Killar skapar god stämning

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 2/2008 TÄVLING SID 22 Killar skapar god stämning SID 9 Ny medarbetarenkät på gång/sid 3 Arbetslag med barfota handledning /Kompetensstegen SID 3 Marte Meo testas inom LSS/SID 19

2 Att se varje människa Under våren har jag tillsammans med många andra följt SVTs program Klass 9A från Johannesskolan i Malmö. Här har några superlärare lyckats inspirera en grupp elever till att bli mer motiverade och öka sin kompetens under en termin. Vad har lärarna egentligen gjort? Jo, enligt min mening har de sett varje människa. Sett och bekräftat den enskilda elevens unika jag och möjlighet till att öka sina kunskaper. Och jag tror att det är just det som är nyckel till framgång till allt lärande att se varje människa! I detta nummer av Spaning kan du läsa många artiklar om lärande och kompetens. Här finns chefer som utvecklats genom LIVO och Kompetensstegen, två medarbetare som går på Framtida ledare genom Ledarcentrum, medarbetare som utbildar sig till barfotahandledare med mera. I varje Spaning framöver kan du följa den nya modellen LPA (Lärande På Arbetsplatsen) som håller på att växa fram i Malmö. Här finns ett flerfaldigt lärande genom att ALLA på arbetsplatsen deltar i lärandet som pågår med den studerande i centrum. De pedagogiska handledarna gör en viktig insats genom sitt engagemang och arbetsplatsens totala kompetens växer i takt med att vi ser varje studerande som ett unikt jag som lär tillsammans med andra. Jag håller med Börje Lindblom från Malmö högskola på sista sidan: Släpp lärandet loss det är vår! KRÖNIKAN Lena Wetterskog Sjöstedt Arbetsgivarpolitiska avdelningen 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Lena Wetterskog Sjöstedt, telefon Produktion Redaktionen.nu, Mikael Ringman, Maria Sehlin. Lisa Janzon, Malmö stad. Grafisk form: Gregory. Fotograf Peter Kroon, Tryckeri: Elanders AB Vill du ha fler exemplar av tidningen, ring INNEHÅLL 3 Kritik ledde till större arbetsglädje 4 Malmö stad utbildar för framtiden 5 Glädjen över ett gott livio 6-7 Lärande med engagemang LPA enkät 8 lotsar med omsorg 9 killar skapar bättre stämmning Ny förvaltning för daglig verksamhet Eva chef för ny V&O-avdelning Kompetensstegen lässtunder ger mervärde Kalendarium Validering kursen lär dem barfotahandledning Stafettpinnen Uppsats om kundval klar Forskningsrön på kurs Med fokus på det friska FORSKNING & UTVECKLING måltid blir guldstund med enkla medel De har valt forskningsområden Susanna tecknar i hemtjänst Möten mellan generationer Bättre samspel med Marte Meo Inspirerande matlag Personalen väljer sin arbetstid 22 Spana in 23 Doktorn kan komma hem 24 Släpp lärandet loss - det är vår

3 Jörgen Göransson är positiv till medarbetarenkäter. Foto: Mikael Ringman I höst genomförs en ny medarbetarenkät i Malmö stad. Jörgen Göransson, enhetschef i Husie, ser fram emot den. Enkäten är ett bra hjälpmedel för att utveckla verksamheten, säger Jörgen Göransson som är arbetsledare för 38 medarbetare på fyra olika enheter: rehabteamen, Husie korttidsavdelning, dagverksamheten på Blombuketten och Bellisgårdens vårdboende. År 2006 genomfördes den första gemensamma medarbetarenkäten i Malmö stad. Svaren på Jörgen Göranssons enheter, säger han, blev en tankeställare. Svaren visade ett missnöje inom verksamheten, också kring hans ledarskap. Till exempel var det ganska låg poäng på en fråga som har du förtroende för din arbetsledare. Det gjorde mig fundersam för jag upplevde inte att det var så. Och det var klart att det sved lite. Men det kom något väldigt bra ur detta. Enkäten blev ett avstamp för att utveckla verksamheten vidare, säger Jörgen Göransson. I genomförandet ingick att enkäten skulle diskuteras. Jörgen tog upp resultatet på arbetsplatsträffar och fick en mer nyanserad bild. Medarbetarna hade egentligen ett stort förtroende för honom som arbetsledare. Kritiken bottnade i att de såg så lite av honom. I och med att jag har fyra olika verksamheter är det svårt att öka min närvaro. Vad vi kunde göra var att skapa en tydligare kommunikation och organisation. Då skulle det inte finnas samma behov av att jag fysiskt var där. Så startade en förändringsprocess. Jörgen Göransson gick en utbildning inom Kompetensstegen Chefen som handledare där han tog initiativ till en ny kommunikationsplan. Processledare utbildades på varje enhet, vilket skapade en tydligare beslutsgång och medförde att fler problem löstes inom gruppen. Andra medarbetare gick en handledarutbildning. På Bellisgården läste alla medarbetare en bok om ett salutogent förhållningssätt om att ta vara på det friska och välfungerande både när det gäller boende och den egna organisationen. En del av detta hade kanske hänt även utan enkäten. Men den har funnits i bakgrunden någonstans. Och det ska verkligen bli spännande att se hur vi hamnar i den kommande enkäten, säger Jörgen. FAKTA Enkäten skickas till alla arbetsplatser i Malmö stad med fler än fem anställda. Enkäten innehåller frågor om bland annat delaktighet, arbetsorganisation och ledarskap. Man svarar anonymt och enkätens resultat redovisas för varje arbetsplats. 3

4 Upplivade ledare: Jan och Marie. 4 Malmö stad utbildar för framtiden Framtida ledare är ett utvecklingsprogram i Malmö stad för dem som inte är ledare idag, men har goda förutsättningar att bli det. I Framtida ledare samlas möjliga framtida ledare från olika förvaltningar. Just nu pågår två program med 31 personer i varje. Vård och omsorg är väl representerat med sju deltagare i varje program. Peter Gustavson på Malmö stads Ledarcentrum berättar att Framtida ledare nu är inne på sitt åttonde år. Av de 165 personer som har genomgått programmen har drygt två tredjedelar gått vidare till ett ledarskap inom Malmö stad, säger han. De nuvarande programmen pågår i tre terminer i sammanlagt 30 dagar. Dessa inom vård och omsorg går programmet för framtida ledare: Sept 07-Dec 08: Therese Lönnberg, Kirseberg, Anette Pluskota, V Innerstaden, Ulrika Persson, Fosie, Harija Gashi, Husie, Camilla Andersson, Oxie (samt Anna och Annika). Jan 08-Maj 09: Linda Larsson, Limhamn- Bunkeflo, Terese Seger, Kirseberg, Anna Nordstrand och Jessica Svensson, Hyllie, Jan Edeholt, Centrum, Jessica Krusell, Oxie, Anna Sobaszek, S Innerstaden. Anna vill leda efter mammaledighet Namn: Anna Lewin Ålder: 35 År inom vård och omsorg: 15 Tjänst: Vårdare på Aspergerboende i Centrum Hur hamnade du i Framtida ledare? Jag såg ansökan och talade med min chef. Det visade sig att han redan hade haft mig i åtanke. Jag har haft en del ledande roller i arbetsgrupper. Det har fungerat bra och jag känner att det här är ett naturligt steg att ta.

