen, dess resultat och de 9 Av alla grupper går deltagarna i kategorin Annat mot trenden och stöder varken obligatorisk prövning eller gemensamma riktlinjer på någon nivå (54 procent). 10 Sektorerna och yrkena i fråga var företagstjänster (arkitekter), bygg och anläggning (civilingenjörer och elektriker), hälsovårds- och socialtjänster (tandhygienister, sjukgymnaster och psykologer), transporter (trafiklärare), parti- och detaljhandel (optiker), fastigheter (fastighetsmäklare), offentlig förvaltning och utbildning (idrottstränare) och andra tjänster (turistguider/resehandläggare och hårfrisörer/skönhetsvårdare)

12 nationella handlingsplaner mot omodern och oproportionerlig reglering. Evenemanget belyste också de empiriska belägg som samlats in för att ge stöd åt åtgärderna och illustrera de reglerade yrkenas omfattning och ekonomiska betydelse i EU. För första gången presenterades och diskuterades nya fallstudier och resultaten från nya EU-övergripande undersökningar om yrkesregleringen i närvaro av upphovsmännen och andra ekonomiska experter. Deltagarna uppmuntrades att delta i debatten, twittra och komma med synpunkter på de frågor som togs upp. En italiensk tv-kanal bevakade evenemanget och gjorde intervjuer. Användning av samrådens resultat Vi har i vårt initiativ beaktat de berörda parternas synpunkter och uppgifter från de olika samråden. Vi har tagit hänsyn till deras önskemål i fråga om proportionalitetsprövning och till de påtalade problemen med EU-ländernas yrkesreglering, förfaranden eller brist på förfaranden. Motstridiga svar från samma land visar att det råder en uppenbar diskrepans mellan deltagarnas förväntningar och den bristande kunskapen om skyldigheterna på EU-nivå när det gäller yrkesregleringens proportionalitet. Trots att bara ett litet antal myndigheter deltog visar samrådet också att länderna ändrar sin yrkesreglering i snabb takt. Generellt är alla aktörer överens om att man bör införa en obligatorisk prövning. De deltagare som hade invändningar visade sig till stor del vara yrkesorganisationer från framför allt de tyska och österrikiska hantverkssektorerna. 12