Tillkommande ärenden/handlingar (del 2) till kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 1 (1) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommunsekretariatet Datum Vår handläggare Per Pettersson Sjöberg Tillkommande ärenden/handlingar (del 2) till kommunfullmäktiges sammanträde Svar på interpellation om kommunens kostnader med mera för logistikområdet (KS/2013:357) 2. Interpellation om utemiljön på norr (KS/2013:415) 3. Interpellation om medborgarförslag och medborgarpåverkan (KS/2013:416). 4. Fråga om det skulle vara möjligt att ha en dricksvattenfontän centralt i Katrineholm (KS/2013:417) 5. Interpellation om eftervården eller uppföljningen av personer som behandlats på behandlingshem för missbruk (KS/2013:418) 6. Entledigande och val av ersättare i bildningsnämnden (KS/2013:419) 7. Entledigande och val av ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden (KS/2013:420) 8. Interpellation om uthyrning av lägenheter i KFAB:s regi (KS/2013:422) Leif Tronelius Ordförande Gunnar Westermark Kanslichef

2 ~~>~ I~atrineholms kommun \ svar ~ ~3> Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2013: Vårhandlägpare Göran Dahlström Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om kommunens kostnader med mera för logistikområdet Ewa Gallhammar, Folkpartiet Liberalerna, har ställt en interpellation till Göran Dahlström om kommunens kostnader med mera för logistikområdet 1. Frågan lyder: Hur stor kostnad har kommunen hittills haft för logistikcentrum (projektchefens område, järnväg med mera)? Svaret på fråga 1 lyder: Den beräknade investeringen vid utgången av år 2013 är 187,2 mnkr exklusive exploatering och Terminalgatan. Investeringar i området för Logistikcentrum har även gjorts av Trafikverket motsvarande ca 90 mnkr för miljösanering av området. 2. Frågan lyder: Hur stor beräknas kostnaden vara uppe i vid utgången av 2014? Svaret på fråga 2 lyder: Den beräknade investeringen vid utgången av år 2014 är 222,3 mnkr. I investeringen ingår den beräknade investeringen vid utgången av år 2013 samt den föreslagna budgeten om 35,1 mnkr för år 2014 (KS ). 3. Frågan lyder: Hur stor kostnad har kommunen haft för exploateringen av markområdet ( kvm) inklusive gator? Svaret på fråga 3lyder: Exploateringskostnaden för kommunen avseende etableringsområdena (ca kvm) vid Logistikcentrum samt Terminalgatan uppgår till totalt 39,0 mnkr, därav Terminalgatan ca 9,2 mnkr. Några kvm mark har ej ingått i någon markberedning eller annat utförande. De kostnader kommunen har avseende exploateringar tas ut vid försäljning. Det innebär att kommunen ligger ute med medel tills marken säljs då försäljningspriset inkluderar de kostnader kommunen haft. Enligt gällande redovisningsregler görs inga avskrivningar i exploateringar. Det innebär att genomförda exploateringar inte genererar kostnader för kommunen under tiden fram till försäljning. 4. Frågan lyder: Hur stor kostnad har Katrineholm Vatten haft i området?

