Bioenergins förutsättningar

Transkript

1 Innehåll Bioenergins förutsättningar Samhällets utveckling...2 Samhällets försvarsstrategier...3 Lantbrukets roll för samhällets utveckling...3 Energi lantbrukets nya produktionsgren...4 Energi och miljö...5 Målmedveten satsning...5 Energiförsörjning...6 Hallands miljömål...7 Plönninge Då, nu och framtiden Plönninge som Naturbruksgymnasium...8 Plönninge som Bioenergicentrum...9 Strategi och koncept Plönninge...10 Marknaden...11 Forskning och Utveckling...12 Utbildning och Rådgivning...14 Biogas i teorin...16 Biogas i praktiken...17 Rening och uppgradering till fordonsgas Vindkraft...19 Torrötningsanläggning...20 Andra alternativ...21 Spannmålseldning...21 Briketteldning...22 Syntetisk diesel...22 Elproducerande rapsmotor...22 Mål...23

2 Bioenergins förutsättningar Samhällets utveckling Halland är ett fantastiskt län. Här finns en lång kustremsa som ger öppna vyer, en pulserande motorväg och en järnväg som binder ihop de största tätorterna likt ett pärlband och en naturrikedom som innehåller det mesta av Sveriges naturskönhet. Kort sagt en plats som många söker sig till. Och därigenom skapas tillväxt. Dock finns det alltid en baksida med vår struktur på samhälle. Ett samhälle som bygger på konsumtion av fossilt bränsle ger stora belastningar på miljön och är därmed kostsamt och sårbart. Även lantbruket har fått problem med denna samhällsstruktur. På en global marknad, med ett fåtal uppköpare, pressas den lokala producenten. En försämrad lönsamhet kräver rationellare verksamheter, gårdar slås ihop och arbetstillfällen försvinner. Är detta ett problem enbart för lantbruket eller påverkar detta även samhället i övrigt? Kan man tänka sig att samhällets behov och lantbrukets problem skulle kunna lösas med samma åtgärd? Kanske genom produktion av förnyelsebar energi? Denna skrift har som avsikt att förklara hur saker hänger ihop. Lika självklart som vi har utbildningar för nästa generation läkare, vårdare, byggnadsarbetare, tekniker m.fl. behöver vi utbildningar för framtidens energiförsörjare. Plönninge Bioenergicentrum

3 Samhällets försvarsstrategier I alla tider har samhället försökt skydda sig från yttre påverkan. En gång i tiden byggde man tjocka murar som skydd mot yttre fiender. Under efterkrigstiden började man bygga upp murar genom olika tullar. Syftet var att bygga upp en inhemsk marknad för att skydda befolkningen från att lida matbrist under en framtida avspärrning. Idag är det inte intressant att bygga denna sorts murar; militärförband läggs ner och de sista tullmurarna håller på att rivas. Tyvärr betyder inte detta att vårt samhälle är tryggare idag och att vi kan andas ut. Frågar man folk på gatan om vilka hot de ser svarar de flesta våld, terrorism och farsoter. Troligen kommer dock ingen av dessa faktorer att påverka vårt samhälle lika mycket som bristen på fossilt bränsle, produkter som inte finns inom landets gränser men som är en viktig faktor till att vårt samhälle ser ut som det gör idag. Så pass viktig att skulle de ta slut skulle vårt samhälle brytas ner på kort sikt. Finns det då inget man kan göra för att bryta detta beroende? Jo, men vi måste börja nu och det första vi måste göra är att bygga upp kunskap. Kunskap om hur vi utvecklar inhemsk energi. Lantbrukets roll för samhällets utveckling Lantbruket har alltid spelat en viktig roll för samhällets utveckling. Förutom foder och livsmedel har man även hämtat energi därifrån. Energi till värme men även till transporter. Havre och hö utgjorde ett viktigt bränsle till den tidens transportfordon, hästen och oxen. Sen kom kolet och oljan och länderna i västvärlden gjorde ett stort utvecklingskliv in i vår tids samhälle. Men att bygga upp ett samhälle på en råvara som man inte har kontroll över är vanskligt. Frågan är därför: Vilka råvaror har vi inom landet och kan dessa ge oss trygghet? Låt oss studera förutsättningarna för Halland. Halland har idag en areal som består av ha åker, ha betesmark, ha skog och ha övrig mark. På åkern produceras drygt ton spannmål, ton potatis, ton raps, ton vall och vi har drygt munnar att mätta (källa: Statistiska Centralbyrån) För stunden har vi åtminstone tillräckligt med mat, men kommer vi ha tillräckligt med energi för att kunna producera maten och för att hela samhället skall fungera? Plönninge Bioenergicentrum

