Joakim Andersson Tobias Jakobsson. Arbetskooperativ. När är de ett alternativ? Workers Co-operatives. When are they an option?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Joakim Andersson Tobias Jakobsson. Arbetskooperativ. När är de ett alternativ? Workers Co-operatives. When are they an option?"

Transkript

1 Joakim Andersson Tobias Jakobsson Arbetskooperativ När är de ett alternativ? Workers Co-operatives When are they an option? Företagsekonomi D-uppsats Termin: Handledare: VT10 Margareta Bjurklo

2 Sammanfattning Uppsatsen handlar om ekonomiska föreningar, kooperativ och Värmlandskooperativen. Värmlandskooperativen, som är en del av den rikstäckande organisation Coompanion, arbetar med rådgivning för ekonomiska föreningar. De arbetar på uppdrag och är finansierat av bland annat EU och Tillväxtverket. En anledning är att beslutsfattare inom EU och Sverige har en positiv bild av kooperativ och ekonomiska föreningar och tycker att en ökning av ekonomiska föreningar är ett bra sätt att öka företagandet i Sverige. Ekonomisk förening är en företagsform där ägarna (alltså dess medlemmar) inte är personligt betalningsansvariga för företagets skulder och där det krävs att man är minst tre medlemmar som står som ägare till företaget. Den enda kapitalinsatsen som krävs är att alla medlemmar lägger lika mycket, vilket kan vara så lågt som en krona. För att få svar på vår frågeställning om när ekonomiska föreningar är ett alternativ har vi gjort delvis strukturerade intervjuer med representanter från ekonomiska föreningar och handelsbolag, en jurist och en anställd som arbetar som rådgivare för konventionella företag på Värmlandskooperativen. Anledningen till att konventionella företagare väljer att starta arbetskooperativ och ekonomiska föreningar grundar sig på att vilja undvika det personliga betalningsansvaret i enskilda firmor och handelsbolag. Samtidigt finns problematiken med skatter och att den privata ekonomin sammanblandas med företagets ekonomi i dessa företagsformer och detta vill gärna undvikas. Ett stort problem som ekonomiska föreningar och kooperativ möter ute i näringslivet är en skepsis mot dess företagsform och det kan upplevas som att det utövas påtryckningar från övriga näringslivet, banker och i vissa fall till och med myndigheter som säger att aktiebolag är den rätta bolagsformen för alla. För att hitta de fall där ekonomisk förening alltid är bättre måste man ta ställning till hur man ser på ägarförhållandena. Vill man att ägarna ska vara en kategori av utbytbara människor är ekonomisk förening bra anpassad till detta. Söker man däremot att själv äga suverän rätt över ledningen i företaget skulle aktiebolag rekommenderas som den mest optimala företagsformen.

3 Abstract This paper deals with cooperatives and Coompanion. Coompanion are advisors for cooperatives in Sweden and exist all over the country. This is done as a project that is funded by the EU and the Swedish government. This is because policy makers in Europe and Sweden have a positive attitude towards cooperatives and think that an increase in cooperatives is a good way to increase entrepreneurship in Sweden and the EU. Coompanion works with social enterprises as well as conventional businesses. In Swedish cooperatives the owners (or members) are usually not personally liable for the payment of the company s debts. There need to be three members registered as owners of the company. The only requirement regarding investment is that every member contributes as much as the others, this contribution have no lower limit. A cooperative is characterized by democratic ownership, where everyone has equal say. The owners of a cooperative should be a category of people rather then specific people who want to run the business on their own. The statutes govern who has a claim at being a member and who does not. The reason that conventional entrepreneurs choose to start cooperatives in Sweden is often based on the desire to avoid the personal liability of the company s debts. This can also be achieved by creating a limited liability company but that requires a much larger investment in equity. A big concern for cooperatives in the business world is that they are often met with skepticism. People in the business world have a tendency to automatically assume that a limited liability company is the right choice no matter what. To find out when worker s cooperatives are better suited the key is to define their ownership. If you see a category of people as owners of the company than a worker s cooperative is beneficial. If there s a few people that want supreme right, then for example a limited liability company is better suited.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion till kooperativ Introduktion till ekonomisk förening Coompanion/Värmlandskooperativen Problembakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Avgränsning Metod Vetenskapligt synsätt Vetenskaplig ansats Vetenskapligt angreppssätt Datainsamling/Intervjumetod Urval Våra respondenter Trovärdighet Referensram Allmänt om ekonomisk förening Bildandet av ekonomisk förening Kooperativen De kooperativa principerna Aktiebolag Handelsbolag Teori Kort sammanfattning av teorin Empiri Motiv för ekonomisk förening Nackdelar med ekonomisk förening Starka skäl till aktiebolag Handelsbolag minskar Coompanion/Värmlandskooperativen Tolkning Ekonomisk förening kan vara ett alternativ Aktiebolag hägrar Handelsbolag på kraftig nedgång Coompanion/Värmlandskooperativen Slutsats Reflektion Källförteckning Bilaga

