Samråd om reglering av yrken: proportionalitet och medlemsländernas nationella handlingsplaner

Transkript

1 Samråd om reglering av yrken: proportionalitet och medlemsländernas nationella handlingsplaner Fält märkta med är obligatoriska. Namn Mejladress SAMRÅD OM REGLERING AV YRKEN: MEDLEMSLÄNDERNAS NATIONELLA HANDLINGSPLANER OCH YRKESREGLERINGENS PROPORTIONALITET Den 28 oktober 2015 antog EU-kommissionen en strategi för den inre marknaden för varor och tjänster. Strategin omfattar olika åtgärder som ska utveckla den inre marknaden för tjänster, bland annat genom att förbättra regleringen av tjänsteyrken. Vid en ömsesidig utvärdering[1] fick medlemsländerna nyligen granska sina arrangemang för yrkesreglering och visa att bestämmelserna var proportionerliga i förhållande till legitima allmänpolitiska mål. Sedan skulle de ta fram nationella handlingsplaner med förslag som ser till att regleringen blir så ändamålsenlig som möjligt både för yrkesutövarna och konsumenterna. Hur är yrkena reglerade i EU? 1

2 I EU är en lång rad yrken reglerade, från läkare, geologer och frisörer till turistguider. Tillsammans står de för 22 procent av arbetskraften och styrs av nästan olika regleringar. Det betyder att 47 miljoner människor utöver sin utbildning behöver någon form av tillstånd för att kunna utöva sitt yrke. På vissa områden är regleringen naturligtvis nödvändig, t.ex. av säkerhetsskäl. Samtidigt är man utsatt för mycket större risker i vårdsektorn än hos exempelvis en mäklare, turistguide eller frisör. För att undvika onödig reglering ska regleringsorganen vid sin riskbedömning beakta gällande europeiska och nationella regler som skyddar konsumenternas intressen, t.ex. ansvars-, konsument-, hälso- och säkerhetslagstiftning. Det råder stora skillnader mellan medlemsländerna, både i fråga om reglerade yrken och form av reglering. För att man ska kunna utöva ett visst yrke räcker det ibland inte med en kvalifikation, utan det kan dessutom krävas yrkeserfarenhet, registrering hos en behörig myndighet eller medlemskap i en yrkesorganisation. Ibland måste man betala årsavgifter, vidareutbilda sig eller förnya sin registrering. Eventuellt finns det begränsningar för verksamhet, bolagsform, aktieägare eller bestämmanderätt (kan vara olika i olika länder). Yrken kan vara hårt reglerade i några länder och oreglerade i andra, eftersom man där tycker att det räcker med befintliga bestämmelser, t.ex. konsumentlagstiftningen. Vilka yrken som är reglerade i EU kan du se i vår databas och på kartan över medlemsländer. Vad innebär regleringen? Regleringen skapar mer byråkrati för yrkesutövaren och kan vara till nackdel för både ekonomin och konsumenterna. Regleringen får ekonomiska följder både i de enskilda länderna och i EU som helhet och kan stå i vägen för människor som vill köpa eller sälja tjänster i ett annat medlemsland. Dessutom skapar regleringen konkurrensproblem, påverkar priserna och gör det svårare för nya företag och yrkesutövare att ta sig in på marknaden. Ett sätt att undvika oavsiktliga, negativa konsekvenser är att noga granska regleringen och vid behov ändra den så att den uppfyller säkerhets- och kvalitetsmålen utan oönskade bieffekter. Studier visar att en del länders insatser för att modernisera regleringen har gagnat ekonomin som helhet[2]. Hur mycket man kan vinna beror också på vad andra länder gör. Om man skulle modernisera regleringen överallt skulle vinsterna antagligen mångdubblas, eftersom verkningarna skulle sprida sig till andra marknader. Vad görs för att komma till rätta med problemen? Direktivet om yrkeskvalifikationer ska minimera yrkesregleringens negativa effekter på den inre marknaden, och tanken med den ömsesidiga utvärderingen var att länderna skulle se över sina nationella krav. Vad är syftet med samrådet? Vi vill veta vad du tycker om de nationella handlingsplanerna[3]. Är de bra och ändamålsenliga? Bedöms yrkesregleringens proportionalitet på rätt sätt? Resultaten kommer att analyseras och bilda underlag till 2

