Projektdirektiv för Projektet Katrineholms logistikcentrum,

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr 3/2011 Dnr KS/2011: (8) NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT Näringslivschef Conny Petrén Projektdirektiv för Projektet Katrineholms logistikcentrum, KLC Version 1, Antagen av kommunstyrelsen Version 2, Antagen av kommunstyrelsen Version 3, Antagen av kommunstyrelsen Bakgrund Katrineholm som ort uppstod genom att järnvägen byggdes. Detta ledde snabbt till bosättning, men också till att orten blev intressant för att utveckla företag. Järnvägen erbjöd goda möjligheter att både transportera in och ut varor. Under senare tid har vagnslasthanteringen upphört och transporterna överförts till lastbil. Järnvägen har under de senaste decennierna haft störst betydelse för persontransporterna. Katrineholms kommun vill utveckla det gamla framgångskonceptet för vår tid. Katrineholm har ett mycket gott läge för logistikverksamhet i anslutning till Stockholmsregionen och övriga Mälardalen. Beläget vid korsningen mellan Västra och Södra stambanorna, med Räta Linjen, riksväg 56, och tre andra riksvägar som förbinder europavägarna i det befolkningstäta Östra Mellansverige och därmed storstads-områdena Norrköping/Linköping, Örebro, Eskilstuna/Västerås och Uppsala. Inom 15 mils radie bor och verkar en tredjedel av Sveriges befolkning och en mycket stor mängd företag som är viktiga för Sverige. Inom en tioårsperiod väntas andelen av landets konsumtion inom det området öka från 40 till 50 procent. Det strategiska transportläget gör Katrineholm till en lämplig ort för ett logistikcentrum med möjlighet att flytta gods från väg till järnväg. Katrineholms Logistikcentrum ska fungera som torrhamn och järnvägshub samt dessutom betjäna en större region med nyetableringar som följd. Logistikcentrum ger också det lokala näringslivet stora konkurrensfördelar Projektdirektiv KLC ver 3

2 2 (8) Kommunens vision för Katrineholms Logistikcentrum Logistiken är ett fundament för välfärden och en nyckel till framgångsrik miljöutveckling. Katrineholms Logistikcentrum ska ge kommunen ett viktigt tillväxtområde, stärka dess konkurrenskraft samt leda till förbättrade framtidsmöjligheter för näringsliv och innevånare. Syfte och Mål med projektet Syftet med projektet är att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. Omvärldsberoendet för Katrineholm gäller både företag och lokalsamhälle. Katrineholm har stora exporterande företag som är beroende av internationella marknader. I takt med denna utveckling är det nödvändigt att katrineholmsregionen utvecklas och alltmer integreras i ett regionalt, nationellt och internationellt sammanhang. Det är därför viktigt för orten Katrineholm att ingå i en geografiskt vidgad marknad. Förutsättningen för att Katrineholm ska kunna inkluderas i till exempel Stockholms och Norrköpings funktionella regioner vad gäller företagens verksamheter är en väl utbyggd infrastruktur. En ytterligare förutsättning för katrineholmsföretagens utveckling och bidrag till regional tillväxt är stark koppling till universitet, forskning och därmed tillgänglighet till innovationssystemet. För kommunens utveckling är det viktigt att positionera sig i ett regionalt sammanhang. Kommunens övergripande mål med Katrineholms Logistikcentrum Kommunens image: Katrineholm ska vara en attraktiv ort för näringslivet och kommunens innevånare Arbete: Transport/logistik ska vara ett starkt tillväxtområde som genererar nya företag och nya arbetstillfällen inom flera branscher Miljö: Katrineholms Logistikcentrum ska ha en tydlig miljöprofil Genomförande av kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige har den 17 mars 2008 beslutat att göra investeringar på 100 Mkr under tre år i utvecklingen av Katrineholms Logistikcentrum och byggandet av Österleden som förbindelse mellan Laggarhult och Lövåsen. För 2011 har ytterligare 35 Mkr tillförts i syfte att vidareutveckla det ursprungliga konceptet till att bättre motsvara de nya kraven från EU och marknaden. Investeringarna sker i och öster om Sandbäcksområdet, samt väster om lokstallarna, och fördelar sig för närvarande på objekt och etapper, vilka redovisas i bilaga 1 Investeringsbudget och plan Den provisoriska Södra terminalen vid Katrineholms Logistikcentrum har via Van Dieren Maritimes dagliga tåg från och till Herne i Tyskland nu en årsvolym om TEU. Södra terminalen ersätts under våren 2011 av Norra terminalen. Den är anpassad för 750 m långa tåg och har i första etappen en lastyta om kvadratmeter. Fördelningen mellan trailer och container är cirka 70/30. År 2020 prognostiseras volymen ha ökat till TEU (se Terminologi ).

