En kvantitativ enkätstudie om balans mellan aktiviteter och stressnivå hos arbetsterapeutstudenter vid Karolinska Institutet vårterminen 2015

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2015 En kvantitativ enkätstudie om balans mellan aktiviteter och stressnivå hos arbetsterapeutstudenter vid Karolinska Institutet vårterminen 2015 A quantitative survey study of balance between activities and stress level among occupational therapy students at the Karolinska Institute in spring semester 2015 Författare: Eleonor Hellsberg Amanda Hjortling Henningsson

2 2 Sammanfattning Bakgrund: Aktivitetsbalans och stress är kända fenomen inom arbetsterapi vilka enligt empirisk litteratur har betydelse för individens hälsa. Det finns tidigare forskning kring fenomenen men det saknas kunskap kring aktivitetsbalans och stressnivå hos studenter. Syftet: Syftet var att beskriva aktivitetsbalansen och stressnivån hos arbetsterapeutstudenterna på Karolinska Institutet vid ett tillfälle under vårterminen 2015 samt att undersöka faktorer som påverkade aktivitetsbalansen och stressnivån. Metod: En tvärsnittsstudie gjordes med en webbenkät som skickades ut till samtliga 208 arbetsterapeutstudenter (exklusive författarna) på Karolinska Institutet mellan 18 februari och 1 mars 2015 och 102 studenter deltog i studien. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av studenterna i alla terminer upplevde en måttlig balans mellan aktiviteter (48.0 %) och måttlig stressnivå senaste månaden (42.2 %). Dessa hade ingen koppling till termin. Det fanns däremot en signifikant skillnad mellan termin och stress i nuvarande kurs (p= 0.049); de studenter som uppgav att de hade måttliga krav och hög kontroll i nuvarande kurs var stressade i lägre grad. Slutsats: Studien visade att aktivitetsbalansen var beroende av hur meningsfulla aktiviteterna var, nöjdhet kring tiden som spenderades på aktiviteter samt om studenten upplevde sig ha tid för saker den ville göra. Studenterna uppgav att det som stressade dem mest var att det var svårt att få en balans mellan studier och privatliv. Sökord: Occupational Balance, Students, Stress

3 3 Abstract Background: Occupational balance and stress are known concepts in occupational therapy, which were found by the empirical literature as significant to the individual's health. It is important to develop the current knowledge about student s occupational balance and stress level. Aim: The aim was to describe occupational balance and stress level among occupational therapy students at the Karolinska Institute at one time during spring semester 2015, and also analyze factors that may affect the occupational balance and stress level. Method: A cross- sectional study was used with a online survey that were send out to all 208 occupational therapy students (excluding the authors) at the Karolinska Institute between 18th of February 2015 and 1th of March 2015,102 students participated. Results: The result showed that the majority of the students in all semesters experienced a moderate occupational balance (48.0 %) and a moderate stress level during last month (42.2 %). These had no significant relation to semester. There were significant differences between semester and stress level in present course (p= 0.049): the students that did report moderate demands and high control in their present course where stressed in a lower degree. Conclusion: The study showed that occupational balance were affected by how satisfied the students were with the time they spent on activities, time for doing things one wanted and how meaningful they felt that their activities were. What made the students stressed where the difficulty to have a balance between studies and personal life. Key Words: Occupational Balance, Students, Stress

4 4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT INLEDNING BAKGRUND AKTIVITET AKTIVITET OCH HÄLSA AKTIVITETSBALANS STRESS Stress kopplat till arbete och studier ARBETSTERAPEUTENS ROLL PROBLEMOMRÅDE SYFTE MATERIAL OCH METODER DESIGN URVAL DATAINSAMLING Utformning av enkät Procedur DATABEARBETNING FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT HUR FÖRDELAR ARBETSTERAPEUTSTUDENTERNA PÅ KAROLINSKA INSTITUTET SIN TID UNDER EN GENOMSNITTLIG DAG PÅ OLIKA AKTIVITETER? VILKA FAKTORER PÅVERKAR STUDENTERNAS UPPLEVDA AKTIVITETSBALANS? Jämförelse mellan meningsfulla aktiviteter och balans mellan aktiviteter Jämförelse mellan att ha tid för saker som du vill göra och balans mellan aktiviteter Jämförelse mellan att vara nöjd med tiden man spenderar på aktiviteter och balans mellan aktiviteter Jämförelse mellan arbetar extra och balans mellan aktiviteter Jämförelse mellan stressnivå senaste månaden och balans mellan aktiviteter FINNS DET NÅGON RELATION MELLAN HUR MYCKET TID STUDENTERNA LÄGGER PÅ OLIKA AKTIVITETER OCH SKATTAR UPPLEVD STRESS I DERAS VARDAG? Jämförelse mellan skattad stressnivå senaste månaden och önskan om att prioritera om tid på olika aktiviteter Jämförelse mellan hur nöjda studenterna är med hur de spenderar sin tid på olika aktiviteter och önskan om att prioritera om tiden de lägger på olika aktiviteter Jämförelse mellan tid för saker de vill göra och nöjd med hur de spenderar din tid Jämförelse mellan skattad stress senaste månaden och hur nöjda studenterna är med hur de spenderar tiden på olika aktiviteter SER DERAS STRESSNIVÅ OLIKA UT BEROENDE PÅ VILKEN TERMIN STUDENTERNA GÅR OCH OM DE HAR EN TEORETISK KURS OCH/ELLER VFU? Jämförelse mellan stressnivå i nuvarande kurs och krav, kontroll och stöd UPPLEVDA STRESSFAKTORER I TERMINERNA DISKUSSION RESULTATSDISKUSSION METODDISKUSSION FÖRSLAG PÅ STUDIER SLUTSATS... 37

