Joakim Andersson Tobias Jakobsson. Arbetskooperativ. När är de ett alternativ? Workers Co-operatives. When are they an option?

Transkript

1 Joakim Andersson Tobias Jakobsson Arbetskooperativ När är de ett alternativ? Workers Co-operatives When are they an option? Företagsekonomi D-uppsats Termin: Handledare: VT10 Margareta Bjurklo

2 Sammanfattning Uppsatsen handlar om ekonomiska föreningar, kooperativ och Värmlandskooperativen. Värmlandskooperativen, som är en del av den rikstäckande organisation Coompanion, arbetar med rådgivning för ekonomiska föreningar. De arbetar på uppdrag och är finansierat av bland annat EU och Tillväxtverket. En anledning är att beslutsfattare inom EU och Sverige har en positiv bild av kooperativ och ekonomiska föreningar och tycker att en ökning av ekonomiska föreningar är ett bra sätt att öka företagandet i Sverige. Ekonomisk förening är en företagsform där ägarna (alltså dess medlemmar) inte är personligt betalningsansvariga för företagets skulder och där det krävs att man är minst tre medlemmar som står som ägare till företaget. Den enda kapitalinsatsen som krävs är att alla medlemmar lägger lika mycket, vilket kan vara så lågt som en krona. För att få svar på vår frågeställning om när ekonomiska föreningar är ett alternativ har vi gjort delvis strukturerade intervjuer med representanter från ekonomiska föreningar och handelsbolag, en jurist och en anställd som arbetar som rådgivare för konventionella företag på Värmlandskooperativen. Anledningen till att konventionella företagare väljer att starta arbetskooperativ och ekonomiska föreningar grundar sig på att vilja undvika det personliga betalningsansvaret i enskilda firmor och handelsbolag. Samtidigt finns problematiken med skatter och att den privata ekonomin sammanblandas med företagets ekonomi i dessa företagsformer och detta vill gärna undvikas. Ett stort problem som ekonomiska föreningar och kooperativ möter ute i näringslivet är en skepsis mot dess företagsform och det kan upplevas som att det utövas påtryckningar från övriga näringslivet, banker och i vissa fall till och med myndigheter som säger att aktiebolag är den rätta bolagsformen för alla. För att hitta de fall där ekonomisk förening alltid är bättre måste man ta ställning till hur man ser på ägarförhållandena. Vill man att ägarna ska vara en kategori av utbytbara människor är ekonomisk förening bra anpassad till detta. Söker man däremot att själv äga suverän rätt över ledningen i företaget skulle aktiebolag rekommenderas som den mest optimala företagsformen.

3 Abstract This paper deals with cooperatives and Coompanion. Coompanion are advisors for cooperatives in Sweden and exist all over the country. This is done as a project that is funded by the EU and the Swedish government. This is because policy makers in Europe and Sweden have a positive attitude towards cooperatives and think that an increase in cooperatives is a good way to increase entrepreneurship in Sweden and the EU. Coompanion works with social enterprises as well as conventional businesses. In Swedish cooperatives the owners (or members) are usually not personally liable for the payment of the company s debts. There need to be three members registered as owners of the company. The only requirement regarding investment is that every member contributes as much as the others, this contribution have no lower limit. A cooperative is characterized by democratic ownership, where everyone has equal say. The owners of a cooperative should be a category of people rather then specific people who want to run the business on their own. The statutes govern who has a claim at being a member and who does not. The reason that conventional entrepreneurs choose to start cooperatives in Sweden is often based on the desire to avoid the personal liability of the company s debts. This can also be achieved by creating a limited liability company but that requires a much larger investment in equity. A big concern for cooperatives in the business world is that they are often met with skepticism. People in the business world have a tendency to automatically assume that a limited liability company is the right choice no matter what. To find out when worker s cooperatives are better suited the key is to define their ownership. If you see a category of people as owners of the company than a worker s cooperative is beneficial. If there s a few people that want supreme right, then for example a limited liability company is better suited.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion till kooperativ Introduktion till ekonomisk förening Coompanion/Värmlandskooperativen Problembakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Avgränsning Metod Vetenskapligt synsätt Vetenskaplig ansats Vetenskapligt angreppssätt Datainsamling/Intervjumetod Urval Våra respondenter Trovärdighet Referensram Allmänt om ekonomisk förening Bildandet av ekonomisk förening Kooperativen De kooperativa principerna Aktiebolag Handelsbolag Teori Kort sammanfattning av teorin Empiri Motiv för ekonomisk förening Nackdelar med ekonomisk förening Starka skäl till aktiebolag Handelsbolag minskar Coompanion/Värmlandskooperativen Tolkning Ekonomisk förening kan vara ett alternativ Aktiebolag hägrar Handelsbolag på kraftig nedgång Coompanion/Värmlandskooperativen Slutsats Reflektion Källförteckning Bilaga