4 Energi lantbrukets nya produktionsgren Solens strålar är grunden till en stor del av den energi vi använder. Den största delen av solens energi reflekteras tillbaka ut i rymden. Hade man kunnat ta tillvara solens energi till 100 % hade man troligen inte behövt en yta mycket större än 1/4 av Halland för att förse hela Sverige med den energi som vi förbrukar idag. Nu kommer man aldrig att kunna ta tillvara all energi utan man får låta fotosyntesen verka och genom klorofyllen lagra ner energin i växtmassan, som man kan likna vid ett stort batteri där vi kan hämta energi när vi behöver. Idag kan man producera en energimängd som motsvarar 2-3 m³ olja/hektar. Med ny teknik, nya grödor och nya användningsområden kan mängden energi per hektar ökas upp till tre gånger, utan att göra bestående ingrepp i vår vackra natur. För att lyckas med detta behöver vi kunskap. Kunskap som vi kan skaffa oss genom forskning och genom praktisk tillämpning. För det behövs det platser där vi kan utbilda dagens och morgondagens lantbrukare. 4 Plönninge Bioenergicentrum

5 Energi och miljö Den positiva samhällsutveckling vi har haft tack vare olja och andra fossila bränslen har även en baksida: försämrad miljö. Många av de miljöproblem vi har idag har sin grund i vår livsstil och användandet av fossilt bränsle. Mycket tid och pengar läggs ner för att dämpa effekterna. I Halland har man satt upp ett antal miljömål som siktar mot att begränsa människans påverkan på naturen. Bland annat nämns begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Genom att använda inhemsk förnyelsebar energi kan vi förbättra förutsättningarna för att uppnå våra miljömål. (Mer information om miljömålen finns att tillgå hos Länsstyrelsen i Halland). Målmedveten satsning Genom en aktiv och målmedveten satsning på att bygga och sprida kunskap till morgondagens landsbygdsföretagare kan Plönninge Bioenergicentrum bidra till: - att skapa nya arbetstillfällen för landsbygden - att bidra till en tryggare och mindre sårbar energiförsörjning - att hjälpa till med att uppnå flera av miljömålen För att kunna producera, leverera och serva samhället med den energi som krävs, behövs en ny form av yrke energientreprenör. Energientreprenören behöver kunskap om: Odling av nya grödor Processhantering Förädling Logistik Försäljningsteknik Marknadsföring Plönninge Bioenergicentrum 5

6 Energiförsörjning Vårt energibehov kan delas in i tre kategorier: Värme/Kyla El Drivmedel Att ersätta olje- och koleldade värmepannor med förnyelsebar energi från jord- och skogsprodukter är relativt enkelt. Vad som behövs är spridning av den kunskap som finns inom ämnet. El och drivmedel är svårare men inte omöjligt. Halland har idag ca mjölkkor. Varje ko kan dagligen generera metangas via gödseln som motsvarar 1,3 liter olja. Detta kan ersätta m³ olja per år om man väljer att göra fordonsgas av energin från gödseln, en energimängd som vi inte utnyttjar idag. För att kunna ta tillvara energin måste gödseln rötas. Vid rötningen förbättras växtnäringsegenskaperna, en stor avdödning av ogräsfrön sker och gödseln blir mer hygienisk ur ett smittspridningsperspektiv. 6 Plönninge Bioenergicentrum