5

6 1 Inledning Inledande går vi kort igenom vad ett kooperativ, ekonomisk förening, Värmlandskooperativen och Coompanion är. Vidare presenteras problembakgrund, problemdiskussion, syfte och frågeställning upp. 1.1 Introduktion till kooperativ Det som betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt. Kooperativ kan egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska föreningar är det som är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter det demokratiska ägandet. Det finns olika typer av kooperativ (Coompanion 2010a). Den kooperativa formen som denna uppsats främst riktar sig mot är arbetskooperativ. Ett arbetskooperativ syftar till att skapa anställningar åt dess medlemmar. Arbetarna har kontroll och är ägare till företaget och får därmed större inflytande över sin arbetsplats gentemot en vanlig anställning. Arbetskooperativ finns oftast inom kunskaps- och tjänstesektorn. Som en form av arbetskooperativ finns även personalkooperativ som ofta är verksamheter som traditionellt drivs inom offentlig sektor där personalen genom entreprenad tar över verksamheten och driver den i kooperativ form (Coompanion 2010a). Den företagsform som i regel är bäst lämpad till att driva kooperativ i är ekonomiska föreningar. 1.2 Introduktion till ekonomisk förening En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar, som alltså är ägare till den ekonomiska föreningen, kan såväl fysiska som juridiska personer vara. Utgångspunkten är att det ska finnas ekonomisk nytta med föreningen, exempelvis genom att producera varor eller tjänster. Till skillnad från en ideell förening där medlemmarna inte ska dra någon ekonomisk nytta av föreningen. Lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667) är anpassad till det gemensamma ägandet samtidigt som ekonomiska föreningar, liksom aktiebolag, 4

7 är juridiska personer. Detta innebär bland annat att medlemmarna inte är personligt ansvariga för föreningens skulder och andra förpliktelser utöver den inbetalda medlemsinsatsen. Däremot kan de som sitter i styrelsen, bli personligt ansvariga om de missköter sitt uppdrag. Gällande ansvarsfrågan liknar aktiebolaget och den ekonomiska föreningen varandra medan andra företagsformer som handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor skiljer sig på det sättet att ägare till företaget även har ett personligt ansvar för företagets skulder och förpliktelser. Andra likheter med aktiebolag är att beslut tas i en bolags- eller föreningsstämma och att det krävs (fram till den förste juli 2010) en auktoriserad eller godkänd revisor. Varje medlem betalar en insats och vanligtvis en årlig medlemsavgift. Insatsens storlek beslutas av medlemmarna själva. Samtliga medlemmar har en röst vardera vid föreningens stämmor oberoende av det satsade kapitalet en medlem betalat in. Det spelar ingen roll om du investerat mer än andra medlemmar, alla ska ha lika rösträtt i föreningen. Det är detta som är demokratiskt företagande. 1.3 Coompanion/Värmlandskooperativen Coompanion är en organisation som arbetar i hela landet som företagsrådgivare för ekonomiska föreningar och de är verksamma i 25 län i Sverige. Värmlandskooperativen är föreningen som bedriver verksamheten i Värmland och har kontor i Karlstad. Värmlandskooperativen har 4 anställda och Coompanion har i hela landet 110 anställda varav de flesta arbetar som företagsrådgivare och är experter på demokratiskt företagande. Under 2009 fick personer information av Coompanion, 5000 tog del av företagsrådgivning och 568 nya företag blev till. Coompanion finansieras till två tredjedelar regionalt av företag, offentlig sektor, konsultintäkter och EU-medel. Tillväxtverket står för en tredjedel. Finansieringen från Tillväxtverket möjliggör att Coompanion kan erbjuda kostnadsfri rådgivning (Coompanion 2010b). 5

8 1.4 Problembakgrund Ekonomisk förening är enligt Coompanion den företagsform som har snabbast ökningstakt av alla former för företagande. Ekonomiska föreningar startas i allt fler branscher. Tillväxttakten räknat i antal ekonomiska föreningar var under åren 1997 till procent, att jämföra med aktiebolag som under samma period ökade med 18 procent och de enskilda firmorna med 17 procent. Nedanstående tabell visar på statistik som återfinns i information från Coompanion. Enligt Coompanion grundar sig statistiken de får från SCB på de ekonomiska föreningar som under året betalat in moms och/eller arbetsgivaravgifter. Detta framgick inte i Coompanions broschyrer (Coompanion 2010b). Tabell 1. Statistik från Coompanion Statistik från Coompanion (från SCB:s företagsregister) År Enskild firma Aktiebolag Ekonomisk förening Alla företag Förändring 21% 23% 47% 20% Förändringen är helt klart större när det gäller ekonomiska föreningar men de är så mycket färre till antalet att det är svårt att veta vad det innebär, eftersom antalet är så litet kan tillfälliga uppgångar få väldigt stor påverkan. Ökningen i förhållande till sig själv är stor men i förhållande till alla företag har det varit en ökning från att 0.57 % av totala antalet företag till 0.70 % av totala antalet företag. Coompanions statistik visar en kraftig ökning av ekonomiska föreningar. Enligt Bolagsverket statistik över totala antalet ekonomiska föreningar har de ökat med 30 % från 1997 till Ökningen från 2000 till 2009 har varit 7,5 %. Under samma tidsperioder har aktiebolagen i Sverige ökat med 22 % respektive 27 %. I nedanstående tabell finns samma statistik om företag enligt Bolagsverket. 6