3 ~~ I~atrineholms kommun ~ svall ~, 2 (3) Dalum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2013: Svaret på fråga 4lyder: Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) har gjort investeringar i området på ca 6,6 mnkr. Vid etableringar i området kommer KVAAB att ta ut anslutningsavgifter som, när hela området etableras, ska täcka de investeringar som KVAAB haft i området. 5. Frågan lyder: Hur mycket har kommunen satt in i bolagen knutna till logistikområdet? Svaret på fråga 5lyder: Kommunen har tillgångar i Logistikposition Katrineholm AB på 5,9 innkr samt tillgångar på 1,1 mnkr i Katrineholm Railpoint AB. Dessa är inga kostnader. 6. Frågan lyder: Hur stor är driftkostnaden per år för projektledare, konsulter, antal konsulter, marknadsföring, tjänstemän med mera, uppdelat i kostnader? Svaret på fråga 6lyder: I investeringen ingår samtliga projektets kostnader däribland personalkostnaderna inklusive konsulter. Dessa beräknas, enligt budgetförslaget, uppgå ti113,8 mnkr år Antalet konsulter som enligt budgetförslaget kommer att arbeta i projektet år 2014 är 5 personer, som motsvarar 2,5 årsarbetare. Marknadsföring, marknadsaktiviteter samt löpande justeringar av markområdet beräknas kosta 1,3 nulkr år Frågan lyder: Vad är kapital och avskrivningskostnaden idag och vad blir den 2015? Svaret på fråga 7lyder: Avskrivningarna för 2013 är 1,1 mnkr och internräntekostnaden 2,9 mnkr. För 2015 beräknas avskrivningarna uppgå ti113,2 innkr samt internräntan beräknas uppgå till 7,1 innkr. Avskrivningen är en kostnad för kommunen som påverkar kommunens resultat. Internräntan däremot är ingen kostnad för kommunen. Räntan belastar den verksamhet där investeringen uppkommit och motsvarande belopp går som en intäkt på finansförvaltningen. Det innebär att internräntan är kostnadsneutral på kommunnivå. Kommunen har idag inga externa 1ån. 8. Frågan lyder: Hur stor intäkt har området hittills givit Katrineholms kommun? Svaret på fråga 8lyder: Kommunens intäkter kommer på sikt att komma från utdelningar i de två bolag där kommunen är delägare. Utdelningar sker då bolagen redovisar positiva resultat. Katrineholm Rail Point AB arrenderar de båda terminalerna av kommunen. Arrendeavgiften består dels av en mindre fast avgift samt en volymbaserad avgift beroende av antalet lyft som hjorts under året. Första tillfället då arrendeavgift tas ut är under 2013.

4 J' ~r~ T~ _; 1.. 1\atrineholms kommun \ SVAR 3 (3) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2013: Kommunens möjlighet att få in mer omfattande intäkter är när beredd mark kan komma att försäljas eller hyras ut i samband med etableringar inom området. Den beredda marken som är aktuell utgör en del av kommunens mark för framtida företagsetableringar. 9. Frågan lyder: Hur många arbeten för Katrineholmare har det hittills skapats med anledning av investeringen, e~cklusive punkt 5? Svaret på fråga 9lyder: Frågan är i princip omöjlig att ge ett rakt svar på. De investeringar som gjorts i området är utförda av kommunens egen personal, personal i kommunala bolag samt entreprenörer med anställd personal. Var personalen är mantalsskriven har kommunen inga uppgifter om. En samhällsekonomisk kalkyl kommer att tas fram av projektet under hösten och redovisas för kommunstyrelsen. Enjämförelse kan göras med hela Lövåsen området, där det i dagsläget finns 80 företag vilka sysselsätter 1100 personer. Kommunens investering i området uppgår till 110 mnkr medan investeringar gjorda av det privata näringslivet uppgår till ca 1 miljard kronor. 10. Frågan lyder: Hur många av de sju företag som skrev på avsiktsförklaringen isamband med att beslutet togs i mars 2008 om att bygga ett logistikcentrum, använder det idag för transporter? Svaret på fråga lo lyder: Av de sju företag som undertecknade en avsiktsförklaring 2008 har ett flyttat från Katrineholm. De sex övriga har vid flera tillfällen besökts för att analysera förutsättningarna att ställa om från nuvarande transportslag till järnvägstransporter. Det har visat sig att detta för närvarande inte har varit möjligt av olika skäl. De aktuella företagen har fortfarande intresse av att hitta möjligheter att utnyttja järnvägstransporter varför kommunen fortsätter affärsdiskussionerna. Det pågår intensiva diskussioner med en rad tilltänkta affärspartners för etableringar och transporter i logistikområdet. I kommunens delårsbokslut samt årsredovisning redovisas kostnader för samtliga investeringar som genomförts samt de tillgångar kommunen har. I den Övergripande planen med budget som fastställs årligen av kommunfullmäktige beslutas investeringar årligen. Logistikcentrum och investeringar i området redovisas även i kommunstyrelsens internbudget årligen Göran Dahlström (S) Ordförande kommunstyrelsen