5

6 1 Inledning Inledande går vi kort igenom vad ett kooperativ, ekonomisk förening, Värmlandskooperativen och Coompanion är. Vidare presenteras problembakgrund, problemdiskussion, syfte och frågeställning upp. 1.1 Introduktion till kooperativ Det som betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt. Kooperativ kan egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska föreningar är det som är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter det demokratiska ägandet. Det finns olika typer av kooperativ (Coompanion 2010a). Den kooperativa formen som denna uppsats främst riktar sig mot är arbetskooperativ. Ett arbetskooperativ syftar till att skapa anställningar åt dess medlemmar. Arbetarna har kontroll och är ägare till företaget och får därmed större inflytande över sin arbetsplats gentemot en vanlig anställning. Arbetskooperativ finns oftast inom kunskaps- och tjänstesektorn. Som en form av arbetskooperativ finns även personalkooperativ som ofta är verksamheter som traditionellt drivs inom offentlig sektor där personalen genom entreprenad tar över verksamheten och driver den i kooperativ form (Coompanion 2010a). Den företagsform som i regel är bäst lämpad till att driva kooperativ i är ekonomiska föreningar. 1.2 Introduktion till ekonomisk förening En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar, som alltså är ägare till den ekonomiska föreningen, kan såväl fysiska som juridiska personer vara. Utgångspunkten är att det ska finnas ekonomisk nytta med föreningen, exempelvis genom att producera varor eller tjänster. Till skillnad från en ideell förening där medlemmarna inte ska dra någon ekonomisk nytta av föreningen. Lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667) är anpassad till det gemensamma ägandet samtidigt som ekonomiska föreningar, liksom aktiebolag, 4

7 är juridiska personer. Detta innebär bland annat att medlemmarna inte är personligt ansvariga för föreningens skulder och andra förpliktelser utöver den inbetalda medlemsinsatsen. Däremot kan de som sitter i styrelsen, bli personligt ansvariga om de missköter sitt uppdrag. Gällande ansvarsfrågan liknar aktiebolaget och den ekonomiska föreningen varandra medan andra företagsformer som handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor skiljer sig på det sättet att ägare till företaget även har ett personligt ansvar för företagets skulder och förpliktelser. Andra likheter med aktiebolag är att beslut tas i en bolags- eller föreningsstämma och att det krävs (fram till den förste juli 2010) en auktoriserad eller godkänd revisor. Varje medlem betalar en insats och vanligtvis en årlig medlemsavgift. Insatsens storlek beslutas av medlemmarna själva. Samtliga medlemmar har en röst vardera vid föreningens stämmor oberoende av det satsade kapitalet en medlem betalat in. Det spelar ingen roll om du investerat mer än andra medlemmar, alla ska ha lika rösträtt i föreningen. Det är detta som är demokratiskt företagande. 1.3 Coompanion/Värmlandskooperativen Coompanion är en organisation som arbetar i hela landet som företagsrådgivare för ekonomiska föreningar och de är verksamma i 25 län i Sverige. Värmlandskooperativen är föreningen som bedriver verksamheten i Värmland och har kontor i Karlstad. Värmlandskooperativen har 4 anställda och Coompanion har i hela landet 110 anställda varav de flesta arbetar som företagsrådgivare och är experter på demokratiskt företagande. Under 2009 fick personer information av Coompanion, 5000 tog del av företagsrådgivning och 568 nya företag blev till. Coompanion finansieras till två tredjedelar regionalt av företag, offentlig sektor, konsultintäkter och EU-medel. Tillväxtverket står för en tredjedel. Finansieringen från Tillväxtverket möjliggör att Coompanion kan erbjuda kostnadsfri rådgivning (Coompanion 2010b). 5