5 Glädjen över ett gott LIVO LIVO 3 går mot sitt slut. Spaning har talat med två av deltagarna. Ett och ett halvt år. Så länge har Jan Sandebrix och Marie Nyström gått ledarskapsprogrammet LIVO 3. Det är en tid som har påverkat dem i grunden. Tillsammans med andra arbetsledare inom vård och omsorg har de lärt sig mer om sig själva, som ledare och som människor. Båda säger att inget annat i utbildningsväg på långa vägar har berört dem lika mycket som LIVO. LIVO har påverkat mig inte bara yrkesmässigt, utan även på ett mer personligt plan. För att kunna reflektera över hur jag är som arbetsledare, måste jag fundera över hur jag är som människa. Jag tror att jag är mer öppen för nya saker idag. Tänker visst det kan man väl testa, i stället för nja det är nog inget jag är intresserad av, säger Jan Sandebrix, sektionschef inom LSS i Oxie. Marie Nyström är sektionschef i Hyllie för ledsagarverksamhet, hemtjänstgrupp och kvällspatrull. Hon säger att hon i LIVO har fått ett nätverk som hon är övertygad kommer att hålla långt efter att programmet har avslutats. Vi har haft så mycket med varandra att göra. Jag vet att jag kan ringa till deltagarna i min lärgrupp och de kommer att vara totalt ärliga mot mig, säger Marie Nyström. Jan och Marie talar om tillit. LIVO-deltagarna har delat mycket tillsammans, mycket har varit roligt, annat jobbigt. Internaten har svetsat dem samman, inte minst den veckolånga vistelsen i Belgien där grupperna fick samarbeta under fysiska och psykiska strapatser. Man tror att man vet en del om varandra. Men vi visar nya sidor när vi utsätts för press och är helt slutkörda, säger Jan Sandebrix. Jan och Marie känner att de har blivit tryggare i sina respektive ledarstilar efter LIVO Marie Nyström säger att hon inte längre forcerar fram beslut hos sig själv. Jag vet att jag fattar bättre beslut om jag kan sova på dem. Så idag säger jag ifrån. Vill du ha ett beslut direkt så blir det ett dåligt beslut. Imorgon blir det bättre. Namn Jan Sandebrix Ålder 45 Familj Gift med Anneli, boendestödjare i Rosengård. En flicka på 16 år och en pojke på fyra år. Ledarstil Utveckling och ledning genom delaktighet. Som person enligt Marie En klok reflekterande man med en stor portion humor. Namn Marie Nyström Ålder 50 Familj Sambo med Leif och två vuxna barn. Ledarstil Delaktighet och behovsanpassat ledarskap. Som person enligt Jan Positiv, humoristisk, nära till skratt, rak. Vad har du lärt dig? Väldigt mycket. Jag har absolut en större förståelse för vad det innebär att vara chef. Och det har varit utvecklande rent personligen. Du lär dig mycket om dig själv och om andra och blottar dina svagaste sidor. Hur ser du på din framtida roll? Först och främst ska jag föda mitt första barn i augusti. Det visar lite på omtanken och ambitionen i projektet att de har ordnat så jag kan slutföra kursen nästa termin ändå. Jag får ett dubbelrum så att min man kan följa med och ta hand om bebisen. När jag kommer tillbaka kan jag absolut tänka mig ledarroll där jag driver projekt eller leder grupper. Gärna en chefstjänst i ett senare skede. Annika Wahlqvist tar steget direkt Namn: Annika Wahlqvist Ålder: 45 År inom vården: 21 Tjänst: Sjukgymnast på rehab i Limhamn- Bunkeflo Hur hamnade du i Framtida ledare? Min dåvarande chef föreslog det. Och det kändes rätt. Jag har varit frikopplad en hel del för att både arbeta fram och leda utbildningar. Jag har alltid varit intresserad av utveckling, både personlig utveckling och metodutveckling. Vad har du lärt dig? Massor. Jag skulle inte vilja utsätta mig för att vara chef utan att ha gått den här utbildningen. Jag har lärt mig mycket om mig själv, hur jag reagerar i olika situationer och varför. Mycket har jag haft stor nytta av privat också, jag har tre tonåringar hemma Hur ser du på din framtida roll? Jag har redan fått en chefstjänst. Den 4 augusti börjar jag som sektionschef för rehab i Hyllie. Det känns spännande och lite nervöst. Men jag känner att jag har en grund att stå på så det känns ändå ganska tryggt. 5