5 5 10. REFERENSER TABELL I TABELL II TABELL III TABELL IV TABELL V BILAGA BILAGA

6 6 Figurförteckning FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR

7 7 1. Inledning Efter fem terminer på arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet har vi lärt oss om människans aktivitet ur många olika aspekter. Vi har förstått vikten av aktivitetsbalans då Meyer (1977) som förespråkade betydelsen av att ha en balans mellan arbete, lek, vila och sömn introducerades redan i första terminen på utbildningen. Vår egen aktivitetsbalans och stressnivå har skiftat genom alla terminer på utbildningen på grund av personliga omständigheter och skillnader i krav och kontroll i de olika kurserna. Vi har således inte alltid levt som vi lärt. Enligt Roll, Stark, Hoekstra, Hazel och Barton (2012) är det vanligt att studenter inom hälsovården lärt sig att ta hand om andra, men ofta glömt bort att ta hand om sig själva. Därför anser vi att det kan vara av intresse att undersöka aktivitetsbalansen och stressnivån hos arbetsterapeutstudenterna på Karolinska Institutet för att se vilka faktorer som påverkar aktivitetsbalansen och stressnivån, samt om det finns någon skillnad mellan terminerna. 2. Bakgrund 2.1 Aktivitet Aktivitet är grunden i arbetsterapi och består av många komplexa processer. Enligt Townsend med kollegor (2002) innebär begreppet aktivitet att en individ sysselsätter sig med aktiviteter som är betydelse- och meningsfulla och stämmer överens med de värderingar och tro som individen har. Townsend med kollegor (2002) definierar begreppet aktivitet som: Occupation refers to groups of activities and tasks of everyday life, named, organized and given value and meaning by individuals and culture. Occupation is everything people do to occupy themselves, including looking after themselves (self-care), enjoying life (leisure), and contributing to the social and economic fabric of their communities (productivity) (Townsend et al., 2002, s. 34). Kielhofner (2012) anser liksom Townsend med kollegor (2002) att aktivitet är sådant som görs inom begränsningen av det tidsmässiga och sociokulturella sammanhanget som delas in i lek, aktiviteter i dagliga livet och arbete (produktivitet). Lek är aktiviteter människan gör för sin egen skull så som en hobby eller träning. Aktiviteter i dagliga livet är sådant människan ägnar sig åt för att ta hand om sig själv som att äta, städa och sköta personlig hygien.

8 8 Produktivitet är aktiviteter som är betalda eller obetalda där människan förmedlar exempelvis tjänster till andra genom kunskap, hjälp, informationsbyte etcetera. Det som förbättrar produktivitet är fysisk aktivitet, studier och praktikarbete (Kielhofner, 2012). Alla dessa aktiviteter beskriver Kielhofner (2012) som olika göranden, var och hur det görs influenseras av villkor som sammanhangets tid, rum, samhälle och kultur ger samt känslor och tankar kring det. 2.2 Aktivitet och hälsa The World Health Organization (WHO) definierar hälsa som: Health is a state of complete physical, mental and social well- being and not merely the absence of disease or infirmity (Letts, 2009, s.168). En avgörande faktor för hälsan kan vara att arbeta hälsofrämjande. Hälsofrämjande arbete definieras enligt WHO som; processen att göra det möjligt för människor att öka kontrollen över och förbättra deras hälsa (Letts, 2009, s.168). Både den teoretiska och empiriska litteraturen har betonat att det är viktigt att engagera sig i aktiviteter och att ha aktivitetsbalans bidrar till hälsa och välbefinnande (Backman, 2010; Hemmingsson & Jonsson, 2005; Wagman & Håkansson, 2014b). En studie har visat att implementering av individuella avkopplande och meningsfulla aktiviteter i vardagen har en stark koppling till god självskattad hälsa (Hellman, Jonsson, Johansson, & Tham, 2013). Att det är gynnsamt för en individs hälsa och välmående att ha en balans mellan aktiviteter i sin vardag är en av de mest kända filosofiska övertygelserna inom arbetsterapi (Christiansen, 1996). Även Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter nämner i etiska koden för arbetsterapeuter att balans mellan aktiviteter krävs för klienters hälsa (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2013). 2.3 Aktivitetsbalans Aktivitetsbalans definieras enligt Wagman, Håkansson och Björklund (2012a) som individens subjektiva erfarenheter av att ha rätt mängd av aktiviteter och god variation mellan aktiviteter i hennes/hans aktivitetsmönster (s. 326). Aktivitetsmönster kan skilja sig åt mellan olika socio-demografiska grupper och dessa skillnader kan påverka aktivitetsbalansen och dess nivå (Kielhofner, 2012; Wagman & Håkansson, 2014b). Balansen är ett mönster av aktiviteter över flera dagar eller år. Backman (2010) beskriver aktivitetsbalans som en dynamisk process som består av människans subjektiva personliga upplevelser vilka förändras med tiden. En individs aktivitetsbalans kan inte observeras utan det är något som individen upplever. Ibland kan individer möta krav som

9 9 gör att de genomför aktiviteter som inte stämmer överens med deras värderingar vilket gör det svårt för personen att hantera och planera sitt liv. Individen upplever aktivitetsbalans igen genom att omorganisera dessa aktiviteter så att de möter dennes förmåga, ansvar och prioriteringar. Om personen inte kan hantera utomstående krav så leder det till obalans på grund av för många aktiviteter eller oförenliga aktiviteter (Backman, 2011). Det finns enligt Wagman med kollegor (2012a) tre huvudområden av aktivitetsbalans vilka är aktiviteter med olika egenskaper, aktivitetsområden och tidsanvändning. De olika aktivitetsområdena som enligt forskarna är viktiga för aktivitetsbalans och hälsa är arbete/produktiva aktiviteter, lek/fritidsaktivitet, vila och sömn vilket även Meyer (1977) förespråkade redan Även arbetsterapeutteoretiker som Kielhofner (2012) påpekade att dessa aktiviteter är viktiga för balansen och välmåendet, förutom aktiviteten sömn. Aktiviteten sömn är däremot betydelsefull inom arbetsterapi enligt andra forskare då otillräcklig sömn leder till obalans (Wagman, Håkansson, Jacobsson, Falkmer & Björklund, 2012b). Detta stöds även av Pierce (2003) som talar om sömn som en aktivitet som har stor betydelse för sambandet mellan aktivitet och hälsa. Utan sömn och andra återhämtningsaktiviteter så upplever människan förminskad kapacitet och förlorad förmåga att engagera sig i tillfredsställande aktiviteter. Det finns olika dimensioner av aktivitetsbalans eftersom det både kan vara konkret information om exempelvis hur mycket tid en individ lägger på olika aktiviteter men även individers upplevelser kring balans i livet och påverkande faktorer (Wagman et al., 2012b). Kielhofner (2012) menar att aktivitetsbalans handlar om mer än bara hur mycket tid en individ spenderar på en viss aktivitet. Enligt Christiansen (1996) behöver inte meningen/vinsten av en aktivitet vara proportionell till hur mycket tid som faktiskt spenderas på den. Det kan snarare vara hur individen upplever tidsanvändningen som har betydelse för välmåendet än den faktiska tiden. Aktivitetsbalans uppstår när det finns ett dynamiskt förhållande mellan aktiviteter och individens intressen, roller, värderingar och mål samt yttre krav från miljön. Således skiljer sig de aktivitetsmönster som skapar aktivitetsbalans sig åt mellan olika individer (Christiansen, 1996; Kielhofner, 2012). Om en individ har för många respektive för få aktiviteter i sitt vardagliga liv och saknar kontroll över dessa kan en aktivitetsobalans uppstå vilket ofta är kopplat till upplevd stress (Amri, Hermansson, Håkansson, Håkansson, Ottmer, & Wästberg, 2008; Backman, 2010).