8 1.4 Problembakgrund Ekonomisk förening är enligt Coompanion den företagsform som har snabbast ökningstakt av alla former för företagande. Ekonomiska föreningar startas i allt fler branscher. Tillväxttakten räknat i antal ekonomiska föreningar var under åren 1997 till procent, att jämföra med aktiebolag som under samma period ökade med 18 procent och de enskilda firmorna med 17 procent. Nedanstående tabell visar på statistik som återfinns i information från Coompanion. Enligt Coompanion grundar sig statistiken de får från SCB på de ekonomiska föreningar som under året betalat in moms och/eller arbetsgivaravgifter. Detta framgick inte i Coompanions broschyrer (Coompanion 2010b). Tabell 1. Statistik från Coompanion Statistik från Coompanion (från SCB:s företagsregister) År Enskild firma Aktiebolag Ekonomisk förening Alla företag Förändring 21% 23% 47% 20% Förändringen är helt klart större när det gäller ekonomiska föreningar men de är så mycket färre till antalet att det är svårt att veta vad det innebär, eftersom antalet är så litet kan tillfälliga uppgångar få väldigt stor påverkan. Ökningen i förhållande till sig själv är stor men i förhållande till alla företag har det varit en ökning från att 0.57 % av totala antalet företag till 0.70 % av totala antalet företag. Coompanions statistik visar en kraftig ökning av ekonomiska föreningar. Enligt Bolagsverket statistik över totala antalet ekonomiska föreningar har de ökat med 30 % från 1997 till Ökningen från 2000 till 2009 har varit 7,5 %. Under samma tidsperioder har aktiebolagen i Sverige ökat med 22 % respektive 27 %. I nedanstående tabell finns samma statistik om företag enligt Bolagsverket. 6

9 Tabell 2. Statistik från Bolagsverket Statistik från Bolagsverket År Enskild firma Aktiebolag Ekonomisk förening Alla företag Förändring 36% 22% 30% 22% Coompanions statistik baserar sig på de företag som under året har betalat in moms och/eller arbetsgivaravgifter. Enligt Bolagsverket finns det idag omkring ekonomiska föreningar och ökningen har inte varit högre än 10 % i hela landet sedan år 2000 och inte mer än 1 % i Värmland. Vilken statistik som är bäst för de som propagerar för ekonomiska föreningar kan diskuteras, är det bättre med en hög procentuell ökning eller att det finns fler företag som drivs som ekonomiska föreningar. Enligt Coompanion registreras omkring 750 ekonomiska föreningar per år vilket stämmer bättre överens med den statistik som Bolagsverket tillhandahåller. 1.5 Problemdiskussion Malin Siwe (2010) skrev en debattartikel i DN angående Coompanions arbete där hon framför sin åsikt att Coompanions rådgivande roll mot enbart ekonomiska föreningar innebär dyra nya företag. Malin Siwe tycker att de 536 nya företag som skapats under ett år inte är tillräckligt för att bidraget på 100 miljoner ska vara befogat. Vad är det som är så bra med ekonomiska föreningar att det krävs en separat organisation som behandlar de nyföretagare som vill skapa ekonomiska föreningar. Vidare frågar sig Malin Siwe om det finns något skäl att lägga så stora resurser på en liten företagsform. En som är mycket positivt ställd till ekonomiska föreningar och kooperativt företagande är Värmlandspolitikern, socialdemokraten och före detta ordföranden i Värmlandskooperativen Ann-Kristin Johansson. Ann-Kristin Johansson (2010) uttrycker på sin blogg på Värmlands Folkblad att alla partier anser att kooperativa företag är spännande och ligger rätt i tiden. Många vill, enligt henne, starta kooperativa företag för att dela på ansvar, problem och glädje. Medlemmarna har själv makten över det egna arbetet och kan själv vara 7