7 Hallands miljömål Ett av delmålen när det gäller begränsad klimatpåverkan är att utsläppen av koldioxid skall minska med minst 4 % fram till perioden , räknat från 1990, vilket innebär en minskning med drygt ton koldioxid/år. Varje liter fossil olja som vi slutar att använda inom länet innebär en minskning av utsläppen med över 2,5 kg koldioxid. Vi måste med andra ord ersätta ca m³ olja för att nå delmålet. I Halland finns det ha som uppfyller EU:s krav på träda och därmed är borttagna från livsmedels- och foderframställning. Hade man valt att odla energigrödor på denna areal skulle den energimässigt kunna ersätta m³ olja/år. Enbart genom att använda borttagen areal på rätt sätt skulle lantbruket kunna bidra till merparten av koldioxidminskningen. Om detta skall bli möjligt krävs kunskap, om odling av energigrödor och val av grödor, teknik för eldning och hur man når konsumenterna. Ett annat av Hallands miljömål talar om frisk luft. För att inte påverka människors hälsa eller skada djur och natur skall luftföroreningarna minskas. Från 1980-talet till 1990-talet har halten av luftföroreningar i stort sett halverats. De senare åren tycks dock minskningen ha avstannat vilket innebär att vi kan få svårt att uppnå miljömålen. Förutom trafiken nämns vedeldade bostäder som ett problem i tätbebyggda områden. Precis som villaföreningar idag kan gå ihop för att lägga ner t.ex. gemensamt bredband kan man i framtiden tänka sig att man gräver ner en gemensam värmekulvert som drivs av små bioenergieldade närvärmeverk. För att denna utveckling skall bli möjlig behövs det ett bioenergicentrum där kunskapsöverföring från forskning, praktisk erfarenhet och näringsidkare skapar morgondagens energientreprenörer. Grunden till detta bioenergicentrum finns idag på Plönninge. Plönninge Bioenergicentrum 7

8 Plönninge Då, nu och framtiden Plönninge som Naturbruksgymnasium Likt alla skolor har Plönningegymnasiet en uppgift att förse samhället med den utbildning som behövs. Plönningegymnasiet har en lång erfarenhet av utbildningar med inriktning mot de agrara näringarna. Redan 1947 startade de första utbildningarna på det som då hette Plönninge Lantmannaskola. Ursprungligen utbildade man lantbrukare i det traditionella jordbruket med djurhållning och växtodling. Grunden i dagens Plönninge är alltjämt lantbruk och skogsbruk, med en stor fokusering på maskinentreprenad. Det växande intresset för hästföretagande i länet har gjort att hästinriktningen med riksintag har vuxit till att bli den inriktning som har flest elever på Plönningegymnasiet. Programmål I regeringens programmål för naturbruksprogrammet framgår det att programmet skall utveckla känsla för och ge kunskap om naturen samt väcka intresse för naturvetenskap och för hur naturresurserna kan nyttjas på ett hållbart sätt. Programmet skall också stimulera till entreprenörskap och ge kunskaper om företagandets villkor. Vidare kan man läsa att utbildningen skall bidra till en hållbar samhällsutveckling samt till utveckling av nya verksamheter med nyttjande av naturresurser som bas. Centrala begrepp i programmålen är behovet av hållbar utveckling och kretsloppstänkande samt att ha ett entreprenörskapsperspektiv. Plönninge Bioenergicentrum

9 Plönninge som Bioenergicentrum På Plönninge tar man programmålen ett steg längre. Det är inte bara morgondagens naturbrukare som behöver se till den hållbara utvecklingen och ha ett kretsloppstänkande. Även dagens aktörer behöver ett ställe att finna kunskap om nya vägar att gå för att kunna utveckla sitt entreprenörskap. I ämnena Biologi och Natur- och miljökunskap får eleverna lära sig vad kretslopp och global energiförsörjning innebär i teorin. Dessa teoretiska kunskaper får de sedan vidareutveckla i praktiken, dels genom det ekologiska jordbruket som bedrivs på Plönninge, men även genom de alternativa energikällor, såsom biogas, briketteldning och spannmålseldning, som redan finns eller planeras att genomföras i skolans fastigheter. Tanken på Plönninge som ett Bioenergicentrum är fortfarande i sitt inledningsskede, precis som bioenergiproduktionen är i övrigt. Potentialen och visionerna finns, både på gymnasial nivå i form av en vidareutveckling av utbildningarna, och för lantbrukarna i länet genom en ökad tillgänglighet till Plönningegymnasiets resurser. För att utvecklingen av de lokala alternativen till fossil energi skall komma igång snabbt behöver samhället och de olika aktörerna en gemensam plats där kunskapen om alternativen kan samlas, utvecklas och spridas: Plönninge Bioenergicentrum. Plönninge Bioenergicentrum 9