10 Stress Stress är ett högaktuellt ämne som kommer i många olika former och ofta är ihopkopplat med ett negativt tillstånd, men kan även vara en positiv reaktion som exempelvis vid träning. Stress i lagom mängd gör individer effektiva men för mycket stress påverkar den funktionella prestationsförmågan negativt och sliter på kroppen (Prudhomme White, 2009). Det är känt att vardagslivet blir påverkat när en individ har stressrelaterad ohälsa (Hellman, Jonsson, Johansson, & Tham, 2013). Om människan utsätts för långvarig stress kan det leda till fysisk och psykisk ohälsa och få stora konsekvenser som utmattningssyndrom (Welle & Graf, 2011) Stress kopplat till arbete och studier Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell kan användas för att förklara arbetsrelaterad stress. Om de psykologiska kraven i arbetet upplevs höga, arbetarens kontroll och det sociala stödet lågt så ger det en spänd arbetssituation som kan leda till psykiska påfrestningar som exempelvis ångest och depression. Om kontrollen är hög, kraven låga och det sociala stödet högt skapar det en avspänd arbetssituation. För att lära sig, bli motiverad att utveckla nya beteenden och mönster i sitt arbete krävs det att arbetet är ett så kallat aktivt arbete. Arbetet kräver då en hög nivå av prestation (höga krav) men utan psykiska påfrestningar, detta genom att individen också upplever hög kontroll och friheten att använda alla sina förmågor. I en studie av Welle och Graf (2011) som undersökte upplevd stress hos arbetsterapeutstudenter på mastersprogrammet i Texas angav studenterna att kontroll över studierna och privatliv var viktigt för minskad stress. En studie gjord av Dahlqvist, Söderberg och Norberg (2008) visade att stress bland sjukvårdsstudenter är ett växande problem. Det kan upplevas vid en tentaskrivning men även under längre kursperioder som upplevs svåra och intensiva, hur dessa situationer hanteras beror bland annat på de förutsättningar och förmågor individen har (Prudhomme White, 2009). Eftersom att stress även är en funktion av balans mellan typen av stress och miljön sammankopplat med individens resurser kring hanterbarhet, attityd och humör så agerar och hanterar individer stress på olika sätt (Prudhomme White, 2009). Csikszentmihalyi (1998) menade att genom att ha en balans mellan en människas förmåga och ställd utmaning bidrar det till ett gott liv. Studietiden på universitet sägs vara den stressigaste tidsperioden i en människas liv på grund av många förändringar under en kort tid, prestationsångest och en ny social miljö (Welle & Graf, 2011). Som beskrevs i inledningen lär sig studenter inom hälso- och sjukvården att ta hand om andra men misslyckas ofta med att ta hand om sig själva. Det kan enligt Roll med

11 11 kollegor (2012) vara så att studenterna inom hälso- och sjukvården saknar tid och motivation för att hinna med att leva ett hälsosamt liv. Det är viktigt att lära studenter i hälsoyrken effektiv stresshantering och hälsosamma beteenden för att de ska kunna hantera stressen bättre när de är yrkesverksamma. Att ta hand om sig själv genom att leva ett hälsosamt liv kan hjälpa individen med stresshantering samt förbättra förmågan att utbilda, motivera och uppmuntra patienter till hälsosamma beteenden (Roll et al., 2012). 2.5 Arbetsterapeutens roll Arbetsterapi är en vetenskap som syftar till att hjälpa individer att klara av att utföra och engagera sig i de vardagliga aktiviteterna som är meningsfulla och viktiga för deras välmående och hälsa (Crepeau Blesedell, Schell Boyt, & Cohn, 2009). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter definierar arbetsterapi enligt följande: "Ämnet arbetsterapi omfattar kunskaper om människors vardagliga aktiviteter och dess relation till delaktighet och hälsa. Inom ämnet arbetsterapi bedrivs grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning i arbetsterapi omfattar hur resurser och begränsningar hos personen och i omgivningen påverkar människors möjlighet till aktivitet, delaktighet och hälsa. Tillämpad forskning i arbetsterapi omfattar hur aktivitetsbaserade hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser kan främja aktivitet och delaktighet samt hälsa" (FSA, 2013). Arbetsterapeuter möter ofta individer som upplever en obalans mellan aktiviteterna i sitt vardagliga liv. Som arbetsterapeut är det viktigt att finnas som stöd i att lära individen att omprioritera och återta kontrollen över sina aktiviteter (Amri et al., 2008). Detta enligt etiska koden för arbetsterapeuter genom att arbeta klientcentrerat och därmed utgå ifrån klientens behov (FSA, 2012). Arbetsterapeuter har forskat mycket på området aktivitetsbalans men det har saknats instrument för att bedöma och mäta aktivitetsbalans. Det finns ett relativt nytt instrument som avser att mäta aktivitetsbalans som inte fokuserar på någon diagnos; Occupational Balance Questionnaire (OBQ). Strukturen på instrumentet fokuserar på variationen i aktivitetsmönster, mängden av varje aktivitet, samt den totala mängden av alla aktiviteter i förhållanden till tillgängliga resurser. Instrumentet är enligt forskarna valitt och reliabelt (Wagman & Håkansson, 2014a).

12 Problemområde Utifrån presenterad bakgrund så finns det tidigare forskning i västvärlden där fenomenet aktivitetsbalans diskuterats och undersökts men fokus har mestadels varit på individer med sjukdomar. Detta kan bero på att det i samband med sjukdom ofta uppstår en obalans mellan aktiviteterna individen gör i sitt vardagliga liv (Amri et al., 2008). Enligt Wagman med kollegor (2014a) saknas det studier som undersöker individers nivå av aktivitetsbalans mer generellt, förmodligen på grund av att det inte finns något vedertaget sätt för att bedöma fenomenet. Det har saknats instrument som är valida och reliabla för att mäta aktivitetsbalans oberoende av sjukdom och det är svårt att undersöka begreppet (Wagman & Håkansson, 2014a), eftersom att aktivitetsbalans är en subjektiv upplevelse som handlar om mer än hur mycket tid en individ spenderar på en viss aktivitet. Det är upplevelsen av tidsanvändningen som kan ha betydelse för välmåendet snarare än den faktiska tiden som läggs på aktiviteter (Christiansen, 1996; Kielhofner, 2012). Enligt tidigare forskning saknas det således studier som undersöker aktivitetsbalansen hos studenter. Studier kring stress bland studenter är mer efterforskat (Dahlqvist, Söderberg och Norberg, 2008; Roll et al., 2012; Welle & Graf, 2011) och stress har visats påverka aktivitetsbalansen och livskvaliteten (Amri et al., 2008), men inte på vilket sätt arbetsterapeutstudenter upplever detta. Därför kommer föreliggande studie fokusera på arbetsterapeutstudenters aktivitetsbalans och stressnivå. Det kommer även göras en jämförelse mellan terminerna i förhållande till aktivitetsbalans och stressnivå eftersom att det framkommit i en studie att det fanns behov av att studera olika terminer hos arbetsterapeutstudenter kopplat till upplevd stress (Pfeifer, Kranz, & Scoggin, 2008). Det kan vara en skillnad beroende på om studenterna har teoretisk kurs eller verksamhetsförlagd utbildning då tidigare forskning visat att sjuksköterskestudenter upplever ökad stress under verksamhetsförlagd utbildning på grund av olika grad av upplevda krav och kontroll (Blomberg, Bisholt, Kullén Engström, Ohlsson, Sundler Johansson, & Gustafsson, 2014).