10 med och förfoga över det ekonomiska överskott som skapas. Detta tillsammans skapar en trygghet, och alla är medansvariga för den egna arbetsplatsen. En annan som har åsikter om företagande är Kenneth Krantz (2010) som är regionchef för Svenskt Näringsliv i Göteborg uttalar sig i Göteborgs Fria Tidning angående vad han menar att det viktigaste när man ska starta ett företag är. Nämligen att välja en form som passar. Själv ser han aktiebolag som det främsta alternativet. Då skiljer man mer på bolaget och den egna personen. Det är den mest utvecklade, många väljer det och det betyder att många har funnit det bäst, säger han. Jag har själv suttit i styrelser för ekonomiska föreningar, men jag tycker inte att det är den optimala formen för ett företag. Och handelsbolag innebär ett solidariskt ansvar som kan vara riskfyllt. Aktiebolag kräver dock att man har ett aktiekapital och det är det inte alla som har, så det är inte ovanligt att man startar en enskild firma och sedan byter till aktiebolag. 1.6 Frågeställning Vad utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och när är de ett alternativ? 1.7 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som, relativt andra bolagsformer, utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och få förståelse för när de är ett bra alternativ till andra företagsformer. 1.8 Avgränsning Värmlandskooperativen och Coompanion jobbar med såväl konventionellt företagande som socialt företagande. Vår uppsats behandlar endast konventionellt företagande då det sociala företagandet har många aspekter som inte är ekonomiska. 8

11 2 Metod Metoder är arbetsredskap, som i olika grad använder sig av diverse metodiska principer: analytiska principer samt system- och aktörsprinciper. Vi kan med fördel kombinera kvalitativa och kvantitativa element i en och samma undersökning. Principiellt finns det heller inte något konkurrensförhållande dem emellan. Däremot kan de med sina starka och svaga sidor stärka varandra. Utifrån detta är det också naturligt att betrakta valet av metod som en fråga om vilken metod som passar bäst för att belysa just det problemområde vi är engagerade i. Detta innebär inget principiellt men väl ett strategiskt val utifrån problemställning, resurser och eventuell forskningserfarenhet (Holme & Solvang 1996). 2.1 Vetenskapligt synsätt I vårt vetenskapliga synsätt inspireras vi av ett hermeneutiskt synsätt. Det centrala inom hermeneutiken är tankegångar kring den subjektiva verklighetsuppfattningen, förståelsen och tolkningen. Kunskap skapas genom förståelse och tolkningen är det redskap som används för att analysera. Ett begrepp som hermeneutiker ofta använder sig av är den hermeneutiska spiralen, där fenomen genom löpande tolkningar och omtolkningar kan sättas in i större helheter. Kunskapen blir då större och allt mer inträngande (Johansson Lindfors 1993). Tolkningen i vår uppsats kommer att präglas av den förförståelse vi själva har inom ramen för uppsatsämnet. Detta innebär att det efter vår förförståelse kommer att vara en subjektiv tolkning av materialet. Vår förförståelse har under uppsatsprocessen hela tiden utökats och därmed gett nya möjligheter till tolkningar. Efter att vi genomfört en intervju har vi fått ytterligare förståelse och utökat vår förmåga att tolka materialet. Detta gör att vi i viss mån sluter oss till den hermeneutiska skolan utan att för den skull anamma synsättet fullt ut. 2.2 Vetenskaplig ansats Vi har valt att arbeta med induktiv ansats till uppsatsskrivandet. När vi arbetar induktivt utgår vi från en händelse och försöker därigenom sluta oss till generell kunskap. Detta tillvägagångssätt används ofta vid explorativa undersökningar, där man på basis av ett mindre antal personers upplysningar vill säga något generellt. 9