10 Strategi och koncept Plönninge Redan idag finns det både kommersiellt gångbara biogasanläggningar och avsättning för den producerade gasen. Men både anläggningarna och marknaden måste utvecklas för att det skall kunna bli intressant även ur ett gårdsbaserat perspektiv. Vid all produktutveckling är det viktigt med en tydlig koppling mellan de tre perspektiven: Marknad Forskning och Utveckling (FoU) Utbildning och Rådgivning. Plönninge Bioenergicentrum har genom ett strukturerat samarbete med olika aktörer skapat en tydlig ansvarsfördelning där LRF svarar för marknadsperspektivet, Högskolan i Halmstad står för forskning och utveckling och Region Halland genom Plönningegymnasiet ansvarar för utbildning och rådgivning Genom en kontinuerlig dialog mellan de olika aktörerna där de tre perspektiven alltid finns med garanteras en kvalitetssäkring av utvecklingsarbetet. Tillsammans blir Plönninge Bioenergicentrum en plats där: - samhället sätter upp målen och behoven - näringen och forskningen leder utvecklingen - naturbruksgymnasiet förmedlar kunskapen 10 Plönninge Bioenergicentrum

11 Marknaden En förutsättning för att produktionen av bioenergi ska komma igång är att det finns en fungerande marknad, det vill säga en plats där tillgång och efterfrågan kan mötas. En fråga som då uppstår är om det är tillgången som skall leda till att produkten efterfrågas eller om det är efterfrågan som skall skapa tillgången? För att konsumenten ska kunna efterfråga en produkt måste man ha kunskap om att den finns och var man kan finna den. En ny produkt på en ny marknad kräver oftast stora marknadskunskaper och mer marknadsföring. Många lantbrukare är inte vana att möta konsumenten. Under de senaste hundra åren har man sålt sina produkter via olika uppsamlingskanaler. Detta har blivit ett rationellt sätt att få ut varorna men lantbrukaren har blivit en råvaruproducent som inte har haft någon större delaktighet i, eller kontroll över de efterföljande leden så som förädling, logistik och kundkontakt. Marknaden för bioenergi är ny och ännu inte fullt utvecklad, men den beräknas öka kraftigt efterhand som tillgången till fossila bränslen minskar och priserna ökar. Möjligheten att påverka en utveckling av marknaden är störst innan konsumenten har gjort sitt val. Frågan är vilken utveckling inom bioenergi samhället vill ha och vilken lantbrukarens roll blir förutom att vara råvaruproducent? Målet är att kunna erbjuda framtidens energileverantörer kunskap om hur marknaden fungerar och hur man får ut deras produkt till konsumenten. Plönninge Bioenergicentrum 11

12 Forskning och Utveckling För att biogaspotentialen i Sverige skall kunna utnyttjas och utvecklas krävs en väl fungerande rötningsprocess som lämnar en rötrest av hög kvalitet. På Högskolan i Halmstad har man under hösten 2005 färdigställt ett laboratorium för provrötning där upp till 12 rötningar kan göras samtidigt med kontinuerlig mätning av gasproduktionen. Även gasens sammansättning och rötrestens torrsubstanshalt och näringsinnehåll analyseras. Syftet med anläggningen är att kunna provröta och jämföra olika blandningar av flytgödsel, hästgödsel och restprodukter från jordbruket. Man planerar även att studera efterrötningens bidrag till biogasproduktionen och hur denna efterrötning bäst tillvaratas samt hur hästgödsel bäst ska kunna utnyttjas för biogasproduktion. Genom samarbetet mellan Högskolan i Halmstad och Plönninge Bioenergicentrum finns möjlighet att följa upp med försök i fullskala och även fältförsök med studier av rötrestens positiva miljöeffekter såsom högre halt växttillgängligt kväve och mindre risk för läckage och ammoniakavgång. Målet är att bygga upp forskning inom gårdsbaserad biogas och driva projekt för att öka kunskapen om processen, rötrestens utnyttjande och den producerade gasens användning. 12 Plönninge Bioenergicentrum