13 13 3. Syfte Syftet var att beskriva aktivitetsbalansen och stressnivån hos arbetsterapeutstudenterna vid Karolinska Institutet vid ett tillfälle under vårterminen 2015 samt att undersöka faktorer som påverkar aktivitetsbalansen och stressnivån. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar: Hur fördelar arbetsterapeutstudenterna vid Karolinska Institutet sin tid under en genomsnittlig dag på olika aktiviteter? Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda aktivitetsbalans? Finns det någon relation mellan hur mycket tid studenterna lägger på olika aktiviteter och skattar upplevd stress i deras vardag? Ser deras stressnivå olika ut beroende på vilken termin studenterna går och om de har en teoretisk kurs eller VFU? 4. Material och metoder 4.1 Design Designen som valdes för att svara på syftet var en tvärsnittsstudie i form av en webbenkät som skulle undersöka populationen vid ett tillfälle (DePoy & Gitlin, 1999). Den kvantitativa metoden, som utgår från frågor som kan ge resultat som är mät- och bevisbara, passade bra då enkäten syftade till att samla in en stor datamängd och variabler skulle beskrivas och jämföras (Friberg, 2012). 4.2 Urval Målet var att göra en totalundersökning (Patel & Davidsson, 2011) på alla 208 aktiva arbetsterapeutstudenter vid Karolinska Institutet för att få ett representativt urval (Trost, 2012). Författarna av föreliggande studie exkluderades från urvalet. Inklusionkriteriet var att deltagaren skulle vara aktiv arbetsterapeutstudent vid Karolinska Institutet. Uttrycket aktiv student refereras enligt författarna av föreliggande studie till de studenter som inte har studieuppehåll. För att säkerställa att ingen student med studieuppehåll skulle registrera svar i

14 14 någon termin fanns svarsalternativet studieuppehåll med i enkäten vid efterfrågan av termin. För att få fram information om antalet studenter i varje termin togs kontakt med universitetslektor och programdirektor för arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet. Det var viktigt för att kunna göra en exakt bortfallsanalys och tillämpbarhet av resultatet (Wallén, 1996). Alla arbetsterapeutstudenter fick en inbjudan via lärarplattformen att delta i studien. Av 208 arbetsterapeutstudenter svarade 103 studenter på enkäten varav en hade angett studieuppehåll och denna respondent räknades inte med i resultatet. Totalt analyserades 102 svar och fördelningen av hur många studenter som svarade i respektive termin presenteras i Tabell I. Tabell I Beskrivning av totalt antal arbetsterapeutstudenter vid Karolinska Institutet under vårterminen 2015 och antalet studenter som deltog i studien Termin Totalt antal studenter Antal studenter som svarade (%) (28.0) (53.7) (50.0) (45.7) (33.7) (67.7) Totalt (49.0) Demografisk karaktär av studenterna beskrivs i Tabell II. Som tabellen visar är majoriteten av deltagarna i aktuell studie kvinnor födda på 90-talet. De flesta av studenterna var sambos och hade inga barn. Över hälften av studenterna arbetade extra utöver studierna.

15 15 Tabell II Demografisk karaktär av studenterna som svarade på enkäten (N=102) Demografisk karaktär av studenterna Antal studenter (%) Födda årtionde (0.98) (12.7) (37.3) (49.0) Kön Kvinna 92(89.3) Man 11(10.7) Civilstånd Singel 30(29.1) Sambo 42(40.8) Särbo 13(12.6) Gift 16(15.5) Änka/änkling/skild 2(1.9) Barn Ja 25(24.3) Nej 78(75.7) Arbetar Ja 57(53.3) Nej 46(44.7) 4.3 Datainsamling Utformning av enkät Webbenkät är en användbar datainsamlingsmetod för att kunna nå ut till många deltagare under en kort tid (Bilhult & Gunnarsson, 2012). En redan färdig enkät eller reliabelt instrument bör användas för att få ett så tillförlitligt och valitt resultat som möjligt (Bilhult & Gunnarsson, 2012). Det fanns dock inte att tillgå någon sådan för att svara på syftet. Därför konstruerades en egen enkät för föreliggande studie för att kunna beskriva hur mycket tid

16 16 studenterna lade på olika aktiviteter i sin vardag, studenternas skattning av faktorer som påverkade aktivitetsbalansen och om det hade något samband mellan deras skattade stressnivå och kursen de läser. Utformningen av enkäten inspirerades av frågorna från Occupational Balance Questionnaire (OBQ) (Wagman & Håkansson, 2014a). Forskning har visat att instrumentet är valitt och reliabelt för att bedöma aktivitetsbalans i olika grupper. Författarna till instrumentet påpekar dock att instrumentet inte tar hänsyn till hur aktivitetsmönstret med tidfördelning ser ut för en individ utan fokuserar på huruvida individen är nöjd med sitt aktivitetsmönster eller inte. Därför finns det enligt Wagman och Håkansson (2014a) ett behov av att undersöka aktivitetsbalans på olika sätt för att få en heltäckande bild av en individs aktivitetsbalans och detta togs hänsyn till i konstruktionen av webbenkäten. Faktorerna som förutspåddes påverka aktivitetsbalansen och stressnivån var förutbestämda av författarna i och med hur enkätfrågorna ställdes, vilka grundades på tidigare forskning. I enkäten användes nio olika aktiviteter för att täcka studenternas aktivitetsmönster i olika områden; studier, arbete, hushållsarbete, familj/vänner, fritidsintressen, fysisk aktivitet, vila, sömn och övrigt. Dessa aktiviteter valdes utifrån de aktiviteter som ansågs viktiga för aktivitetsbalansen vilka är arbete, lek, vila och sömn (Meyer 1977; Pierce, 2003; Wagman et al., 2012a). Studier, arbete och hushållsarbete anses i föreliggande studie vara produktiva aktiviteter. Fritidsintressen, fysiska aktiviteter och familj/vänner ingick i lek/fritid. Utöver detta lades vila och sömn till, samt övrigt om studenterna skulle sakna någon aktivitet. För utformning av frågor kring skattad stress i kursen användes krav- och kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990). Bearbetning och värdering av frågornas utformning gjordes utefter valt instrumentet för att svara på studiens syfte eftersom att formulering av frågor kan både ge resurser och begränsningar beroende på vilket sätt de ställs på (DePoy & Gitlin, 1999). Enkäten bestod av 26 frågor utformade i olika skalor för att på bästa sätt mäta de olika variablerna. Fyra frågor utformades i kvotskala vilket innebär numerisk information som har en nollskala, i detta fall ålder, tiden som lades i månaden på arbete och tiden som lades på de olika aktiviteterna. Sju frågor konstruerades i nominalskala, så som termin, kön och civilstånd. Dessa värden delades in i grupper men går inte att rangordna på något sätt utan syftar till att beskriva populationen. Elva frågor var på ordinalskalenivå som syftade till att undersöka aktivitetsbalans och skattad stress. Dessa variabler går att rangordna även om det saknas lika avstånd mellan skalstegen (Bilhult & Gunnarsson, 2012). Enkäten hade också fyra kvalitativa frågor som komplement till de kvalitativa svaren, för att fånga studenternas egna tankar och upplevelser.