6 När Veronica Åsberg skulle lära sig hur man mäter blodtryck slutade det med att alla i arbetsgruppen tog blodtryck på varandra. Det är ett exempel på hur den nya studieformen Lärande på arbetsplatsen, LPA, kan engagera många fler än den enskilde studenten i lärandet. Det är inte varje dag som man tar blodtryck nu för tiden och det visade sig vara många som ville testa, berättar Marie Grundström, handledare åt Veronica Åsberg och en annan kollega inom hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo. Veronica Åsberg har arbetat inom hemtjänsten i fyra år. För henne öppnades möjligheten att bli en av de 22 LPA-studenterna när en annan person hoppade av i sista stund. En förutsättning var att hon bytte arbetsgrupp så att hon hamnade på samma arbetsplats som Marie, hennes handledare. En av grunderna i LPA är att studenten enkelt ska kunna söka stöd av handledaren i sitt lärande. Jag har arbetat i den här arbetsgruppen förut så för mig var det ingen stor uppoffring. Det här var en så bra möjlighet att få en utbildning. Jag har jobbat så länge att jag känner att jag har handlaget. Med de teoretiska bitarna fattas och när jag får dem tror jag att man kan känna sig mer professionell i sin yrkesroll, säger Veronica Åsberg. Vi möts när studierna har pågått i en dryg månad. Tre dagar i veckan arbetar Veronica som vanligt. Onsdagen är hennes skoldag då hon möter lärare och andra studenter. Under halva torsdagen studerar hon, oftast med sina studiekamrater i Limhamn-Bunkeflo. Ännu känns det som om jag är i början av något. Det påminner om att plugga på distans, säger Veronika. Kontakterna med Marie är inte schemalagda. Det sker när det behövs, som med blodtrycksmätningen som nämndes tidigare. Men det är inte bara Marie som jag vänder mig till. Jag kan fråga någon annan som finns tillgänglig eller som är särskilt bra på något. Nu har jag fått en uppgift om arbetsmiljö. Då tänker jag fråga en kollega som var iväg på en brandutbildning i förra veckan. Marie Grundström tycker att LPA känns jättebra även för egen del. För att kunna hjälpa Veronica måste jag vara uppdaterad. Jag håller på och söker på Internet för att kunna hålla jämna steg. Så det är en kunskapsvinst för mig också. 6 ENKÄT Vi talade med några av LPAdeltagarna på den allra första träffen. Vi frågade dem: Vilka förväntningar har du på LPA? Ann-Charlott Millestad, hemtjänst S:t Knuts väg, student Jag har arbetat i hemtjänst i 14 år. Äntligen ska jag läsa till undersköterska. Jag tror att den här metoden blir väldigt bra. Det är positivt att få lära sig på arbetsplatsen i stället för att bara sitta på skolbänken. Ann-Margret Oldén, Rönnens vårdboende, student Det känns väldigt positivt, jag är väldligt spänd och nyfiken på hur detta ska utvecklas. Det var ett tag sedan jag satt på skolbänken. LPA är en intressant metod att lära sig nya saker på. Susanne Svedbring, Nobelgården, pedagogisk handledare Vi som är handledare har varit igång ett tag. Det var jättespännande med den kurs vi gick på högskolan. Men det är nu det börjar på allvar. Jag hoppas att det ska bli lyckat och att vi ska kunna fungera som bollplank. Desirée Walter, Rönnens VB, pedagogisk handledare Jag tror det är väldigt bra att få in lite nytt tänk. Att få in lite syre tror jag att vi alla mår bra av. Här blir hela arbetslaget involverat och det tror jag kan bli en liten nytändning. Annika Thour Kopp, hemtjänst S:t Knuts väg, pedagogisk handledare Att det händer något nytt är positivt. Jag tror LPA kan stärka gemenskapen på arbetsplatsen. Många engagerar sig i att det ska gå bra för studenten. Det ska bli spännande att vara med.

7 Marie Grundström till vänster är pedagogisk handledare åt Veronica Åsberg. Lärare, studenter och pedagogiska handledare. LPA-gänget är i full gång Nu är LPA, lärande på arbetsplatse, i full gång. Sedan mitten av mars studerar 22 medarbetare inom vård- och omsorg på omvårdnadsprogrammet. Samtidigt som de arbetar. 1,5 dag i veckan studier, 3,5 dagar arbete så ser upplägget ut. Merparten av studierna sker på arbetsplatsen. Där har varje medarbetare stöd av en pedagogisk handledare, som är en av arbetskamraterna. Denna första omgång av LPA genomförs med medarbetare i Rosengård, Centrum och Limhamn-Bunkeflo. 7

8 Lena och Petra är arbetskonsulenter. Yrke: Arbetskonsulent Antal i Malmö stad: Sju, varav tre på samhällsintegrerad Daglig Verksamhet och fyra på Aktivum. Utbildning: Varierande, till exempel beteende vetare, socionom, fritidspedagog. Petra Fallman och Lena Rosengren är arbetskonsulenter. Deras arbete är att lotsa personer med utvecklingsstörning till en plats i samhällsintegrerad daglig verksamhet. 8 Närmare 200 personer i Malmö med intellektuella funktionshinder har samhällsintegrerad daglig verksamhet. Det innebär att deras sysselsättning sker på en arbetsplats, enskilt eller i grupp. Den enskilda samhällsintegrerade dagliga verksamheten är en individuellt anpassad plats på en vanlig arbetsplats. Det finns ett trettiotal sådana platser. Samhällsintegrerade grupper är vanligare, de sysselsätter omkring 160 personer idag. Det är ett varierande arbete i och med att det helt utgår ifrån varje individs behov och önskemål. Ofta är det också väldigt positivt. Det handlar ju om att vi ska hjälpa personer till en sysselsättning de trivs med, säger Lena Rosengren. Arbetskonsulenten underrättas om en ny person av LSS-handläggaren. Vanligen är det en person som har slutat skolan och ska ut i vuxenlivet. Men det kan också vara någon som har haft en anställning som har upphört av någon anledning. Arbetskonsulenten gör en kartläggning av vad personen vill och kan. Samtal görs med personen och om personen så önskar, med anhöriga. Ibland blir det också samtal med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skolan eller vuxenhabiliteringen. Det leder fram till en praktikperiod. Därefter är det dags för en fast placering. Jobbet upphör inte med att placeringen blir klar. Det finns alltid några som vill byta placering. Dessutom är det vår uppgift att skapa kontakter med nya arbetsplatser, berättar Petra Fallman som beskriver arbetet som att man gör om sig varje dag. Sedan i höstas arbetar arbetskonsulenterna efter en ny modell med lösningsfokus. En grund i modellen är att arbetskonsulenten undviker att komma med alla svaren. I stället ställer hon frågor som leder till att personen själv finner lösningar. Det känns bra att vi nu har en gemensam arbetsmetod. Jag tycker också att det leder till bättre samtal där man själv är mer närvarande i själva situationen, säger Petra Fallman.