9 Tabell 2. Statistik från Bolagsverket Statistik från Bolagsverket År Enskild firma Aktiebolag Ekonomisk förening Alla företag Förändring 36% 22% 30% 22% Coompanions statistik baserar sig på de företag som under året har betalat in moms och/eller arbetsgivaravgifter. Enligt Bolagsverket finns det idag omkring ekonomiska föreningar och ökningen har inte varit högre än 10 % i hela landet sedan år 2000 och inte mer än 1 % i Värmland. Vilken statistik som är bäst för de som propagerar för ekonomiska föreningar kan diskuteras, är det bättre med en hög procentuell ökning eller att det finns fler företag som drivs som ekonomiska föreningar. Enligt Coompanion registreras omkring 750 ekonomiska föreningar per år vilket stämmer bättre överens med den statistik som Bolagsverket tillhandahåller. 1.5 Problemdiskussion Malin Siwe (2010) skrev en debattartikel i DN angående Coompanions arbete där hon framför sin åsikt att Coompanions rådgivande roll mot enbart ekonomiska föreningar innebär dyra nya företag. Malin Siwe tycker att de 536 nya företag som skapats under ett år inte är tillräckligt för att bidraget på 100 miljoner ska vara befogat. Vad är det som är så bra med ekonomiska föreningar att det krävs en separat organisation som behandlar de nyföretagare som vill skapa ekonomiska föreningar. Vidare frågar sig Malin Siwe om det finns något skäl att lägga så stora resurser på en liten företagsform. En som är mycket positivt ställd till ekonomiska föreningar och kooperativt företagande är Värmlandspolitikern, socialdemokraten och före detta ordföranden i Värmlandskooperativen Ann-Kristin Johansson. Ann-Kristin Johansson (2010) uttrycker på sin blogg på Värmlands Folkblad att alla partier anser att kooperativa företag är spännande och ligger rätt i tiden. Många vill, enligt henne, starta kooperativa företag för att dela på ansvar, problem och glädje. Medlemmarna har själv makten över det egna arbetet och kan själv vara 7

10 med och förfoga över det ekonomiska överskott som skapas. Detta tillsammans skapar en trygghet, och alla är medansvariga för den egna arbetsplatsen. En annan som har åsikter om företagande är Kenneth Krantz (2010) som är regionchef för Svenskt Näringsliv i Göteborg uttalar sig i Göteborgs Fria Tidning angående vad han menar att det viktigaste när man ska starta ett företag är. Nämligen att välja en form som passar. Själv ser han aktiebolag som det främsta alternativet. Då skiljer man mer på bolaget och den egna personen. Det är den mest utvecklade, många väljer det och det betyder att många har funnit det bäst, säger han. Jag har själv suttit i styrelser för ekonomiska föreningar, men jag tycker inte att det är den optimala formen för ett företag. Och handelsbolag innebär ett solidariskt ansvar som kan vara riskfyllt. Aktiebolag kräver dock att man har ett aktiekapital och det är det inte alla som har, så det är inte ovanligt att man startar en enskild firma och sedan byter till aktiebolag. 1.6 Frågeställning Vad utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och när är de ett alternativ? 1.7 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som, relativt andra bolagsformer, utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och få förståelse för när de är ett bra alternativ till andra företagsformer. 1.8 Avgränsning Värmlandskooperativen och Coompanion jobbar med såväl konventionellt företagande som socialt företagande. Vår uppsats behandlar endast konventionellt företagande då det sociala företagandet har många aspekter som inte är ekonomiska. 8

11 2 Metod Metoder är arbetsredskap, som i olika grad använder sig av diverse metodiska principer: analytiska principer samt system- och aktörsprinciper. Vi kan med fördel kombinera kvalitativa och kvantitativa element i en och samma undersökning. Principiellt finns det heller inte något konkurrensförhållande dem emellan. Däremot kan de med sina starka och svaga sidor stärka varandra. Utifrån detta är det också naturligt att betrakta valet av metod som en fråga om vilken metod som passar bäst för att belysa just det problemområde vi är engagerade i. Detta innebär inget principiellt men väl ett strategiskt val utifrån problemställning, resurser och eventuell forskningserfarenhet (Holme & Solvang 1996). 2.1 Vetenskapligt synsätt I vårt vetenskapliga synsätt inspireras vi av ett hermeneutiskt synsätt. Det centrala inom hermeneutiken är tankegångar kring den subjektiva verklighetsuppfattningen, förståelsen och tolkningen. Kunskap skapas genom förståelse och tolkningen är det redskap som används för att analysera. Ett begrepp som hermeneutiker ofta använder sig av är den hermeneutiska spiralen, där fenomen genom löpande tolkningar och omtolkningar kan sättas in i större helheter. Kunskapen blir då större och allt mer inträngande (Johansson Lindfors 1993). Tolkningen i vår uppsats kommer att präglas av den förförståelse vi själva har inom ramen för uppsatsämnet. Detta innebär att det efter vår förförståelse kommer att vara en subjektiv tolkning av materialet. Vår förförståelse har under uppsatsprocessen hela tiden utökats och därmed gett nya möjligheter till tolkningar. Efter att vi genomfört en intervju har vi fått ytterligare förståelse och utökat vår förmåga att tolka materialet. Detta gör att vi i viss mån sluter oss till den hermeneutiska skolan utan att för den skull anamma synsättet fullt ut. 2.2 Vetenskaplig ansats Vi har valt att arbeta med induktiv ansats till uppsatsskrivandet. När vi arbetar induktivt utgår vi från en händelse och försöker därigenom sluta oss till generell kunskap. Detta tillvägagångssätt används ofta vid explorativa undersökningar, där man på basis av ett mindre antal personers upplysningar vill säga något generellt. 9

