Ostlänken. Trafikeringsbilaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ostlänken. Trafikeringsbilaga"

Transkript

1 Ostlänken Trafikeringsbilaga

2 Innehåll Förord... 3 Ostlänkens betydelse Förutsättningar Dagens trafik Regionaltrafik/Lokaltrafik Fjärrtrafik Godstrafik Antal tåg och kapacitetsutnyttjande Organisation Restidskrav Studerade järnvägssystem och linjeförslag... 6 Konsekvens av hastighetsnedsättningar Krav på fordon Kapacitet Framtida trafik Förutsättningar för utredningsalternativen Trafikering i Sörmland Trafikering i Östergötland Europabanan Uppgradering av Södra Stambanan Tågtyper Stationshieraki Godstrafik Trafikscenario Jämförelsealternativ JA Trafikscenario Utredningsalternativ Trafikscenario 2020 med Europabanan Restider. Jämförelse Ostlänken lokalt Inledning Järna Vagnhärad Nyköping/Skavsta Kolmården/Krokek och Åby Norrköping Linköping Resandeprognoser Förutsättningar Banverkets prognos Idéstudiens prognos Europabanans prognos 2010 och Lokal prognos för Norrköping och Linköping

3 Förord Ostlänkens Trafikeringsbilaga ingår i Förstudie Ostlänken. Ostlänkens betydelse Som en central länk i järnvägssystemen kommer Ostlänken att få en avgörande betydelse för utvecklingen av de resemarknader som berör Sörmland och Östergötland: Den internationella resemarknaden via Öresund Den långväga resemarknaden (Nationell interregional trafik) Stor-region Östra Mellansverige med Stockholm som centrum Den regionala och lokala resemarknaden Restiderna kan förkortas betydligt och ökar därigenom järnvägens konkurrenskraft inom den viktiga storregion Östra Mellansverige som bildas av Mälarlandskapen och Östergötland. Östergötland är den fjärde befolkningskoncentrationen i landet med drygt invånare. Linköpings och Norrköpings kommuner har drygt 60 % av länets befolkning. Städerna som ligger på bara 4 mils avstånd är centra i två arbetsmarknadsområden som genomkorsas både av stambanan och Ostlänken. Genom ett nytt dubbelspår mellan Järna och Linköping ger Ostlänken också en mycket stor kapacitetsförstärkning mellan dessa vitala punkter i det svenska järnvägssystemet. Den befintlig södra stambanan kommer att behållas och avlastas så att den kan få ledig kapacitet för utökad lokal trafik och även för godstrafik. Kvalitén på trafiken förbättras genom att trängseln och därmed störningarna minskar. Den nya linjen kan också utnyttjas av snabba och lätta godståg, och genom att avlasta den befintliga stambanan även frigöra kapacitet för en utökad vagnslast och kombitrafik. 1. Förutsättningar 1.1 Dagens trafik Regionaltrafik/Lokaltrafik ÖstgötaTrafiken (ÖTraf) trafikerar för närvarande sträckan Norrköping Mjölby med pendeltåg 18 dubbelturer per dygn. Dessutom trafikeras sträckan Norrköping-Linghem- Linköping-Vikingstad-Mantorp-Mjölby-Boxholm-Tranås med pendeltågstrafik 14 3

4 dubbelturer per dygn. Tillsammans ger detta 20 -minuterstrafik mellan Norrköping och Mjölby under högtrafik. Från Linköping utgår också Tjustbanan till Västervik och Stångådalsbanan till Kalmar och Oskarshamn, vilka trafikeras med motorvagnar. SJ trafikerar Stockholm Mjölby med Stockholm Linköping med Stockholm Nyköping med Norrköping Kolmården Nyköping 1 dubbeltur/dygn 7 dubbelturer/dygn 2 dubbelturer/dygn 5 dubbelturer/dygn Fjärrtrafik SJ AB har 7 dubbelturer med X2000 (Gävle/Uppsala-) Stockholm Malmö, varav en direkt, och 6 dubbelturer Stockholm Köpenhamn. Dessutom 1 nattåg Stockholm Köpenhamn. SJ AB har också 2 dagliga dubbelturer med loktåg Intercity mellan Stockholm och Malmö. Östgötatrafiken bedriver tillsammans med Kalmar läns trafik AB (KLT) tågtrafik (Stockholm- ) Linköping Kalmar med moderna motorvagnståg (Kustpilen) 5 dubbelturer/dygn varav 3 fortsätter till Stockholm (2 via Nyköping och 1 via Katrineholm) Godstrafik Godstågen består av genomgående fjärrgodståg och lokala godståg. Den lokala godstrafiken till Fiskeby och Skärblacka/Finspång omfattar 10 tåg och den genomgående godstrafiken 20 tåg/dygn. Den genomgående godstrafiken i nord-sydlig riktning går nu huvudsakligen Hallsberg Mjölby och inte via Norrköping Linköping. Tung godtrafik mellan Oxelösund och Bergslagen går via TGOJ-banan, som också kommer att rustas upp till högre axellast 25 ton Antal tåg och kapacitetsutnyttjande För de olika berörda delsträckorna gäller följande antal tåg per vardagsmedeldygn och utnyttjad linjekapacitet enligt tidtabell