3 en rapport till Europaparlamentet och rådet i januari 2017[4] lands- och yrkesspecifika riktlinjer för reformarbetet[5] en analysram med förslag till en bredare proportionalitetsbedömning[6]. Delta i enkäten genom att registrera dig och berätta vem du är på nästa sida. Du kommer sedan till samrådets första del där du kan lämna synpunkter på nationella handlingsplaner. Du kan kommentera upp till fyra länders handlingsplaner genom att markera 1, 2, 3 eller 4 högst upp på sidan. Om landet i fråga inte har lagt fram någon plan ännu, kan du ändå lämna synpunkter på landets yrkesreglering. Sedan kommer du till samrådets andra del där du får svara på allmänna frågor om reglerade yrken och berätta om du tycker att regleringen är proportionerlig. Tack för att du tog dig tid att delta i samrådet.[7] Samrådet avslutas den [12 veckor efter publikationsdatumet]. Förteckning över de handlingsplaner som har lagts fram hittills. Ansvarsfriskrivning: Syftet med det här dokumentet är ett offentligt samråd. Det speglar inte EUkommissionens officiella hållning och är inget ställningstagande. [1] Enligt direktiv 2005/36/EG om yrkeskvalifikationer. [2] Exempel på studier hittar du här: /itemdetail.cfm?item_id=8525&lang=en. [3] Du kan ta ställning till upp till fyra handlingsplaner. Om landet i fråga inte har lagt fram någon plan, kan du ändå lämna synpunkter på landets yrkesreglering. [4] Se artikel 59 i direktiv 2005/36/EG om yrkeskvalifikationer. [5] Se Att förbättra den inre marknaden ökade möjligheter för enskilda och företag (avsnitt 2.3: Att förverkliga en tjänstemarknad utan gränser). [6] Samma som ovan. [7] Vår rapport kommer främst att bygga på sammanställda uppgifter. Om vi citerar individuella svar, kommer det att ske utan angivelse av källa eller personuppgifter (se dataskyddsregler). 3

4 Oberoende av vad du svarar på fråga A.4 kan ditt bidrag komma att bli föremål för en begäran om tillgång till handlingar enligt förordning 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Varje sådan begäran kommer att bedömas enligt villkoren i den förordningen och i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler. Skydd av personuppgifter: Specific_Privacy_Statement.doc OM DIG SOM SVARAR Vem är du? Tillhandahållare av tjänster Användare av tjänster Myndighet Annat Vem svarar du som? Privat företag Egenföretagare Organisation för yrkesverksamma Vad passar bäst in på dig/din organisation? Stort företag (över 250 anställda) Litet eller medelstort företag ( anställda) Mikroföretag (högst 9 anställda) Branschorganisation Vad passar bäst in på dig/din organisation? Företag Privatperson Konsumentorganisation 4

5 Vad passar bäst in på dig/din organisation? Organ eller institution på nationell nivå Organ eller institution på regional nivå Parlamentarisk institution Regleringsorgan (beslutar om reglering) Tillsynsmyndighet (tillämpar och övervakar) Konkurrensmyndighet Annat Förklara närmare: Vad passar bäst in på dig/din organisation? Fackförening Forskningsinstitut/tankesmedja Annat Förklara närmare: I vilken bransch är du främst verksam? Företagstjänster Byggnation Tillverkning Fastigheter Transporter Parti- och detaljhandel Utbildning Underhållning Hälsovårds- och socialtjänster Nätverkstjänster utöver transporter Offentlig förvaltning Turism Andra tjänster/verksamheter Inget av ovanstående jag svarar generellt som konsument av tjänster utan särskilt intresse av viss bransch eller visst yrke 5

6 Vilket yrke i branschen? I vilket land är du stadigvarande bosatt/har din organisation sitt huvudkontor? Österrike Belgien Bulgarien Kroatien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Storbritannien EEA Internationell organisation Ange organisationens namn/din adress: 6

