Avslutsrapport utvecklingsprojektet KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM, KLC.

Transkript

1 Avslutsrapport utvecklingsprojektet KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM, KLC. SAMMANFATTNING Kommunfullmäkige i Katrineholms kommun beslutade 2008 att bygga ett Logistikcentrum med kombiterminal och vagnslastterminal. Målsättningen var redan från början att bereda mark för etablering av företag inom området samt att först färdigställa vagnlastterminalen och därefter kombiterminalen. Logistikcentrum var totalt färdigställt i november 2014 helt enligt den tidplan som finns angiven i Projektplanen, som bygger på innehållet i Projektdirektivet BAKGRUND I samband med att Katrineholm år 2001 drabbades av att flera företag valde att flytta sina verksamheter till andra orter försvann drygt 1500 arbetstillfällen. Katrineholms kommun var då i en situation då man måste agera för att skapa arbetstillfällen till kommunen. Efter olika analyser och överväganden och en av staten finansierad utredning där hela Katrineholms näringsliv genomlystes kom man bl a fram till att försöka utnyttja de fördelar som Katrineholm har med avseende på läget i närhet av Stockholmsområdet och den s k fjärde storstadsregionen samt läget där två stambanor möts, den västra och den södra. Förväntningarna på framtida tillväxt i Mälardalen var också en faktor som hade stor betydelse för beslutet. Katrineholms kommun erhöll vid den här tiden s k KLIMP-pengar, 4,5 mkr, från Naturvårdsverket för att bygga en järnvägsterminal mellan Värmeverket och Mogetorps koloniområde. Förläggningen av en terminal till detta område bedömdes inte optimal utan man fick tillstånd att använda dessa medel för att elektrifiera ett spår fram till den byggnad där Byggvaruföretaget Setra hade beslutat att bygga ett centrallager och därmed också flytta all sin verksamhet till Katrineholm. Setra hade en stark ambition att överflytta sina transporter från lastbil till järnväg. Detta var det första steget till att bygga den Södra Terminalen. Intresset från andra företag att använda sig av järnvägstransporter framkom tydligt i olika diskussioner med det lokala näringslivet. Kommunfullmäktige beslutade då att investera 50 mkr för utveckling av området till ett Logistikcentrum. Ytterligare en avgörande faktor att satsa på ett Logistikcentrum med kombiterminal och vagnslastterminal var att olika företag visade intresse för Katrineholm. Det internationellt välkända transportföretaget Van Dieren Multimodal förklade sig villigt att gå med sitt järnvägsgods för Mälardalen till Katrineholm. Till följd av bl a detta beslutade Kommunfullmäktige att successivt investera i området för att utveckla det till ett modernt Logistikcentrum. Styrande för projektets arbete har varit Projektplanen som bygger på innehållet i Projektdirektivet som kommunstyrelsen fattade beslut om

2 UPPDRAGET Uppdraget för projektet som formulerades i Projektplanen var följande. Projektet är ett infrastruktur- och näringslivsutvecklingsprojekt och består av följande huvudområden: - Bygga och driftsätta järnvägsspår - Bygga och driftsätta kombiterminal och terminal för vagnslaststrafik - Etablera samarbeten med hamnar och införa Railport-koncept - Marknadsföra KLC och verka för nyetableringar SYFTE och MÅL Syfte Att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. Mål Fullmäktiges beslut ska verkställas genom att: Södra och norra terminalytorna, med tillhörande infrastruktur, ska byggas, färdigställs i juni 2011 Spår 6 ska förlängas för att effektivt kunna hantera 750 meter långa tåg Södra terminalen ska anpassas för vagnslasttrafik Ny anslutning till stambanan mot Stockholm ska utredas Aktivt marknadsföra KLC, nationellt och internationellt, i syfte att attrahera nya etableringar och nya godsflöden En miljöprofil för KLC ska utarbetas OMFATTNING och RESULTAT Omfattning och innehåll Utöver vad som sägs i avsnittet UPPDRAGET ska två nya bolag bildas. Ett fastighetsbolag, Logistikposition Katrineholm AB och ett bolag för drift av terminalerna, Katrineholm Rail Point AB. Katrineholms kommun kommer, i vart fall inledningsvis, att ha ägarintresse i dessa båda bolag genom ett minoritetsägande. De privata ägarna i bolagen är i fastighetsbolaget Catena Fastigheter AB och i driftbolaget M4 Gruppen AB och Svensk Logistikpartner AB. Projektets åtaganden enligt kommunens Övergripande plan är: Att möjliggöra överflyttning av långväga transporter från lastbil till järnväg Att lägga förutsättningar för att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil Att arbeta aktivt för nyetableringar Att bidra till utveckling och stöd till befintliga företag Form för resultat Resultat redovisas i form av fysiska resultat och en slutrapport.