5 Sträcka Persontåg Godståg Totalt Kapacitet Per dygn Kapacitet Max två tim Järna-Gnesta Brist Brist Gnesta-Flen Brist Brist Flen-Katrineholm Brist Brist Katrineholm-Åby Balans Balans Flen-Nyköping Balans Balans Nyköping-Oxelösund Balans Balans Järna-Nyköping Balans Problem Nyköping-Åby Balans Problem Åby-Norrköping Balans Problem Norrköping-Linköping Balans Problem Linköping-Mjölby Balans Problem Organisation SJ AB planerar och opererar fjärrtrafik i egen regi. Regionaltrafik med tåg planeras och beställs av Trafikhuvudmännen. Operatörer för tågtrafiken kan var SJ eller privata företag. Utvecklingen av storregionerna leder till ett ökat samarbete över länsgränserna: Trafik i Mälardalen (TIM) är samarbete mellan: Storstockholms Lokaltrafik, Upplands Lokaltrafik, Västmanlands Lokaltrafik och LänsTrafiken Örebro/Sörmland. Trafik i Östra Götaland är samarbete mellan ÖstgötaTrafiken, Kalmar Länstrafik, Jönköpings Länstrafik, LänsTrafiken Örebro/Sörmland. Trafik i Bergslagen (TiB) är samarbete mellan Trafikhuvudmännen i Örebro-, Västmanland-, Dalarna och Gävleborgs län. Det intressanta är här att gränserna är överlappande så att Västmanland samarbetar både med TIB och TIM och att LänsTrafiken Örebro/Sörmland deltar i båda dessa Storregioner. Det finns nu också InterStorregional trafik som t ex TIM-tåg till Norrköping. 1.2 Restidskrav För att tågen effektivt skall kunna konkurrera och ett attraktivt resande utvecklas bör tågets gångtider helst vara under 3 timmar. Ett exempel på detta är Stockholm Göteborg där järnvägen efter snabbtågens införande fått över 50% marknadsandel. Följande restidskrav bör enligt planeringsförutsättningarna vara möjliga att uppnå. De grundar sig på gångtidsberäkningar som gjorts för ett tänkt höghastighetståg med sth 350 km/h och innehåller en pålägg på nära 10%. 5

6 Med X2000 uppgraderad eller nya fordon Stockholm Malmö mindre än 3 ½ timme via Södra Stambanan 250 km/h. Nu 260 min Stockholm - Köpenhamn mindre än 4 timmar via Södra Stambanan, Citytunneln och Öresundsbron Med framtida höghastighetståg och Europa- och Götalandsbanorna Stockholm - Linköping mindre än 1 timme. Nu 105 min Stockholm - Malmö mindre än 3 timmar via Europabanan 350 km/h Stockholm. Köpenhamn ca 3 timmar via Europabanan och H-H tunnel Stockholm - Göteborg mindre än 2 ¼ timmar via Götalandsbanan 350 km/h Dimensionerande krav för Ostlänkens del är här mindre än 60 minuter för snabbaste förbindelse Stockholm Linköping. På grund av hastighetsbegränsningar på den befintliga sträckan Stockholm Järna behövs på Ostlänken mellan Järna och Linköping en maxhastighet på 350 km/h. För att de övriga restidskraven skall kunna uppfyllas måste de tillkommande delarna av Europakorridoren också dimensioneras för 350 km/h. Gemensamma hastighetskriterier måste införas för att tillgodose restidskraven till lägsta möjliga kostnad. 1.3 Studerade järnvägssystem och linjeförslag JA 0. Jämförelsealternativet utgår från de åtgärder som finns med i Banhållningsplan : Infrastrukturförutsättningar för JA- och basprognosen. De viktigaste projekten som berör Ostlänken och Södra Stambanan med viktigare anslutande linjer är: Ökad spårkapacitet genom centrala Stockholm (Pendeltågstunneln) Linköping C, kapacitetshöjning Tidtabellerna påverkas också av Citytunneln Utbyggnaden av dubbelspår Uppsala-Gävle UA-a Motorvägsalternativet innebär att korridoren huvudsakligen följer E4-an. Den passerar utanför Järna, Vagnhärad och Nyköping, men för Vagnhärad och Nyköping har genomgående anslutningsspår studerats. Ostlänken passerar genom Norrköping och Linköping där befintliga stationslägen behålls. För utfarten söderut från Norrköping studeras olika tunnelalternativ. Nyköpingsbanan slopas mellan Järna och Krokek/Kolmården med undantag för några smärre delar vid anslutningarna till Vagnhärad och Nyköping. Stambanan kan eventuellt slopas mellan Norrköping C och Ektorp beroende på valt tunnelalternativ. UA-b Järnvägsalternativet följer huvudsakligen Nyköpingsbanan genom Sörmland och går därför genom Järna, Vagnhärad och Nyköping samt ett antal mindre orter. Från Norrköping följer den först ungefär samma korridor som alt UA-a, men får från Gistad en något sydligare dragning via Linghem. Skavsta ansluts till Nyköping via TGOJ-banan och ett nytt sidospår. 6

7 UA-c Naturalternativet har nordligare sträckning genom Sörmland men passerar Järna och Skavsta. Nyköpingsbanan behålls mellan Järna och söder om Vagnhärad där den ansluts till Ostlänken. Nyköpingsbanan behålls i sin helhet mellan Nyköping och Norrköping. Nyköping ansluts till Ostlänken via Skavsta, som också får en direktanslutning till TGOJ-banan. Lösningen innebär möjlighet till en bra tvärförbindelse Eskilstuna Flen Skavsta Nyköping Oxelösund. Från Norrköping en sydligare dragning som innebär att Stambanan mellan Norrköping och Ektorp måste behållas. Banorna har dimensionerats för max 350 km/h och med en stigning på max 35 promille. För de korridorer som föreslagits utnyttjas 35 promille endast i UA-c vid stigningen från Åby uppför Kolmården. Stigningen borde även här kunna begränsas till högst 25 promille men kräver då en längre och dyrare tunnel. De snabba tåg som skall trafikera banan kommer att ha tillräcklig motorstyrka för denna stigning. Efter start i Norrköping hinner tågen uppnå så hög fart innan stigningen börjar att gångtidsskillnaden mellan 35 promilles stigningen och alternativet med den längre 25 promilles stigningen endast blir några sekunder. Om tågen har reducerad effekt eller av någon anledning går in i stigningen med låg hastighet är 35 promillesalternativet ogynnsammare. Om bromssystemen på de äldre fordon som skall användas klarar denna backe måste kontrolleras och eventuellt måste de kompletteras. Ostlänken minskar avstånden De flesta resandetågen Stockholm söderut går idag via Katrineholm som pga Nyköpingsbanan låga standard är den snabbaste vägen. Rent geografiskt är vägen via Katrineholm en omväg. I jämförelsealternativet JA 0 fördelas trafiken mellan via Katrineholm och via Nyköping på följande sätt ( dtd = dubbelturer per dygn): Linjenr N8001 S:a S:a Från Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Uppsala Gävle Stockholm dubbelturer platser per Till Köpenhamköpinköpinhamn Malmö Malmö Växjö Lin- Lin- Köpen- per dygn dygn Tågtyp Snabb Snabb Snabb Snabb Interreg Interreg Nattåg Antal platser Dtd via Katrineholm Dtd via Nyköping Följande tabell visar avstånden i km Södertälje Syd Övre Linköping för jämförelsealternativet och för Utredningsalternativen 7