7 Får vi kontakta dig för att ställa ytterligare frågor? Är din organisation registrerad i EU:s öppenhetsregister? Om inte kommer ditt svar att betraktas som ett enskilt bidrag. Läs mer om öppenhetsregistret g svarar som privatperson Ange organisationens id-nummer i registret: Svar från organisationer som inte är registrerade kommer att publiceras som enskilda bidrag. Om din organisation inte är registrerad kan du registrera den nu Dina svar och personuppgifter kan komma att läggas ut på EU-kommissionens webbplats. Får vi publicera ditt bidrag? (Tänk på att oberoende av vilket alternativ du väljer kan ditt bidrag bli föremål för en begäran om tillgång till handlingar enligt förordning 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. I så fall kommer begäran att bedömas enligt villkoren i den förordningen och i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler.) Mitt bidrag får publiceras med mitt namn. Det finns inga upphovsrättsliga hinder för publiceringen. Mitt bidrag får publiceras anonymt. Det finns inga upphovsrättsliga hinder för publiceringen. g vill inte att mitt bidrag publiceras. NATIONELLA HANDLINGSPLANER 7

8 Du kan lämna synpunkter på upp till fyra länders för alla länder. nationella handlingsplaner. Frågorna är desamma Om det land som du vill ta upp inte har lagt fram någon plan kan du markera Landet har inte lagt fram någon handlingsplan och i stället lämna synpunkter på landets yrkesreglering. Hur många länder vill du kommentera? Första medlemslandet 8

9 Vilket medlemsland? Österrike Belgien Bulgarien Kroatien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Storbritannien Landet har inte lagt fram någon handlingsplan 9

10 Vilket medlemsland? Österrike Belgien Bulgarien Kroatien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Storbritannien Anser du att handlingsplanen bygger på de mest relevanta uppgifterna om hur regleringen påverkar marknaden eller yrkesutövarna (t.ex. empiriska studier eller rapporter från yrkessammanslutningar, konsumentskyddsorgan eller nationella myndigheter, exempelvis konkurrensmyndigheten)? I viss mån Inte riktigt 10

11 Anser du att handlingsplanen bygger på de mest relevanta uppgifterna om hur regleringen påverkar kvalitetssäkring och konsumentskydd? I viss mån Inte riktigt Efter att ha läst handlingsplanen, tycker du att man har gjort en noggrann analys av alla reglerade yrken? I viss mån Inte riktigt Ingen åsikt Förklara närmare: Efter att ha läst handlingsplanen, tycker du att man har gjort en noggrann analys av regleringens samtliga effekter? I viss mån Inte riktigt Ingen åsikt Förklara närmare: 11

12 Hur bedömer du handlingsplanens förslag generellt? Håller du med om följande påståenden? Förslagen i handlingsplanen... Du kan bara markera ett alternativ per rad /ingen åsikt... gör det enklare att få tillträde till och utöva yrkena... gör det svårare att få tillträde till och utöva yrkena... förbättrar konsumenternas valmöjligheter... ger konsumenterna lägre priser... förbättrar sysselsättningsmöjligheterna /affärstillväxten... förbättrar möjligheterna till ekonomisk tillväxt... förbättrar de tillhandahållna tjänsternas kvalitet... gör ingen skillnad 12

13 Tar handlingsplanen upp ditt yrke eller ett yrke som du är intresserad av?, ett yrke som jag är intresserad av tas upp, det yrke som jag är intresserad av tas inte upp g är inte intresserad av något specifikt yrke Saknar du något yrke i handlingsplanen? Vilket yrke? Vilket yrke? Föreslår handlingsplanen någon väsentlig ändring av det här yrkets reglering? Tycker du att de föreslagna ändringarna är bra? 13

14 Håller du med om följande påståenden? De föreslagna ändringarna... Du kan bara markera ett alternativ per rad /ingen åsikt... gör det enklare att få tillträde till och utöva yrket... gör det svårare att få tillträde till och utöva yrket... förbättrar konsumenternas valmöjligheter... ger konsumenterna lägre priser... förbättrar sysselsättningsmöjligheterna /affärstillväxten... förbättrar möjligheterna till ekonomisk tillväxt... förbättrar de tillhandahållna tjänsternas kvalitet... gör ingen skillnad Anser du att man bör ändra det här yrkets reglering? 14

15 Anser du att den nuvarande regleringen skapar oproportionerliga hinder för människor som vill få tillträde till och utöva det här yrket? Du kan bara markera ett alternativ per rad /ingen åsikt Oproportionerliga krav på yrkeskvalifikationer För många eller för brett reglerade verksamheter för det här yrket Med reglerade verksamheter menas de aktiviteter som bara får utövas inom det reglerade yrket. Exempel: Vem som helst kan sammanställa bolagets årsredovisning men bara en revisor får lämna in den. Onödigt skydd av yrkestiteln Onödigt krav på medlemskap eller auktorisering Höga registreringsavgifter Obligatorisk yrkesansvarsförsäkring 15