9 Killar som skapar bättre stämning På hemtjänstgrupperna 623 och 624 arbetar ibland så många som sex killar. Alla tjejer vi talar med säger samma sak: Det har blivit bättre stämning och mindre skitsnack i gruppen. Tjejerna i fikarummet är hårda mot sig själva. På frågan hur det är på en arbetsplats med bara tjejer, svarar de saker som: Hönsgård, tissel och tassel och avundsjuka. Du vet hur det är när det är många tjejer så blir det mycket varför ska hon och hon sa si eller hon gjorde inte så, säger Camilla Mohlin. som tycker att det har blivit mindre gnäll inom hemtjänsten på Stenhuggargatan i Centrum. Detta sedan killarna kom. Kjell Nilsson har jobbat längst inom vården sedan i början av 1990-talet. Under en arbetslöshetsperiod tvingades han att rycka in i hemtjänsten en dag då det rådde snökaos. Arbetsförmedlingen sade att det var nödläge. Jag hoppade in. Sedan blev jag kvar. Det är det bästa jobb jag har haft. Under en av Kjells semestrar vikarierade Mira Sadiqi som sedan blev kvar. Inför semestern 2006 tipsade Mira sin chef om Pär Ola som han hade jobbat med tidigare. Som också stannade. Kjell, Mira och Pär Ola är på 623:an liksom Mattias Hedman som är timanställd. Andreas på 624:an tillkom förra sommaren. Där finns även Gerry Borg. Tolv personer i varje grupp arbetar med hemtjänst. Det är alltså långt ifrån någon manlig majoritet. Jag tror att det betyder mer för tjejerna än för oss. Det hade säkert blivit samma effekt om det hade kommit in tre-fyra tjejer på en alltigenom manlig arbetsplats, säger Pär Ola Takman. Eva Dahlquist är relativt ny som sektionschef för de båda avdelningarna. Hon säger att det är en märkbar skillnad på denna könsblandade arbetsplats och andra arbetsställen hon varit arbetsledare för. Det gör skillnad med fler killar. Det är rakare kommunikation och mycket mindre skitsnack. Sedan för det med sig en del bekymmer också. Inte många, vare sig män eller kvinnor, vill bli duschade av en karl. Vilket kräver lite mer pusslande för att få ihop det. Andreas Fassbender, Pär Ola Takman, Mira Sadiqi och Kjell Nilsson. Ny förvaltning för daglig verksamhet Den 1 juli samlas övergripande verksamheter inom vård och omsorg samt individ och familjeomsorg under en ny förvaltning, sociala resursförvaltningen. Politiskt leds den av den sociala resursnämnden. Politikernas mål är att vi ska kunna utveckla och samordna verksamheter på ett bättre sätt när de ligger under en nämnd i stället för på olika stadsdelar, säger Eva Ahlgren, den nya förvaltningschefen till Eva Ahlgren Spaning. Det är anslagsfinansierade verksamheter som går in i den nya organisationen, vilket bland annat omfattar Daglig Verksamhet enligt LSS, korttidsboenden inom LSS, BoLSS och syninstruktörer. Totalt sett handlar det om ett femtiotal olika verksamheter med allt från en till 200 medarbetare, berättar Eva Ahlgren. Eva chef för ny V&Oavdelning Vård och omsorg får en egen avdelning på stadskontoret. Den 1 juli förändras den politiska organisationen av vård och omsorg. På stadskontoret inrättas en avdelning för vård och omsorg, som leds av Eva Lundberg, idag chef för FoU-enheten/Kunskapsverkstaden. Liknande avdelningar skapas samtidigt för barnomsorg och individ- och familjeomsorg. Syftet är att: Avdelningen ska skapa förutsättningar för ett bra stöd till stadsdelarna i långsiktiga planerings- och utvecklingsfrågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Avdelningen ska företräda Malmö i regionala, nationella och andra externa sammanhang Kommunstyrelsen ska med stöd av avdelningen åstadkomma bättre samordning, ledning och styrning. Den stora utmaningen för avdelningen, och kanske avgörande för att vi ska nå framgång, blir vår förmåga att kommunicera och informera såväl internt, inom Malmö stad, som externt med Malmöborna, säger Eva Lundberg. 9

10 KALENDARIUM 22 september Myten om den demografiska bomben Gerotranscendens det positiva åldrandet Lars Thornstam, sociologi professor vid Uppsala universitet. Måndag 22 september Klockan Plats: Stadshusets konferenscenter 30 SEPTEMBER Att få leva tills jag dör om ett rehabiliterande förhållningssätt Lisa Andersson, sjukgymnast och författare till boken Att få leva tills jag dör. 30 september och 1 oktober Klockan Plats: Stadshusets konferenscenter 14 oktober Livets sista tid -symtomlindring -svåra samtal -bemötande i existentiella frågor -omhändertagande av närstående Susanne Ljungrud, överläkare i närsjukvården i Ängelholm Tisdag 14 oktober Klockan Plats: Stadshusets konferenscenter 30 OKTOBER Levnadsberättelser som verktyg Bertha Ragnarsdottir, fil mag och kurator i stödteam för personer med demenssjukdom i Linköpings kommun. Torsdag 30 oktober Heldag Plats: Stadshusets konferenscenter 25, 26 & 27 NOVEMBER Vård- och omsorgsdagarna (MMM) 2008 Erfarenhetsutbytesdagar för anställda inom vård och omsorg i Malmö. Tisdag-torsdag 25, 26 och 27 november Heldagar Plats: Kockum Fritid Azars lässtunder ger mervärde Gammal kärlek rostar aldrig, Alla har vi varit små och Ingen glädje utan sorg. När Azar Akhondzadeh läser högt på Päronskogens demensboende får hon snart hjälp. Azar Akhondzadeh läser högt ur en ordspråksbok. Hon får snart hjälp av de boende. Det här är lika givande för mig, säger Azar. Vårdtagarna Asta, Inga, Ingrid och Gunborg fyller i sluten på ordspråken men när ordet glädje dyker upp börjar Asta sjunga med svag röst: Han är min sång och min glädje, han är min herre och gud, gungar hon fram. Ibland lyser de äldre upp i ett skratt, ibland korrigerar de hennes svenska uttal på ett kärleksfullt sätt, ibland väcks gamla minnen till liv. Azar har varit läsombud i två år. Det är roligt att berätta! Lyser upp Hon brukar ta sig tid med böckerna när det finns en stund över. Gärna runt frukost eller eftermiddagsfikan när de är samlade. Just att läsa för dementa är extra givande eftersom de kan lysa upp i minnen och associationer. Det blir ganska enkla berättelser och gärna roliga, korta stycken. Som Mark Levengoods Gamla tanter lägger inte ägg med barns egna beskrivningar är populär. Då skrattar dom högt, berättar Azar. Andra gånger väcks minnen eller funderingar till liv och då blir det några kommentarer kring det istället. Böckerna väljer Azar själv, eller ihop med en vårdtagare, efter bibliotekets rekommendationer. Lässtunderna hjälper mycket, dom blir lugna och sover bättre. Ibland läser jag för en man som blir orolig när han är trött, då somnar han gott, berättar Azar. Berikar ordförråd När hon läser privat så blir det däremot på modersmålet persiska. Tre snabba frågor: Varför började du i äldreomsorgen? Jag var nyfiken på sjuksköterskeyrket och bestämde mig därför att prova på att jobba inom vården. Jag trivs jättebra och har bestämt mig för att läsa vidare till sjuksköterska. Vad är det bästa med ditt jobb? Mina trevliga arbetskamrater och att läsa för de äldre, det gör dom så lugna. Hur är det att vara läsombud? Jätteroligt. Vi har glädje av det både de äldre och jag. De blir på gott humör och börjar tänka på det vi pratar om. Då väljer jag helst böcker om psykologi, om hur man bemöter folk och sådant, det tycker jag är spännande. Det är härligt att läsa! säger Azar. Det tar längre tid för henne att läsa på svenska än på persiska säger hon, men en fördel är att det berikar hennes svenska ordförråd. Ibland när jag uttalar ord fel så är det flera personer som säger till mig hur det egentligen ska vara. De blir så stolta att de kan lära mig någonting så det känns jätteroligt! säger Azar.