12 Induktion kallas upptäcktens väg och är ett tillvägagångssätt utifrån vilka vi kan dra vetenskapliga slutsatser (Andersen 1998). En induktiv ansats passar där förhållandena inte är klart definierade utan vi är mer osäkra på vad som är relevanta förhållanden. Oberoende om man valt en induktiv ansats eller inte bör man ha en analytisk ansats som går ut på att så långt som möjligt uttryckligen skapa klarhet i sina förväntningar och antaganden innan data samlas in (Jacobsen 2002). Det finns tre tolkningsnivåer när man arbetar med induktiv ansats. På den första nivån ger respondenten sin tolkning av verkligheten, på den andra nivån tolkar forskaren informationen och på den tredje gör läsaren sin tolkning (Jacobsen 2002). 2.3 Vetenskapligt angreppssätt Holme & Solvang (1996) skriver om kvalitativ metod som vi valt att använda oss av i uppsatsen. Att vi väljer det beror på att vi vill fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes speciella livssituation. Att använda sig av kvalitativt angreppssätt grundar sig på att det finns vissa företeelser som man inte kan förstå om man inte sätter sig in i situationen och ser den ur de undersöktas situation och försöker se världen ur hans eller hennes perspektiv. På så sätt försöker vi studera fenomenet inifrån. Med utgångspunkt från detta försöker vi skapa en djupare och mer fullständig uppfattning av det vi studerar. Kvalitativa ansatser är flexibla. Utgångspunkten är enligt Jacobsen (2002) alltid i en problemställning som ska belysas. Denna problemställning har ändrats allt eftersom att vi fått veta mer och först i det senare skedet av uppsatsskrivandet utkristalliserade sig problemställningen. Detta gjorde processen interaktiv och innebar att vi kan gå tillbaka och ändra problemställningen och datainsamlingsmetoden under undersökningens gång. Skiljelinjen mellan datainsamling och analys kan vara oklar och vag eftersom data analyseras efter hand som vi får in de och utifrån denna analys kan vi sedan ändra den fortsatta datainsamlingen. 2.4 Datainsamling/Intervjumetod Inom den kvalitativa ansatsen har vi valt att använda oss av delvis strukturerade individuella intervjuer för att samla in data. Individuella besöksintervjuer är ofta 10

13 tidskrävande att genomföra, vilket gör det viktigt att vara ute i tid. Man måste först hitta personer som är intresserade av att ställa upp på en intervju och därefter avtala om tid och plats att genomföra intervjun på. Besöksintervjuer kan ofta ge stora datamängder, vilket gör det viktigt att begränsa så man inte får en stor mängd data som är svår att överblicka (Jacobsen 2002). Vi genomförde alla våra intervjuer som besöksintervjuer. Varför vi valt att huvuddelen av intervjuerna ska vara via besöksintervjuer är för att det blir en personlig stämning i mötet. Det skapas även en förtrolig stämning, vilket är svårare i till exempel en telefonintervju. Några undersökningar visar även att i en telefonintervju är det lättare för intervjuobjektet att ljuga. Detta medför enligt Jacobsen (2002) att det är lättare att få till stånd ett givande, öppet samtal vid besöksintervju än vid telefon. Av denna anledning är det ofta olämpligt att använda telefonintervju om undersökningen innehåller många öppna frågor. Detta är det argument vi använder oss av för att inte välja telefonintervju när vi ska genomföra öppna, personliga intervjuer. Intervjuerna som genomfördes var till viss del strukturerade. Där vi hade en mall av frågor vi har tänkt använda oss av, där intervjuobjektet sen kan röra sig fritt emellan. Själva tillvägagångssättet har varit att vi haft en lista med punkter (se bilaga) som vi skjutit in vid behov men för det mesta har respondenterna själva talat fritt och vi har checkat av de frågor vi fått relevanta svar på. Under intervjuns gång skrev vi, som Andersen (1998) skriver om, ner korta anteckningar som vi sedan gjort till en text direkt efter intervjuns slut. Ett problem som Lekvall och Wahlbin (2001), precis som Jacobsen (2002), tar upp med personliga intervjuer är att de kan vara tids- och kostnadskrävande. Dessa problem har vi inte upplevt eftersom att samtliga respondenter är verksamma i Karlstad. Två av intervjuerna genomfördes dessutom på universitetet vilket var bekvämt och gjorde att vi inte alls upplevde att själva intervjuerna var tids- eller kostnadskrävande Urval Vi ville först och främst vända oss till Värmlandskooperativen och ekonomiska föreningar för att se vad de har att säga om bolagsformen och undersöka om de är positivt inställda till ekonomiska föreningar. Tanken var att intervjua rådgivare som normalt inte jobbar med ekonomiska föreningar. Här stötte vi på ett 11