16 Sektorsövergripande begränsningar eller överdrivet stränga oförenlighetsregler Sektorsövergripande begränsningar avser möjligheten att erbjuda olika verksamheter tillsammans (t.ex. ett företag som både erbjuder juridisk verksamhet och bokföring) Oförenlighetsregler förbjuder yrkesutövaren att utöva vissa verksamheter samtidigt (t.ex. förbud mot att samma yrkesutövare agerar både som advokat och revisor åt sin kund) Krav på fortlöpande vidareutbildning Finns det andra regleringar som enligt din åsikt utgör oproportionerliga hinder för det här yrket? Finns det andra yrken som du tycker saknas i handlingsplanen? Vilka yrken? Anser du att de nuvarande regleringarna skapar oproportionerliga hinder för människor som vill få tillträde till och utöva de här yrkena? Du kan bara markera ett alternativ per rad 16

17 /ingen åsikt Oproportionerliga krav på yrkeskvalifikationer För många eller för brett reglerade verksamheter för det här yrket Med reglerade verksamheter menas de aktiviteter som bara får utövas inom det reglerade yrket. Exempel: Vem som helst kan sammanställa bolagets årsredovisning men bara en revisor får lämna in den. Onödigt skydd av yrkestiteln Onödigt krav på medlemskap eller auktorisering Höga registreringsavgifter Obligatorisk yrkesansvarsförsäkring 17

18 Sektorsövergripande begränsningar eller överdrivet stränga oförenlighetsregler Sektorsövergripande begränsningar avser möjligheten att erbjuda olika verksamheter tillsammans (t.ex. ett företag som både erbjuder juridisk verksamhet och bokföring) Oförenlighetsregler förbjuder yrkesutövaren att utöva vissa verksamheter samtidigt (t.ex. förbud mot att samma yrkesutövare agerar både som advokat och revisor åt sin kund) Krav på fortlöpande vidareutbildning Finns det andra regleringar som enligt din åsikt utgör oproportionerliga hinder för det här yrket? Har du ytterligare allmänna synpunkter på den här handlingsplanen? 18

19 Har du ytterligare kommenterar om yrkesreglering generellt, eller om regleringen av specifika yrken i det här landet, som du tror kan hjälpa oss att bedöma hur yrkesregleringen fungerar? Om du tror dig känna till en situation som bryter mot EU-rätten eller kränker dina medborgerliga rättigheter, bör du kontakta Solvit. Det finns Solvitkontor i alla medlemsländer. Kontakta Solvit Andra medlemslandet 19

30 Har du ytterligare kommenterar om yrkesreglering generellt, eller om regleringen av specifika yrken i det här landet, som du tror kan hjälpa oss att bedöma hur yrkesregleringen fungerar? Om du tror dig känna till en situation som bryter mot EU-rätten eller kränker dina medborgerliga rättigheter, bör du kontakta Solvit. Det finns Solvitkontor i alla medlemsländer. Kontakta Solvit Tredje medlemslandet 30

41 Har du ytterligare kommenterar om yrkesreglering generellt, eller om regleringen av specifika yrken i det här landet, som du tror kan hjälpa oss att bedöma hur yrkesregleringen fungerar? Om du tror dig känna till en situation som bryter mot EU-rätten eller kränker dina medborgerliga rättigheter, bör du kontakta Solvit. Det finns Solvitkontor i alla medlemsländer. Kontakta Solvit Fjärde medlemslandet 41

