Nya ärenden till kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 ;~ '~'~_:_;~ atrineholms kommun \ Dalum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommunsekretariatet 1 (1) Vår handläggare Per Pettersson Sjöberg Nya ärenden till kommunfullmäktiges sammanträde Entledigande samt val av ledamot och ersättare i kommunstyrelsen (KS/2012: 83) 2. Motion om läsplattor i skolan (KS/2012: 79) 3. Motion om lägenheter till äldre (KS/2012:81) 4. Motion om de hemlösas situation i Katrineholms kommun (KS/2012:87) 5. Motion om att införa särskilda ungdomsavtal i Katrineholms kommun (KS/2012: 91) 6. Interpellation om åtaganden för samhällsbyggnadsförvaltningen (KS/2012: 76) 7. Interpellation om näringslivsklimatet och kommunens kontakter med företagen (KS/2012:82) 8. Interpellation om totalstopp för ekomat i Katrineholms kommun (KS/2012: 92) 9. Fråga angående åtagande om byggbars tomter (KS/2012:77) 10. Fråga om friskvård för kommunens anställda (KS/2012: 85) Leif Tronelius Ordförande Gunnar Westermark Kanslichef

2 Dnr KS/2012: Entledigande samt val av ledamot och ersättare i kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Johan Söderberg (S) från uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen. 2. Kommunfullmäktige väljer Ulrica Truedsson (S) som nyledamot i kommunstyrelsen för tiden t.o.m. den 31 december Kommunfullmäktige väljer Karl-Gunnar Ljungqvist (S) som ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden t.o.m. den 31 december Ärendebeskrivning Johan Söderberg (S) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen. Socialdemokraterna ikatrineholm nominerar nu Ulrica Truedsson (S) som ny ledamot samt Karl-Gunnar Ljungqvist (S) som ny ersättare i kommunstyrelsen. R3-11 F.ntledieande av

3 `:, F ~4, o, ~. ~.;~~~s Motion miljöpartiet de _r~?_. f~ ~ Läsplattor i skolan Flera kommuner i landet börjar ersätta läroböcker med läsplattor. Först ut var Jönköping, som började med läsplattor i biblioteket för att därefter flytta in dom i klassrummen. Längst verkar Sollentuna gå. Där ska alla elever hå läsplattor inom 2år och där har man läsplattor redan i förskoleklasserna. Barnen får papper och penna först i andra klass i första klass är det bara läsplattor som gäller. Vid första anblicken ter detta sig främmande och udda, men vid närmare eftertanke känns satsningen helt riktig. Tanken är inte att vare sig ersätta lärare eller på sikt läroböcker, utan att skapa en vilja till läsande och undersökande hos eleverna. Och kanske det är skolans största och viktigaste uppgift ibörjan att skapa nyfikna elever, som tycker att skolan är rolig och som lyckas -inte ett plitande av bokstäver för elever, som inte riktigt har motoriken. Med ett lockande, lustfyllt och roligt hjälpmedel kan skrivande och läsande bli lätt och stimulerande. Naturligtvis ställer detta nya arbetssätt nya krav på lärarna, men ger samtidigt nya möjligheter att motivera eleverna på ett nytt sätt. Vi tror att detta arbetssätt kommer att användas i allt fler skolor. Vissa friskolor, tex Erlaskolan från Östergötland, profilerar sig med att eleverna får varsin dator. I Sollentuna är det den kommunala skolan som går före något att ta efter. Vi föreslår därför att man undersöker möjligheten att införa läsplattor i skolorna i Katrineholm. Man kanske kunde tänka sig att någon av kommunens landsbygdsskolor kunde få bli försöksskola och därmed få en spännande profil. Man kanske kan tänka sig att börja på försök i en årskurs 1. Den här motionen tar inte ställning till hur och i villcen takt ett införande kan ske. Den vill bara väcka frågan med syfte att Katrineholm åter kan bli en skollcommun, som sticker ut genom nya kreativa pedagogiska lösningar en av föregångskommunerna på skolans område. Vi föreslår därför * att kommunen undersöker möjlighet att införa läsplattor i Katrineholms skolor på sikt. Katrineholm den 1 februari 2012 För Miljöpartiet de gröna Gudrun Lindvall (mp) Per Skogfeldt (mp)

