Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Transkript

1 PM Sida: 1 av 5 Datum: Diarienummer: Af-2014/ Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt uppdrag av Generaldirektören att beskriva hur Arbetsförmedlingen kan bryta utanförskapet genom att erbjuda utsatta grupper sysselsättning genom sociala företag. I arbetet har även avdelningarna Förmedlingstjänster, Integration och Etablering samt Juridiska lämnat synpunkter. Bakgrundsbeskrivning och nuläge I november 2007 gav regeringen uppdrag till dåvarande NUTEK och AMS samt Försäkringskassan och Socialstyrelsen att ta fram ett tvärsektoriellt program med förslag på insatser som stimulerar till att fler sociala företag startar och växer. Myndigheternas programförslag identifierade ett antal hinder för socialt företagande vilket ledde till att Näringsdepartementet i april 2010 beslöt att ta fram en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. I handlingsplanen ansåg regeringen att det fanns behov av en förordning om arbetsintegrerande sociala företag som är en förutsättning för användandet av EU:s allmänna gruppundantagsförordning för statligt stöd. Förordningen skulle också fastställa en definition av begreppet arbetsintegrerande sociala företag. Efter senare departemental utredning och behandling i näringsutskottet blev bedömningen att någon förordning inte behövdes. I samma handlingsplan fick Tillväxtverket i uppdrag att utreda olika former av anordnarstöd, Tillväxtanalys och SCB fick i uppdrag att ta fram statistik om det civila samhället. Arbetsförmedlingen Henrietta Stein Avdelningen Rehabilitering till arbete

2 Sida: 2 av 5 Vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 beslöts att en särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Syftet med utredningen är bl.a. att dessa organisationers kompetens och kapacitet bättre ska tas till vara i mötet mellan människor med olika social, kulturell och ekonomisk bakgrund, inte minst inom vård och omsorg. Uppdraget ska redovisas senast den 29 feb Arbetsförmedlingens insatser Arbetsförmedlingen har tillsammans med berörda myndigheter sedan 2008 genomfört informationsinsatser för att öka kunskapen om sociala företag. Myndigheternas gemensamma hemsida administreras i nuläget av Tillväxtverket. Arbetsförmedlingen har i RESA-projektet (Rehabilitering Sysselsättning Arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning) bedrivit försöksverksamhet med upphandlade tjänster från sociala företag. Projektet startade som ett regeringsuppdrag från Socialdepartementet i december Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan drev projektet fram till 2013, då det övergick till att bli en del av Arbetsförmedlingens ordinarie upphandlade verksamhet. Avtalet upphör den 31 december I mindre omfattning har Arbetsförmedlingen kunnat använda sociala företag för etablering av nyanlända som behöver mer stöd än vad som ges på en vanlig praktikplats. Arbetsförmedlingen har ägt och medfinansierat ett antal ESF-projekt som bedrivits med syfte att skapa arbetstillfällen genom att starta arbetsintegrerande sociala företag. Det har också genomförts arbetsmarknadsutbildningar med samma syfte. Exempel på projekt är Yalla Trappan i Malmö, Le Mat i Göteborg, Sigrid i Gävle, Orangeriet i Östergötland, Spring i Norrtälje och Kramfors, Explosion i Stockholm och Mölndal, Macken i Växjö och Urkraft i Skellefteå. Arbetsförmedlingen deltar i den ESF-finansierade tematiska gruppen Entreprenörskap och företagande som huvudsakligen fokuserar på socialt företagande. Kommande strukturfondsperiod En del av det nationella socialfondsprogrammet syftar till att stärka kopplingen mellan social ekonomi och konventionellt näringsliv. Prioriteringen av personer som står långt från arbetsmarknaden tillsammans med stöd till nyföretagande, ger möjlighet till projekt som kan skapa arbetstillfällen genom sociala företag. Att programmet kan finansiera metodutveckling, utbildning för sysselsatta i handledning och anpassning av arbetets innehåll, ökar kvaliteten i ESF-projekten. Uppdraget att utveckla väl fungerande former för systematisk samverkan mellan kommun, hälso- och sjukvård,

3 Sida: 3 av 5 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbunden och andra aktörer kommer att underlätta arbetet med att stötta arbetsintegrerande sociala företag. EU:s finansieringsverktyg för sysselsättning och innovation EaSI kan finansiera socialt entreprenörskap. Programmedlen, som administreras av EU-kommissionen, kan bland annat användas för att öka tillgången på mikrofinansiering för utsatta grupper som vill starta eller utveckla sitt företag. Dessa programmedel söks direkt av de sociala företagen och berör inte Arbetsförmedlingen. Förslag för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med socialt företagande Vi föreslår att Avdelningen Förmedlingstjänster övertar ansvaret för det fortsatta arbetet inom området eftersom fler från de s.k. utsatta grupperna bör omfattas av vad de sociala företagen kan erbjuda i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Det gäller både de sociala företagen i rollen som arbetsgivare men också i användningen av olika arbetsmarknadspolitiska program. I nästa steg föreslås att Avdelningen Förmedlingstjänster tillsätter en tillfällig arbetsgrupp med representanter från berörda avdelningar. Arbetsgruppens uppdrag blir att bearbeta nedanstående förslag samt inventera vad som krävs för att på bästa sätt stödja arbetsintegrerande sociala företag inom ramen för gällande lagar och förordningar, men även att komma med förslag på vad som kräver ändringar av desamma. Det finns ingen juridisk form för begreppet socialt företag. Ingen myndighet har något formellt uppdrag att definiera begreppet arbetsintegrerande sociala företag. Tillväxtverket ansvarar, på frivillig basis, för en förteckning som publiceras på sofisam.se. Förteckningen bygger på en definition som regeringen använde i handlingsplanen Arbetsförmedlingen bör i myndighetssamverkan verka för att förteckningen över arbetsintegrerande sociala företag får en officiell status och uppdateras varje år. För att förteckningen ska kunna användas fullt ut i Arbetsförmedlingens verksamhet bör vi i myndighetssamverkan även driva att regeringens definition från 2010 förtydligas. Till delar måste detta också lyftas i Arbetsförmedlingens kontakter med den statliga utredningen Ett stärkt och självständigt civilsamhälle (Kommittédirektiv 2014:40). Att få definitionen av begreppet fastställd är av betydelse för genomförandet av nedanstående förslag, som (förutom punkterna 6 och 7 som kräver förordningsförändring) i övrigt kan genomföras relativt snabbt. 1. Utred om ersättningarna till de sociala företagen är förenliga med EU:s statsstödsregler. Många sociala företag har flertalet av sina anställda i olika anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Denna grupp av företag har uppmärksammats i den statliga utredningen Det ska vara lätt att göra rätt (SOU 2014:16). I den talas det om att det finns risk för överutnyttjande av anställningsstöd i vissa företag. Sociala företag är inte utpekade i utredningen, men man kan anta att