5 Interpellation Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om kommunens kostnader, mm för logistikområdet. Den hittills största investeringen i Katrineholms kommun har gjorts i logistikområdet uppe på Sandbäcken. Vad som inkluderas i logistikcentrum är för mig och jag tror för Katrineholmarna, är både området innanför staketet samt den mark som är iordningsställd för etableringar. När det gäller den redovisning som projektledaren tidigare i år redovisat i Katrineholms Kuriren så gäller kostnaderna enbart det som är innanför staketet(järnvägsspåren mm). Hur mycket pengar som har investerats totalt i området anser undertecknad bör komma kommuninvånarna till del för det är just deras pengar som investerats. Det är dock inte helt lätt att få fram uppgifterna och för att alla ska kunna ta del av informationen ställer jag denna interpellation. Mina frågor till dig är följande: 1. Hur stor kostnad har kommunen hittills haft för logistikcentrum (projektchefens område, järnväg mm)? 2. Hur stor beräknas kostnaden var uppe i vid utgången av 2014? 3. Hur står kostnad har kommunen haft för exploateringen av markområdet( kvm) inklusive gator? 4. Hur stor kostnad har Katrineholms vatten haft i området? 5. Hur mycket har kommunen satt in i bolagen knutna till logistikområdet? 6. Hur stor är driftkostnaden per år för projektledare, konsulter, antal konsluter, marknadsföring, tjänstemän mm, uppdelat i kostnader? 7. Vad är kapital och avskrivningskostnaden idag och vad blir den 2015? 8. Hur stor intäkt har området hittills givit Katrineholms kommun? 9. Hur många arbeten för Katrineholmare har det hittills skapats med anledning av investeringen, exklusive punkt 5? 10. Hur många av de sju företag som skrev på avsiktsförklaringen i samband med att beslutet togs i mars 2008 om att bygga ett logistikcentrum, använder det idag för transporter? Ewa Callhammar

6 Folkpartiet Liberalerna

7 Interpellation till Service och tekniknämndens ordförande Johan Hartman om utemiljön på norr. I järnvägsparken och vid Kullbergska huset finns bänkar att sitta på utomhus. De tas bort när det blir vinter. Det bor mycket folk på norr. Alla åldrar, många har hund. Många äldre personer har rollator. Det är bra ur flera aspekter, bland annat går det att sitta på dem när de är låsta. För de som går lite längre, så finns bänkar i t ex suckarnas allé. Några är trasiga ( efter vattentornet) och andra har vegetationen växt in i ( Lasstorp innan bron). Alltnog, om man klarar längre promenader, så är förmodligen inte tillgång till bänkar så viktigt. Inne i stan och vid t ex busshållsplatser känns det mer angeläget att det finns möjlighet att sitta ner en liten stund vid behov. Frågeställningen är då: - - Kommer det att finnas bänkar att sitta på vinterhalvåret centralt på norr? Vänsterpartiet Lotta Back Katrineholm 10/9-2013

8 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström angående medborgarförslag och medborgarpåverkan. Vänsterpartiet har lämnat in en motion om barnfattigdom. Efter det blev jag kontaktad av en kvinna, som engagerat sig i den frågan. Hon har träffat tre tjänstemän på socialförvaltningen angående situationen för ensamstående föräldrar och här blir barnfattigdom dessvärre ofta verklighet. Kvinnan hade många olika tankar och förslag på vad som skulle vara bra för den här gruppen, både föräldrar och barn. Hon fick mycket positivt gensvar från två av tjänstemännen och skulle kontaktas veckan därpå för fortsatt kontakt kring de olika frågeställningarna. Avsikten här är inte att ta fram alla frågeställningar från ett möte, som ägde rum för flera år sedan. Frågan är hur man ska göra, som medborgare med idéer, när det inte lyckas med återkoppling från den verksamhet eller förvaltning dit man vänt sig. Det känns troligtvis inte aktuellt för alla Katrineholms medborgare att komma till kommunfullmäktige och ställa frågor på allmänhetens frågestund. För att frågor inte ska bli för detaljerade, så är det förmodligen inte rätt forum heller. Frågeställningen är alltså - Hur ska man som medborgare göra med frågor och förslag, som inte besvaras från hänvisad förvaltning? Vänsterpartiet Lotta Back Katrineholm 10/9-2013