4 ~;~~lq~,~~, ECfJMMUN r~a~r~rni ~~~ ~~~r~ ~~sr ~i Motion Lägenheter ~~~~~0.~~J ~,~ miljöpartiet de gröna Miljöpartiet de gröna har på flera sätt tagit upp de äldre, som bor kvar i eget boende och deras situation. För många av dessa människor är hemtjänsten det enda som bryter vardagens ensamhet. Vi har föreslagit att hemtjänsten slca laga minst ett mål mat per dag hos de äldre som så önskar. Den motionen avslogs. För många äldre är ensamheten enplåga. Många har stora svårigheter ått komma ut och den påtvingade instängdheten minskar livskvaliteten. Först när man blir riktigt skröplig loan ett särskilt boende bli aktuellt. Det är vår uppfattning att det behövs en mellanform. I Skanör finns fina små enplans radhus, som äldre som inte loan klara trapporna i villan längre kan hyra. Husen innehåller två rum och lcölc och har en liten pytteträdgård, lätt att nå från vardagsrummet. I Skanör har HSB byggt husen och kommunen hyr 4 stycken, som fördelas efter behov. I Tystberga har ett byggbolag byggt små enskilda hus för äldre. Här finns även gemensamma utrymmen för den lilla "byns" boende. I Katrineholm saknas några bostäder för äldre, som inte är tillräckligt sjuka för särskilt boende, men ändå behöver ett annat boende än det man har ett boende bättre anpassat till den situation man befinner sig i. Vi brukar få höra att "marknaden" slca sköta om detta, men kommunen kan naturligtvis tjäna på att flera äldre, som har hemtjänst, bor nära varandra. Det finns alltså även ett kommunalt ekonomiskt incitament. Med ett gemensamhetsuxrymme kan till exempel flera äta tillsammans. Ett sådant häx boende kan även avhjälpa den ensamhet, som många äldre lider av idag. Livskvaliteten höjs. Den här motionen föreslår inte hur Katrineholm ska kunna få bostäder som ovan beskrivs. Vi vill bara påtala behovet och väcka frågan. Man kan tänka sig att kommunen tar fram en detaljplan på en tomt kanske i närheten av Furuliden där vissa bostäder utformas speciellt för denna grupp boende? Man kan tänka sig att kommunens eget fastighetsbolag bygger sådana här bostäder. Kanske loan någon av de lokala byggarna vara intresserade eller det byggbolag, som byggt liknande bostäder i Tystberga. Miljöpartiet de gröna föreslår därför * att kommunen undersöker möjligheter att få till stånd bostäder för äldxe, som behöver ett något anpassat eget boende. Katrineholm den.6 februari 2012 För Miljöpartiet de gröna Gudrun Lindvall (mp) Carl Frick (mp)

5 ~ -CCF'\~6cl~r~I ~~I~"ICJ. INI't'Y ~l~1`. _ 7~1i rq2- ~ ~ Vänster artfet ~ ~''~` ` c~v~ ~~v~~~~~~'~: Motion om hemlöshet i Katrineholms kommun. Katrineholms Kuriren den 10 januari rapporterades det att det finns 84 hemlösa personer i Karineholms kommun. Efter det har vi kunnat läsa i media om hemlösheten i Katrineholm och om enskilda personers engagemang för att hjälpa till. Rätten till boende är en grundläggande rättighet. Hemlöshet kan ha många olika orsaker: Social utslagning, arbetslöshet, sjukdom, psykisk ohälsa, missbruksproblem mm. Oavsett orsak så borde alla ha rätt till ett tak över huvudet och mat för dagen. Välfärdssytemen skall fånga upp och hjälpa dessa människor och kan aldrig ersättas av välgörenhet men när masknäten i välfärdssytemen blir större och behovet blir akut behövs det riktade åtgärder. Hur lösningen kan se ut varierar naturligtvis från person till person och därför behöver hjälpinsatserna vara individuellt anpassade. Vi yrkar att: Katrineholms kommun kartlägger behoven förde hemlösa och arbetar med riktade hjälpinsatser för att lösa de hemlösas situation. Tony Rosendahl (V) Lotta Back (V) Katrineholm 8/3-12