11 Hitta mer info på webben Mer information om vad som händer framöver finns på vårt intranät KomIn/ vård och omsorg/evenemang och seminarier. Vill du även veta mer om vad som händer inom Kompetensstegen så kan du gå in på Där hittar du det mesta som är värt att veta om Kompetensstegen i Malmö. Validering med goda betyg Sex palliativa ombud i Malmö stad har Kursen berörde bland annat omvårdnad validerat sina kunskaper. Det innebär vid livshotande tillstånd, vård vid livets att de fått 100 gymnasiepoäng för sina slut och Lindrade vård och dess historia och filosofi. kunskaper i lindrande vård. Alla klarade dessutom valideringen med mycket höga De som validerat sina kunskaper är: betyg! Marie Delin, Bo Knutsson, Monica Ihl, Vid fyra tillfällen träffade de läraren Nada Miihovilovic, Annalee Grahn och Lena Lilje vid Rönnens gymnasium. Magdalena Dahl. Valideringen bedrevs i samtalsform genom reflektion och de fick lämna in tre inlämningsuppgifter. 2 När Azar Akhondzadeh läser ordspråk för de äldre på Päronskogen får hon ofta hjälp av Gunborg och Asta som fullföljer meningarna.

12 STAFETTPINNEN 3 Hoppas på kunskapscenter Lena Fröjdlund-Göransson Lena Fröjdlund-Göransson arbetar som enhetschef för Myndighetsavdelningen och Rehab i Rosengård sedan fem år. Hon har arbetat inom vården i 30 år. Vad innebär Kompetensstegen för dig? Jag har deltagit i kurser i arbetslagsutveckling genom chefen som handledare. Det har varit mycket givande! Jag har fått tid att reflektera över chefsskap, hur man kan jobba på bästa sätt, vad som är viktigt i ledarskapet och har tagit intryck av kollegors funderingar kring ledarskap. Kursen lär dem barfotahandledning Marie-Louise Johansson och Lina Göransson från vårdeboende Bellisgården i Husie går kursen Barfotahandledning. Här diskuterar de bland annat varför olika personer reagerar som de gör i olika situationer. Det är en himla rolig kurs med mycket skratt och diskussioner, säger Marie-Louise Johansson. 17 personer går utbildningen barfotahandledning som är en form av arbetslagsutveckling inom Kompetensstegen. Utbildningen syftar till att deltagarna ska kunna fungera som samtalsledare och reflektionspartner på sin arbetsplats. Den vänder sig till vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen. Den ger väldigt mycket. Föreläsningarna ger oss svar på varför vi reagerar som vi gör, om de olika roller vi tar och vi har fått göra en personlighetstest som visar vem vi är. Det gör det lättare att förstå varför man hamnar i olika situationer, säger Marie-Louise. Det är en väldigt nyttig utbildning som ger mycket aha-upplevelser, säger Lina. Kursen varvar föreläsningar med utbyten av egna erfarenheter och idéer. Det kan tex vara att någon berättar om en situation som gjort henne arg. Snart är diskussionen igång om hur man skulle kunna lösa situationen. Bra uppslag Lina och Marie-Louise är övertygade om att de kommer att ha nytta av kurserfarenheterna i sitt arbete. Jag tror det blir lättare att arbeta i svåra situationer, säger Lina. De kommer att fungera som handledare både mot vikarier, arbetskamrater, vårdtagare och anhöriga. Men vi har inget ansvar för att lösa konflikter, säger Lina. Vi ska snarare vara goda medarbetare, säger Marie-Louise. De tycker att de har lärt sig att tackla olika svåra situationer på ett mer professionellt sätt. Alla borde få gå kursen!, säger de båda. Olika delar Kursdeltagarna har träffats åtta heldagar under våren. I den första delen handlade det om att utveckla lyhördhet i mötet med vårdtagaren. I den andra delen om att utveckla sin förmåga i att förstå när besvärliga arbetssituationer uppstår och ge handledning. Det är kommunförbundet Skåne som håller i utbildningen. De har tidigare kört den i andra kommuner. Vi har väldigt bra erfarenheter av kursen. Det handlar om att handleda i situationer som uppkommer i vardagen. Våra utvärderingar visar att kursdeltagarna känner sig stärkta i sin roll och blir mer självsäkra, säger Annica Forsgren som är projektledare på kommunförbundet. Namnet barfotahandledning då? Det togs före min tid, men jag tror att man tänker sig handledning som är nära verksamheten. Utbildningen vänder sig ju direkt till vårdpersonal istället för att vara en högskoleutbildning, säger Annica Forsgren.

13 Vad har Kompetensstegen betytt för personalen? Jag är chef för hemvårdsinspektörer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De flesta sjukgymnaster och arbetsterapeuter tog möjligheten att gå den kompletterande högskoleutbildningen Lärande, kommunikation och förändringsarbete och de har varit jättenöjda. Satsningen har påverkat hur de ser på sin roll som handledare i arbetsgrupperna. Dessutom har de erbjudits möjlighet att undervisa i rehabilitering så vi har både fått ny kompetens och praktiskt erfarenhet. Man har haft möjlighet testa det man lärt sig. Hemvårdsinspektörerna har gått kursen Professionellt myndighetsarbete där man hade fokus på yrkesrollen. Vad tycker du om satsningarna? Alldeles utmärkt! Det är bra att finns kommunövergripade utbildningssatsningar, vi hade inte haft den möjligheten till utbildning annars. Hur har det gått hittills? Jättebra. Man stannar oftare upp och diskuterar. Det har blivit en större öppenhet, man delger varandra både positivt och negativt. Vad har du för vision? Att vi fortsätter med utveckling även om Kompetensstegen försvinner! Nu finns basen och det känns bra med FoU-enheten som binder samman forskning med fältet. Jag hoppas på ett gemensamt kunskapscenter inom Malmö stad. Min vision är att vi fortsätter kompetensutvecklingen genom att ta hit föreläsare, ordna workshops och föra diskussioner inom staden - till exempel om olika yrkesroller. Tar över stafettpinnen: Jörgen Lindahl, Centrum. 4 Bättre barfota? Lina Göransson och Marie-Louise Johansson gillar kursen.