17 Procedur En pilotenkät skickades först ut via Facebook för att testas, där inga arbetsterapeutstudenter ombads svara, och reviderades efter återkoppling från deltagarna. En pilotstudie kan användas på en grupp som motsvarar den faktiska undersökningsgruppen för att pröva en enkät, samla information eller pröva uppläggning (Patel & Davidsson, 2011). Revideringen som gjordes utifrån den återkoppling som ficks av testdeltagarna (N=12) var en omformulering av frågan hur många timmar studenten lade på olika aktiviteter eftersom den uppgavs vara svårbegriplig. I samma fråga lades även fysisk aktivitet till för att få med mer specifikt om träning och dess påverkan på aktivitetsbalansen och stressnivån. Till en fråga med fasta svarsalternativ lades flera sådana till för att täcka ett större omfång och vara likvärdig de andra ordinalskalefrågorna. Efter revidering testades en sekundär pilotenkät på ett slumpmässigt urval av sjuksköterskestudenter (N=8) vid Karolinska Institutet. Enkätfrågorna bedömdes fungera bra och skickades till handledaren för godkännande. Information skickades även skriftligt via ett missivbrev (se Bilaga 1) som innehöll konkret information om studien. Studenterna informerades genom detta om syftet med studien, frivilligheten att svara och att deltagandet var anonymt vilket är viktigt ur den etiska aspekten av samtycke (Kjellström, 2012). Enkäten utformades efter bearbetning som webbenkät (se Bilaga 2) och skickades ut den 18 februari 2015 och hade ett sista svarsdatum den 1 mars En påminnelse skickades ut efter halva svarstiden till samtliga arbetsterapeutstudenter via lärplattformen för Karolinska Institutet. Studenterna påmindes även via en sluten grupp på Facebook för arbetsterapeutstudenter vid Karolinska Institutet. Eftersom deltagandet i enkäten var anonymt innebar det att varken namn eller annan möjlighet till identifiering fanns vilket gjorde att påminnelser inte kunde skickas endast till dem som inte svarat (DePoy & Gitlin, 1999). 4.4 Databearbetning Svaren analyserades av båda författarna med hjälp av dator i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for Social Science) (Eliasson, 2013; DePoy & Gitlin, 1999), vilket var givande för att göra flera statistiska analyser på en stor datamängd (DePoy & Gitlin, 1999). Deskriptiv statistik användes för att beskriva deltagarna i studien och för att beskriva hur urvalet besvarat enkätens frågor. Chi två- test användes för att testa samband mellan variabler på ordinal- och nominalskalefrågorna. På grund av mängden data var den svåranalyserad och det resultat som framkom utifrån datan filtrerades för att kunna tolkas, detta för att komma

18 18 fram till vad siffror, tabeller och figurer betydde (Bell, 2006). Författarna av föreliggande studie angav värdena vid jämförelsesanalyserna i resultatet som x 2, df och p- värde, i enlighet med DePoy & Gitlin (1999). Författarna av föreliggande studie använde sig enbart av p- värdet för att analysera om skillnader fanns då p står för sannolikheten (DePoy & Gitlin, 1999). Värdena vid x 2 och df användes för att öka trovärdigheten eftersom p-värdet har en koppling till de och påverkas av dessa. Om p<0.05 var sannolikheten stor att det fanns signifikant skillnad mellan variablerna (Eliasson, 2013). Analysen av krosstabuleringen gjordes genom att författarna valde ut de mest signifikanta och framträdande procenten som framkom mellan två variabler. Detta presenterades i resultatet som antalet respondenter och procentandelen vid dessa jämförelser. Utformningen av diagram samt analys av de kvalitativa svaren gjordes i Microsoft Office programmen Excel och Word. De kvalitativa svaren analyserades genom att svaren från enkäten infogades i ett Worddokument. Andra författaren läste igenom svaren från varje termin för att få en helhetsbild för att sedan sammanfatta de intryck som fåtts genom att lyfta fram dem teman som framkom (Malterud, 2009). Kodningsprocessen gick till så att författaren markerade texten med en färg för respektive tema. För att inte få med irrelevant text så gick författaren igenom materialet ordagrant för att identifiera meningsbärande enheter för att sedan koda dem med de teman som framkom i första analysfasen för att se om samband fanns. Detta gjordes för att motverka att ett tema skulle representera flera skilda egenskaper (Malterud, 2009). Första författaren genomgick sedan samma process och de teman som författarna var oense om diskuterades så att det inte var personliga tolkningar som påverkat processen. De teman som framkom var utifrån varje termin, inget tema var på individnivå då det enligt Trost (2012) är författarens ansvar att de kvalitativa svaren granskas och presenteras på ett etiskt sätt för att inte kränka någon respondent. 5. Forskningsetiska överväganden Deltagarna informerades i missivbrevet om anonymitet vid deltagande i studien, vilket samstämmer med Karolinska Institutets etiska policy (Borell & Erikson, 2013). Dessutom menar DePoy och Gitlin (1999) att de som svarar är mer benägna att svara ärligt när de vet att deras svar är helt anonyma. Det var även viktigt att informera deltagarna om frivilligheten att delta eftersom att personens självbestämmande kring frågor som rör dennes liv måste tas hänsyn till enligt etiska koden för arbetsterapeuter (FSA, 2012). Ett etiskt dilemma uppstod vid analyseringen av de svaren som framkom, då författarna reflekterade kring möjligheten att