12 Induktion kallas upptäcktens väg och är ett tillvägagångssätt utifrån vilka vi kan dra vetenskapliga slutsatser (Andersen 1998). En induktiv ansats passar där förhållandena inte är klart definierade utan vi är mer osäkra på vad som är relevanta förhållanden. Oberoende om man valt en induktiv ansats eller inte bör man ha en analytisk ansats som går ut på att så långt som möjligt uttryckligen skapa klarhet i sina förväntningar och antaganden innan data samlas in (Jacobsen 2002). Det finns tre tolkningsnivåer när man arbetar med induktiv ansats. På den första nivån ger respondenten sin tolkning av verkligheten, på den andra nivån tolkar forskaren informationen och på den tredje gör läsaren sin tolkning (Jacobsen 2002). 2.3 Vetenskapligt angreppssätt Holme & Solvang (1996) skriver om kvalitativ metod som vi valt att använda oss av i uppsatsen. Att vi väljer det beror på att vi vill fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes speciella livssituation. Att använda sig av kvalitativt angreppssätt grundar sig på att det finns vissa företeelser som man inte kan förstå om man inte sätter sig in i situationen och ser den ur de undersöktas situation och försöker se världen ur hans eller hennes perspektiv. På så sätt försöker vi studera fenomenet inifrån. Med utgångspunkt från detta försöker vi skapa en djupare och mer fullständig uppfattning av det vi studerar. Kvalitativa ansatser är flexibla. Utgångspunkten är enligt Jacobsen (2002) alltid i en problemställning som ska belysas. Denna problemställning har ändrats allt eftersom att vi fått veta mer och först i det senare skedet av uppsatsskrivandet utkristalliserade sig problemställningen. Detta gjorde processen interaktiv och innebar att vi kan gå tillbaka och ändra problemställningen och datainsamlingsmetoden under undersökningens gång. Skiljelinjen mellan datainsamling och analys kan vara oklar och vag eftersom data analyseras efter hand som vi får in de och utifrån denna analys kan vi sedan ändra den fortsatta datainsamlingen. 2.4 Datainsamling/Intervjumetod Inom den kvalitativa ansatsen har vi valt att använda oss av delvis strukturerade individuella intervjuer för att samla in data. Individuella besöksintervjuer är ofta 10

13 tidskrävande att genomföra, vilket gör det viktigt att vara ute i tid. Man måste först hitta personer som är intresserade av att ställa upp på en intervju och därefter avtala om tid och plats att genomföra intervjun på. Besöksintervjuer kan ofta ge stora datamängder, vilket gör det viktigt att begränsa så man inte får en stor mängd data som är svår att överblicka (Jacobsen 2002). Vi genomförde alla våra intervjuer som besöksintervjuer. Varför vi valt att huvuddelen av intervjuerna ska vara via besöksintervjuer är för att det blir en personlig stämning i mötet. Det skapas även en förtrolig stämning, vilket är svårare i till exempel en telefonintervju. Några undersökningar visar även att i en telefonintervju är det lättare för intervjuobjektet att ljuga. Detta medför enligt Jacobsen (2002) att det är lättare att få till stånd ett givande, öppet samtal vid besöksintervju än vid telefon. Av denna anledning är det ofta olämpligt att använda telefonintervju om undersökningen innehåller många öppna frågor. Detta är det argument vi använder oss av för att inte välja telefonintervju när vi ska genomföra öppna, personliga intervjuer. Intervjuerna som genomfördes var till viss del strukturerade. Där vi hade en mall av frågor vi har tänkt använda oss av, där intervjuobjektet sen kan röra sig fritt emellan. Själva tillvägagångssättet har varit att vi haft en lista med punkter (se bilaga) som vi skjutit in vid behov men för det mesta har respondenterna själva talat fritt och vi har checkat av de frågor vi fått relevanta svar på. Under intervjuns gång skrev vi, som Andersen (1998) skriver om, ner korta anteckningar som vi sedan gjort till en text direkt efter intervjuns slut. Ett problem som Lekvall och Wahlbin (2001), precis som Jacobsen (2002), tar upp med personliga intervjuer är att de kan vara tids- och kostnadskrävande. Dessa problem har vi inte upplevt eftersom att samtliga respondenter är verksamma i Karlstad. Två av intervjuerna genomfördes dessutom på universitetet vilket var bekvämt och gjorde att vi inte alls upplevde att själva intervjuerna var tids- eller kostnadskrävande Urval Vi ville först och främst vända oss till Värmlandskooperativen och ekonomiska föreningar för att se vad de har att säga om bolagsformen och undersöka om de är positivt inställda till ekonomiska föreningar. Tanken var att intervjua rådgivare som normalt inte jobbar med ekonomiska föreningar. Här stötte vi på ett 11