6 K~i`fRlf~~~-I~Lil~~.l~~ ~I ~~rnmu~styrels~~ ~Q~~ -~, ~ ~J F'c~l~p~arti~t~i~rale~ n~ ~. Motion om att införa särskilda ungdomsavtal inom Katrineholm kommun. I Katrineholm idag är ungdomsarbetslösheten 17 %, en mycket hög siffra och det är nu viktigt att dessa ungdomar kommer ut i arbetslivet så fort som möjligt. En väg kan vara genom särskilda ungdomsavtal. Vi måste få fler ungdomar i arbete och i våx egenskap som arbetsgivare vill vi verka för att särskilda ungdomsavtal inom vissa yrkeskategorier införs för unga. Det är alltid bättre att ha ett arbete att gå till än att fastna i bidragsberoende. Folkpartiet anser att vi i samarbete med facken slca införa särskilda ungdomsavtal för personer under 25 år. Ungdomsavtalen slca ta hänsyn till ungas särskilda situation, ge dem möjlighet att få värdefull erfarenhet och handledning och en fot in på arbetsmarknaden. Som förebild finns det avtal som Metall har tecknat. Enligt IF Metalls uppgörelse med arbetsgivarna riktar sig ungdomsavtalen till personer som är under 25 år och inte har yrkeserfarenhet. Lönen slca vara minst 75 procent av lägstalönerna i riksavtalen. Anställningen ska innehålla handledning och utbildning och vara högst ett år med möjlighet till förlängning. Det måste också finnas en lokaluppgörelse mellan fack och arbetsgivare. Efter ett år krävs ett nytt godkännande av det lokala facket för att förlängning ska kunna ske. Målet med avtalet är att göra det lättare för ungdomar att få jobb och trygga personalförsörjningen när många äldre går i pension. Det är självklart så att ungdomsavtal passar bättre inom vissa yrkeskategorier än andra. Det är tänkbart att ungdomsavtal kan vara ett bra alternativ även när den unga personen har någon form av utbildning i botten, t.ex. en omvårdnadslinje på gymnasiet, men behöver en introduktionsperiod med extra utbildningsstöd på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna på ett fullgott sätt. Med anledning av ovanstående yrkax folkpartiet liberalerna följande: Att personalutskottet får i uppdrag att tillsammans med berörda parter ta fram specifika ungdomsavtal enligt texten ovan.

7 Katrineholm Ewa Gallhammar Folkpartiet Liberalerna Carina Björk-Andersson Folkpartiet Liberalerna Lars Levin Folkpartiet Liberalerna Marianne Fältskog Magnus Esko Agneta Emanuelsson Folkpartiet Liberalerna Folkpartiet Liberalerna Folkpartiet Liberalerna

8 a~.~~s ~=m~~~~~~~~ ~~;~~t~4~~~~~~ H~ndlin~sniir~im~ ~Fi.;inti miljöpartiet de 9röno ~:~ Interpellation Angående åtaganden för samhällsbyggnadsförvaltningen I kommunstyrelsen den 25 januari behandlades den interna budgeten för kommunstyrelsens förvaltningar. Eftersom Samhällsbyggnadsförvaltningen och därmed även det som tidigare var Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen numer ligger under kommunstyrelsen riktax jag denna fråga till kommunstyrelsens ordförande. Under Åtagande för samhällsbyggnadsförvaltningen för finns ett åtagande som heter Minskad klimatpåverkan. Där står följande: Målnivå: Minst ton minskad CO2 utsläpp genom att KatYineholms Logistikcentrusn möjliggör överföying av godstyafik till järnväg. Källa: Uppgifter fi ån Van Dienen Maritime. Resultat senaste mätning (2010): minskning I1 000 ton CO2. Vid förfrågan vad detta betyder kan ingen besvara mina frågor under mötet, vare sig den nya stadsbyggnadsförvaltningens chef eller den tf miljöchefen. Åtagandet tycks vara så dunkelt att de som ska se till att det uppfylls inte vet vad det betyder. Betyder det att ton koldioxid ska bort från Katrineholms kommun under den perioden eller är det per år? Utifrån vilken nivå ska minskningen ske? Vad är det Van Dienen Maritime har mätt och var? Har Van Dienen Maritime räknat ut vad inte körda lastbilar skulle släppt ut om man inte transporterat godset per tåg? Räknar man hela sträckan genom Sverige eller bara Katrineholms kommun? Är det per år fram ti112010? Hur ser den framtida minskningen och därmed förvaltningens åtagande ut? Hur ska det mätas och beräknas? Det finns ingen anledning att ha ett åtagande, som inget vet vad det betyder eller som inte är mätbart. Dessutom är källan märklig. I sådana här sammanhang brukar det vara helt andra och pålitligare källor som anges, inte ett enskilt företag. Ett klargörande verkar absolut nödvändigt, både för förvaltningen, som ska se till att åtagandet uppfylls, och för oss politiker, som bör veta vad vi beslutar. Jag vill därför fråga kommunstyrelsens ordförande: ~` Avser åtagandet en minskning av COZ-utsläppen i Katrineholms kommun ton under år 2012 eller under perioden ? * Hur ska minskningen mätas och beräknas och utifrån vilken nivå ska den ske? * Hur har resultatet för 2010, det vill säga en minskning med ton CO2, beräknats? Lerbo den 1 februari Gudrun Lindvall (mp)