3 PROJEKTORGANISATION Kommunstyrelsen Är beställare och slutgiltig godkännare av projektet. Styrgrupp Kommunstyrelsens presidium utgör styrgrupp och består av Göran Dahlström, Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström, Kommunstyrelsen 1:e vice ordförande Ewa Callhammar, Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Projektchef Anders Thörnström, seniorkonsult Projektledningsgrupp Anders Thörnström, projektchef Roger Andersson, projektledare Lennart Bohman, seniorkonsult Erik Hellqvist, seniokonsult Sverker Jakobson, controller Samrådsgrupp Projektledaren, controllern samt representanter för Samhällsbyggnadsförvaltningen och Västra Sörmlands Räddningstjänst Marknadsgrupp Lennart Bohman, ordförande Roger Andersson Conny Petrén Erik Hellqvist Dennis Johansson, konsult Mats Gillstam, representant för KRP AB Pelle Jonsson, van Dieren AB Projektcontroller För kvalitetssäkring och som stöd till projektchef och projektledare Stig Hansson, projektkonsult Sverker Jakobson, ekonomicontroller Koncernledningsgruppen Koncernledningsgruppen som består av kommunens förvaltningschefer och kommunala bolagschefer informeras löpande av projektet. Projektorganisationen har förändrats under projktets löptid. Flera deltagare har övergått till andra uppgifter eller avslutat sina uppdrag i kommunen.

4 GENOMFÖRANDE PROJEKTETS ETAPPER Projektets stortlek och komplexitet ställer stora krav på planering och uppföljning. Projektet har därför delats upp i olika delprojekt/etapper. Nedanstående delprojekt har ingått i huvudprojektet. Delprojektens löpande arbete har kontinuerligt rapporterats till Projektchefen som i sin tur rapporterat till Styrgruppen. - Etapp 1 Södra terminalen med elektrifierade dubbelspår som förbinds med västra stambanan - Etapp 2 Norra terminalen med lastyta, tre lastspår, två ankomstspår, ett utdragsspår (spår 6) och elektrifiering - Etapp 3 Utbyggnad av uppställningsspår i anslutning till Norra terminalen - Etapp 4 Förlängning av spår 6 till 750 meter - Etapp 5 Utbyggnad av nya uppställningsspår - Etapp 6 Signalering av Norra terminalen (TRV ansvar) - Etapp 7 Ny anslutning, spår 10, till västra stambanan (TRV ansvar) - Etapp 8 Strategisk utveckling av KLC, vilket kan innebära att ägarförhållandena omprövas - Etapp 9 Spår öster om Österleden Mark har avsatts för framtida utbyggnad av last- och lagerhantering samt spåranslutningar. Parallellt sker arbetet med att aktivt marknadsföra Katrineholms Logistikcentrum, nationellt och internationellt, i syft att attrahera nya etableringar och nya godsflöden. Arbetsmetod inklusive hantering av ändrade förutsättningar Koncernledningsgruppen finns tillgänglig under hela projektets gång. Avstämning sker med kommunstyrelsen vid tre ordinarie sammanträden varje år och med projektets Styrgrupp enligt fastställd mötesplan. Samrådsgruppen sammanträder en gång per månad enligt plan. Kalkyler och prioriteringar arbetas fram av projektledningsgruppen, vilken sammanträder en gång per vecka. Ändrade förutsättningar under projektets gång avhandlas med Projektchefen och föredras i Styrgruppen. Uppföljning, rapportering och styrning Projektet rapporterar löpande till och följs upp av Projektchefen och Styrgruppen. PROJEKTRESULTAT Resultaten som projektet uppnått delas upp i olika delar; byggnation mm, logistikverksamhet, uthyrning av lager, övrigt. Byggnation av terminalerna Här avses byggnation av terminalerna samt viss infrastuktur i anslutning inom området. Det material som använts för att bygga spår och växlar är sådant som har kunnat återanvändas från andra områden. Detta har kunnat begränsa kostnaderna i jämförelse med helt nytt material. Under hela byggnationstiden har olika konsultföretag deltagit och ansvarat för uppbyggnad av terminalerna. Trafikverket har haft den mest framträdande rollen i detta sammanhang.