14 problem i form av att dessa rådgivare varit oerhört svåra att få kontakt med. Den organisation vi främst velat ha tag är Nyföretagarcentrum i Karlstad. Vi har skickat mejl och ringt både kontoret och den ansvariga vid flera tillfällen utan någon lycka. Med avseende på den motstridiga statistik vi upplevde mellan Coompanion och Bolagsverket tillfrågades huvudkontoret som kunde besvara våra frågor. Vår urvalsprocess har till viss del präglats av anvisningsurval, så kallat snöbollsurval, och till viss del av bedömningsurval. Anvisningsurval innebär enligt Lekvall och Wahlbin (2001) att man först slumpmässigt väljer ut en respondent som sedan rekommenderar nästa. Vi har inte praktiserat detta fullt ut utan egentligen fått flera anvisningar från vår enda startpunkt. Efter att vi varit i kontakt med Värmlandskooperativen hjälpte de oss att hitta respondenter som vi bedömde passade bra till vår uppsats. Dessa respondenter skulle helst vara företagare som haft funderingar kring olika företagsformer Våra respondenter Företag 1 är en ekonomisk förening bedriver verksamhet som går ut på att stödja föreningslivet med hjälp av lagförsäljningen och föreningsförsäljning. Detta går ut på att de hjälper föreningar med att bygga på sina lagkassor med hjälp av försäljning. Försäljningen fungerar som så att företaget bistår med produkter som föreningarna kan sälja till marknadsmässigt pris där de själva behåller 30 % av försäljningen. Affärsidén kommer från att företagarna själva kommer från föreningslivet och har upplevt att det saknas möjligheter för lagen och föreningarna att få in pengar. Företag 2 är ett handelsbolag som tillverkar och säljer slitstarka och vattentåliga underskåp och bordsskivor till bordskaffemaskiner. Affärsidén kom fram för att de märkte att det säljs många bordskaffemaskiner och att företag inte alltid har ett lämpligt ställe att förvara dessa på. Då passade det bra att börja sälja möblemang som lämpar sig väl för detta. Företaget är inte tänkt att vara någon huvudsyssla utan något som körs vid sidan om en vanlig anställning för att skapa kapital och lärdom om företagande inför eventuell framtida näringsverksamhet. De bedömer inte att marknaden är tillräckligt för stor att kunna leva på det. 12

15 Företag 3 är ett företag som består av två olika ekonomiska föreningar. En förening där konsultverksamheten ligger och en förening där projektverksamheten ligger. Konsultverksamheten handlar främst om att få näringslivet och den offentliga förvaltningen att bli bättre när det kommer till mångfaldsfrågor Projektverksamheten håller bara på med projekt. Bland annat ett som hjälper invandrarkvinnor att starta eget och en öppenmottagning för kvinnor som blivit utsatta för förtryck. Företag 4 är ett nätverk i Karlstad och Hammarö kommun för kvinnliga företagare som drivs som ekonomisk förening. Det är ett forum där kvinnor kan träffas, mingla, knyta kontakter och bygga nätverk med andra kvinnliga företagare i kommunerna. Tanken är att kvinnorna ska träffas på nätverksmöten en gång i månaden. Jurist som är anställd av Coompanion, under 2010 är han deltidsanställd på Värmlandskooperativen. Han har jobbat med ekonomiska föreningar och kooperativ sen 1987 då han började sin kooperativa karriär då han blev delaktig i ett projekt för kooperativt företagande. Redan när han studerade skrev han en uppsats om ekonomiska föreningar. Anställd av Värmlandskooperativen som rådgivare sedan 2009 och är alltså relativt ny när det kommer till kooperativ och ekonomiska föreningar. Tidigare har hon jobbat som företagsrådgivare på bank, där hon varit i kontakt med en hel del olika företag Trovärdighet Problemet med att få valid information är enligt Holme och Solvang (1996) mindre i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa studier eftersom det finns en mycket större närhet till det eller den som studeras. Angreppssättet ger möjligheter för enheten att själv kunna styra sin medverkan. Här kan det uppstå problem. Den som genomför undersökningen kan uppleva situationen på ett felaktigt sätt, där man kanske inte förstår de motiv och signaler som respondenten sänder. 13

16 Ett problem uppstår också gällande beteendet under intervjun, får man mest valid information genom att vara passiv eller aktiv? Genom att finnas där påverkar man miljön och frågan blir då hur man ska bete sig för att effekten av ens deltagande ska bli så liten som möjligt. Hänsyn får tas till hur man själv fungerar i liknande situationer. Närheten mellan forskarna och respondenten kan också i sig utgöra ett problem genom att skapa förväntningar. Undersökningens enheter kan bete sig som de tror att forskaren förväntar sig och därmed inte bete sig som de vanligtvis gjort. Man måste vara medveten om att denna situation kan uppstå. Vi upplevde att intervjuerna flöt på bra och respondenterna var bekväma och vi kunde vara relativt passiva och få svar på våra frågor utan att behöva styra intervjuerna allt för mycket. Informationens pålitlighet ska kunna säkras och detta görs genom den växelverkan mellan forskare och undersökningsenhet som uppstår i en kvalitativ undersökning. Genom växelverkan kan det växa fram en ständigt bättre, djupare och mer nyanserad bild av det fenomen som studeras (Holme & Solvang 1996). Innan intervjuerna genomfördes upplevde vi att det fanns risk för att uppsatsen skulle påverkas negativt av att vi tog kontakt med respondenterna genom Värmlandskooperativen. Vi var rädda för att de på grund av det skulle vara överdrivet positivt inställda till ekonomiska föreningar på ett sätt som inte skulle avspegla verkligheten. Efter intervjuerna konstaterade vi att utfallet inte blev som vi befarade utan fick intressanta svar från de olika synvinklar som vi var ute efter. 14