14 5 Med fokus på det friska Elisabeth Benediktson är en av Malmö stads få äldrepedagoger. Det är ett ganska nytt yrke och utbildningen finns endast på Malmö Högskola. Elisabeth arbetar på Havsuttern som aktivitetsledare och utvecklare av anhörigstödet i Centrum. Vad gör en äldrepedagog? Vi arbetar förebyggande med bland annat att bryta ensamhet genom att skapa meningsfull sysselsättning och medverka till Elisabeth Benediktson är äldrepedagog. Uppsats om kundval klar Kundval är en modell i tiden, men är det ett val för framtiden? Den frågan ställer sig sektionschef Valdemar Hansson efter att ha studerat frågan som FoU-trainee. Det var mycket intressant och jag har fått nya insikter som jag har nytta av i mitt arbete, säger Valdemar Hansson. Kundval är när vårdtagaren själv får välja vem som ska utföra hemtjänst och annan service. Den äldre får en värdecheck som berättigar till en viss omsorg, ett visst antal timmar eller en viss peng. Denna värdecheck ska lösas in hos den utförare personen vill ha. De har att välja mellan de företag och den kommunala vård som kommunen har godkänt. Systemet finns i några olika svenska städer men inte i Malmö. Ämnet är dock högaktuellt och Valdemar Hansson tror att fler kommuner snart inför det. Han har tittat på studier från de kommuner som har kundval. Det fanns mer material än jag trodde. Ändå var det relativt begränsat med utvärderingar, jag hittade ingen vetenskaplig utvärdering, säger Valdemar. Svårt välja Han säger att han egentligen är positivt till valmöjlighet men har upptäckt en del svårigheter med kundvalsmodellen. Det var att Valdemar Hansson har skrivit uppsats om kundval. de äldre inte förstått att de skulle välja, en del var inte medvetna om att de hade valt, några var för sjuka för att ta ställning, andra tyckte att informationen var svårtillgänglig. Flera tyckte att det var viktigare att välja personal än att välja företag, andra tyckte att det var viktigare att kunna påverka innehåller i den hjälp de fick. För handläggarnas del så upplevdes det tidsödande. Det förvånade mig att det var så påfallande trögt, det är inte särskilt många som valt om. Kundval inom äldreomsorgen är också mer komplicerat än jag trodde, säger han. Måste planeras Valdemar Hansson tycker att det finns frågetecken som bör utredas: Varför är det så svårt att nå ut med informationen? Har tjänstemännen den kunskap och tid de behöver? Han efterlyser också en undersökning kring informationsöverföring och valsituation. En slutsats han gör är att kvaliteten på handläggarnas arbete försämras om de inte får mer tid för merarbetet. De kommuner som överväger att införa kundval bör grundligt beakta de svårigheter som uppenbarligen förekommer, man ska vara noga med hur man lägger upp det, säger Valdemar Hansson.

15 att skapa nätverk och gemenskap. Äldrepedagoger ska leda en pedagogisk process med att ta tillvara på de äldres egna resurser och önskemål och inspirera till egna aktiviteter. Egna exempel? Jag har dragit igång sociala aktiviteter som matlag, kortspel, bokklubb och fredagsmys för de boende på Havsuttern. Det har blivit jättebra. För de som har dagverksamhet ordnar vi även utflykter, rörelseträning, frågesporter, tidningsläsning och målarkurser. Vad är det bästa med yrket? Det är så spännande och kreativt. De är härligt att se de äldre må bra! De blir friskare och gladare. Jag har sett äldre deprimerade förvandlas till aktiva lyckliga. Bara för att man blir gammal ska man inte ha tråkigt och vara ensam. Sedan tror jag att samhället tjänar på att ha friska äldre. Vad ingår i din tjänst? Jag ansvarar för den sociala och pedagogiska verksamheten i dagverksamheten. Jag vill skapa guldstuder i vardagen. En viktig del för mig är att få igång anhörigstödsgrupper, just nu är jag tjänstledig för att utveckla det i Centrum. Varför utveckla anhörigstöd? Det är en del i utbildningen och ingår i min tjänst. Anhörigstöd är jätteviktigt, att vårda närstående är både ensamt och påfrestande. Jag arbetar med att identifiera och hjälpa anhöriga att få stöd och hjälp. Genom att anhöriga känner sig trygga och genom hälsofrämjande arbete kan man medverka till att de anhöriga inte blir sjuka. Vi hoppas att Havsuttern och äldrepedagogen kommer att bli välkända även för de anhöriga. Äldrepedagogprogrammet är på 120 poäng och ges endast på Malmö Högskola. Nu finns även en påbyggnad, en fördjupning på 60 poäng. 6 Forskningsrön på kurs Vad säger aktuell forskning inom äldreomsorg? Det var ämnet för hemvårdsinspektörerna som deltog i vårens forskningscirkel. Med kursen vill man hitta en väg att förmedla forskning till verksamheten. Det känns uppfriskande att vara uppdaterad på aktuell forskning, säger hemvårdsinspektör Ulrika Berg Ridefjord. Cirkelledarna Bengt Ingvad, från Hälsa och Samhälle på Malmö Högskola, och Gittan Ekvall, från FoU-enheten, har presenterat aktuell forskning som gruppen sedan diskuterat på sina möten. Diskussionen är väldigt viktig, tanken är att det ska ge insikter och utveckling och ett ömsesidigt utbyte, säger Bengt Ingvad. Man har bland annat diskuterat om våra boendeformer svarar mot behoven, om vad som är behov för multisjuka och fått en inblick i Äldredelegationens delbetänkande Bo för att leva. Det är viktigt att följa med i vad som händer, men svårt att hinna med i det dagliga arbetet, säger Anette Olsson som arbetar i Centrum. De andra nickar instämmande. Vi höjer vår kompetens och det behövs då ärendena blir mer och mer komplexa, säger Cecilia Göransson från Limhamn-Bunkeflo. Deltagarna tycker det varit givande att reflektera över ämnet tillsammans med kollegor från andra stadsdelar. Det här är diskussioner som lyfter en intellektuellt, säger Ulrika Berg Ridefjord. Cirkeldeltagarna har också fått redskap för att själv gå vidare. På en av träffarna kom en bibliotekarie och berättade hur man söker litteratur i bibliotekets databaser. Det var väldigt givande att få en inblick i det, nu vet jag var jag ska söka. När jag studerade fanns inte ens Internet så jag är mer van vid att söka i böcker, säger Cecilia Nilsson som är hemvårdsinspektör i Hyllie. Det lutar åt att det blir en ny FoU-cirkel till hösten. Ulrika Berg Ridefjord och Cecilia Göransson.