19 19 härleda svaren till specifika individer i terminerna, detta var dock inget som författarna fokuserade på vid analyseringen utan försökte ingiva en så neutral ställning som möjligt. Även att det framkom vilket universitet som urvalet gjordes ifrån var något som författarna av föreliggande studie diskuterade kring (Kjellström, 2012), men eftersom resultatet jämfördes endast mellan terminer och inte på individnivå, så kunde inga svar härledas till minoritetsgrupper i studien så som födelseår eller kön. 6. Resultat Resultaten av den demografiska karaktären av respondenterna finns presenterad tidigare i metoden (se Tabell 2). Den demografiska informationen användes för att beskriva urvalet men inga samband gjordes mellan den demografiska informationen och variablerna eftersom att det inte ansågs vara av relevans utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatdelen är indelad utefter studiens frågeställningar och inom varje frågeställning beskrivs datan utifrån relevanta enkätfrågor. Detta genom beskrivande statistik samt jämförelser mellan relevanta faktorer för att svara på frågeställningarna vilket kompletteras med illustrerande figurer. Deltagarna benämns i resultatet som respondenter. 6.1 Hur fördelar arbetsterapeutstudenterna på Karolinska Institutet sin tid under en genomsnittlig dag på olika aktiviteter? Den här delen beskriver resultatet av svaren på fråga 18 i enkäten (se Bilaga 2). Tabell III presenterar medelvärdet och standardavvikelsen för hur respondenterna i respektive termin fördelade sin tid i timmar på de efterfrågade aktiviteterna under ett dygn. Figur 1 illustrerar medelvärdet i Tabell III genom ett stapeldiagram. Det som främst skiljer terminerna åt var tiden respondenterna lade på studier under en genomsnittlig dag. Termin 1 lade mer tid på studier (7.6 h) gentemot de andra terminerna. Dem som spenderade minst tid på studier var termin 2, de hade näst lägst medelvärde i kategorin studier (6.0h) och hade även den högsta standardavvikelsen enligt Tabell III vilket innebär att respondenterna i denna termin svarade inom ett brett spektrum (från 1-11h) under en genomsnittlig dag). Vid alternativet övrigt skrev respondenterna i majoritet restid som en aktivitet men många angav även TV tittande och sociala medier. Några få hade skrivit personlig omvårdnad som aktivitet på övrigt.

20 20 Tabell III Redovisning av medelvärde och standardavvikelse för antal timmar spenderade på de olika aktivitetsområdena för respektive termin (N=102) Studier Arbete Hushållsarbete Familj/ Vänner Fritidsintressen Fysisk aktivitet Vila Sömn Övrigt Termin 1 Mean (SD) 7.61 (2.56) 1.71 (2.50) 1.61 (0.74) 2.21 (1.68) 1.39 (1.12) 0.96 (0.82) 1.00 (1.12) 6.61 (1.79) 1.33 (1.50) Termin 2 Mean (SD) 6.02 (2.76) 1.16 (2.03) 1.72 (0.57) 2.16 (1.48) 1.66 (1.56) 1.17 (0.88) 1.50 (1.14) 7.59 (0.91) 1.21 (1.63) Termin 3 Mean (SD) 5.71 (2.34) 1.00 (1.88) 1.47 (0.63) 3.06 (2.23) 1.33 (0.97) 1.06 (0.59) 1.75 (0.97) 6.92 (0.88) 0.56 (0.83) Termin 4 Mean (SD) 6.44 (2.07) 0.81 (1.64) 1.62 (1.03) 2.26 (1.57) 1.19 (0.83) 1.38 (0.65) 1.69 (1.14) 7.06 (1.18) 0.94 (1.44) Termin 5 Mean (SD) 6.77 (2.50) 1.55 (2.47) 1.73 (0.88) 2.55 (1.31) 1.09 (0.83) 1.27 (0.68) 1.36 (1.36) 7.64 (0.67) 1.61 (1.41) Termin 6 Mean (SD) 6.29 (1.65) 0.62 (1.55) 1.83 (0.94) 2.83 (1.16) Mean= Medelvärde, SD=Standardavvikelse 1.38 (0.93) 1.02 (0.75) 1.08 (0.98) 7.38 (1.24) 1.53 (1.61) Figur 1 Redovisat medelvärde i timmar på olika aktiviteter under ett dygn för termin 1-6 (N= 102)

21 Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda aktivitetsbalans? Figur 2 beskriver resultatet av fråga 22 och fråga 5 i enkäten (se Bilaga 2), hur aktivitetsbalansen skattats i terminerna 1-6. Majoriteten, 49 av respondenterna (48.0 %), uppgav en måttlig aktivitetsbalans följt av 31 respondenter (30.4 %) som uppgav låg aktivitetsbalans, enligt Figur 2. Förutom att ingen respondent i termin 4 uppgav hög eller mycket hög grad av balans fanns ingen signifikant skillnad gällande den upplevda balansen mellan aktiviteter och termin (x 2 = , df = 20, p= 0.810). Figur 2 Redovisning av grad av balans mellan aktiviteter för termin 1-6 (N=102) Nedan presenteras jämförelser mellan faktorer som påverkade aktivitetsbalansen vilka utgörs av resultatet från frågorna 25, 24, 19, 6 och fråga 8 i enkäten jämfört med enkätfråga 22 (se Bilaga 2) Jämförelse mellan meningsfulla aktiviteter och balans mellan aktiviteter Det fanns en signifikant skillnad (x 2 = 32.09, df=12, p= 0.001) mellan hur meningsfulla respondenterna skattade sina aktiviteter och i vilken grad de upplevde en balans mellan studier, arbete, hushållsarbete, familj/vänner, fritidsintressen, fysisk aktivitet, vila och sömn. Av de respondenter som upplevde hög meningsfullhet med sina aktiviteter svarade 17 respondenter (44.7 %) att de hade en måttlig balans mellan aktiviteter och 13 respondenter (34.2 %) hade en hög balans. Resultatet visade att om respondenterna upplevde meningsfullhet i aktiviteter var sannolikheten större att studenten upplevde högre aktivitetsbalans.