17 3 Referensram I detta kapital ges lite förutsättningar med tanke på lagstiftning för att bättre förstå de olika företagsformer som finns och vad som är utmärkande med dem. De företagsformer som vi går igenom i kapitlet, samt inom parentes hur många det enligt Bolagsverket (2010b) finns idag, är: Ekonomisk förening och kooperativ (12 475) Aktiebolag ( ) Handelsbolag (85 232) 3.1 Allmänt om ekonomisk förening För att kunna starta en ekonomisk förening krävs att man är minst tre medlemmar, kan vara både fysiska och juridiska personer. Medlemmarnas ansvar begränsas till det kapital som satsas i föreningen. En ekonomisk förening har som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i. Medlemmarna kan ha olika roller i den ekonomiska föreningen som till exempel, konsument, leverantör eller genom att delta med egen arbetsinsats. Demokrati speglar ekonomiska föreningar då den är öppen och att varje medlem har en röst, vilket är den kooperativa idén (Bolagsverket 2010a). Den ekonomiska föreningen är enligt lagen om ekonomiska förningar (SFS 1986:667) en juridisk person och svarar för förpliktelser som föreningen åtar sig. Det finns dock undantag då inte föreningen bär ansvaret, det är om en förpliktelse uppkommer före registreringen i föreningens namn. Ansvaret för sådana händelser svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden och de svarar solidariskt för förpliktelsen. Efter registreringen är det föreningen som bär ansvaret. Om antalet medlemmar i föreningen understiger tre och om inte antalet medlemmar återställs inom tre månader ska styrelsen, om inte stämman beslutar att föreningen ska gå i likvidation, ansöka hos rätten att föreningen ska gå i likvidation. Om nu styrelsen inte fullgör detta, kommer de och andra som har vetskap om att likvidation inte har skett trots tvånget enligt lagstiftningen, svara solidariskt för de förpliktelser som uppkommer i föreningens namn. En 15

18 styrelseledamot kan dock komma stå utanför detta ansvar om han kan visa att försummelsen från hans sida inte beror på slarv. 3.2 Bildandet av ekonomisk förening Medlemmarna ska enligt lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667) bestämma vilka stadgar som ska gälla för föreningen. I den ekonomiska föreningen ska det bland annat anges: Föreningens namn Den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte Ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art Antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer, samt tiden för deras uppdrag Vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma Vilken tid den ekonomiska föreningens räkenskapsår ska omfatta Man ska även i stadgarna ange vilken insats varje medlem ska bidra med, och även hur mycket en medlem får bidra till den ekonomiska föreningen utöver den del han är skyldig att delta med. Det ska också framgå i stadgarna hur grunderna för fördelning av vinsten ska ske, samt hur man ska behandla föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses. 3.3 Kooperativen Ett kooperativ är en fristående sammanslutning av personer som av fri vilja samverkar för att tillgodose sina ekonomiska, sociala och/ eller kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag. Det som betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt. Kooperativ kan egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska föreningar är det som är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter det demokratiska ägandet. Det finns olika typer av kooperativ, de vanligaste är arbetskooperativ, konsumentkooperativ och producentkooperativ. (Coompanion 2010a) De kooperativa principerna De kooperativa principerna är riktlinjer för hur de ekonomiska föreningarna ska omsätta värdering till handling. De olika principerna är: 16

19 1. Ekonomiska föreningar är frivilliga organisationer. De är öppna för alla som kan använda deras tjänster, vilket regleras i stadgar, och ta på sig medlemskapets ansvar utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politik eller religiös övertygelse. 2. Ekonomiska föreningar är demokratiska företag som styrs av sina medlemmar/ delägare, utifrån principen en medlem en röst. 3. Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till ekonomiska föreningars kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Företagets överskott kan användas på olika sätt så som: utveckla företaget fördelas i form av förmåner för medlemmar fonderas för särskilt ändamål 4. Ekonomiska föreningar är fristående företag som styrs av delägarna. Om de ingår avtal med andra företag eller organisationer, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller företagets självständighet 5. Kooperativ erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina företag. 6. Kooperativ tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta/ samverka på lokal, regional, nationell samt internationell nivå. 7. Kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna. (Coompanion 2010a) 3.4 Aktiebolag Aktiebolag och ekonomiska föreningar påminner en del om varandra. I båda bolagsformerna är ägarna (eller medlemmarna) begränsat ansvariga och behöver därmed inte stå för företagens skulder. Fordringsägare kan inte kräva dig som ägare på dina privata tillgångar. Båda är juridiska personer och skattesubjekt som betalar bolagsskatt på 26,3 %. En stor skillnad är att i ett aktiebolag måste det finnas ett eget kapital som motsvarar det registrerade aktiekapitalet om minst kronor. 17