8 Södertälje- Norrköping Norrköping- Linköping Summa km Differens Minskning Tågkm/dygn JA Via K 143,3 46,4 189,7 0,0 Via Nk 126,1 46,4 172,5-17,2 Ostlänken UA-a 118,9 40,8 159,7-30, km UA-b 120,5 40,2 160,7-29, km UA-c 121,7 40,0 161,7-28, km Anm Stockholm C Södertälje via Grödingebanan är 36,5 km Ostlänken innebär en betydande minskning av linjelängderna som förutom att det minskar restiderna även minskar underhållskostnaderna för fordon och bana och energiförbrukningen. Angiven minskning av tågkilometer per dag gäller vid oförändrat antal tåg. Konsekvens av hastighetsnedsättningar Den nya sträckan förutsätts vara dimensionerad för 350 km/h. Av miljöskäl, eller pga höga kostnader kommer dock hastighetsbegränsningar att bli nödvändiga på vissa platser, vilket medför förlängda gångtider jämfört med målhastigheten 350 km/h. Som underlag för val mellan alternativa åtgärder för att förkorta restiderna har följande underlag redovisats för höghastighetstågen: En permanent nedsättning av hastigheten på en viss sträcka t ex på grund av en snäv kurva representerar en ökad åktidskostnad för resenärerna som sett över linjens kalkylerade livslängd (60 år) uppgår till mycket betydande belopp. Ett exempel. Åktider värderas enligt BV till 140 kr/h för affärsresenärer och 70 kr/h för privatresenärer. Med de resandevolymer som angavs i Idéstudien blir nuvärdet av en permanent gångtidsförlängning av storleksordningen 100 Mkr/minut.! Exempel. En nedsättning från 350 till 200 km/h innebär ca 40 sek förlust för retardation och efterföljande acceleration och kostar således ca 67 Mkr. Om nedsättningen gäller för en sträcka till kommer ytterligare tidsförlust 7,7 sek/km dvs 13 Mkr/km. 1.4 Krav på fordon För förstudien angavs följande fordonskrav: Fordon som skall köra på den nya banan skall kunna trafikera i minst 200 km/h, ha goda dynamiska egenskaper och en axellast på högst 18 ton. Det finns dock ytterligare krav. Eftersom Ostlänken kommer att ingå som en del i det europeiska höghastighetsnätet ställs det krav på de fordon som skall få trafikera Ostlänken genom de Tekniska Specifikationer för Driftskompabilitet (TSD) som hör ihop med EUs Lagen om järnvägssystem för höghastighetståg som trädde kraft

9 Specifikationerna är mycket omfattande och ännu ej helt fastställda. Bland de viktigaste kraven finns att fordonen skall vara utrustade för det nya standardiserade signalsystemet ERTMS/ETCS. Men för fordonen ställs också krav på bl a accelerations- och bromsegenskaperna där de senare är särskilt viktiga för vidareutvecklingen av trafikstyrningssystemen och för banornas kapacitet. Befintliga fordon skall kunna få undantag från vissa men inte alla krav, och det förutsätts därför att SJ ABs X 2000 snabbtåg med korglutning och också de nya regionaltågsfordonen som t ex Regina kommer trafikera Ostlänken. Nya tåg för 350 km/h kommer med Europabanans fortsatta utbyggnad. Om de introduceras tidigt kommer de troligen att vara försedda med korglutning för att effektivt kunna utnyttja delsträckor på befintliga stambanorna. De nya tågen blir troligen motorvagnståg. Nya tåg för km/h Det finns nu över 200 TGV-tåg i trafik med en operativ hastighet på 300 km/h. Tyska järnvägen har beställt ett 50-tal ICE3 med en maxhastighet på 330 km/h. Leverans pågår. Provtåg för 350 km/h testades i Japan redan Ett av de tre tågen var utrustat med korglutning. RENFE i Spanien har beställt tåg till den nya höghastighetsbanan (625 km) mellan Madrid och Barcelona, som beräknas tas idrift Det blir den första banan som kommer att köra 350 km/h i kommersiell trafik och de första tågen för detta. RENFE har beställt totalt 32 tåg varav 16 ICE3 från Siemens och 16 Talgo350 från Talgo/Bombardier. ICE3 är ett motorvagnståg med 8 vagnar och 404 sittplatser, medan Talgo350 är ett loktåg med 2 lok och 12 vagnar med 318 sittplatser. Talgo 350 9

10 ICE3 Järnvägsfordon är dyra och järnvägarna och industrin arbetar nu för att ta fram nästa generations tåg i samarbete för att genom standardisering av komponenter göra fordonen billigare. Två olika projekt pågår parallellt. SNCF och DB utvecklar ett tåg som troligen blir en dubbeldäckare enligt fransk modell dvs loktåg. Skälet till att man väljer loktåg kan vara att det är svårt att få plats med drivutrustningen i dubbeldäckade vagnar. Dubbeldäckare kan inte heller föses med korglutning. Maxhastigheten blir minst 320 km/h. Tåget beräknas vara i drift DB samarbetar också med FS för att utveckla ett motorvagnståg med enkeldäck. Maxhastigheten blir troligen 350 km/h. Tåget beräknas vara i drift redan Detta tåg bör kunna förses med korglutning. Genom standardisering hoppas man kunna får ner priset till ca kr/sittplats (ca EURO). Detta gäller för tåg med 400 (380) platser. Att förse tåg med lutande vagnskorg ökar priset. Ökningen ligger dock klart under 10 %. Den merkostnaden kan vara en mycket god affär för operatören genom att de förkortade restiderna lockar fler resenärer och också att tågen får snabbare omlopp och kan prestera fler km per år. 10