22 Jämförelse mellan att ha tid för saker som du vill göra och balans mellan aktiviteter Det fanns en signifikant skillnad (x 2 = , df= 16, p= 0.000) mellan om respondenterna hade tid för saker som de vill göra och hade en balans mellan aktiviteterna. Av de som svarade att de hade tid för saker de ville göra i hög grad upplevde 9 respondenter (42.9 %) att de hade en balans mellan aktiviteterna i hög respektive måttlig grad. Av de som svarade att de hade tid för saker de ville göra i låg grad upplevde 21 respondenter (50.0 %) att de hade en låg balans mellan aktiviteterna Jämförelse mellan att vara nöjd med tiden man spenderar på aktiviteter och balans mellan aktiviteter Det fanns en signifikant skillnad (x 2 =11.483, df=16, p= 0.000) mellan hur nöjda respondenterna var med tiden de spenderade på olika aktiviteter och balansen de upplevde mellan aktiviteterna. De respondenter som svarade att dem var nöjda med tiden de spenderade på aktiviteterna i sitt vardagliga liv i hög grad upplevde också 13 respondenter (65.0 %) en hög balans mellan aktiviteterna. Av de respondenter som svarade att dem var nöjda med tiden de spenderade på aktiviteterna i sitt vardagliga liv i låg grad svarade 17 respondenter (77.3 %) att de hade låg balans mellan aktiviteterna Jämförelse mellan arbetar extra och balans mellan aktiviteter Det fanns en signifikant skillnad mellan huruvida respondenterna arbetade extra och upplevde balans mellan aktiviteterna (x 2 =16.485, df= 4, p = 0.002). Av de 57 som svarade att de arbetade extra utöver sina studier var det 37 respondenter (64.9 %) som upplevde att de hade måttlig balans mellan aktiviteterna, medan 19 respondenter (42.2 %) som inte arbetade extra upplevde en låg balans. Samtidigt var det fler respondenter som inte arbetade extra som angav hög respektive mycket hög balans än de som arbetade. Även om resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna är därmed inte arbete utöver studierna en faktor som påverkade balansen mellan aktiviteterna negativt Jämförelse mellan stressnivå senaste månaden och balans mellan aktiviteter Det fanns en signifikant skillnad mellan skattad stressnivå senaste månaden och balans mellan aktiviteter för respondenterna i terminerna (x 2 =26.886, df=16, p= 0.043). Det var 9 respondenter (45.0 %) som känt sig stressade i mycket hög grad och 13 respondenter (46.4 %) som känt sig stressade i hög grad där respektive grupp upplevde en måttlig balans mellan

23 23 aktiviteterna. Av de som svarade låg grad av stress senaste månaden hade 5 respondenter (55.6 %) uppgett hög balans mellan aktiviteterna. 6.3 Finns det någon relation mellan hur mycket tid studenterna lägger på olika aktiviteter och skattar upplevd stress i deras vardag? Ingen jämförelse kunde göras mellan hur mycket tid respondenterna faktiskt lade på olika aktiviteter kopplat till grad av upplevd stress på grund av att datan inte gick att analysera. Det fanns däremot andra samband mellan tidsaspekter och aktivitet som påverkade den upplevda stressen den senaste månaden vilka beskrivs nedan. Specifika enkätfrågor kommer presenteras vid varje jämförelse Jämförelse mellan skattad stressnivå senaste månaden och önskan om att prioritera om tid på olika aktiviteter Fortsättningsvis presenteras resultatet av fråga 8 och 20 i enkäten (se Bilaga 2) och utefter det en jämförelse mellan dessa. Det fanns en signifikant skillnad (x 2 =18.220, df= 8, p= 0.020) mellan hur stressade respondenterna känt sig den senaste månaden och om de ville prioritera om sin tid. Av de som svarade att de varit stressade i mycket hög till måttlig grad den senaste månaden var sannolikheten större att de skulle prioritera om tiden de lägger på aktiviteterna. Figur 3 beskriver hur respondenterna i terminerna skattade sin stressnivå den senaste månaden. Av respondenterna i termin 1 uppgav 8 respondenter (57.1 %) att de var stressade i hög grad, ingen av respondenterna uppgav låg eller mycket låg grad. I termin 2 var spridningen större mellan svarsalternativen, 7 respondenter (31.8 %) uppgav måttlig grad. I termin 3 uppgav 8 respondenter måttlig grad (44.4 %). I termin 4 angav 9 respondenter (56.3 %) måttlig grad, ingen låg eller mycket låg grad. I termin 5 uppgav 7 respondenter (63.6 %) måttlig grad. I termin 6 var spridningen större mellan de olika svarsalternativen, 9 respondenter (42.9 %) svarade måttlig grad.

24 24 Figur 3 Skattade grad av stress den senaste månaden för termin 1-6 (N=102) Figur 4 beskriver hur stor procent av varje termin som ville prioritera om sin tid på olika aktiviteter. Det var 49.0 % av alla respondenter som ville prioritera om sin tid och 35.3 % visste inte om de ville prioritera om sin tid eller inte. I termin 1 ville 8 respondenter (57.1 %) prioritera om sin tid på olika aktiviteter och som framgick i Figur 3 är detta också den enda terminen som i majoritet skattade sin stressnivå i hög grad. Övriga terminer hade i majoritet uppgett måttlig grad i stressnivå senaste månaden. Figur 4 Redovisning av hur många procent av studenterna i termin 1-6 som upplevde att de ville prioritera om sin tid på olika aktiviteter (N=50)

25 25 Tabell IV visar hur de respondenter som ville prioritera om sin tid skulle lägga på olika aktiviteter om de fick välja vilket också illustreras av Figur 5. Av de respondenter i respektive termin som ville prioritera om sin tid på aktiviteter var studietiden den störst önskade omprioriteringen. Majoriteten i termin 1 ville minska sin genomsnittliga studietid/dag med 1.1 h, termin 4 vill däremot öka sin studietid med 1.4 h/dag (jämfört med Figur 1). Majoriteten av alla respondenter i respektive termin skulle också vilja öka tiden på sömn, familj/vänner, fritidsintressen och fysisk aktivitet. Respondenterna ville också minska tiden på hushållsarbete. Angående tid på arbete ville vissa studenter minska sin tid, termin 2 och 6 ser dock ut att vilja öka sin genomsnittliga tid men som Tabell IV visar är standardavvikelsen hög för dessa terminer vilket visar att spridningen är större. Tabell IV Redovisning av medelvärde och standardavvikelse i antal timmar i enlighet med fråga 21 i enkäten (N=50) Studier Arbete Hushållsarbete Familj/ vänner Fritidsintresse Fysisk aktivitet Vila Sömn Övrigt Termin 1 Mean (SD) 6.50 (2.62) 1.57 (1.39) 1.14 (0.38) 3.00 (1.16) 1.86 (0.69) 1.86 (1.86) 1.57 (1.51) 7.70 (0.76) 1.50 (3.00) Termin 2 Mean (SD) 5.58 (1.96) 1.67 (2.45) 1.27 (1.61) 3.00 (1.00) 1.36 (1.67) 1.73 (0.93) 0.82 (0.60) 7.96 (0.96) 1.60 (1.14) Termin 3 Mean (SD) 6.27 (2.98) 1.00 (1.27) 1.00 (0.56) 3.42 (2.51) 2.25 (0.88) 1.57 (0.61) 1.36 (0.63) 7.57 (0.79) 0.00 (0.00) Termin 4 Mean (SD) 7.86 (1.46) 0.25 (1.46) 1.13 (1.35) 1.86 (1.55) 1.13 (0.99) 1.50 (0.54) 1.25 (1.04) 6.88 (1.13) 1.13 (0.82) Termin 5 Mean (SD) 5.55 (2.92) 0.67 (1.56) 1.70 (1.30) 2.90 (1.34) 2.40 (2.07) 1.60 (0.55) 1.75 (0.96) 8.00 (0.71) 1.00 (0.82) Termin 6 Mean (SD) 5.00 (2.21) 1.92 (2.62) 1.10 (0.52) 3.60 (1.08) 2.10 (0.57) 1.45 (0.55) 1.15 (0.75) 8.10 (0.57) 1.17 (1.26) Mean= Medelvärde, SD=Standardavvikelse