13 Forskningsarbeten med anknytning till Plönningegymnasiets biogasanläggning. Gårdsbaserad biogas på Plönninge Naturbruksgymnasium JTI rapport nr 21, 2000 Examensarbete vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) Sören Nilsson Livsmedelsavfall som rötråvara - En inventering och utvärdering i Halmstad kommun Examensarbete i Teknisk Biologi Högskolan i Halmstad, vt Åsa Nilsson och Lotta Schurman Biogas i Halland - Möjligheter och begränsningar Examensarbete vid energiomställarutbildningen i Varberg 2000 Mia Eriksson och Maria Richardsson (Finns som energihalland rapport februari 2001.) Biorega - Uppgraderingsanläggning för biogas Examensarbete vid Sektionen för Ekonomi och Teknik Högskolan i Halmstad, 2001 Peter Karlsson och Mattias Prytz Elgenerering från gårdsbaserad biogas Examensarbete vid Energiingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad, vt Magnus Dalhed och Kristoffer Persson Framställning av syntetdiesel från gårdsbaserad biogas Pågående examensarbete vid Sektionen för Ekonomi och Teknik Högskolan i Halmstad, vt Johan Rundstedt och Daniel Severinsson Farm-scale biogas plants: environmental benefits of optimising the quality of the digested residue. Pågående doktorandarbete vid Sektionen för Ekonomi och Teknik Högskolan i Halmstad, 2006 Thomas Prade Plönninge Bioenergicentrum 13

14 Utbildning och Rådgivning Plönningegymnasiet är sedan länge en naturlig mötesplats för kunskapsutbyte mellan länets agrara näringar. Det kan verka som ett långt steg från traditionell jordbruksproduktion till bioenergiproduktion, men grundprincipen är densamma: allt bygger på den biologiska processen. God fysisk miljö och balanserad näringstillförsel är grunden till goda livsbetingelser och därmed optimal produktion, oavsett om det gäller de metanbildande bakterierna i biogasproduktionen eller dagens lantbruksdjur. Fotosyntesen är också förutsättningen för den biologiska process som gör det möjligt för oss att hämta energiråvaror, dels ur skogen till produktion av bland annat briketter och pellets men även inom jordbruket för odling av raps, salix och andra energigrödor. Antalet gårdsbaserade biogasanläggningar är fortfarande mycket begränsat och det behövs mer kunskap om den byggnadstekniska utvecklingen och olika processmetoder. De mikrobiella nedbrytningsprocesserna är också mycket komplicerade och kräver ytterligare forskning för att föra biogastekniken framåt. Syftet med biogasanläggningen vid Plönningegymnasiet har ända från start varit att bli en resurs för kunskapsutvecklingen. Genom samarbetet med Högskolan i Halmstad kan anläggningen användas som pilot- och laborationsanläggning för utbildning, forskning och utveckling. Kunskapen måste aktivt föras vidare till dagens och morgondagens lantbrukare för att öka förståelsen för möjligheterna och nyttan i att producera bioenergi och visa på hur produktionen kan bli lönsam. Genom att göra Plönningegymnasiets biogasanläggning tillgänglig för besök, även i kombination med kurser, seminarier och föreläsningar, garanteras att nyvunnen erfarenhet sprids vidare till alla intresserade. 14 Plönninge Bioenergicentrum

15 Plönninge Bioenergicentrum 15

16 Biogas i teorin Allt organiskt material innehåller energi i någon mängd. Problemet är bara att omvandla energin till bränsle i användbar form. Biogas skapas naturligt då organiskt material bryts ned av mikroorganismer i en syrefri miljö, en så kallad anaerob process. Denna nedbrytning kan ske spontant i myrar, sumpmarker eller sjöbottnar, men den kan även ske under kontrollerade former i en rötkammare kopplad till en biogasanläggning. I en biogasanläggning kan man utvinna gas ur olika substrat, såsom gödsel, ensilage, livsmedelsavfall, eller en blandning av dessa. Biogas består till största delen av metan (2/3) samt även koldioxid (1/3) och små mängder av andra gaser. Den utvunna, och i vissa fall förädlade gasen kan sedan användas till att värma upp byggnader eller varmvatten, driva fordon eller producera el. En gårdsbaserad biogasanläggning består framför allt av en rötkammare där substratet samlas och värms upp. Under uppvärmningen bildas biogasen som leds vidare till en gaseldad panna, alternativt motor för elgenerering eller för uppgradering till fordonsgas. Rötresterna kan sedan användas som gödsel som genom rötningsprocessen har fått en kvalitetshöjning genom att en stor avdödning av ogräsfrön och bakterier skett, samtidigt som växtnäringsegenskaperna förbättrats avsevärt. Framför allt beror det på att det bundna kvävet omvandlas så att det blir mer lättillgängligt. Vid spridning av rötresterna blir lukten dessutom mindre än med orötad gödsel. 16 Plönninge Bioenergicentrum