16 Forskning& utveckling De har valt Forskningsområden Dialogmötena i forskningssamarbetet Migrationens Utmaningar gav många infallsvinklar. Utifrån dem har FoU-enheten och Malmö Högskola nu valt ut tre forskningsområden. De som kom till mötena var väldigt engagerade, berättar Jenny Malmsten på FoU-enheten. Genom att bjuda in vårdpersonal till dialogmöten ville man försäkra sig om att träffa rätt i forskningen. Det var intressant att börja bakvägen. Det visade sig att de anställdas funderingar stämmer ganska bra med vår forskningsinriktning, säger professor Marie Torstensson- Levander på Malmö Högskola. Vissa frågor kom tillbaka i olika former på alla mötena och snart utkristalliserades några möjliga forskningsområden. Tre inriktningar De tre forskningsinriktningar som nu valts ut är Mötet mellan vårdtagare och personal, Vad händer i migrationsprocessen och Individanpassad vård- och kompetensutveckling för personal. Mötet mellan vårdtagare och personal var den fråga som engagerade mest, säger Jenny Malmsten. Det handlar till exempel om hur man möts på ett bra sätt, vad det är man värderar i ett möte och hur man värderar mötets kvalitet i relation till den medicinska behandlingen. Hur mår migranter? I den andra inriktningen, Vad händer i migrationsprocessen, var ett förslag att göra en kartläggning av nyanlända migranters hälsa och hur hälsan påverkas av själva migrationen. Det tredje temat Individanpassad vård - Måltid blir guldstund med enkla medel Man kan med ganska enkla medel motverka undernäring och göra måltiden till en guldstund inom hemtjänsten. Det visar dietisten Kristina Stefanovic Anderssons studier som nu presenteras i rapporten Vikten av mat. Det lilla kan öppna för stora förändringar, säger Kristina. Kristina Stefanovic Anderssons matprojekt pågick i fyra hemtjänstgrupper i Fosie och Hyllie. Bakgrunden var att hon blev kontaktad av distriktssjuksköterskor där som upplevde att de kom in för sent när vårdtagare gått ner i vikt och drabbats av undernäring. Det visade sig att hela 30 procent var underviktiga, en siffra som inte på något sätt är unik för Malmö. Mat är så viktigt, det är en grundförutsättning för livet. Får man inte ordenlig mat så mår man sämre och livskvaliteten minskar, säger Kristina. Provade idéer Personalen i hemtjänstgrupperna utbildades i ämnet och fick själv komma med idéer hur man skulle kunna förbättra matglädjen och näringsintaget. Det är de som är experterna och vet hur det ser ut hemma hos vårdtagarna och vet vad man kan göra, säger Kristina Stefanovic Andersson som blev imponerad över alla goda idéer. Några av dem har fortsatt efter projektets slut. Det handlade bland annat om att vårdtagarna fick gå med och handla, att vårdtagare bjöds till en gemensam lokal för att äta ibland och en grupp började fira vårdtagarnas födelsedagar. Det var små förändringar som gav mer varierad kost och ökad måltidsglädje och aptit. Allt gjordes med samma personal som tidigare, det handlade alltså inte om någon utökad arbetstid. Däremot fick en del vårdtagare utökat bistånd så att det även gällde handling och mellanmål. Vi kan alltså göra väldigt mycket bara vi är överens. Kunskapen finns I sin undersökning tittade Kristina Stefanovic Andersson på kunskapen och inställningen hos personalen kring bland annat mat, undernäring och den hjälp som hemtjänsten bistår med. Det visade sig att personalen redan innan hade bra kunskap men att medvetenheten höjdes genom kursen. Hon intervjuade också vårdtagarna före och efter och testade nutritionsrutinerna på vårdtagarna. Vårdtagarna själva visade sig redan vara ganska nöjda med maten men insåg inte alltid hur viktigt det är att som äldre äta näringsrikt och att inte välja smalmat. Något som Kristina Stefanovic Andersson reagerat på är att det är så olika rutiner i olika stadsdelar. I Västra Innerstaden kan vårdtagaren få hemlagad mat fem dagar i veckan, i Rosengård endast en gång i veckan. Hon tycker även att det är förkastligt att äldre inte kan få varm mat på kvällen utan får nöja sig med ett mål per dag och kanske en kall smörgås på kvällen. Så gott som all personal, och var tredje vårdtagare, ansåg att två lagade måltider bör erbjudas. Det noterade kostintaget i grupperna visade på risk för bristfälligt energi- och näringsintag, säger hon. Hoppas på ändring I maj presenterar hon sin uppsats som också kommer att ligga på Malmö stads hemsida som FoU-rapport. Jag hoppas den leder till att beslutsfattarna ger förutsättningar för anställda att verkligen ordna bra måltider så att de äldre bibehåller sin hälsa, säger Kristina Stefanovic Andersson. Hon är förhoppningsfull, ser att det pågår förändring genom de mål Malmö satt upp. Hon har skrivit nya nutritionsrutiner för vård och omsorg som nyligen antogs av verksamhetschefer och MAS-sjuksköterskor (medicinskt ansvariga sjuksköterskor). De ska göra det enklare att förebygga undernäring men också fetma. Detta projekt visar att små förändringar som ger stora resultat är genomförbara, säger Kristina Stefanovic Andersson.

17 Jenny Malmsten och Marie Torstensson-Levander. kompetensutveckling för personal rymmer Forskning påbörjas framför allt reflektioner kring hur man kan Styrgruppen för Migrationens Utmaningar arbeta mer med ett IMER-perspektiv, hur tar beslut om hur man ska gå vidare. Forskningen sker genom ett samarbete mellan kunskap sprids och vilka erfarenheter man kan dra nytta av. Malmö stad, Malmö högskola och Region Skåne och pågår i fyra år framåt. Man tänker sig ett fortsatt samarbete med vårdpersonalen under hela perioden. Vi vill fortsätta med den nära kontakten och skapa en plattform vi kan arbeta med, säger Marie Torstensson-Levander. Det kan till exempel bli tal om löpande seminarium. Vi hoppas på en kunskapsutveckling för dem som arbetar med detta, säger Marie Torstensson-Levander. Migration betyder in- och utvandring, flyttning. Källa: SAOL IMER= Internationell migration och etniska relationer. Forskning& utveckling