20 Minimikapitalet sänktes den 1 april 2010 från till med förhoppningen om att fler småföretagare ska kunna starta aktiebolag i Sverige på grund av att risken minskar. Fram till sommaren 2010 måste mindre aktiebolag ha en godkänd eller auktoriserad revisor vilket inte har varit nödvändigt i ekonomiska föreningar, denna valmöjlighet kan möjligtvis ha varit en liten fördel med ekonomiska föreningar som nu försvinner (Lundén & Svensson 2007). 3.5 Handelsbolag Ett handelsbolag kan startas när två eller flera personer avtalar om att bedriva näringsverksamhet i bolagsform och registrerar detta hos Bolagsverket. Parter i ett handelsbolagsavtal kan i princip vara alla fysiska och juridiska personer med begränsningar gällande minderåriga och personer med förvaltare. Den främsta anledningen till att företagare inte väljer att driva sina bolag som Handelsbolag är det personliga ansvar som alltid finns, du ansvarar för bolagets skulder såsom för egen skuld. Ägaren är personligt ansvarig för de skulder som kan uppstå och dessutom både solidariskt ansvarig och obegränsat ekonomiskt ansvarig. Vilket innebär att fordringsägare kommer att kräva en av ägarna på hela beloppet som bolaget inte kan stå för. Detta ansvarar man för med alla sina privata tillgångar och det finns ingen begränsning till hur stort ansvarsbeloppet kan bli. Medan aktiebolag och ekonomiska föreningar betalar en bolagsskatt på 26,3 % på sina vinster beskattas handelsbolagsdelägarna själva som inkomst av näringsverksamhet. Trots att handelsbolaget är en juridisk person är det inget eget skattesubjekt på samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vilket kan få skattekonsekvenser om man har andra inkomstkällor än verksamheten i handelsbolaget (Lundén & Svensson 2007). Sedan mitten av 1990-talet och fram till 2009 har Handelsbolaget minskat kraftigt. Från handelsbolag 1994 till handelsbolag Detta har minskat när alla andra företagsformer har blivit fler till antalet (Bolagsverket 2010b). 18

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Innehåll Förord 1 Inledning 2 Företagsformer för 3 arbetsintegrerande sociala företag Några exempel 12 Mera hjälp 14 Ordförklaringar 16 Tillväxtverket

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 F öreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 I dagligt tal beskriver vi ofta föreningar som en enhetlig grupp men juridiskt så skiljer man mellan ekonomiska och ideella föreningar. Hur dessa föreningar

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

Välj rätt bolagsform

Välj rätt bolagsform AV ANNIKA ROSELL SMÅFÖRETAGARE Välj rätt bolagsform Vilken bolagsform passar mig bäst? Den frågan måste både gamla och nya företagare ställa sig. Här kan du läsa om för- och nackdelar med olika alternativ.

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

Kontrollbalansräkning

Kontrollbalansräkning När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste en kontrollbalansräkning upprättas. Man brukar tala om att aktiekapitalet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

SUF -BOLAG. Informationspaket. ! Kontakt: Mr Company Engelbrektsgatan 29, Stockholm E-post: Telefon:

SUF -BOLAG. Informationspaket. ! Kontakt: Mr Company Engelbrektsgatan 29, Stockholm E-post: Telefon: SUF -BOLAG Informationspaket Svensk Utlandsregistrerad Filial Kontakt: Mr Company Engelbrektsgatan 29, 114 32 Stockholm E-post: info@mrcompany.se Telefon: 08-123 503 30 SUF -bolag är Sveriges snabbast

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. STADGAR för Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. Förslag till stämma den 21 maj 2015 1. Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Att starta företag. Innan du startar. Affärsidé 2011-09-07. Idé Pepp Talang. Vad? Varför? Hur?

Att starta företag. Innan du startar. Affärsidé 2011-09-07. Idé Pepp Talang. Vad? Varför? Hur? Att starta företag Idé Pepp Talang Innan du startar Vad? Varför? Hur? Affärsidé Enkel och kort Fördel om den är ny Behöver utvecklas med tiden Exempel på affärsidé: Att med ansvar och bästa service sälja

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Vi startade kooperativ och lyckades! Vill ni starta företag... Vad skulle ni säga om ni kunde starta ett företag där ni blir delägare på lika villkor

Läs mer

Stadgar för DNF. Ärende 14 Bilaga 1

Stadgar för DNF. Ärende 14 Bilaga 1 Stadgar för DNF Ärende 14 Bilaga 1 Stadgar för DNF 1 Ändamål DNF är en arbetsgivarorganisation för bolag, föreningar, stiftelser och kommunalförbund som bedriver verksamhet inom det kommunala, landstingskommunala

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande.

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande. Stadgar för Pacta 1 Ändamål Pacta är ett arbetsgivarförbund för kommunalförbund och företag. Pacta är en ideell förening som har till ändamål att tillvarata och främja sina medlemmars gemensamma intressen

Läs mer

Bosarps Fiber Ekonomisk Förening

Bosarps Fiber Ekonomisk Förening Bosarps Fiber Ekonomisk Förening 1 Firma Föreningens namn är Bosarps Fiber Ekonomisk Förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans.

VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans. VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans. ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION Företagsformer Aktiebolag (SVB) Ekonomisk

Läs mer

Föreningsform och Suderbyns ekonomiska stadgar

Föreningsform och Suderbyns ekonomiska stadgar Suderbyn är en ekonomisk förening med icke-vinstdrivande ägandeform Suderbyns idéer vilar på ett långsiktigt tänkande att bruka jorden för att berika den biologiska mångfalden och återställa balansen i

Läs mer

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Reviderade 2011-04-26 ÄNDAMÅL 1 Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är en ideell förening. Föreningen ska tillhandahålla

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Estrad, 24 februari, 2005 Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Annika Hall och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Stor forskargrupp kring familjeföretag och ägande - Ägarstruktur,

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom Start Ordlista Ordlista A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A aktie ägarandel i ett aktiebolag En aktie ger bland annat rätt till en del av företagets vinst och rösträtt vid bolagsstämman.

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen 2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

i. Beskrivning av varan/tjänsten Identifiera och definiera målgruppen Kartlägg och beskriv hur marknaden för din produkt ser ut

i. Beskrivning av varan/tjänsten Identifiera och definiera målgruppen Kartlägg och beskriv hur marknaden för din produkt ser ut 1 (5) Checklista Starta Bolag Steg 1. Du har en idé Den här checklistan är tänkt att hjälpa dig som har en affärsidé och vill starta ett företag eller redan bedriver någon verksamhet under till exempel

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman 2015-03-11 13 Bolagsordning Vara Bostäder AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte... 1 3 Verksamhetsföremål...

Läs mer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer KOOPERATIV Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete - Styrs av specifika värderingar och principer OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj

Läs mer

STADGAR för World Animal Protection Sverige

STADGAR för World Animal Protection Sverige STADGAR för World Animal Protection Sverige FÖRENINGENS FIRMA OCH SÄTE Föreningens firma är World Animal Protection Sverige, med organisationsnummer 802447-4481. Föreningen är en allmännyttig ideell förening

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter Bolagsordning för Vara Industrifastigheter AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Fastställd av KF 1998-12-14 24/98:2 Justerat av KF 2002-12-16 23/02:2 att gälla från 2003 Godkänd av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

STADGAR FÖR FLICKSÄTER VATTEN EKONOMISK FÖRENING, 1-23 Antagna av föreningens medlemmar den

STADGAR FÖR FLICKSÄTER VATTEN EKONOMISK FÖRENING, 1-23 Antagna av föreningens medlemmar den STADGAR FÖR FLICKSÄTER VATTEN EKONOMISK FÖRENING, 1-23 Antagna av föreningens medlemmar den 2012-05-29 1 FIRMA Föreningens namn är Flicksäter Vatten Ekonomisk Förening. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Februari 2012 Granskning av anställdas bisysslor Surahammars kommun Innehållsförteckning 2.1. Revisionsmetod...3 2.2. Avgränsning...4 3.1.

Läs mer

Wiskansfiber ekonomisk förening

Wiskansfiber ekonomisk förening Årsredovisning för Wiskansfiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-05-20-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltnings- och verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-04-28 BESLUT Norges Bank FI Dnr 14-466 Bankplassen 2 P.O. Box 1179 Sentrum 107 Oslo Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Stadgar för NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Firma. 1. Föreningens firma är NTA Skolutveckling ekonomisk förening.

Stadgar för NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Firma. 1. Föreningens firma är NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Stadgar för NTA Skolutveckling ekonomisk förening Firma 1. Föreningens firma är NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Föreningens ändamål och verksamhetens art 2. Ändamålet med föreningens verksamhet

Läs mer

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs]

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs] Stadgar för föreningen [namnet på er förening] Antagna på årsmötet [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Namn på förening Föreningens namn är [namnet på er förening] KOMMENTAR: Namnet är till för att bekräfta för andra parter

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Föreningens firma Föreningens firma är LEADER Terra et Mare. 2 Föreningens ändamål Föreningen har som mål att genomföra EU-programmet LEADER Terra et Mare

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB

p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Auktorisation för Rostskyddsmålning ek. för. 2. Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Goodwill A FÖRETAGSEKONOMI. 1 Skolverkets kursplaner och betygskriterier. 2 Planering. 3 Kommentarer till kapitlen. 4 OH-underlag.

Goodwill A FÖRETAGSEKONOMI. 1 Skolverkets kursplaner och betygskriterier. 2 Planering. 3 Kommentarer till kapitlen. 4 OH-underlag. Goodwill A 1 Skolverkets kursplaner och betygskriterier 2 Planering FÖRETAGSEKONOMI 3 Kommentarer till kapitlen 4 OH-underlag 5 Lösningar 6 Övergripande blockuppgifter 7 Provfrågor till kapitlen 8 Prov

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening

STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening 1 FIRMA STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening Föreningens namn är Kville Fiber ekonomisk förening. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

Organisationsnummer: 556459-9156

Organisationsnummer: 556459-9156 Bilaga 3 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: 556459-9156 1 Firma Bolagets firma är Akademiska Hus Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Göteborg.

Läs mer