14 problem i form av att dessa rådgivare varit oerhört svåra att få kontakt med. Den organisation vi främst velat ha tag är Nyföretagarcentrum i Karlstad. Vi har skickat mejl och ringt både kontoret och den ansvariga vid flera tillfällen utan någon lycka. Med avseende på den motstridiga statistik vi upplevde mellan Coompanion och Bolagsverket tillfrågades huvudkontoret som kunde besvara våra frågor. Vår urvalsprocess har till viss del präglats av anvisningsurval, så kallat snöbollsurval, och till viss del av bedömningsurval. Anvisningsurval innebär enligt Lekvall och Wahlbin (2001) att man först slumpmässigt väljer ut en respondent som sedan rekommenderar nästa. Vi har inte praktiserat detta fullt ut utan egentligen fått flera anvisningar från vår enda startpunkt. Efter att vi varit i kontakt med Värmlandskooperativen hjälpte de oss att hitta respondenter som vi bedömde passade bra till vår uppsats. Dessa respondenter skulle helst vara företagare som haft funderingar kring olika företagsformer Våra respondenter Företag 1 är en ekonomisk förening bedriver verksamhet som går ut på att stödja föreningslivet med hjälp av lagförsäljningen och föreningsförsäljning. Detta går ut på att de hjälper föreningar med att bygga på sina lagkassor med hjälp av försäljning. Försäljningen fungerar som så att företaget bistår med produkter som föreningarna kan sälja till marknadsmässigt pris där de själva behåller 30 % av försäljningen. Affärsidén kommer från att företagarna själva kommer från föreningslivet och har upplevt att det saknas möjligheter för lagen och föreningarna att få in pengar. Företag 2 är ett handelsbolag som tillverkar och säljer slitstarka och vattentåliga underskåp och bordsskivor till bordskaffemaskiner. Affärsidén kom fram för att de märkte att det säljs många bordskaffemaskiner och att företag inte alltid har ett lämpligt ställe att förvara dessa på. Då passade det bra att börja sälja möblemang som lämpar sig väl för detta. Företaget är inte tänkt att vara någon huvudsyssla utan något som körs vid sidan om en vanlig anställning för att skapa kapital och lärdom om företagande inför eventuell framtida näringsverksamhet. De bedömer inte att marknaden är tillräckligt för stor att kunna leva på det. 12

15 Företag 3 är ett företag som består av två olika ekonomiska föreningar. En förening där konsultverksamheten ligger och en förening där projektverksamheten ligger. Konsultverksamheten handlar främst om att få näringslivet och den offentliga förvaltningen att bli bättre när det kommer till mångfaldsfrågor Projektverksamheten håller bara på med projekt. Bland annat ett som hjälper invandrarkvinnor att starta eget och en öppenmottagning för kvinnor som blivit utsatta för förtryck. Företag 4 är ett nätverk i Karlstad och Hammarö kommun för kvinnliga företagare som drivs som ekonomisk förening. Det är ett forum där kvinnor kan träffas, mingla, knyta kontakter och bygga nätverk med andra kvinnliga företagare i kommunerna. Tanken är att kvinnorna ska träffas på nätverksmöten en gång i månaden. Jurist som är anställd av Coompanion, under 2010 är han deltidsanställd på Värmlandskooperativen. Han har jobbat med ekonomiska föreningar och kooperativ sen 1987 då han började sin kooperativa karriär då han blev delaktig i ett projekt för kooperativt företagande. Redan när han studerade skrev han en uppsats om ekonomiska föreningar. Anställd av Värmlandskooperativen som rådgivare sedan 2009 och är alltså relativt ny när det kommer till kooperativ och ekonomiska föreningar. Tidigare har hon jobbat som företagsrådgivare på bank, där hon varit i kontakt med en hel del olika företag Trovärdighet Problemet med att få valid information är enligt Holme och Solvang (1996) mindre i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa studier eftersom det finns en mycket större närhet till det eller den som studeras. Angreppssättet ger möjligheter för enheten att själv kunna styra sin medverkan. Här kan det uppstå problem. Den som genomför undersökningen kan uppleva situationen på ett felaktigt sätt, där man kanske inte förstår de motiv och signaler som respondenten sänder. 13