3 3 (8) Fortsatt genomförande Norra terminalen, med tillhörande infrastruktur för effektiv och säker godshantering, ska byggas. Spår 6 ska förlängas för att effektivt kunna hantera 750 meter långa tåg Södra terminalen ska anpassas för framtida hantering. Signalering av Norra terminalen ska utredas. Ny anslutning till stambanan mot Stockholm ska utredas. Byggnation först efter beslut i kommunstyrelsen Utredning av spåranslutning till området öster om Österleden. Byggnation först efter beslut i kommunstyrelsen. En miljöprofil för Katrineholms Logistikcentrum ska utvecklas tillsammans med Miljöförvaltningen. Aktivt marknadsföra Katrineholms Logistikcentrum, nationellt och internationellt Kommunen ska utarbeta marknadsföringsmaterial som ska användas i aktiv marknadsföring till potentiella etableringsföretag samt till näringslivet på orten. Attrahera serviceverksamhet och annan affärsverksamhet till logistikcentrum i samarbete med Katrineholm Rail Point AB, Logistikposition Katrineholm AB och övriga intressenter. Norra terminalen ska vara en öppen terminal, d v s möjlig att använda för vilket företag som helst, som vill nyttja dess tjänster. Driften av terminalen sköts av ett, till drygt två tredjedelar, privatägt bolag, Katrineholm Rail Point AB. Projektbudget beslutas separat för varje år. Projektet avslutas senast Terminologi Feedertrafik Det stora godsflödet in i Sverige kommer från sydväst via hamnarna i Göteborg och Helsingborg. En förväntad utveckling är att feedertrafiken (kusttrafik) på Östersjön längs den svenska kusten kommer att minska medan järnvägens betydelse ökar. Å andra sidan förväntas handelsutbytet med Östeuropa öka, vilket kan innebära att ostkusthamnarnas betydelse inte behöver minska. Även importen från Asien förväntas öka, vilket ger utvecklingsmöjligheter för hamnar som Karlshamn och Oxelösund. Gröna korridorer Gröna korridorer har sitt ursprung i EU-kommissionens initiativ 2007 att utveckla en grönare transportpolitik som möter klimatutmaningen och samtidigt ökar EU:s konkurrenskraft. Våren 2008 tog den svenska regeringen initiativ beträffande Gröna korridorer via infrastrukturministerns rådgivande organ Logistikforum. En grön transportkorridor utmärks av: hållbara logistiklösningar med dokumenterat minskad miljö- och klimatpåverkan, hög säkerhet, hög kvalitet och effektivitet integrerade logistikupplägg med ett optimalt utnyttjande av trafikslagen, harmoniserat regelverk med öppenhet för alla aktörer en koncentration av nationell och internationell godstrafik på relativt långa transportsträckor