26 26 Figur 5 Redovisning av medelvärdet för resultatet av fråga 21 i enkäten för termin 1-6 (N=50) Jämförelse mellan hur nöjda studenterna är med hur de spenderar sin tid på olika aktiviteter och önskan om att prioritera om tiden de lägger på olika aktiviteter Det fanns också ett samband mellan hur nöjda respondenterna var med hur de spenderade sin tid på olika aktiviteter och önskan om att prioritera om tiden de lägger på olika aktiviteter (x 2 = , df= 8, p= 0.003) vilket fanns genom att jämföra resultatet av fråga 19 och 20 i enkäten (se Bilaga 2). Av de som ville prioritera om sin tid var 24 respondenter (43.6 %) måttligt nöjda och 18 respondenter (81.8 %) nöjda i låg grad med hur de spenderade sin tid. Av de som inte ville prioritera om sin tid var ingen nöjd i låg eller mycket låg grad med hur de spenderade sin tid Jämförelse mellan tid för saker de vill göra och nöjd med hur de spenderar din tid Det fanns en signifikant skillnad (x 2 = , df=16, p= 0.000) mellan i vilken grad respondenterna skattade att de hade tid för saker de vill göra och hur nöjda de var med hur de spenderade sin tid, ju nöjdare respondenterna var desto större sannolikhet att de hade tid för saker de vill göra. Detta resultat framkom genom att jämföra resultaten av frågorna 24 och 19 i enkäten (se Bilaga 2). Av de som svarade att de i hög grad hade tid för saker de ville göra svarade 10 respondenter (47.6 %) att de var nöjda i hög grad med hur de spenderade sin tid. Av de som svarade att de i låg grad hade tid för saker de ville göra svarade 17 respondenter (40.5 %) att de var nöjda i låg grad med hur de spenderade sin tid.

27 Jämförelse mellan skattad stress senaste månaden och hur nöjda studenterna är med hur de spenderar tiden på olika aktiviteter Det fanns en signifikant skillnad (x 2 = , df= 16, p = 0.028) mellan hur nöjda respondenterna var med tiden de spenderade på olika aktiviteter och hur stressade respondenterna var den senaste månaden. Detta fanns genom att jämföra resultatet av svaren på frågorna 8 och 19 i enkäten (se Bilaga 2). Sannolikheten är större att vara mindre stressad om respondenten är nöjd med tiden den spenderar på olika aktiviteter. Av de respondenter som var stressade i mycket hög grad var 9 respondenter (45.0 %) nöjda i låg grad. Av de respondenter som var stressade i låg grad upplevde 5 respondenter (55.6 %) att de var nöjda i hög grad med hur de spenderade sin tid. Alla fyra ovanstående samband indikerar att i ju högre grad respondenter är nöjda med tiden de spenderar på olika aktiviteter desto lägre stressnivå. 6.4 Ser deras stressnivå olika ut beroende på vilken termin studenterna går och om de har en teoretisk kurs och/eller VFU? Vid en jämförelse mellan resultatet av frågorna 5 och 8 fanns ingen skillnad mellan termin och stressnivå senaste månaden (x 2= , df= 20, p= 0.221). Vid en jämförelse mellan resultatet av frågorna 11 och 15 i enkäten (se Bilaga 2) visade det sig inte heller finnas någon signifikant skillnad mellan hur stressade respondenterna kände sig i den nuvarande kursen kopplat till om de hade en teoretisk kurs eller VFU (x 2 = 2.863, df= 8, p= 0.943). Vid jämförelse av resultatet från enkätfråga 5 och 15 fanns däremot en signifikant skillnad mellan termin och stress i nuvarande kurs (x 2 = , df= 20, p= 0.049) vilket illustreras genom Figur 7. I termin 1 svarade 7 respondenter (50.0 %) måttlig grad av stress i nuvarande kurs. I termin 2 var det 8 respondenter (36.4 %) som upplevde låg stressnivå i kursen. I termin 3 så var det 7 respondenter (38.9 %) som svarade hög stressnivå. I termin 4 så var det lika många respondenter, 6 respondenter (37.5 %), som svarade mycket hög grad respektive måttlig grad av stressnivå i nuvarande kurs. I termin 5 svarade 7 respondenter (63.6 %) måttlig grad av stressnivå. I termin 6 var det 8 respondenter (38.1 %) som svarade hög respektive måttlig grad av stressnivå. Figur 6 illustrerar att respondenterna i termin 2 och 5 hade angett sig vara stressade i betydligt lägre grad än resterande terminer.

28 28 Figur 6 Redovisning av hur studenterna skattade upplevd stress i sin nuvarande kurs (N=102) Jämförelse mellan stressnivå i nuvarande kurs och krav, kontroll och stöd Resultatet visade att stressnivån i kursen påverkades av de olika graderna av krav, kontroll och stöd i nuvarande kurs. Detta resultat ficks genom jämförelse av fråga 15 med enkätfrågorna 12, 13 och 14. Det fanns signifikanta skillnader mellan krav (x 2 =29.455, df=12, p= 0.003) och kontroll (x 2 =33.090, df= 16, p = 0.007). Av de respondenter som svarade att de upplevde sig vara stressade i mycket hög grad i nuvarande kurs svarade 9 respondenter (52.9 %) att de upplevde höga krav i nuvarande kurs. Resterande 8 respondenter (47.1 %) upplevde mycket höga krav i nuvarande kurs. Av de som var stressade i låg grad svarade 10 respondenter (66.7 %) att de hade måttliga krav. Av de respondenter som uppgav att de var stressade i mycket hög grad i nuvarande kurs upplevde 9 respondenter (52.9 %) måttlig kontroll i nuvarande kurs. Detta tätt följt av 7 respondenter (41.2 %) som upplevde låg kontroll. Av de respondenter som upplevde sig stressade i låg grad i nuvarande kurs upplevde 7 respondenter (46.7 %) en hög kontroll. Detta tätt följt av 5 respondenter (33.3 %) som upplevde måttlig kontroll. Detta resultat indikerar att det fanns en större sannolikhet att respondenterna upplevde lägre stress om de hade hög kontroll och/eller låga krav. Detta oberoende av vilken termin respondenterna gick. Dock visar Figur 6 att stressen i nuvarande kurs varierar mellan terminerna samt att Figur 7 och Figur 8 nedan visar att krav och kontroll i terminerna skiljer sig åt.