5 Etapperna 3 och 5 ovan har inte genomförts eftersom det konstaterade att behov av detta inte fanns. I stället byggdes ytterligare ett lastspår samt kvalitetsförbättring av stickspåret till AWI genomfördes. I samband med beredning av mark upptäcktes omfattande föroreningar i de områden där fd Banverket har haft verksamhet. Trafikverket påtog sig ansvaret rengöring av marken, vilket var ett komplicerat och kostsamt arbete. Kommunens andel av kostnadera uppgick till 10% (9,1 msek). Södra terminalen Terminalen ligger i anslutning till befintlig fastighet, som ägs av LPK AB, och kommer att användas i första hand som vagnslastterminal och i någon nån som omlastningspunkt för timmertransporter. Innan Norra terminalen färdigställts har Södra terminalen fungerat som kombiterminal. Södra terminalen, som är elektrifierad, består av två 450 meter långa lastspår och har direktanslutning till västra stambanan. Terminalen omfattar en yta av c:a kvm. Norra terminalen Terminalen består av två ankomstspår, vardera meter långa, fyra lastspår vardera 750 meter långa, vilket innebär att terminalen kan ta emot tåg med en längd enligt nu gällande EU-standard. Terminalen är elektrifierad och terminalytan uppgår till kvm och är därmed en av de största i landet. Terminalytan är stenbelagd och av sådan karaktär att hållfastheten beräknas mycket god och klarar de tunga fordon som trafikerar och används inom området. Inom terminalområdet finns en kontorsbyggnad för hantering av alla administrativa uppgifter som följer med godshanteringen Säkerhet Utöver ledord för terminalen, som effektivitet, miljöprägel, är ledordet säkerhet mycket viktigt. Norra terminalen har därför försetts med bästa möjliga utrustning för att leva upp till den säkerhetsnivå som projektledningen beslutats om. För att få underlag för dessa viktiga beslut har bl a hamnars säkerhet studerats. Vidare har olika råd från olika experter beaktats. Terminalgatan För att kunna nå olika delar av området och de redan befintliga fastigheterna har Terminalgatan byggts. Gatan är så pass bred att den också kan användas för uppställning av trailers. Finansiering av Terminalgatan har kommunens mark- och exploateringsenhet ansvarat för. Logistikverksamheten Södra terminalen var färdigställd under senare delen av 2009 och kunde därmed ta emot tåg. I december tecknade Katrineholm Rail Point AB avtal med det holländska bolaget van Dieren Multimodal (VDM). Avtalet innebar att att VDM trafikerar sträckan Herne-Katrineholm 5 dagar per vecka tur och retur. Herne, där VDM då hade sin europeiska HUB, är beläget i Ruhrområdet i Tyskland. Väderförhållandena i januari 2010, när tågen började ankomma, var mycket besvärliga. Trots besvärande mycket snö löpte verksamheten friktionsfritt och Södra terminalen var den enda terminal i den här delen av Sverige inte tvingades stänga p g a snöhinder. Norra terminalen var färdigställd, så när som på markbeläggningen, sommaren VDMs verksamhet flyttade då hit från Södra terminalen. Deras verksamhet hade då ökat i omfattning till att uppgå till fullånga tåg varje dag fem dagar per vecka.