11 Hur kalkylen ser ut beror på vilka banor tågen skall gå och banornas kurvradier mm. Kalkylen påverkas också av när den fortsatta utbyggnaden av Europabanan väntas vara genomförd och/eller om, när och hur Södra Stambanan mellan Mjölby och Malmö förbättras. Tågsätten begränsas till 200 m, vilket ger möjlighet att koppla ihop två tåg inom den normala europeiska plattformslängden 400 m. 1.5 Kapacitet När Europakorridoren byggts ut kommer höghastighetsbanorna från Malmö/Köpenhamn resp från Göteborg att förenas i Jönköping och då blir turtätheten norr om Jönköping mycket hög. 4 höghastighetståg i timmen i varje riktning kan då komma att trafikera Ostlänken förutom annan trafik. 1 eller 2 av dessa kan vara genomgående utan uppehåll på sträckan. Ostlänken kommer också att trafikeras av tåg av flera typer och med olika maxhastigheter och olika accelerations- och bromsegenskaper, vilket begränsar kapaciteten mätt i antalet tåg per timme. Ostlänken är enligt EU en ny höghastighetsbana som ingår i Trans European Network. Ostlänken kommer att vara utrustad med det nya europeiska signalsystemet ERTMS/ETCS och fordonen måste också vara utrustade för detta. För detta system är tre nivåer definierade. Fr o m Level 2 sker all hastighetsinformation via radio, vilket betyder att ljussignalerna utefter spåret kan slopas. Den högsta nivån Level 3 är också den som väntas ger den största kapacitetsvinsten och bästa driftsäkerheten. Den innebär sannolikt lägre investerings- och underhållskostnader för ny infrastruktur jämfört med dagens teknik genom att de fasta spårledningarna kan slopas. Enligt detta utvecklades system kommer informationen om tågets läge inte genom en spårledning i banan utan rapporteras kontinuerligt via radio direkt från tåget till tågledningscentralen. Utöver en mycket exakt positionsangivelse sänds även andra data som ledningscentralen behöver för att kunna leda trafiken på ett optimalt sätt som tågets aktuella hastighet, dess tillstånd och egenskaper. Specifikarionerna för Level 3 finns ännu ej och beräknas vara utarbetade först år Det går därför ännu inte att fastställa vilken effekt det kommer att medföra för banornas kapacitet. Ostlänken slutar i Linköping. Med den utökade trafiken kommer det att bli kapacitetsproblem mellan Linköping och Mjölby varför en utbyggnad till 4 spår är önskvärd varvid de två nya spåret blir en fortsättning på Ostlänken. 11

12 2 Framtida trafik 2.1 Förutsättningar för utredningsalternativen Trafikering i Sörmland Skavsta Regeringen har beslutat att inte gå vidare med en utbyggnad av en ny flygplats i Stockholmsområdet. Man har angivit att frågan skall lösas genom utbyggnad av befintliga flygplatser och också pekat ut Skavsta flygplats som en av dessa. En förutsättning är att trafikförsörjningen då blir attraktiv, vilket kan lösas med en järnvägsanslutning. Då Skavsta är Sveriges tredje största flygplats för godstransporter bör även ev. järnvägstransport av flyggods beaktas. Skavsta har som Stockholms regionens södra flygplats stora möjligheter att utvecklas och kan då som visats i Idéstudien generera en betydande järnvägstrafik. En nedläggning av Bromma är nu planerad till 2011 och då också öka efterfrågan på Skavsta. Samtidigt finns ett ömsesidigt beroende genom att en snabb järnväg till Skavsta ökar flygplatsens konkurrenskraft. Följande prognos redovisades i Idéstudien: Möjligt utveckling av resandevolymer på Stockholm Skavsta flygplats med högklassiga järnvägsförbindelser (Idéstudien) Antal resor Skavsta utan järnväg Skavsta med järnväg miljoner Flygresor: - Egen trafik 0,5 1,0 1,2 2,0 - Charter 0,2 0,3 2,6 3,5 - Alt till Syd 0,1 0,2 0,2 0,4 - Östergötland 0,2 0,5 1,0 1,1 Summa 1,0 2,0 5,0 7,0 Matarresor: Kollektivandel 30% 30% 50% 50% Antal koll.-resor 0,3 0,6 2,5 3,5 Därav bussresor 0,3 0,6 0,5 0,5 Tågresor - - 2,0 3,0 - Norrifrån 1,8 2,7 - Söderifrån 0,2 0,3 Enligt denna prognos skulle således Skavsta kunna växa till upp till 5 miljoner passagerare Om 40 % av dessa utnyttjar tåg för matartransporterna skulle det generera ca 2 miljoner passagerare/år för Ostlänken. 12

13 2.1.2 Trafikering i Östergötland Förutsättningar för den regionala/lokala tågtrafiken när Ostlänken är färdigställd ÖstgötaTrafiken trafikerar idag stambanan med pendeltågtrafik på sträckan Norrköping- Linghem-Linköping-Vikingstad-Mantorp-Mjölby-Boxholm-Tranås med timmestrafik. Under högtrafik körs 20- minuters trafik på sträckan Norrköping-Mjölby. Ostlänken skapar nya förutsättningar för att utveckla tågtrafiken i och till/från Östergötland. Trafikrådet har tillsammans med ÖstgötaTrafiken och grannlänen (Kalmar, Jönköping och Örebro/Sörmland tagit fram en gemensam målbild för den framtida regionala/lokala tågtrafiken i Östra Götaland: Den nuvarande banan förutsätts vara kvar på hela sträckan genom Östergötland. Den nuvarande pendeltågtrafiken på sträckan Norrköping-Linköping-Mjölby förutsätts vara kvar i dagens omfattning och trafikera den nuvarande banan. Med Ostlänken planeras en utbyggnad av pendeltågtrafiken till Åby-Kolmården(Krokek) med 20-minuterstrafik i högtrafik på nuvarande bana vilket kommer innebära fler tågresenärer på i första hand Norrköping. Snabbpendel Nässjö-Aneby-Tranås-Boxholm-Mjölby-Linköping-Norrköping (inga stopp på mellanstationerna). En sådan trafikering innebär ökat resande på Linköping och Norrköping. Förlängning av den nuvarande pendeltågtrafiken till Skänninge och Motala. För detta krävs dock dubbelspårsutbyggnad på sträckan Mjölby-Motala-Hallsberg. På sikt kan förbindelsen förlängas till Hallsberg/Örebro. Även ett sådan trafik innebär ökat resande på Linköping och Norrköping. Stångådalsbanan/Tjustbanan. Det finns en långsiktig idéstudie som medför stora investeringar i infrastrukturen på dessa banor. En utbyggnad av Ostlänken kommer att öka resandet på banorna. Ostlänken möjliggör ytterligare någon eller några nya pendeltågstationer på den nuvarande stambanan mellan Norrköping-Linköping (t ex Eksund, Kimstad, Norsholm och Gistad). Nya stationer kan ge fler tågresenärer men kan också få motsatt effekt genom att restiderna förlängs för de befintliga tågresenärerna. En eventuell ny flygplats mellan Norrköping och Linköping skall kunna nås med tåg, vilket ökar pendeltågtrafiken Europabanan Ostlänken kommer att bli den första delen i den planerade, men ännu ej beslutade Europabanan, som när den är fullt utbyggd kommer att bilda ett höghastighetsnät Stockholm - Södertälje Syd -Nyköping - Norrköping - Linköping - Jönköping, Jönköping - Helsingborg - Malmö - Köpenhamn Helsingborg - Helsingör (tunnel) - Köpenhamn Jönköping - Borås - Landvetter - Göteborg (Götalandsbanan) 13