16 Ett problem uppstår också gällande beteendet under intervjun, får man mest valid information genom att vara passiv eller aktiv? Genom att finnas där påverkar man miljön och frågan blir då hur man ska bete sig för att effekten av ens deltagande ska bli så liten som möjligt. Hänsyn får tas till hur man själv fungerar i liknande situationer. Närheten mellan forskarna och respondenten kan också i sig utgöra ett problem genom att skapa förväntningar. Undersökningens enheter kan bete sig som de tror att forskaren förväntar sig och därmed inte bete sig som de vanligtvis gjort. Man måste vara medveten om att denna situation kan uppstå. Vi upplevde att intervjuerna flöt på bra och respondenterna var bekväma och vi kunde vara relativt passiva och få svar på våra frågor utan att behöva styra intervjuerna allt för mycket. Informationens pålitlighet ska kunna säkras och detta görs genom den växelverkan mellan forskare och undersökningsenhet som uppstår i en kvalitativ undersökning. Genom växelverkan kan det växa fram en ständigt bättre, djupare och mer nyanserad bild av det fenomen som studeras (Holme & Solvang 1996). Innan intervjuerna genomfördes upplevde vi att det fanns risk för att uppsatsen skulle påverkas negativt av att vi tog kontakt med respondenterna genom Värmlandskooperativen. Vi var rädda för att de på grund av det skulle vara överdrivet positivt inställda till ekonomiska föreningar på ett sätt som inte skulle avspegla verkligheten. Efter intervjuerna konstaterade vi att utfallet inte blev som vi befarade utan fick intressanta svar från de olika synvinklar som vi var ute efter. 14

17 3 Referensram I detta kapital ges lite förutsättningar med tanke på lagstiftning för att bättre förstå de olika företagsformer som finns och vad som är utmärkande med dem. De företagsformer som vi går igenom i kapitlet, samt inom parentes hur många det enligt Bolagsverket (2010b) finns idag, är: Ekonomisk förening och kooperativ (12 475) Aktiebolag ( ) Handelsbolag (85 232) 3.1 Allmänt om ekonomisk förening För att kunna starta en ekonomisk förening krävs att man är minst tre medlemmar, kan vara både fysiska och juridiska personer. Medlemmarnas ansvar begränsas till det kapital som satsas i föreningen. En ekonomisk förening har som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i. Medlemmarna kan ha olika roller i den ekonomiska föreningen som till exempel, konsument, leverantör eller genom att delta med egen arbetsinsats. Demokrati speglar ekonomiska föreningar då den är öppen och att varje medlem har en röst, vilket är den kooperativa idén (Bolagsverket 2010a). Den ekonomiska föreningen är enligt lagen om ekonomiska förningar (SFS 1986:667) en juridisk person och svarar för förpliktelser som föreningen åtar sig. Det finns dock undantag då inte föreningen bär ansvaret, det är om en förpliktelse uppkommer före registreringen i föreningens namn. Ansvaret för sådana händelser svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden och de svarar solidariskt för förpliktelsen. Efter registreringen är det föreningen som bär ansvaret. Om antalet medlemmar i föreningen understiger tre och om inte antalet medlemmar återställs inom tre månader ska styrelsen, om inte stämman beslutar att föreningen ska gå i likvidation, ansöka hos rätten att föreningen ska gå i likvidation. Om nu styrelsen inte fullgör detta, kommer de och andra som har vetskap om att likvidation inte har skett trots tvånget enligt lagstiftningen, svara solidariskt för de förpliktelser som uppkommer i föreningens namn. En 15

18 styrelseledamot kan dock komma stå utanför detta ansvar om han kan visa att försummelsen från hans sida inte beror på slarv. 3.2 Bildandet av ekonomisk förening Medlemmarna ska enligt lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667) bestämma vilka stadgar som ska gälla för föreningen. I den ekonomiska föreningen ska det bland annat anges: Föreningens namn Den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte Ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art Antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer, samt tiden för deras uppdrag Vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma Vilken tid den ekonomiska föreningens räkenskapsår ska omfatta Man ska även i stadgarna ange vilken insats varje medlem ska bidra med, och även hur mycket en medlem får bidra till den ekonomiska föreningen utöver den del han är skyldig att delta med. Det ska också framgå i stadgarna hur grunderna för fördelning av vinsten ska ske, samt hur man ska behandla föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses. 3.3 Kooperativen Ett kooperativ är en fristående sammanslutning av personer som av fri vilja samverkar för att tillgodose sina ekonomiska, sociala och/ eller kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag. Det som betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt. Kooperativ kan egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska föreningar är det som är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter det demokratiska ägandet. Det finns olika typer av kooperativ, de vanligaste är arbetskooperativ, konsumentkooperativ och producentkooperativ. (Coompanion 2010a) De kooperativa principerna De kooperativa principerna är riktlinjer för hur de ekonomiska föreningarna ska omsätta värdering till handling. De olika principerna är: 16