9 Kristdemokraterna ~.~. ETT MÄNSKl.[GARE SVERIGE ~ ~' I~a~~~i Katrineholm T.~ ~~ Sllkiilii5r;(~~~~ ~m~~' INTERPELLATION TILL KS ORDF. GÖRAN DAHLSTRÖM OCH NÄRINGSLIVSRÅD LARS HÄRNSTRÖM VAD KOMMER NI GÖRA FÖR ATT SE DE FÖRETAGSAMMA MÄNNISKORNA KOMMUNEN? Vi befinner oss i nya ekonomiska oroliga tider som kommer påverka oss i kommunen med troligen fler varsel och uppsägningar bland anställda inom näringslivet. Vår industrihistoria ikatrineholm pekar klart på att dom stora företagen blir allt mindre beroende av Sverige och växer framförallt i andra länder. Vi blir mer beroende av mindre företag vilket i sin tur förändrar kraven på den politik som förs för att stimulera företagande. Över 99% av alla företag är mellan 0-49 anställda. Enmansföretagarna står för ca 75%. Vad dessa siffror innebär för vårt arbete med att skapa ett bättre näringslivsklimat är tydligt i frågan om vilka vi behöver uppmärksamma och kommunicera. Utifrån ovan funderingar och fakta ställer jag följande frågor till ks.ordf. Göran Dahlström och näringslivsråd Lars Härnström. Fråga 1: Vill Ni, och i så fall hur ska Ni snabba på med att komma i kontakt för samtal med företagsamma människor i företag mellan 0-49 anställda, alltså 99% av alla företag? - Fråga 2: Vilka företag är inbjudna till våra kommunala företagssammankomster som exempelvis vår och höstbuffeerna? Fråga 3: Varför ökar inte näringslivsklimatet ikatrineholm till det bättre enligt senaste enkätsvar från Svenskt näringsliv? ~ ~~`~~ Joha Frondelius Kristdemokraterna

10 F:~Tf;li~~HbLi~S {~~t~fiveu(~ f~o~irnu~stya'~4~er~ Interpellation till Service- och tekniknämndens ordförande Johan Hart r,,, :~r~~,r, ~`~`" ~a~~l~~~3= Totalstopp för ekomat i Katrineholm. ~ f, u~~,.~~, ~i~r~~~. Nu är det totalstopp för inköp av ekologisk mat i kommunen. Det ska sparas pe gar... Och som vanligt är det miljön vi inte har råd med!! Etik och moral står lågt i kurs när sådana beslut tas. Bara den kortsiktiga besparingen. Jag undrar vems behov (S+M) har för ögonen närde beslutar? Inte är det barnen, de äldre eller framtiden! Majoriteten räknar inte på kostnaden för: Utarmningen av odlingsbara jordar när konstgödsel används. Energislöseriet vid tillverkning av konstgödsel och bekämpningsmedel/gifter. Minskningen av den biologiska mångfalden närgifter används och sprids. Importfodrets klimatpåverkan med ayskogning i känsliga områden. Ökade växthusgasutsläpp. Lägre kolinlagring i marken. Riskerna med GMO. Utländska arbetares hälsa inom livsmedelsindustrin som oftast arbetar utan skyddsutrustning. Mindre mängd av vitaminer, mineraler, antioxidanter och livsnödvändiga fetter i konventionellt odlad mat. Med enframtid med energibrist och klimatförändringar kommer vi behöva äta mat som är mindre beroende av fossil energi, dvs. gigantiska jordbruksmaskiner, konstgödsel, giftiga besprutningsmedel, energikrävande postproduktion, långa transportled och obrutna fryskedjor, liksom växthus uppvärmda med fossila bränslen. Där är ekologisk säsongsanpassad matsedel med varor från svenskt klimaten jätteviktig pusselbit. Fina ord som; "ambition om klimatsmart och högtställda krav på etik och miljö" finner man i kommunplanen. Men ambitionen är noll och intet. Om man nu ändå inte tänker ta ekologiskt ansvar kunde man också sparat pengarna för eko-kurserna och inspirationsdagarna personalen fått. För på detta kortsiktiga sätt tar man död på all inspiration, stolthet och arbetsglädje. Andra kommuner strävar envist och långsiktigt för en framtid för våra kommande generationer. Lund är en av dem. Flera år i rad har Lunds kommun utmärkt sig genom att ha störst andel ekologisk matide kommunala köken. Kommunen har idag 43 procent ekologisk mat i snitt över alla verksamheter, och fem skolor och förskolor har över 90 procent ekologisk mat utan att mer pengar har tillförts. Katrineholm hade 2010; 7 procent ekologiskt och 2011; 12 procent. 2012; 0 procent!? Därför vill jag fråga SoT-nämndens ordförande Johan Hartman (m): Kommunens "ambition om klimatsmart och högt ställda krav på etik och miljö " -hur väl rimmar det med beslutet om total inköpsstopp för ekologiska livsmedel? Lilli Månton (mp)