14 Europabanan inklusive Götalandsbanan förutsätts vara färdigbyggda senast De prognoskörningar som Banverket nu planerar innefattar en prognos för Europabanan Uppgradering av Södra Stambanan Planer för uppgradering av södra stambanan till en högre standard har funnits en längre tid. Upprustning till maxhastigheten 200 km/h genomfördes under 1990-talet med flera spårbyten, signaluppgradering, slopande av plankorsningar och kapacitetshöjande åtgärder. Banan är mycket bra mellan Nässjö och Hässleholm och tillåter maxhastigheten 200 km/h hela sträckan med några få undantag. Mellan Mjölby och Nässjö är banan relativt krokig, hastigheten nedsatt och kapaciteten är ansträngd till följd av ett stort antal godstågsrörelser. Vi bedömer att ett nytt upprustningsprogram med i huvudsak kapacitetshöjande åtgärder med också något högre hastigheter för nya fordon kommer att genomföras på Södra Stambanan i nästa 10-årsplan. Dessa åtgärder kommer då att verksamt kunna medverka till att trafiken på Ostlänken utvecklas Tågtyper Följande tågtyper behandlas i rapporten, men gränsdragningen kan vara svår. I och med att regiongränserna blir alltmer flytande blir också gränsdragningen mellan Regionala och Interregionala tåg alltmer diffus. Internationella och Nationella snabbtåg Europatåg snabbtåg. Närmar Östsverige till Europa. Stopp i Stockholm och Norrköping, Linköping men utan stopp i Nyköping/Skavsta km/tim. De Nationella Snabbtågen binder samman storstadsregioner och universitetsstäder km/tim. Regionala tåg Regionala tåg binder samman en växande Storregion i Östra Mellansverige och med utsträckning mot Småland km/h. Sk snabbpendeltåg räknas som regionala tåg Lokala tåg Pendeltåg Upptåg, Pendeltåg i Stockholm och Östergötland har den lokala uppgiften för små och större stationssamhällen att nå den större centralorten km/h Godståg Stålpendeln Oxelösund Borlänge på TGOJ-banan som upprustas till 25 tons axellast och utökad lastprofil. Gods- och kombitåg på befintliga banor. 14

15 Express- och flyggodståg Snabba och lätta tåg som kan framföras på Ostlänken km/h Stationshieraki I anslutning till förstudien har trafikeringen av de enskilda stationerna behandlats och det har ansetts vara angeläget att få en rättvis behandling av stationer längs Ostlänken med samma trafikunderlag och karaktär. En rent formaliserad struktur har visat sig vara svår att tillämpa eftersom hänsyn måste tas till andra faktorer som - Ostlänkens sträckning i de olika alternativen - Hur utbudet sätts samman av tågtyper och linjeval - Avvägningen mellan restid, undervägsuppehåll och omstigningsmöjligheter. - mm Följande tabell visar vilka tågslag som eftersträvats för de enskilda stationerna. X = Tåg av detta tågslag har uppehåll på stationen (X) = Vissa tåg av detta tågslag har uppehåll på stationen Station Nationella tåg Europatåg Snabbtåg Regionala tåg Lokala tåg Lokala tåg/ pendeltåg Stockholm C X X X X Pendeltågsstationer X Flemingsberg (X) X X Pendeltågsstationer X Södertälje Syd (X) (X) X X Järna * X Vagnhärad * (X) X Nyköping * (X) X X Skavsta * (X) X X Oxelösund * X X Pendeltågsstationer X Norrköping X X X X Pendeltågsstationer X Flygplats * (X) X X Pendeltågsstationer X Linköping X X X X *) Trafikeringen blir beroende av valet av bansträckning 15