52 Har du ytterligare kommenterar om yrkesreglering generellt, eller om regleringen av specifika yrken i det här landet, som du tror kan hjälpa oss att bedöma hur yrkesregleringen fungerar? Om du tror dig känna till en situation som bryter mot EU-rätten eller kränker dina medborgerliga rättigheter, bör du kontakta Solvit. Det finns Solvitkontor i alla medlemsländer. Kontakta Solvit YRKESREGLERINGENS PROPORTIONALITET Enligt EU-lagstiftningen ska länderna beakta proportionalitetsprincipen i sin yrkesreglering. Det betyder att de inte får reglera ett yrke om de med mindre restriktiva åtgärder kan uppnå samma allmänpolitiska mål (t.ex. folkhälsa, konsumentskydd eller skydd av kulturarvet). Detta är givetvis en bedömningsfråga. Kriterierna för hur bedömningen ska gå till har EU-domstolen fastställt i sin rättspraxis[1]. Det är emellertid inte helt klart var gränsen går. Den ömsesidiga utvärderingen visade att medlemsländernas proportionalitetsanalys ofta inte höll måttet och att skillnaderna var stora både vad gällde kriterier och omfattning. Eftersom det verkar vara oklart vilka minimikriterier som ska tillämpas och hur hårt den nationella yrkesregleringen ska granskas, undersöker kommissionen om man kan införa en gemensam metod för att avgöra om regleringen behövs och om den är proportionerlig (proportionalitetstest). [1] Se artiklarna 45, 49 och 56 i EUF-fördraget. Se även mål C-55/94 (Reinhard Gebhard mot Consiglio dell Ordine degli Avvocati e Procuratori di Milano) och C 108/96 MacQueen m.fl. Ska myndigheterna göra en analys av den införda yrkesregleringens effekter? Ingen åsikt 52

53 Ska proportionaliteten analyseras med hjälp av gemensamma minimikriterier, så att de viktigaste faktorerna beaktas av alla regleringsmyndigheter? Ingen åsikt Känner du till krav på proportionalitetsbedömning för yrkesregleringen i ditt land?, det finns en systematisk metod, det görs från fall till fall, det finns ingen metod för att avgöra om regleringen är proportionerlig g vet inte Vänligen ange en referens till metoden eller sammanfatta den: Känner du till befintliga nationella eller europeiska kriterier för bedömningen av yrkesregleringens proportionalitet? Tycker du att de befintliga bedömningskriterierna är tillräckligt tydliga?, kriterierna behöver knappast förtydligas, kriterierna behöver förtydligas, kriterierna behöver förtydligas och utformas så att de är jämförbara i alla medlemsländer 53

54 Vilka brister har den nuvarande proportionalitetsbedömningen? Det är oklart vilka kriterier som ska användas Medlemsländerna har ingen gemensam metod Medlemsländernas proportionalitetsbedömningar är inte jämförbara Den proportionalitetsbedömning som jag känner till är inte tillräckligt bra Medlemsländerna struntar i att de är skyldiga att bedöma proportionaliteten och det finns inga påföljder Det finns inget ordentligt samråd med berörda parter Finns det andra problem i samband med proportionalitetsbedömningen som du vill ta upp? Håller du med om följande? Du kan bara markera ett alternativ per rad Ingen åsikt Motiveringen behöver förtydligas (Vilka tvingande hänsyn till allmänintresset motiverar regleringen, t.ex. allmänpolitiska mål, säkerhet, hälsa, konsumentskydd, rättvisa handelstransaktioner, bedrägeribekämpning och miljöskydd?) Riskanalysen behöver förtydligas (Vilka slag av risker utsätts konsumenter, yrkesutövare och tredje part för och varför räcker inte de befintliga reglerna för att skydda allmänintresset, t.ex. konsument-, ansvars-, hälso- och säkerhetslagstiftning och efterhandsreglering/standarder?) Man måste förtydliga hur man bedömer om det behövs krav på särskild kompetens och utbildning samt på utbildningens nivå, art och längd 54

55 Man måste förtydliga hur man bedömer om det finns andra sätt att uppnå samma kvalifikation Man måste förtydliga hur man analyserar yrkesutövningens omfång och verksamhetsbegränsningar Man måste förtydliga hur man uppskattar den föreslagna yrkesregleringens ekonomiska följder, t.ex. marknadseffekter för bland annat sysselsättning, konkurrenskraft och priser Man måste förtydliga hur man analyserar om det finns tänkbara alternativ till yrkesregleringen eller om regleringen kan göras mindre restriktiv Man måste förtydliga hur man bedömer de samlade effekterna av att både yrkesutövningen och tillträdet till yrket begränsas Man måste förtydliga hur man avgör om yrkesutövare från andra EU-länder diskrimineras Det krävs bättre förfaranden: Steg som behövs för att göra en proportionalitetsbedömning Det krävs bättre förfaranden: Obligatoriskt samråd med alla berörda aktörer innan beslut fattas Det krävs bättre förfaranden: Publicering av bedömningarna på nätet Inga förtydliganden behövs 55

56 Vill du ta upp andra aspekter som behöver förbättras? Behövs gemensamma riktlinjer för hur man gör en proportionalitetsbedömning? /ingen åsikt Ska myndigheterna vara skyldiga att använda riktlinjerna? Innan man vidtar rättsliga åtgärder måste man enligt lag analysera om åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga, t.ex. genom att visa att de allmänpolitiska målen inte kan nås genom mindre restriktiva åtgärder. Men det finns ingen gemensam europeisk metod för den här analysen. En gemensam metod skulle klargöra vilka minimikriterier som krävs för en ordentlig proportionalitetsbedömning när man inför nya eller ändrar gamla regleringar. Vilken effekt tror du en sådan gemensam metod skulle få? Du kan bara markera ett alternativ per rad Förbättrar yrkesregleringens kvalitet Förenklar yrkesregleringen Moderniserar yrkesreglingens krav i fråga om tillträde och utövande 56

57 Klargör vilka minimikriterier som krävs för att man ska uppfylla kravet på proportionalitetsbedömning Ger medlemsländerna en gemensam mall och riktlinjer för hur bedömningen ska gå till Förbättrar proportionalitetsbedömningens kvalitet generellt Gör det lättare att hitta alternativ till regleringen och förbättra lagstiftningen Gör medlemsländernas proportionalitetsbedömningar öppnare och mer jämförbara Bidrar till att man uppfyller de lagstadgade kraven på att länderna måste anmäla ny lagstiftning och motivera varför den anses vara proportionerlig Enligt EUF-fördraget och direktivet om yrkeskvalifikationer 2005/36/EG Gör det lättare för berörda aktörer att medverka i beslutsprocessen, t.ex. näringsliv och konsumenter Gör det lättare att jämföra de olika medlemsländernas yrkeskrav Ökar rättssäkerheten eftersom man kan vara säker på att bestämmelserna följer gällande EU-rätt Ser till att medlemsländerna systematiskt tar hänsyn till nödvändighet och proportionalitet när de antar nya eller ändrar befintliga bestämmelser 57

58 Minskar yrkesutövarnas administrativa börda Gör det enklare att utöva yrkena Gör det enklare för yrkesutövarna att utöva sin verksamhet i andra medlemsländer Ökar konkurrensen på marknaden Ökar konsumentskyddet Gör att den inre marknaden fungerar bättre Ser till att man får bra tjänster till lägre pris Ökar tjänsternas kvalitet PROPORTIONALITETSBEDÖMNING (AVSNITT FÖR MYNDIGHETER) 58

59 Till dig som företräder en myndighet har vi ytterligare frågor om proportionalitetsprincipen. Kommissionen vill inte sänka några kvalitetsnormer men måste samtidigt se till att den nationella yrkesregleringen är proportionerlig, dvs. att den begränsas till vad som är nödvändigt för att nå allmänpolitiska mål.[1] Vi vill gärna veta hur du tycker att reglerade yrken och proportionalitetsprincipen fungerar. Vi kommer att omsätta dina synpunkter i praktiken för att förbättra lagstiftningen, framförallt när det gäller proportionalitet. Följande frågor gäller all slags reglering, dvs. både bestämmelser om tillträde (t.ex. kvalifikationer, utbildning och yrkeserfarenhet) och själva yrkesutövningen (t.ex. medlemskap i yrkessammanslutning, bolagsform och aktieägarkrav). [1] Se artiklarna 45, 49 och 56 i EUF-fördraget. Se även mål C-55/94 (Reinhard Gebhard mot Consiglio dell Ordine degli Avvocati e Procuratori di Milano) och C 108/96 MacQueen m.fl. Har du ansvar för att reglera ett eller flera yrken? se över eller övervaka regleringen av ett eller flera yrken? Varken eller Finns det en översynsklausul i den yrkesreglering som du sköter? Hur ofta brukar regleringen normalt ses över? Regelbunden översyn görs när det har gått (ange siffra) år När du ser över eller överväger att ändra regleringen, använder du eller är du medveten om kriterier för proportionalitetsbedömning som stöd för beslut? 59