17 Biogas i praktiken På Plönninge finns sedan 2004 en gårdsbaserad biogasanläggning som producerar biogas ur gödsel från gårdens djurbesättning. Den småskaliga tekniken har sedan länge varit etablerad i bl.a. Danmark och Tyskland men i Sverige har det tidigare inte setts som ett ekonomiskt realistiskt alternativ. Sedan några år har intresset dock ökat, mycket på grund av stigande priser på fossil energi men även mot bakgrund av diskussionerna kring en ökande växthuseffekt. Syftet med biogasanläggningen på Plönninge är att den skall vara ett led i utvecklingen av förnyelsebar energi samtidigt som den skall medverka till positiva miljöeffekter. Anläggningen skall vara tillgänglig för forskning och utbildning och lönsamhetskraven är av underordnad betydelse. Med hänsyn till detta är servicebyggnaden större än brukligt för att kunna ge plats åt försöksutrustning, studiebesök och eventuella framtida utbyggnader av systemen. Inom biogasproduktionen finns det olika processer för utvinning av gas. Anläggningen på Plönninge bygger på en mesofil process, vilket innebär att rötningen sker i ett temperaturintervall på mellan grader. Substratet befinner sig i rötkammaren i genomsnitt 2-3 veckor och därefter pumpas rötresterna ut. Rötningssubstratet består till 90 % av gödsel från skolans gårdsbesättning inklusive rekrytering. Resterande mängd består av kasserat ensilage som inte är dugligt som foder men innehåller betydligt mer energi än gödsel. Ytterligare produkter som testas är hästgödsel och vegetabiliskt fett. Gasproduktionen är ca 10 m³ per timma och metanhalten i gasen är på ca 60 %. Biogasanläggningen på Plönninge producerar i dagsläget drygt kwh/år. Samtidigt får skolan en gödsel med bättre kväveinnehåll, mindre ogräs och bakterier samt med mindre lukt. Plönninge Bioenergicentrum 17

18 Rening och uppgradering till fordonsgas För att biogas skall kunna användas som fordonsbränsle krävs det att man renar den från koldioxid och samtidigt uppnår en metanhalt på %. Det finns olika sätt att rena gasen från koldioxid. En vanlig metod är en vattenskrubber som i princip tvättar bort koldioxiden, där man utnyttjar det faktum att koldioxid löser sig i vatten under tryck men lämnar vattnet om trycket släpps. Även det svavel som finns i biogasen måste tas bort, vilket vanligen sker med ett kolfilter. Gasen måste sedan komprimeras till ca bar för att vara hanterbar. Först därefter är det möjligt att använda den till fordon som självklart måste vara anpassade för detta. Förhoppningen är att biogasanläggningen på Plönninge skall kunna utvecklas med en uppgraderingsanläggning för att på så vis få en produkt som har ett bredare användningsområde. 18 Plönninge Bioenergicentrum

19 Vindkraft Att räkna vindkraft som bioenergi är inte helt riktigt eftersom man inte använder sig av något biologiskt material vid energiproduktionen. Men det är en energiform som är helt förnyelsebar, inte avger några växthusgaser och inte tär på jordens resurser. Och redan idag är gårdsbaserade vindkraftverk en realitet. På Munkagårdsgymnasiet i Varberg finns det långt framskridna planer på att anlägga tre vindkraftverk på skolans åkermark. Vindkraftverken kommer att vara på vardera kw och elproduktionen kommer vid drift kontinuerligt att kunna följas genom mätutrustning på skolan. Genom denna etablering kommer vindkraften att bli ett komplement till övriga förnyelsebara energikällor vid Plönninge Bioenergicentrum. Plönninge Bioenergicentrum 19