6 Avtalet mellan VDM och KRP AB förlängdes att gälla ytterligare två år fr om Under den här tiden hade VDM öppnat sin terminal i Duisburg i Tyskland och man expanderade sin verksamhet kraftigt med tåg bl a till och från nordöstra Turkiet, vilket har påverkat godsvolymerna till Katrineholm positivt. I samband med detta har VDM börjat att marknadsföra Katrineholm som sin Skandinaviska HUB. Detta har innburit att VDM har ökat sin verksamhet och trafikerar nu Katrineholm - Duisburg sex dagar per vecka tur och retur. Fr o m förlängdes avtalet mellan VDM och KRP AB med ytterligare två år t o m Då överenskoms bl a att gemensamt utveckla tredagarstrafik mellan Katrineholm och norra Sverige liksom trafik från Spanien och Frankrike via Duisburg till Katrineholm I takt med att VDMs verksamhet har expanderat har ytterligare tåganslutningar kommit till Katrineholm. Södra terminalen har i allt större utsträckning börjat användas för timmertransporter genom att TÅGAB hämtar timmer för Specialvirke AB räkning. Green Cargo AB trafikerar Södra terminalen även de med timmer. Green Cargo trafikerar också Norra terminalen med visst gods varje vecka. RailPort En bärande tanke när det gäller over-sea gods är att utveckla RailPortkonceptet, som Göteborgs Hamn ligger bakom. Konceptet innebär att en inlandsterminal ska kunna fungera som en traditionell hamn vad gäller ankommande gods. Tanken är att gods, som traditionellt lossas i hamnen och stannar där till dess det är förtullat och distribueras först när mottagaren önskar få det levererat, i stället vidaresänds till lämplig kombiterminal och hanteras där i stället för i hamnen. Terminalen utgör därmed en s k Torrhamn åt den traditionella hamnen. KRP AB har tecknat avtal med Göteborgs Hamn om att ingå i deras RailPort-koncept. KRP AB har också tecknat samarbetsavtal med Köpenhamn-Malmö Hamn och Trelleborgs Hamn för att inleda samarbete med dessa hamnar i framtiden. EKONOMISKT RESULTAT Ekonomiskt utfall I kommunens årliga budget har avsatts investeringsmedel för att bygga Logistikcentrum enligt de planer som fastlagts. Pengarna har stått till Projektchefens förfogande och använts efter beslut i Styrgruppen, dvs för att genomföra de Etapper som finns beslutade i Projektplanen. Projektet har under projekttiden hållit sig inom de ramar som beslutats. Uppföljning har skett i Styrgruppen. Det ekonomiska slutresultatet återfinns i bifogade sammanställning, bilaga 1. Samhällsekonomisk kalkyl I syfte se hur en investering av det slaget påverkar samhället i stort har projektet låtit göra en Samhällsekonomisk kalkyl. Företaget, Industrins Utvecklings Centrum, som använta för detta, har stor erfarenhet av den här typen av analyser. Resultatet visar att samhället i stort gör vinster av olika slag. Kalkylen i sin hethet finns som bilaga 2 till denna rapport. LOGISTIKPOSITION KATRINEHOLM AB, LPK AB, VERKSAMHET Fastighetsbolaget, som ägs av Catena Fastigheter och kommunen, äger den s k Setrafastigheten. Denna var i inledningsskedet av utvecklingen av KLC fullt uthyrd till Setra Bygg. Relativt snart beslutade dock Setra att gå ur fastigheten eftersom man ändrade sin verksamhet. Detta innebar att fastigheten har stått utan hyresgäster till senare delen av Därefter har merparten av ytorna hyrts ut dels till ett byggmaterialföretag, Ljungberg&Fritzoe AB, och Gillstam&Lindström, som bedriver tredjepartlogistik för några mindre företag.