4 Sida: 4 av 5 det bland annat är dessa företag som åsyftas. I regeringens definition av sociala företag ingår att verksamheten ska riktas till personer som har stora svårigheter att hitta sin plats på arbetsmarknaden och som då kan vara berättigade till olika stöd från Arbetsförmedlingen. I handläggarstödet och interna instruktioner för lönebidrag finns undantag för arbetsintegrerande sociala företag vad gäller styrelsemedverkan för lönebidragsanställd. Det är också viktigt att försäkra oss om att vi inte beviljar felaktiga ersättningar. 2. Upphandla och modifiera en ny utbildning Start av arbetsintegrerande sociala företag, uppbyggd på tre moduler. Varje modul ska kunna avropas var för sig. Grunden bör vara del ett och två i den 40 veckors pilotutbildning som funnits sedan 2012, men bör modifieras så att den blir mer distinkt avseende innehåll och krav på anordnarna. Den tredje delen bör ha inriktning på handledning/mentorstöd i affärsutveckling, budget, konflikthantering, arbetsmiljö etc. som krävs för att starta den här typen av företag. 3. Informationsinsatser om sociala företag till Arbetsförmedlingens egen personal bör göras regelbundet. Temagruppen Entreprenörskap och företagande har medel för framtagande av visst informationsmaterial. 4. Initiera en dialog med ESF-rådet kring möjliga utlysningar för att förbereda start av sociala företag. Verksamheten ska riktas till personer som har stora svårigheter på arbetsmarknaden. 5. Skapa ett nationellt projekt med utbildningar för handledare inom sociala företag inom ramen för ESF-verksamheten (eller på annat sätt). I sammanhanget bör påpekas att det inom vissa regioner finns en brist på företag eller organisationer som kan erbjuda utbildningstjänster inom området. 6. Överväg förändrade ersättningsperioder för att starta ett socialt företag. För att starta företag finns i dag möjligheten till Stöd vid start av näringsverksamhet och Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. För företagare med omfattande funktionsnedsättning, vissa nyanlända och ungdomar är ersättningsperioden ofta för kort för att få bärighet i verksamheten. En längre period med stöd vid start av näringsverksamhet för att starta sociala företag kan också vara ett kostnadseffektivt alternativ till lönebidragsanställning. 7. Arbetsförmedlingen bör i kommande upphandlingar av tjänster, varor, hotell, catering etc. uppmärksamma sociala företag som möjliga leverantörer. Att handla och göra inköp av sociala företags varor och tjänster är ett av de bättre sätten att stödja dessa företag och därigenom skapa arbetstillfällen. Upphandlingsutredningen har pekat på att det kan vara möjligt att ställa krav på sociala hänsyn vid offentliga upphandlingar. Arbetsförmedlingens Upphandlingsavdelning deltar i utvecklingsarbetet inom området. Vissa kommuner använder redan sådana villkor.

5 Sida: 5 av 5 Omfattningen av kraven på sociala hänsyn i upphandlingar bör framgå av Arbetsförmedlingens årsredovisning. 8. Arbetsförmedlingen bevakar de möjligheter att reservera deltagande i upphandling som följer av de kommande upphandlingsreglerna. En sådan bevakning består av en utredning av de rent juridiska förutsättningarna såväl som vilka tjänster som vi ser vinster i att upphandlas på detta sätt. Med största sannolikhet kommer regler som medger att deltagande i en upphandling reserveras till s.k. skyddade verkstäder och ekonomiska aktörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller missgynnade personer. Mycket talar också för att åtminstone en stor del av de sociala företagen kommer att täckas av den definitionen. Detta kommer i så fall vara möjligt i samband med den nya upphandlingslagstiftningen som ska träda i kraft senast april Potentiellt sett skulle detta kunna användas på ett sätt som stärker såväl marknaden för sociala företag samtidigt som det ger mervärden i våra tjänster. Källor avseende punkt 8: Direktiv 2014/24 EU artikel 20 och 77 samt skäl 36 SOU 2014:51 kap. 3.3 Upphandlingsutredningen SOU 2013:12 kap. 8.4 Henrietta Stein Avdelning Rehabilitering till arbete Elisabet Arp Internationella staben