18 Susanna tecknar i hemtjänsten Hemtjänst på eget språk heter ett nytt projekt i Malmö stad. Ett av språken är teckenspråk. Aina Andersson och hennes man Einar har haft hjälp från hemtjänsten i flera år. Först var det Einar som fick en stroke. Nu har båda beviljats bistånd med allt från städning till ledsagning. Hemtjänsten är numera alltid Susanna Karlsson, om hon inte är sjuk eller ledig. Hon är teckenspråkig sedan barnsben, uppvuxen med döva föräldrar och döv storebror. Aina tittar mot Susanna. Hon pekar mot sig själv, för sedan båda händerna mot hjärtat och gör därefter med tumme och pekfinger tecknet för hon/henne: jag älskar henne. Aina berättar: Förut var det svårare. Inte så lätt att förstå. Vi skrev lappar. Mycket bättre med Susanna. Henne kan jag prata med. Om jag har fått ett brev från sjukhuset kan jag fråga henne. Det är så mycket bättre när man kan tala med hemtjänsten. Idag är det åtta döva i Malmö som har teckenspråkig hemtjänst. - Det kommer att bli flera, säger Susanna Karlsson. Behovet är stort och risken för isolering är ännu större bland äldre döva än äldre hörande. De sitter hemma och har ingen att tala med på sitt språk. Att skriva lappar kan inte jämföras med kommunikation på teckenspråk. Det är stor skillnad på teckenspråk och svenska, särskilt för den äldre generationen. Susanna säger att det därför ska finnas utrymme för social tid med de boende. Hon ska kunna sitta ned för en pratstund, att ringa och beställa en tolk eller ordna en tandläkartid. De flesta av de boende har beviljats ledsagare som bistånd och Susanna står för den delen också. Susanna Karlsson började inom den vanliga hemtjänsten. För tre år sedan gick hon över till att jobba natt på Dalen på Lindängelund, landets första vårdboende för äldre teckenspråkiga döva och dövblinda. När projektet teckenspråkig hemtjänst startade gick erbjudandet till Susanna. Jag är uppvuxen i den döva världen. De här personerna jag går hem till känner jag sedan jag var barn. Aina till exempel passade mig när jag var liten. Att jag nu kan gå hem till dem och hjälpa dem betyder jättemycket för mig. Att alla vårdtagare känner henne har flera fördelar, men också baksidor. Det har hänt att vårdtagare har ringt hem till hennes mamma om hon varit en kvart försenad. Eller att de ringt hem till hennes texttelefon på hennes lediga helg. Eller att vårdtagare vill tala hemtjänst med henne när hon besöker dövas förening med sin mamma. Jag får hela tiden kämpa med att sätta gränser. Och det börjar bli bättre. Det är inte längre någon som störtar fram till mig och talar hemtjänst om jag besöker dövas förening med min mamma. Det har jag förklarat, att där är jag på fritiden, inte i jobbet. 18 Möten mellan generationer Näktergalen Senior är ett socialt projekt för att skapa möten mellan studenter på Malmö högskola och äldre i Malmö. Projektet vänder sig till studenter som läser till äldrepedagoger och socionomer på Malmö Högskola och till personer som är 70+ i Fosie och Södra Innerstaden. Näktergalen Senior är ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö högskola och har sin förebild i ett mentorsprojekt mellan högskolestudenter och skolbarn. Vi ville prova att skapa möten också med en äldre generation. Vi tror att det kan vara lärorikt och givande för båda parter. Vi ser det här som ett positivt projekt som kanske i något fall också kan bidra till att minska social isolering, säger Sergio Cisternas från Södra Innerstaden som tillsammans med Eva Wiman i Fosie ligger bakom projektet. Peter Andersson är 25 år. Han går sjätte terminen och anmälde sig till projektet när han insåg att han inte känner några äldre över huvud taget. John Wedel är 72 år och fick höra talas om projektet i ett brev som skickades hem. Han är en föreningsmänniska som deltar i det mesta han har möjlighet till. Det här lät spännande och det har det varit också. Hur ska vi kunna fördriva fyra timmar ihop, tänkte jag. Men sedan bara gick tiden, säger John Wedel Projektet startade i januari och pågår terminen ut. Tanken är att seniorer och studenter ska träffas ett par gånger i månaden, vilket John och Peter har levt upp till. Tusen kronor har de fått i aktivitetsbidrag. De har varit på puben, träffats hemma hos varandra, de har varit på teater och besökt högskolan. Framför allt pratar vi mycket. Jag berättar om mitt liv och Peter om hur det är att vara ung idag, säger John. Man blir ganska snabbt av med stereotypa uppfattningar. John är ju mer aktiv än vad jag är, säger Peter.

19 Aina Andersson och Susanna Karlsson Bättre samspel med Marte Meo Två LSS-boenden i Kirseberg prövar nu Marte Meo som arbetsmetod. Även cheferna arbetar med Marte Meo för att bli bättre arbetsledare. Marte Meo är ett redskap för att utveckla samspelet och kommunikationen mellan människor. Sedan några år tillbaka är det en vanlig metod i Daglig Verksamhet inom LSS. Ett nytt steg tas nu när även medarbetare på LSS-boenden i Kirseberg och Limhamn- Bunkeflo får möjlighet att utbilda sig i metoden. Vardagliga situationer tillsammans med boende filmas och analyseras sedan tillsammans med en Marte Meo-vägledare. På våra boenden bor många personer med grav utvecklingsstörning. Det gäller att inte gå för fort fram utan att vänta in, Johanna Johansson och Marie Javenfeldt. berättar Marie Javenfeldt. Medarbetarna filmar situationer som de vill få att fungera bättre, som att någon ska lära sig borsta tänderna. Vad var det man gjorde när det fungerade bra? säger Johanna Johannson. Hon och Marie Javenfeldt är enhetschefer för vardera fyra LSS-boenden för personer med utvecklingsstörning. De går också själva en Martee Meo-utbildning, något som är ovanligt bland arbetsledare i Malmö stad. Vi filmar arbetsplatsträffar för att försöka utveckla dem ytterligare. Till en början är det ganska hemskt att se sig själv. Och framför allt att höra sin röst. Men de gäller att tänka bort det. Grunden i Marte Meo är att ta fasta på det friska, det som fungerar, säger Johanna Johansson som tror att Marte Meo-metoden kan fungera inom de flesta områden som rör möten mellan människor. Vår förhoppning är att fler verksamheter kan få gå på utbildningen, säger Johanna Johansson. 19

20 Maria Pamred och Emina Ljaic gör snabba mellanmål efter Louise Follins (förklädet) instruktioner. 20 Här väljer personalen sin arbetstid Ulrika Malmgren, Johanna Johansson och Marie Javenfeldt. I Kirseberg har personalen på åtta LSSboenden börjat med en egen arbetstidsmodell. 21 medarbetare med deltid har kunnat välja önskad tjänstgöringsgrad. Sedan projektet startade i september har Ulrika Malmgren ökat sin sysselsättning från 75 till 100 procent. Nu får hon heltidslön. Hon är schemalagd som vanligt på sina 75 procent och får fylla upp med inhopp när hon kan och när det behövs i verksamheten. Inhoppen kan ske på samtliga åtta boenden. Men det är ganska sällan Ulrika behöver lämna Högemöllegatan där hon har sin fasta placering. Det blir någon gång i månaden. Det är ett par stycken som inte så gärna vill lämna den egna arbetsplatsen. Och hittills har de faktiskt lyckats att fylla upp sin tid ändå, utan att behöva hoppa in på andra ställen. Ulrika Malmgren är den som har ansvar för rapporteringen. Tiden hon lägger ned på rapportering kan hon räkna till godo. Detsamma gäller om hon går en utbildning på en ledig dag. Medarbetarna har rätt att pendla mellan 25 timmar plus och 25 timmar minus. I början var alla rädda att hamna på minus och tog alla pass de kom åt. Så då låg de flesta på rätt mycket plus. Men nu börjar vi att hitta nivån så det börjar jämna ut sig, säger Ulrika Malmgren. Projektet ska utvärderas till hösten. Det mesta talar för att det permanentas. Arbetsledarna på LSS-boendena, Marie Javenfeldt och Johanna Johansson, ser redan flera fördelar. Antalet vikarier har minskat med 40 procent och kontinuiteten för de boende har ökat liksom samhörigheten mellan arbetsplatserna. Totalt sett har lönekostnaderna minskat något, säger Johanna Johansson.