7 LPK AB har under 2014 analyserat möjligheten att utöka lagerytorna inom KLC detta har inneburit att man har beslutat att förvärva kvm beredd mark avkommunen. I första skedet kommer LPK AB att bygga en lagerbyggnad på kvm och därefter bygga ytterligare ett lager i motsvarande storlek. I det inledande skedet kommer också Katrineholms kommunen sälja sina aktier i LPK AB till Catena Fastigheter, som därmed blir ensamägare till den befintliga fastigheten samt den nu förvärvade marken. NÄRMASTE FRAMTIDEN Utveckling av godsflöden på järnväg samt etableringar KLC är, som tidigare redovisats, färdigställt. Detta innebär att man nu, i allt större utsträckning, kan arbeta med utveckling av hela området, dvs såväl tågtrafik som etablering av logistikföretag. Drivmedelsförsörjning Under 2014 har drivmedelsföretaget QStar beslutat att etablera en tappstation för lastbilsdiesel inom området. Returträ/flis Returträ till värmeverk i Sörmlnd och Östergötland bedöms på sikt kunna ge stora volymer vad gäller tågtrafik till Katrineholm. Förhandlingar tillsammans med Green Cargo för den här typen av godstransporter pågår med såväl leverantörer som mottagande värmeverk. Tågpendel mellan Katrineholm och Norra Sverige Norra Sverige kommer i allt större utsträckning behöva gods av olika slag, inte minst byggnadsmaterial, för att tillgodose den mycket stora byggnation som kommer att starta inom en inte allt för lång framtid. Detta projekt arbetas med tillsammans mellan olika intressenter bl a KLC, van Dieren, Green Cargo m fl. Tågpendel mellan Spanien/Frankrike En framtida pendel mellan södra Europa och Skandinavien anses vara mycket intressant för flera aktörer som ser Katrineholm en gateway för mellansverige. Diskussioner mellan olika parter pågår. Företagsetablering i Katrineholm Arbetet med att attrahera företag till etablering i Katrineholm har pågott under hela uppbyggnadsarbetet med KLC. Bl a har ett företag, Nordic Bulkers AB, sett en möjlighet att flytta sin verksamhet till KLC. I det här fallet rör det sig om en flerstegsraket där totalt fyra steg finns, hittills har tre steg genomförts. UTVECKLING AV LOGISTIKREGIONEN Enskilda logistikområden har svårt att hävda sig i de rankingar som årligen upprättas av företag som bevakar logistikbranchen. KLC har i ett antal analyser kunnat konstatera att det är nödvändigt att en logistikregion måste kunna erbjuda komplett logistikutbud, t ex järnväg med kombiterminal, flyg, hamn, riksvägar och mark för etableringar. KLC och Catena har gemensamt kommit överens om att försöka etablera en logistikregion där näraliggande kommuner går samman i någon form för att på så sätt erbjuda marknaden olika typer av logistikprodukter.

8 LOGISTIKCENTRUMS ORGANISATION KLC projektet har också haft till uppgift att utreda lämplig organisation för för den närmaste framtiden. Ett förslag är f n under diskussion men inte beslutat. Dock är den infrastrukturella delen av KLC överförd till Samhällsbyggnadsförvaltningen, som därmed har ansvaret för anläggningen som sådan. PROJEKTAVSLUT Denna avslutsrapport överlämnas till Projektets Styrgrupp för godkännande och därefter överlämnas rapporten till Kommunstyrelsen för beslut. I och med Kommunstyrelsens beslut är projektet avslutat och projektorganisationen upplöst. Katrineholm Anders Thörnström Projektchef Katrineholms Logistikcentrum