9 Fråga till Service och Tekniknämndens ordförande Johan Hartman. Efter medborgardialog undrar jag om det skulle vara möjligt att ha en dricksvattenfontän någonstans centralt i Katrineholm? I anslutning till Hälsans stig, t ex i Stadsparken. Den behöver inte vara uppvärmd på vintern, men visst skulle det vara bra under sommarhalvåret? Vänsterpartiet Lotta Back Katrineholm 10/9-2013

10 Interpellation till Pat Werner, socialnämndens ordförande, angående eftervården eller uppföljningen av personer som behandlats på behandlingshem för missbruk. Människor som behandlas på behandlingshem under flera veckors tid gör först en stor och nödvändig omställning vid själva inläggningen. Efter behandlingen blir det en ny omställning, när personerna ska sköta allt praktiskt själva igen. Det kan säkert se ut på lika många olika sätt, som det finns personer som varit aktuella. Avsikten med interpellationen är inte att få en redovisning av hur olika modeller eller metoder är utformade, utan om det fungerar tillfredsställande. Frågeställningen är - Anser du att eftervården är tillräcklig som den är utformad i dag? - Finns det personer som hamnar utanför skyddsnätet trots att de inte har återfallit i missbruk? Vänsterpartiet Lotta Back Katrineholm 11/9-2013

11 Dnr KS/2013: Entledigande och val av ersättare i bildningsnämnden Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Mårten Grothérus (FP) från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer Inger Hult (FP) som ny ersättare i bildningsnämnden för tiden till och med den 31 december Ärendebeskrivning Mårten Grothérus (FP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. Folkpartiet Liberalerna i Katrineholm nominerar nu Inger Hult (FP) som ny ersättare i bildningsnämnden Entledigande av

12 Dnr KS/2013: Entledigande och val av ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Mårten Grothérus (FP) från uppdraget som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer Stefan Gustavsson (FP) som ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden för tiden till och med den 31 december Ärendebeskrivning Mårten Grothérus (FP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Folkpartiet Liberalerna i Katrineholm nominerar nu Stefan Gustavsson (FP) som ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden Entledigande av

13 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström angående uthyrning av lägenheter i KFAB.s regi. Katrineholmare som är utan fast anställning har allt svårare att få tag på en lägenhet i kommunen. KFAB ställer krav på fast inkomst och godtar inte a-kassa eller sjukpenning vilket gör att alltfler Katrineholmare tvingas till socialen för att få hjälp med att hitta en bostad. Enligt p4 sörmland så ser utvecklingen för ansökningarna om kommunkontrakt ut som följande: 2011: 111 ansökningar 2012: 134 ansökningar 2013: fram till 31 Augusti 169 ansökningar Detta är oacceptabelt! En bostad är en grundläggande rättighet. Arbetsmarknaden ser inte längre ut om den gjorde förr med fast anställning som norm. Idag vimlar det av visstidsanställningar, vikariat och timvikariat. Till råga på allt så har vi en skyhög arbetslöshet i kommunen. Men även arbetslösa och sjuka har rätt till eget boende. Det är människor som egentligen klarar sin egen försörjning men som av KFAB bedöms ha för låg inkomst. I Eskilstuna, som liksom Katrineholm har hög arbetslöshet, kan till och med personer med socialbidrag få ett eget hyreskontrakt. Det är uteslutet i Katrineholm. Den här diskrimineringen måste upphöra. Mot bakgrund av detta vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström: Hur avser du och majoriteten att agera för att påverka vårt kommunala bostadsbolag (och även privata för den delen) att likställa A-kassa, sjukpenning och försörjningsstöd med fast inkomst så att även dessa människor får möjlighet att hyra en lägenhet av KFAB i vars uppdrag ingår ett samhällsansvar? Tony Rosendahl (V) Katrineholm 11/9-2013