20 Torrötningsanläggning Idag bygger de flesta svenska biogasanläggningar på pumpbart substrat (max 12 % torrsubstans) Genom att utveckla en anläggning som bygger på rötning av torra substrat (ca % torrsubstans, t.ex. ensilage) kan man driva en utveckling där man tar tillvara andra substrat, samtidigt som man skapar ett alternativ för gårdar utan djurhållning. En ren spannmålsgård har mycket att vinna på att få in vallen i växtföljden samtidigt som man får en naturlig produktion av energi och växtnäring. I Halland odlas det vall på en tredjedel av all åkerareal. Genom att röta vallen behöver gräset inte gå via djurmagen för att förädlas, samtidigt som alla näringsämnen blir kvar i rötresten. Det ökande intresset för hästföretagande i länet har lett till en kraftig ökning av hästgödsel. Genom det höga innehållet av halm och strö i hästgödseln skapas problem i en rötkammare som bygger på pumpbart material. För att kunna finna en användbar avsättning av hästgödsel kommer det att krävas åtgärder. Kan man finna en användning för hästgödsel i en torrötningsanläggning skulle man både få ett bättre kväveutnyttjande och ett bredare användningsområde för hästgödsel. 20 Plönninge Bioenergicentrum

21 Andra alternativ Det kommer hela tiden nya alternativ till användandet av fossila bränslen. Vissa ger direkt en ekonomisk vinst, för andra alternativ kommer det att krävas ytterligare forskning och utveckling. På Plönningegymnasiet används redan förnyelsebar energi i stor utsträckning och man ser kontinuerligt över möjligheterna till förbättringar. Spannmålseldning På skolans hästanläggning finns idag en pelletspanna som inom kort kommer att kompletteras med en panna för havreeldning. För många kan det verka stötande att elda upp spannmål som skulle kunna användas till livsmedelsproduktion. Men det är viktigt att se spannmål som en förnyelsebar energiråvara i kontrast till fossila bränslen. Att man väljer just havre beror på att den har ett förhållandevis högt energivärde samt att konsistensen gör att den passar i hanteringen. Plönninge Bioenergicentrum 21

22 Briketteldning Skolans huvudsakliga värmebehov tillgodoses idag av en värmeanläggning som eldas med briketter. Genom installationen av brikettpannan har oljeförbrukningen minskat med 150 m³ per år. Briketter produceras av restprodukter från såg- och hyvelverk men kan även produceras av salix och annan skogsråvara som odlas specifikt för brikettillverkning. Till normalstora hushåll är pelletspannan ett motsvarande alternativ. Syntetisk diesel Det är idag tekniskt möjligt att framställa diesel på syntetisk väg, men med dagens teknik är det både kostsamt och energikrävande. Forskning pågår för att hitta ett energisnålt och billigt sätt att omvandla biogas till syntetisk diesel. På så vis skulle man få fram en slutprodukt bestående av ett flytande bränsle, vilket underlättar i hantering och lagring och bränslet kan då användas i redan befintliga dieseldrivna fordon utan att det krävs någon konvertering. Plönninge Bioenergicentrum för diskussioner med studenter vid Högskolan i Halmstad som tittar närmare på problemet och möjligheterna. Elproducerande rapsmotor Att driva en motor med rapsolja är idag tekniskt genomförbart. Kopplar man motorn till en generator kan man producera el. Dagens gårdsbaserade rapsoljedrivna motorer har dock inte en kapacitet som står i proportion till den ekonomiska insatsen. Men utvecklingen går framåt även här, något Plönninge Bioenergicentrum följer med intresse. 22 Plönninge Bioenergicentrum

23 Mål Vårt behov av lättillgänglig energi beräknas öka, medan tillgängligheten till fossil energi har nått sin kulmen. Det behövs en långsiktig och hållbar plan för att vårt samhälle inte skall drabbas av kraftig brist på energi. Genom uppbyggnaden av ett bioenergicentrum där kunskapen samlas, kan Plönninge utgöra navet i denna plan. Men all denna kunskap är till ingen nytta om den inte sprids vidare. Målet för Plönninge Bioenergicentrum är att bli en naturlig källa till kunskap för alla som har ett intresse i bioenergi. En plats för forskarna att bedriva praktiska försök Ett forum där aktörerna kan samlas runt bioenergifrågor En kreativ miljö för utbildning till morgondagens energientreprenörer Behoven av information skiftar från aktör till aktör, allt från studiebesök och kortare seminarier till längre utbildningar för morgondagens bioenergientreprenörer. De behov som finns idag har kanske ändrat sig till imorgon. På samma vis som bioenergin är förnyelsebar måste kunskapsutvecklingen vid Plönninge Bioenergicentrum vara förnyelsebar och flexibel för att kunna anpassa sig efter de behov och krav som uppstår under resans gång. Plönninge Bioenergicentrum 23

24 Egna anteckningar