4 4 (8) effektiva och strategiskt placerade omlastningspunkter samt anpassade och stödjande infrastruktur en plattform för utveckling och demonstration av innovativa logistiklösningar (informationssystem, samverkansmodeller och teknik) Klimatfrågan har ställts i centrum på ett helt annat sätt än tidigare genom FN:s klimatpanel. EU:s beslut om minskade utsläpp samt uttalanden från regering och riksdag om förändringar i transportsystemet i syfte att minska utsläpp. Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP) har Katrineholms kommun sökt och fått bidrag från år 2006 till flera projekt avsedda att minska koldioxidutsläppen. Ett av projekten var byggande av ett industrispår till de västra industriområdena. Flera företag i det lokala näringslivet har varit pådrivande om utbyggnaden och möjligheterna att utnyttja spåret. Det arbetet har nu utvecklats till ett beslut om att anlägga Katrineholms Logistikcentrum. Nordiska triangeln är det godsstråk i Norden som prioriterats av EU och som binder ihop Stockholm/Helsingfors-Oslo-Malmö/Köpenhamn. Västra stambanan är en viktig länk i detta system. Ostlänken påverkar, om den byggs, utnyttjandet av Västra stambanan så att stambanan får en större roll som godsbärare. Regionfrågan har fått stor uppmärksamhet genom förslaget att bilda större och funktionella regioner. Stockholm-Mälardalen och Norrköping-Linköping är de två regioner som redan idag påverkar Katrineholm vad gäller sysselsättning och utbildning, men också hur godstransportflöden hanteras. TEU är en förkortning av Twenty-foot Equivalent Unit, vilket på svenska blir Tjugofotsekvivalenter. Detta är ett mått på hur många containrar med längd 20 fot (6,10 meter), bredd 8 fot (2,44 meter), höjd 8,6 fot (2,59 meter) ett fartyg kan lasta eller vilken volym som passerar igenom en hamn/kombiterminal. I dag är oftast en container 40 fot (FEU), vilket motsvarar 2 TEU. Torrhamnar, även kallade inlandsterminaler, etableras för närvarande på många platser för att minska trycket på hamnarna när gods distribueras vidare in i landet. Tullhantering och en hög säkerhetsnivå vid terminalen är nödvändiga förutsättningar. Genom regionförstoringen och järnvägens ökade betydelse ökar även torrhamnarnas betydelse. Omfattning och resultat Omfattning och innehåll Logistikcentrum och anslutande infrastrukturinvesteringar i form av matargatan Österleden inklusive vägport under Västra stambanan samt utbyggnaden av terminalområdena med lastytor och järnvägsspår ses som en helhet och samlas i detta projekt. Projektet delas in i delar och etapper i enlighet med projektplanen. I anslutning till projektets utveckling ska detaljplanen för Sandbäckens industriområde successivt och etappvis revideras.

5 5 (8) Resultat I slutet av 2011 ska de redan budgeterade investeringarna vara genomförda och verksamheten igång på ett sätt som kan utvecklas i större skala. Överlämning och godkännande av resultat Projektets resultat som helhet överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande senast Projektet rapporterar tre gånger årligen till kommunstyrelsen. Styrgruppen svarar därutöver för den kontinuerliga uppföljningen. Kopplingar till och samband med andra verksamheter i kommunen Projektet berör flera av kommunens förvaltningar, d.v.s. Kommunledningsförvaltningen och Förvaltningen för Näringsliv och tillväxt, Service- och teknikförvaltningen, Miljöförvaltningen samt Stadsarkitektkontoret. I en delfråga berörs även Kultur- och turismförvaltningen. Kontaktytor och intressenter Kommunfullmäktige har den 17 mars 2008 beslutat att godkänna ett aktieägaravtal med Brinova Fastigheter AB. Genom avtalet bildades ett mellan parterna gemensamägt bolag, Katrineholm Logistikfastigheter AB, fr.o.m namnändrat till Logistikposition Katrineholm AB. I januari 2009 bildades på motsvarande sätt Katrineholm Rail Point AB, som operativt driver terminalerna. Delägare i Katrineholm Rail Point AB är förutom kommunen, M4-gruppen och Svensk Logistikpartner AB. Andra intressenter som förtjänar att nämnas är företag inom ortens näringsliv, som avser att använda sig av Katrineholms Logistikcentrum. Sålunda har följande av ortens företag utfärdat skriftliga avsiktsförklaringar om detta: SKF Mekan AB, Presto Brandsäkerhet AB, Sveaverken AB, Skandinaviska Byggelement AB, Cesium AB och SIMS Recycling Solutions. Därutöver är ytterligare andra företag på orten och i regionen tänkbara intressenter. Öviga intressenter är hamnar och rederier som ser Katrineholms Logistikcentrum som en tänkbar torrhamn. Andra intressenter är tågtransportföretag, åkerier och. Anvisningar för upprättande av Projektplan Inledning Den organisation som beskrivs nedan kan komma att behöva förändras under projekttiden. Det mest väsentliga som kan påverka organisationen är behovet att successivt bygga en ny förvaltande organisation. Därtill kan eventuella förändringar i kommunens egen organisation påverka projektorganisationen. I alla händelser är det nödvändigt att en förvaltande organisation för Katrineholms Logistikcentrum utreds.