16 2.1.7 Godstrafik Att trafikera en höghastighetsbana med godståg medför stora begränsningar i möjligheten att anpassa banans geometri till terräng banan skall passera. Mot den bakgrunden är det lämpligast att förutsätta att godstrafiken sker på den befintliga banan som för ändamålet upprustas. Oxelösund/Nyköping. Betydande systemtransporter finns mellan Oxelösund och Borlänge. Dessa går via TGOJ-banan och påverkas ej av Ostlänken. Även övrig vagnslasttrafik från området kan gå via TGOJ-banan och sedan till Hallsberg för rangering. Spåranslutningen i Flen mellan TGOJ-banan och Stambanan behöver dock förbättras, helst med ett triangelspår när trafikvolymen motiverar detta. Godstrafiken från Norrköping och övriga stationer på Stambanan påverkas bara positivt av Ostlänken eftersom Stambanan skall finnas kvar och kommer att avlastas genom att den snabba resandetrafiken flyttas över till Ostlänken. Några enstaka godståg trafikerar nu Nyköpingsbanan. Dessa bör utan större problem kunna flyttas över till Stambanan när resandetrafiken minskar. Snabba och lätta expressgodståg kan trafikera Ostlänken nattetid då ledig kapacitet finns. Transporter av flyggods t ex till/från Skavsta kan bli möjliga i speciella höghastighetståg, eller eventuellt med ett särskilt utrymme i resandetågen. Om lastning/lossning skall ske genom uppehåll på mellanstationer måste det dock göras extremt snabbt för att inte förlänga restiderna. Något känt hanteringssystem för detta finns ej f n. Någon konventionell godstrafik förutsätts ej behövas på Ostlänken, däremot kan lättare godstrafik framförallt flyggods i snabba tåg kunna bli aktuellt. 2.2 Trafikscenario Jämförelsealternativ JA Banverket har i samråd med operatörerna utarbetat ett bastrafikscenario 2010 som underlag för Banhållningsplan och som används i den nationella resandeprognosen. Trafikeringen visas i bilaga T1. Jämfört med T01 har Stockholm-Malmö/Köpenhamn utökats med 3 dubbelturer/dygn Östpendeln Gävle/Uppsala-Linköping utökats med 1 dubbeltur/dygn Ötrafs lokalpendel Norrköping-Mjölby utökats med 11 dubbelturer/dygn till 30 dtd. För Västra stambanan mellan Järna och Katrineholm som redan nu har bristande kapacitet ökar samtidigt trafikering med 17 dubbelturer/dygn, vilket kommer att kräva åtgärder för att höja kapaciteten. Bastrafikscenario 2010 innehåller följande tåg som berör Ostlänkens område. Siffrorna inom parentes anger antalet dubbelturer per dag. Europatåg 16

17 8001 Stockholm Köpenhamn. (8) N8001 Nattåg Stockholm Köpenhamn (1) Nationella snabbtåg 8002 Stockholm Malmö. (6). Ett direkttåg med uppehåll endast i Norrköping, Linköping, Hässleholm och Lund Stockholm Malmö. (3) Och ett tåg med flera uppehåll bla Flemingsberg, Södertälje Syd, Nyköping/Skavsta, Norrköping, Linköping och Mjölby Regionala/Interregionala tåg 8004 Stockholm Växjö (1) 8005 Uppsala (Katrineholm) Linköping (8) 8006 Gävle Uppsala Nyköping Linköping (4) 5601 Uppsala Västerås Norrköping (12) Lokala tåg 8101 Norrköping Mjölby (30) 8102 Nyköping Norrköping (3) 8103 Norrköping Nässjö (snabbpendel) (14) 17

18 2.3 Trafikscenario Utredningsalternativ 2010 Ostlänken blir järnvägens motsvarighet till E4:an och kommer att innebära en mycket stor förändring av trafikflödet i Östra Svealand med förkortade restider och ökad kapacitet i järnvägssystemet. Med en högsta hastighet av 350 km/h kan restiden mellan Stockholm och Linköping reduceras med nära 40 minuter eller jämfört med dagens tågtider minskas med 40 %. Denna restidsminskning kommer också stationerna bortom Linköping tillgodo Västra stambanan mellan Järna och Katrineholm avlastas så att någon utbyggnad av banans kapacitet inte blir nödvändig. Tillsammans med den frigjorda kapaciteten i Stockholms getingmidja kan fjärrtrafiken mot Västsverige och regionaltrafiken längs Västra Stambanan utökas. Södra stambanan mellan Katrineholm Norrköping Linköping avlastas och kan helt reserveras för lokaltrafik och godstrafik. Det finns då kapacitet på banan för att ge ytterligare någon eller några orter tillgång till lokala tågen. Skavsta flygplats kan få tillgång till snabba tågförbindelser med t ex Stockholm och Norrköping. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan flygplatsens utveckling och trafikeringen på Ostlänken. Trafikeringen med Ostlänken blir beroende av utredningsalternativ, särskilt vad gäller den regionala trafiken. För Europatågen och de nationella snabbtågen föreslås dock ungefär samma trafikering i de tre alternativen dock med undantaget att de har uppehåll i Nyköping alternativt Skavsta. De kortare restiderna kommer att ge ett ökat resande i förhållande till Jämförelsealternativet och antalet turer ökas därför ut. Den högre turtätheten innebär i sin tur en bättre service till resenärerna vilket också bidrar till ett ökat resande. Trafikeringen, framförallt turtätheten, kommer att anpassas efter utfallet av prognosberäkningarna och efter utvärderingen av dessa. Följande trafikutbud finns med smärre variationer med i all tre utredningsalternativen. Europatåg och nationella snabbtåg med maxhastighet 350 km/h (250 km/h för UA-b): Trafikeringen med höghastighetståg Stockholm Malmö har i JA 0 delats upp på 6 direkt - tåg med enbart 4 undervägsuppehåll (Norrköping, Linköping, Hässleholm och Lund) och 3 långsammare tågpar med 12 undervägsuppehåll. En motsvarande uppdelning görs för utredningsalternativen men antalet tåg med 12 upphåll ökas från 3 till 6. Dessutom införs 6-8 tågpar per dag som endast går Stockholm Linköping. För Europatågen behålls tills vidare 8 dubbelturer som i JA 0 men bör troligen ökas till 10. Regionala tåg Östpendeln: Gävle Uppsala Arlanda Stockholm Flemingsberg Södertälje Vagnhärad Skavsta/Nyköping Norrköping Linköping Mjölby Nässjö. Förlängningen till Nässjö motiveras av ett väntat ökat järnvägsresande till Småland (t ex Stockholm Nässjö 18