11 ilii~q~l-ic3lm~ ~åc~h/i~ljl~(~ fsc~r!~~~~i~stvr~ps~~ miljöpir#iet de gröno '"`'"~~~;`~ ~-~~'n`"~~~~`~ Fråga till kommunstyrelsens ordförande Angående åtagande om byggbara tomter I kommunstyrelsen den 25 januari behandlades den interna budgeten för kommunstyrelsens förvaltningar. Eftersom Samhällsbyggnadsförvaltningen och därmed även det som tidigare var Stadsbyggnadskontoret numer ligger under kommunstyrelsen riktar jag denna fråga till kommunstyrelsens ordförande. Under rubriken Resultatmål, åtaganden och produktionsmå finns under underrubrik Ortsutveckling följande åtagande: Antalet byggklara tomter ska öka SBF Målnivå: 60 st byggklara tomter för småhus i centralorten Källa: Egen mätning Resultat senaste mätning (apri12011): 19 st. Uppföljningen ska vara årlig står det också. Man måste förutsätta att åtaganden avser perioden och då blir frågan om de 19 tomterna är utifrån ett åtagande på 79 tomter eller ingår de 19 tomterna i det åtagande, sorn anges ska gälla under ? Jag vill därför fråga kommunstyrelsens ordförande: ~` Innebär åtagandet att 60 st nya byggbara tomter för småhus i centralorten ska tas fram under perioden ? Lerbo den 1 februari Gudrun Lindvall (mp)

12 ~~~~ ~~= ~ ~~ Vänsterpartiet Fråga till kommunstyrelsens ordförande om friskvård för kommunens anställda I juni 2007, i samband med fullmäktiges beslut kring organisationsförändringar, la Vänsterpartiet fram ett tilläggsyrkande som antogs av kommunfullmäktige, kommunens högst beslutande organ. Vänsterpartiet yrkade att: En partsammansatt grupp bestående av representanter för personalkontoret och de fackliga organisationer vars medlemmar berörs tillsätts för att utarbeta riktlinjer för en enhetlig friskvårdspolicy inom kommunen där samtliga anställda bar tillgång till friskvård samt att de anställda ges ett individuellt inflytande över densamme. Tilläggsyrkandet las fram av Vänsterpartiet för att försäkra att kommunens anställda även i fortsättningen skulle få tillgång till en god friskvård med möjlighet till eget inflytande över densamme. På kommunfullmäktige frågade undertecknad kommunstyrelsens ord%rande följande. Hur långt har man idag kommit i arbetet med en ny friskvårdspolicy samt har alla anställda i kommunen idag tillgång till friskvård? Med alla anställda menas, förutom fastanställda, även vikarier, timvikarier, visstidsanstä.11da och eventuella andra anställningsformer som kan förekomma. Kommunstyrelsens ordförande redovisade då att arbetet med den nya friskvården fortskred tillsammans med anställda och deras fackliga företrädare och att anställda i kommunen hade tillgång till friskvård samt att 500 var anslutna till avtalet med Nautilus. De 3000 inkluderade olika anställningsformer, alltså inte bara fast anställda. Vidare svarade han att som av och till under kortare perioder arbetade inom kommunen inte omfattades men att man tittade på lösningar. Därmed kunde undertecknad då konstatera att arbetet med den nya friskvården fortskred enligt yrkandets intentioner. Idag kan undertecknad konstatera, efter att ha undersökt saken, att kommunen idag verkar sakna en friskvårdspolicy för sina anställda samt att den friskvård som finns varierar från förvaltning till förvaltning om det överhuvudtaget existerar. Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande följande: Finns det eller finns det inte, idag en enhetlig friskvårdspolicy för samtliga kommunens anställda i enlighet med beslutet från juni 2007? Om inte, varför har då inte fullmäktigebeslutet från juni 2007 följts?

13 Vänsterpartiet Delar kommunstyrelsens ordförande min uppfattning att kommunfullmäktige är det högst beslutande organet i kommunen samt att de beslut som tas i kommunfullmäktige skall följas? Tony Rosendahl (~