6 6 (8) Organisation och arbetsformer Projektets ska organiseras efter följande modell: Styrgrupp: Projektchef: Controller: Projektledning: Projektstab Kommunstyrelsens presidium. Näringslivschef En projektcontroller samt en ekonomicontroller. Projektledare Administrativt stöd Projektgrupp - Delprojektgrupper Delprojektledare - Arbetsgrupper Medarbetare beroende på etapp/delprojekt Roller och ansvar Beställare av projektet är kommunstyrelsen. Den godkänner projektdirektivet samt tar emot och godkänner projektets slutresultat. Styrgruppen ska tillgodose beställarens intressen i projektet och godkänna projektplanen och övriga beslutspunkter i projektet. Styrgruppen är också det forum för beslut om korrigeringar i projektplanen, som kan behövas för att nå projektets mål. Principiellt viktiga förändringar om projektets omfattning, innehåll och budget ska beslutas av kommunstyrelsen. Projektchefen är övergripande ansvarig för projektets genomförande. Projektchefen följer upp och rapporterar enligt plan till styrgruppen och till beställaren, kommunstyrelsen, tre gånger per år. Avvikelser från plan samt större beslut rapporteras till styrgruppen löpande. Projektchefen ska också ge råd och stöd till projektledaren och projektgruppen. Controllerna ska övervaka att uppföljning och rapportering sker enligt plan samt följa upp ekonomin i projektet. Controllerna ska ge stöd till projektchefen och projektledaren samt följa upp att projekthandboken följs. Projektledarens roll är att leda, styra, planera och koordinera projektarbetet samt utveckla Katrineholms Logistikcentrum. Projektledaren ska välja, tillämpa och anpassa arbetssätt och metoder efter behov. Projektledaren är även ansvarig för slutrapporten i vilken projektet ska utvärderas. Projektledaren har mandat att löpande fatta beslut inom projektplanens ram. Avvikelser från projektplanen rapporteras till projektchefen och beslutas av styrgruppen. Projektledaren har en projektgrupp samt en stab knuten till sig. En viktig uppgift under hela projekttiden är att fortlöpande samordna och fördela arbetet mellan medlemmarna i gruppen. Delprojektledarnas roll är att leda, styra, planera och koordinera delprojektarbeten. Delprojektledaren ska välja, tillämpa och anpassa arbetssätt och metoder efter behov samt fortlöpande rapportera arbetets status till projektledaren.