19 1. Ekonomiska föreningar är frivilliga organisationer. De är öppna för alla som kan använda deras tjänster, vilket regleras i stadgar, och ta på sig medlemskapets ansvar utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politik eller religiös övertygelse. 2. Ekonomiska föreningar är demokratiska företag som styrs av sina medlemmar/ delägare, utifrån principen en medlem en röst. 3. Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till ekonomiska föreningars kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Företagets överskott kan användas på olika sätt så som: utveckla företaget fördelas i form av förmåner för medlemmar fonderas för särskilt ändamål 4. Ekonomiska föreningar är fristående företag som styrs av delägarna. Om de ingår avtal med andra företag eller organisationer, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller företagets självständighet 5. Kooperativ erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina företag. 6. Kooperativ tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta/ samverka på lokal, regional, nationell samt internationell nivå. 7. Kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna. (Coompanion 2010a) 3.4 Aktiebolag Aktiebolag och ekonomiska föreningar påminner en del om varandra. I båda bolagsformerna är ägarna (eller medlemmarna) begränsat ansvariga och behöver därmed inte stå för företagens skulder. Fordringsägare kan inte kräva dig som ägare på dina privata tillgångar. Båda är juridiska personer och skattesubjekt som betalar bolagsskatt på 26,3 %. En stor skillnad är att i ett aktiebolag måste det finnas ett eget kapital som motsvarar det registrerade aktiekapitalet om minst kronor. 17

20 Minimikapitalet sänktes den 1 april 2010 från till med förhoppningen om att fler småföretagare ska kunna starta aktiebolag i Sverige på grund av att risken minskar. Fram till sommaren 2010 måste mindre aktiebolag ha en godkänd eller auktoriserad revisor vilket inte har varit nödvändigt i ekonomiska föreningar, denna valmöjlighet kan möjligtvis ha varit en liten fördel med ekonomiska föreningar som nu försvinner (Lundén & Svensson 2007). 3.5 Handelsbolag Ett handelsbolag kan startas när två eller flera personer avtalar om att bedriva näringsverksamhet i bolagsform och registrerar detta hos Bolagsverket. Parter i ett handelsbolagsavtal kan i princip vara alla fysiska och juridiska personer med begränsningar gällande minderåriga och personer med förvaltare. Den främsta anledningen till att företagare inte väljer att driva sina bolag som Handelsbolag är det personliga ansvar som alltid finns, du ansvarar för bolagets skulder såsom för egen skuld. Ägaren är personligt ansvarig för de skulder som kan uppstå och dessutom både solidariskt ansvarig och obegränsat ekonomiskt ansvarig. Vilket innebär att fordringsägare kommer att kräva en av ägarna på hela beloppet som bolaget inte kan stå för. Detta ansvarar man för med alla sina privata tillgångar och det finns ingen begränsning till hur stort ansvarsbeloppet kan bli. Medan aktiebolag och ekonomiska föreningar betalar en bolagsskatt på 26,3 % på sina vinster beskattas handelsbolagsdelägarna själva som inkomst av näringsverksamhet. Trots att handelsbolaget är en juridisk person är det inget eget skattesubjekt på samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vilket kan få skattekonsekvenser om man har andra inkomstkällor än verksamheten i handelsbolaget (Lundén & Svensson 2007). Sedan mitten av 1990-talet och fram till 2009 har Handelsbolaget minskat kraftigt. Från handelsbolag 1994 till handelsbolag Detta har minskat när alla andra företagsformer har blivit fler till antalet (Bolagsverket 2010b). 18