19 Jönköping) när restiderna minskar kraftigt. I JA 0 har Östpendeln på grund av kapacitetsbrist Gävle Uppsala delats upp i två linjer: 8006 som utgår från Gävle och 8005 som utgår från Uppsala. En motsvarande uppdelning måste göras här vid prognosberäkningarna. Ett regionalt tåg/flygpendel Stockholm Skavsta/Nyköping (-Oxelösund). Ett regionalt tåg (snabbpendel) Västerås Stockholm Södertälje Vagnhärad Nyköping/Skavsta. På gamla banan Flemingsberg Tumba Södertälje hamn. TIM-tåget Uppsala Sala Västerås Kolbäck Kvicksund - Eskilstuna Hälleforsnäs Flen Katrineholm Åby Norrköping. ÖTRAFs snabbpendel Norrköping Linköping Mjölby Boxholm Tranås Aneby Nässjö Lokala tåg Ötrafs pendeltåg Norrköping Mjölby (Motala) sträcks ut till Krokek/Kolmården och med uppehåll också i Åby. Den frigjorda bankapaciteten på stambanan mellan Norrköping och Linköping gör det möjligt att lägga in flera uppehåll utöver Linghem t ex Kimstad och Norsholm. Speciella anpassningar för utredningsalternativen: UA a. Principtidtabell se Bilaga T1-2. ÖTRAFs pendel går via Skavsta. För att få en bra förbindelse - utöver snabbtåget till Malmö - från Nyköping och söderut har ÖTRAFs snabbpendel Norrköping Nässjö förlängts till Nyköping. UA b. Principtidtabell se Bilaga T1-3. Tågen till Skavsta går via Nyköping. Skavsta är ändstation och har här ingen direkt förbindelse söderut. UA c Principtidtabell se Bilaga T1-4. För att få en direktförbindelse Nyköping söderut förlängs en av pendlarna till Krokek Mjölby ända till Nyköping. Detta innebär också att Krokek och Åby får förbättrade pendlingsförbindelser norrut. Detta alternativ gör det möjligt att skapa bättre trafikering på tvären via TGOJ-banan. En ny linje Västerås Eskilstuna Skavsta Nyköping Oxelösund har därför lagts in. 19

20 Sammanställning och jämförelse Trafikutbudet i de olika utredningsalternativen jämförs i följande tabell. Principtidtabellerna är endast exempel på hur trafikeringen skulle kunna lösas. Med hjälp av prognosmodellen SAMPERS bör trafiktubudet kunna testas och förbättras. Trafikering. Antal dubbelturer per dag Till Stockholm Till Linköping Till Västerås via Flen Från Snabb Regional Lokal Snabb Regional Lokal Snabb Regional Lokal Järna JA 0 UA a UA b UA c 16 Vagnhärad JA UA a UA b UA c 16 Skavsta JA 0 UA a UA b 14 UA c Nyköping JA UA a UA b UA c Oxelösund JA 0 UA a UA b UA c 8 8 Krokek/Kolmården JA UA a 30 UA b 30 UA c 30 Åby JA 0 UA a 30 UA b 30 UA c 30 Norrköping JA UA a UA b UA c Trafikscenario 2020 med Europabanan Skall kompletteras 20

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Innehåll 1 Banarbeten... 2 2 Förplanerade tåglägen för internationella korridorer... 2 3 Trångsektorsplaner... 2 3.1 Trångsektorsplan Mälardalen... 2 3.2 Trångsektorsplan

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet. Nyköpingslänken

Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet. Nyköpingslänken Infrastrukturinvesteringars påverkan på regional tillgänglighet Nyköpingslänken ÅF-Trafikkompetens Mars 2002 Rapport 2(43) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Cornelis Harders 2002-03-2627 1 700060 Tel 08-50

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15.

Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Vår plats på jorden Europa Europa ur spanskt perspektiv Kapacitetsproblem Europakorridoren skall vara ett integrerat transportsystem bestående av E4,

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 26 januari 2009. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79.

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 26 januari 2009. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Höghastighetståg Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige forskare 26 januari 2009 08-790 83 79 1 Varför ska vi åka så fort? Ökad hastighet ger kortare restid Kortare restid ger ökad tillgänglighet till

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikeringen Publikationsnummer: ISBN: 978-91-7467

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige ex på framtida station i Sverige? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikverket Region Syd Peter Uneklint 2015-02-18 Vad händer och sker nu

Läs mer

Svealandsbanan de första åren

Svealandsbanan de första åren Svealandsbanan de första åren Rapport från ett forskningsprojekt om tågtrafikens effekter på resandet Järnvägsgruppen KTH vid avdelningen för trafik och logistik Svealandsbanan öppnades för trafik den

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 En gemensam undersökning av tågresandet mellan sju län Mars 2012 Bakgrund Enligt den nya kollektivtrafiklagen, som gäller från den 1 januari 2012, ska det i

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Trångsektors plan Göteborg

Trångsektors plan Göteborg Trångsektors plan Göteborg T15 T15 [Ange dokument ets underrubr ik] RIKTLINJE 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning... 4 Definitioner... 4 Infrastruktur... 4 Trafikstruktur... 5 Allmänt...

Läs mer

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/95 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående förslag till nationell

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Behöver Sverige höghastighetsbanor?

Behöver Sverige höghastighetsbanor? Behöver Sverige höghastighetsbanor? Publicerad i RØST: Samferdsel, 2011:1 I Sverige har lobbyister i mer än tio år försökt övertyga regeringen om att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland TGOJ-banan Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen

Läs mer

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm Del 1, nulägesanalys, åtgärdsförslag och genomförandeidé Beställare Regionförbundet Östsam Regionförbundet Sörmland Medverkande Arbetsgrupp Stefan Dahlskog

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept

Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept Gröna Tåget Successiv utveckling Oslo Stockholm med nytt snabbtågskoncept Oskar Fröidh Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Karlstad, 8 februari 2012 Gröna Tåget för typiskt nordiska förhållanden vad är det?