7 7 (8) Arbetsgrupperna ansvarar för det praktiska arbetet enligt projektets detaljplan och ska fortlöpande rapportera arbetets status till projektledaren. Avvikelser ska rapporteras till projektledaren utan fördröjning. Koncernledningsgruppen bestående av kommunchefen, förvaltningscheferna och de kommunala bolagens direktörer informeras regelbundet av projektchefen. Budget och tidplan I projektplanen ska projektets budget för projektledning och projektarbete redovisas. En tidplan för de olika etapperna och delmomenten ska också redovisas. Resurser Projektets resurser består av projektorganisationen enligt ovan samt personer med olika kompetens som anlitas vid behov. En förstärkning av såväl den administrativa ledningsfunktionen som marknadsföringssidan är nödvändig för att trygga Logistikcentrums utveckling med hänsyn till den ökande komplexiteten och den nuvarande bemanningens åldersstruktur. Kostnader Kostnader för en projektledare, en projektcontroller och konsultativt stöd belastar investeringskostnaden. Kostnaden för övriga medarbetare i projektgruppen finansieras inom ram i respektive förvaltning men belastar investeringen. Kommunikation Projektet ska löpande lämna information till styrgruppen och koncernledningsgruppen. Kommunstyrelsen ska informeras minst tre gånger per år enligt vad som sägs i nästa stycke. Följande tidplaner ska upprättas och vara uppdaterade: Övergripande tidplan som visar projektets faser och beslutspunkter enligt projekthandboken samt de olika etapperna/delprojekten på sammanfattningsnivå. Tidpunkter för avrapportering till styrgrupp och kommunstyrelse ska framgå. Tidplanen används för kommunikation med styrgrupp och kommunstyrelse. Detaljerade planer ska finnas för de olika etapperna/delprojekten. Dessa används för styrning av projektarbetet samt för kvalitetskontroll och uppföljning. Dessa kommuniceras inom projektgruppen och till projektchef och projektcontroller. Följande skriftliga rapporter ska upprättas enligt projektplanen: Delrapporter från etapperna inklusive en ekonomisk lägesrapport Genomföranderapport från genomförandefasen Resultatrapport inför de olika beslutspunkterna Avslutsrapport inför projektavslutet Informationsmaterial i form av tryckt material samt en webbplats och riktad information till presumtiva kunder är en av projektets viktigare uppgifter.

8 8 (8) Anvisningar för kvalitetssäkring Granskning av resultat och projekt Projektledaren ska delta i styrgruppens möten och rapportera nuläget. I samband med uppföljningen av kommunens ekonomi ska projektet avrapporteras till beställaren, kommunstyrelsen, minst tre gånger per år. Controllerna deltar i de möten, och begär de rapporter, som krävs för att säkra projektplan och att budget hålls samt att projekthandboken följs. Risker och konsekvenser För att bedriva projektet framgångsrikt är det viktigt att stöd finns i kommunledningen. Det innebär att kommunstyrelsen, styrgruppen, berörda förvaltningsledningar och samverkande bolag måste ge projektet stöd. Berörda förvaltningsledningar måste då se till att till projektet avdelade befattningshavare kan avsätta den tid som behövs, samt själva vara beredda att avsätta tid för att stötta projektet. Projektavslut Projektet avslutas senast 2014 och överlämnas tillsammans med en slutrapport till kommunstyrelsen för nya ställningstaganden. Projektledaren ansvarar för att slutrapporten tas fram. I slutrapporten ska projektet utvärderas och dokumenteras. Referenser Katrineholms kommun, Handbok för projektarbete Nyckeln till framgångsrika projekt i Katrineholms kommun, Kommunstyrelsens beslut

9 Externa investeringar i KLC Aktivitet Belopp i mnkr Österleden (väg, bro, tunnel) Externt tagna kostnader Södra (spår, el, terminalyta) AVI 2,0 Norra (spår, el, terminalyta) Externa intäkter Elektrifiering 25% KLIMP Elektrifiering 25% 1,5 4,5 0,9 18,0 3,0 Externa Finansiärer Elektrifiering 25% AVI KLIMP Elektrifiering 25% Systemhandling, mm Limpan (Sanering) 90,0 90,0 Mark & Etablering KLF KRP 40,0 1,5 3,0 KLF KRP 40,0 1,5 3,0 Begagnat mtrl 10,0 10,0 Konsulter Projektstyrning Summa 146,5 27,9 174,4 1,5 2,0 4,5 0,9 18,0 3,0

10 Budget Katrineholms Logistik Centrum Aktivitet Belopp i mnkr Budget Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Total Budget Österleden 30,7 0,8-4,0 27,5 Södra Terminalen 11,8 15,6-5,8 21,6 Norra Terminalen 10,0 44,3 17,0 12,5 12,5 96,3 Systemhandling 7,0 7,0 Limpan 9,7 9,7 Marknadsföring 1,5 1,5 1,5 4,5 Konsulter 1,4 2,2 4,0 4,0 4,0 15,6 Projektstyrning 1,0 6,3 4,0 2,0 2,0 2,0 17,3 Summa 43,5 43,8 47,7 24,5 20,0 20,0 199,5