60 Vad av följande anses motivera yrkesreglering? Allmänpolitiska mål, säkerhet, hälsa och tvingande hänsyn till allmänintresset i enlighet med domstolens rättspraxis (t.ex. konsumentskydd, rättvisa handelstransaktioner, bedrägeribekämpning och miljöskydd) Yrkets goda rykte Annat Om annat, ange vad: Vilka av följande kriterier beaktas? Förekomsten av andra regler som skulle räcka för att skydda allmänintresset (t.ex. konsument-, ansvars-, hälso- och säkerhetslagstiftning och efterhandsreglering/standarder) Bedömning av hur väl regleringen lyckas med att nå de strategiska och allmänpolitiska målen Behovet av särskild kompetens och utbildning för att utöva yrket Krav på utbildningens nivå, art och längd Andra sätt att uppnå samma kvalifikation Yrkesutövningens omfång och verksamhetsbegränsningar Yrkesregleringens ekonomiska effekter (t.ex. följder för löner, sysselsättning, konkurrens och efterfrågan) Alternativ till yrkesregleringen eller en mindre restriktiv reglering De samlade effekterna av att både yrkesutövningen och tillträdet till yrket begränsas Administrativa kostnader Inga kriterier Annat Om annat, ange vad: Skulle proportionalitetstester i efterhand bidra till att regleringen får den utformning som bäst lämpar sig för att man ska nå de eftersträvade allmänpolitiska målen? 60

61 Skulle ni ha nytta av fler EU-riktlinjer (t.ex. en analysram)? Vad av följande skulle enligt din mening en sådan ram principiellt behöva ange som motivering för att reglera ett yrke? Allmänpolitiska mål, säkerhet, hälsa och tvingande hänsyn till allmänintresset i enlighet med domstolens rättspraxis (t.ex. konsumentskydd, rättvisa handelstransaktioner, bedrägeribekämpning och miljöskydd) Yrkets goda rykte Annat Om annat, ange vad: Vilka av följande kriterier skulle enligt din mening principiellt behöva ingå i en sådan ram? Förekomsten av andra regler som skulle räcka för att skydda allmänintresset (t.ex. konsument-, ansvars-, hälso- och säkerhetslagstiftning och efterhandsreglering/standarder) Bedömning av hur väl regleringen lyckas med att nå de strategiska och allmänpolitiska målen Behovet av särskild kompetens och utbildning för att utöva yrket Krav på utbildningens nivå, art och längd Andra sätt att uppnå samma kvalifikation Yrkesutövningens omfång och verksamhetsbegränsningar Yrkesregleringens ekonomiska effekter (t.ex. följder för löner, sysselsättning, konkurrens och efterfrågan) Alternativ till yrkesregleringen eller en mindre restriktiv reglering (t.ex. frivilliga certifieringssystem, informationsverktyg på nätet, register eller mekanismer för konsumentrecensioner) De samlade effekterna av att både yrkesutövningen och tillträdet till yrket begränsas Administrativa kostnader Inga kriterier Annat 61

62 Om annat, ange vad: Ska det vara frivilligt att använda riktlinjerna? Varför inte? Håller ni samråd med berörda aktörer? Vi frågar främst de berörda yrkesutövarna Vi frågar många berörda aktörer, bland annat konsumenter och branschfolk Vi har inte som rutin att hålla samråd Inte tillämpligt Hur uppfattar du aktörernas engagemang i samråden? De är alltid intresserade och ger feedback De är måttligt intresserade Vissa är mer aktiva än andra Yrkesutövarna brukar engagera sig mest De svarar inte alls Hur informerar ni om resultaten av er proportionalitetsbedömning? De publiceras tillsammans med yrkesregleringens bestämmelser De publiceras separat på nätet De publiceras inte Inte tillämpligt Annat 62

63 Förklara närmare: Har yrkenas reglering ändrats under de senaste tio åren, såvitt du vet? Hur ofta? Ange siffra Vad innebar ändringarna? Nya krav infördes Krav togs bort Krav ersattes med alternativa åtgärder (t.ex. frivilliga certifieringssystem, informationsverktyg på nätet, register eller mekanismer för konsumentrecensioner) Mest administrativa förbättringar Annat Var de alternativa åtgärderna sammantaget mer eller mindre restriktiva? Mer restriktiva Mindre restriktiva Ingen åsikt Förklara närmare: 63

64 Finns det avsikter att ändra yrkenas reglering under de kommande tre åren, såvitt du vet? Vet jag först när vi har fått slutsatserna från nästa översyn Vad tror du att dessa ändringar kommer att innebära? Nya krav införs Krav tas bort Krav ersätts med alternativa åtgärder Mest administrativa förbättringar Annat Kommer de alternativa åtgärderna att underlätta yrkesutövningen/tillträdet till marknaden? Ingen åsikt Förklara närmare: 64