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn

Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Maj 2013 1 PM 2013-05-07 angående möjlig spårförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Bakgrund I en pm daterad 2012-09-17 beskrevs två

Läs mer

Trafikverkets höghastighets- projekt

Trafikverkets höghastighets- projekt Trafikverkets höghastighetsprojekt Förändringar inom Stockholm Göteborg/Malmö efter genomförd nationell plan 2010-2021 Kapacitetsförbättring i Stockholm (2017), Göteborg (2026) och Malmö (2018) Samma restider

Läs mer

Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision

Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision Tåget till framtiden En nordisk järnvägsvision Ortsstorlek Stockholm >1 milj invånare Oslo 0,5-1,0 milj inv. Århus 250-500 tusen inv. Jyväskylä 100-250 tusen inv. Gävle 50-100 tusen inv. Rovaniemi Luleå

Läs mer

Europakorridoren: Kapacitet och restider

Europakorridoren: Kapacitet och restider Europakorridoren: Kapacitet och restider Oskar Fröidh Jennifer Warg TRITA-TSC-RR 13-009 ISBN 978-91-87353-17-8 KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Avd för Trafik och Logistik 100 44 Stockholm www.kth.se/abe

Läs mer

Ostlänken. En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg. Fredrik Brokvist

Ostlänken. En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg. Fredrik Brokvist Ostlänken En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg. Fredrik Brokvist Fem län 52 kommuner: från 3700 till cirka 200 000 invånare Fem av Sveriges åtta största kommuner Cirka 1 600 000 invånare Cirka

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Kust till kustbanan kapacitetsstudier

Kust till kustbanan kapacitetsstudier Idéstudie Upplandspendeln Rapport Kust till kustbanan kapacitetsstudier Kust till kustbanan stationer med mötesmöjlighet Alvesta 10,5 Växjö 7,5 Gemla xx 25 Hovmantorp 9 Lessebo Avstånd mellan mötesstationer

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Persontrafikmarknaden - Bilaga 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Persontrafikmarknaden - Bilaga 1 Nya Tåg i Sverige Bilaga 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Persontrafikmarknaden - Bilaga 1 1. Marknad för höghastighetståg i Sverige... 2 1.1. Vad är höghastighetståg?... 2 1.2. Vad krävs för att bygga höghastighetståg

Läs mer

Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025

Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025 Ellen Rube trafikplanerare Tel. 0470-415 39 Kommunstyrelsen Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända nedanstående

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen 8859_SJPendlarbroschyr_A5.pdf 1 06-11-16 10.46.58 Börja pendla? Med höga bensinpriser, tätare trafik och ökad belastning på miljön så gör du ett bra val som tar

Läs mer

Samhällsekonomiska differenskalkyler

Samhällsekonomiska differenskalkyler Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9651-00-030b Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Norrköping C Linköping C Samhällsekonomiska differenskalkyler Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009 1 Pressmeddelande 2009-02-03 Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009 Ärende 1 Yttrande; Banverkets järnvägsutredning I kommunens yttrande framhålls Ostlänkens betydelse för

Läs mer

Slutrapport COINCO 2012-06-29 MALMÖ

Slutrapport COINCO 2012-06-29 MALMÖ Slutrapport 2012-06-29 MALMÖ Datum 2012-06-29 Uppdragsnummer 617112517 Utgåva/Status Slutrapport Uppdragsledare: Per Corshammar Handläggare: Patrik Sterky, Karin Wahlberg, Göran Sewring Ramböll Sverige

Läs mer

Stockholm - Malmö - København

Stockholm - Malmö - København SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ Snälltåget SJ Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Tågnummer 10519 519 10521 10521 10521

Läs mer

Stockholm - Malmö - København

Stockholm - Malmö - København SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ Snälltåget Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg Snabbtåg 2 Tågnummer 10519 519 10521 10521

Läs mer

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21 2013-03-21 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet c/o Jan Efraimsson Box 1031 405 22 Göteborg REMISSVAR Målbild tåg 2035 Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 Bakgrund Förslaget till

Läs mer

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING 1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Madrid, måndag 2013-05-20... 2 3. Höghastighetståg Madrid-Barcelona, måndag 2013-05-20...

Läs mer

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie Ny infrastruktur för goda arbetsstudie och bostadsvillkor i Östra Mellansverige Socialdemokraterna i Östra MellanSverige Innehåll Vår vision 3 Full fart framåt eller bakåt? 4 Att bo leva och arbeta i Östra

Läs mer

Europakorridoren ett samhällsbyggnadsprojekt för framtidens Sverige

Europakorridoren ett samhällsbyggnadsprojekt för framtidens Sverige Europakorridoren ett samhällsbyggnadsprojekt för framtidens Sverige Oslo Landvetter Göteborg Vårgårda Borås Ulricehamn Høje Taastrup Köpenhamn Helsingör Helsingborg Örkelljunga Åstorp Värnamo Ljungby Vaggeryd

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Järnväg Stockholm Oslo. 28 oktober 2015

Järnväg Stockholm Oslo. 28 oktober 2015 Järnväg Stockholm Oslo 28 oktober 2015 Avgränsning och antaganden KPMG, Ramböll, MTR och KTH har för Infrastrukturkommissionen pro bono genomfört en övergripande företagsekonomisk analys i visionära termer

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

60 Stockholm-Göteborg

60 Stockholm-Göteborg 60 Stockholm-Göteborg Alla tåg Stockholm-Katrineholm-Hallsberg tab 61, Hallsberg-Laxå tab 64, Skövde-Göteborg tab 62, Alingsås-Göteborg tab 131, Övriga tåg Flen-Katrineholm tab 56/61 26 aug-14 dec 2013

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 6 Infrastrukturåtgärder

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 6 Infrastrukturåtgärder Målbild Tåg - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 6 Infrastrukturåtgärder Målbild Tåg Underlagsrapport PM 6: Infrastrukturåtgärder Detta är en åtgärd som också Trafikverket har fört fram i Kapacitetsutredningen.Arbetet

Läs mer

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall

PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall Datum: 2011-11-24 1 (17) PM Granskning av Trafikverkets Samhällsekonomiska kalkyler för Ostkustbanan, dsp Gävle Sundsvall JA bas 2020 UA1 Tr afikver kets huvudkalkyl NNK=-0,3 JA Anpassad Förstudien NNK=-0,03

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Hur många tåg kan man köra? Och vad ska man göra? - Om man vill köra fler tåg

Hur många tåg kan man köra? Och vad ska man göra? - Om man vill köra fler tåg Hur många tåg kan man köra? Och vad ska man göra? - Om man vill köra fler tåg Bo-Lennart Nelldal Adj. professor KTH 2011-01-13 1 Hur många tåg kan man köra över Getingmidjan? 2 1 Hur många tåg kan man

Läs mer

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan

Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan Bilaga 2: Kapacitet på Ostkustbanan I nedanstående bilaga redovisas metoden för hur beräkningarna av kapacitet har genomförts i kapitel 3. Resultatet av studien har redovisats i kapitel 3, avsnitt 3.4.2.

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer