Sammanträdande organ Tid Plats

Transkript

1 ~~'~ ::~~ ~~~ ~ I~atiineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KALLELSE Datum Sammanträdande organ Tid Plats Kommunfullmäktige Måndagen den 12 december 2011 kl Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Utdelning förtjänsttecken Kulturinslag Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Svar på interpellation om lokalerna i Folkets Hus 4 Svar på interpellation om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren Svar på interpellation om integration i skolorna 6 Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholm 7 Svar på motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe iskolorna ikatrineholms kommun 8 Svar på motion om inrättande av ungdomsråd i Katrineholms kommun 9 Svar på motion om klimat- och sårbarhetsanalys Handl. Sid KS/2011:614 1 KS/2011:638 5 KS/2011: KS/2010:705 MSK 17 KS/2011:40 KR KS/2011:239 KR KS/2011:38 PJ 10 Svar på motion att minska problemet för unga att finna KS/2011:237 PJ bostad i Katrineholm 11 Svar på motion om att inrätta barnbokslut KS/2011:231 PJ 12 Försäljning av aktier i Länstrafiken Sörmland till kommunalförbundet Kollektivtrafiken Sörmland 13 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS, tredje kvartalet, vård- och omsorgsnämnden 14 Delårsrapport från Katrineholms Vatten och Avfall AB avseende tiden januari till augusti Västra Sörmlands Räddningstjänst delårsrapport 2011 med revisionsrapport 16 Särskild bilaga till Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedels reglemente om FoU i Sörmland 17 Revidering av "Bestämmelser för kommunala bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet 18 Motion om att Katrineholms kommun ska köpa vindkraftverk KS/20ll:637 KR 99 KS/2011:627 KR 134 KS/2011:636 PJ 141 KS/2011:600 PJ 151 KS/2011:577 MSK 188 KS/2011:644 MSK 196 KS/2011: G:\Gemensam\KF~2011~ \KF Kallelse docx KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan41 Org.nummer Telefon: Katrineholms kommun Telefax: E-post: Kommunledningsforvaltningen@Katrineholm.se

2 l ".'-~~~. -. 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KALLELSE Datum Nya ärenden 211 Leif Tronelius Ordförande Gunnar Westermark Kanslichef G:\Gemensam\KF~2011~ \KF Kallelse docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholms kommun Telefax: E-post:

3 Dnr KS/2011: Handläggare: Interpellation med svar om lokalerna i Folkets Hus Förslag till beslut Ärendebeskrivning Joha Frondelius (KD) har lämnat in en interpellation om lokalerna i Folkets Hus. Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 21 november 2011 beslutat att interpellationen får framställas. Interpellationen är ställd till kommunstyrelsens ordförande och har följande lydelse: "Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström Under 2000-talet har det diskuterats fram och tillbaka vad som ska ske med Folkets hus uthyrningslokaler. Det har funnits åtgärdskrav på ventilation m.m för att erbjuda hyresgästerna en affärs och arbetsmiljömässig uppgörelse. Lokalerna tömdes på hyresgäster för att det ej var i ett uthyrningsbart skick. Att tömma lokaler för renovering är kostsamt. Nu ser vi idag att det börjar fyllas på med hyresgäster i Folkets hus. Vi har inte uppfattat att det har pågått några större renoveringar i fastigheten. Mina frågor till kommunstyrelsen ordförande Göran Dahlström är följande: 1. Har det skett renoveringar i fastigheten under senare år, och så fall var? 2 Om det har påbörjats renoveringsjobb, vad har denna renovering kostat till dagens datum? 3. Vad har detta stillestånd (tomma lokaler) kostat skattebetalarna? 4. Är det majoritetens uppfattning att huset ska fyllas med hyresgäster? 5. Finns det planer på att sälja fastigheten? 6. Hur ser framtidsplanerna ut för Folkets hus?" Ärendets handlingar Interpellation daterad Svar på interpellation

4 ~~~,Pt'~i11U1'6 ~~11 t`~ ~1-~ ~ i Handlin~,änurri~'nor, ~ N~I1d! r I~ l Di ~e~nu ~~i ~ ~~ pirrl~~ Kristdemokraterna Katrineholm Interpellation till kommunstyrelsen ordförande Göran Dahlström Under 2000-talet har det diskuterats fram och tillbaka vad som ska ske med Folkets hus uthyrningslokaler. Det har funnits åtgärdskrav på ventilation m.m för att erbjuda hyresgästerna en affärs och arbetsmiljömässig uppgörelse. Lokalerna tömdes på hyresgäster för att det ej var i ett uthyrningsbast skick. Att tömma lokaler för renovering är kostsamt. Nu ser vi idag att det börjar fyllas på med hyresgäster i Folkets hus. Vi har inte uppfattat att det har pågått några större renoveringar i fastigheten. Mina frågor till kommunstyrelsen ordförande Göran Dahlström är följande: 1. Har det skett renoveringar i fastigheten under senare år, och så fall var? 2 Om det har påbörjats renoveringsjobb, vad har denna renovering kostat till dagens datum? 3. Vad har detta stillestånd (tomma lokaler) kostat skattebetalarna? 4. Är det majoritetens uppfattning att huset ska fyllas med hyresgäster? 5. Finns det planer på att sälja fastigheten? 6. Hur ser framtidsplanerna ut för Folkets hus?... Joha Frondelius Kristdemokraterna

5 ~~~':~' 1\atrineholms kommun SVAR ~ ~2~ _, Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Vårhandlägqare Göran Dahlström Kommunstyrelsen Svar på interpellation till kommunstyr Göran Dahlström avseende Safirenhu Katrineholm '`~'~~'`~~ ~%' ~~`~ Fråga 1: Svar: Har det skett renoveringar i fastigheten under senare år, och så fall var? Den 29 oktober 2008 gav kommunstyrelsen KFAB i uppdrag att avvakta med projekteringsarbetet med Safirenhuset samt att hyra ut de tomma lokalerna på korttidskontrakt. Därefter har endast ett begränsat underhållsarbete skett. Förutom nya markiser (2011) till oppositionens lokaler i Safirenhuset hax det inte gjorts några investeringar i fastigheten. Fråga 2: Svar: Om det har påbörjats renoveringsjobb, vad har denna renovering kostat till dagens datum? Kostnaderna för det genomförda underhållet har varit enligt följande: 2009 var underhållskostnaden kronor var underhållskostnaden kronor har underhållskostnaden hittills varit kronor. Fråga 3: Svar: Vad har detta stillestånd (tomma lokaler) kostat skattebetalarna? Vakanskostnaderna för Safirenhuset har varit: kronor för kronor för kronor för O 1 ti Fråga 4: Svar: Är det majoritetens uppfattning att huset ska fyllas med hyresgäster? I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 29 oktober 2008 har de tomma lokalerna successivt hyrts ut. I dag finns endast ett rum (för kronor/månad) samt del av källarlokalerna (för kronor/månad) som står tomt i Safirenhuset.

6 ~ #_ TT _~ 1\atrineholms kommun \ SVAR Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (2) Fråga 5: Svar: Fråga 6: Svar: Finns det planer på att sälja fastigheten? I dagsläget finns inga planer på att sälja fastigheten. Safirenhuset inrymmer stadens enda biograf samt samlingslokal av större mått. Om vi säljer fastigheten utan att ha ersättningslokaler för dessa lokaler riskerar vi att mista dem och det vore olyckligt för vår kommun. Hur ser framtidsplanerna ut för Folkets hus? Byggnaden har ett stort renoveringsbehov och det är i dag vår avsikt att besluta om fastighetens framtida användning under innevarande mandatperiod..~` ~. Göran Dahlström Ordförande kommunstyrelsen

7 Dnr KS/2011: Handläggare: Interpellation med svar om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011 Förslag till beslut Ärendebeskrivning Ewa Gallhammar (FP) har lämnat in en interpellation om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 21 november 2011 beslutat att interpellationen får ställas. Interpellationen är ställd till kommunstyrelsens ordförande och har följande lydelse: "Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011 Bakgrund Majoriteten S/M tog i oktober 2010 beslutet om att köpa biljetter till Diggiloo för samt stå för kringkostnader runt arrangemanget som parkering mm för ca Biljetterna skulle kommunen genom KFV-marknadsföring sälja vidare till företag. Summan som man "la ut" för arrangemanget skulle man få tillbaka, för man såg inga problem med att sälja biljetterna. Vi har sedan augusti eftersökt en redovisning av kommunens kostnader för arrangemanget och blev lovade att en redovisning skulle ske på kommunstyrelsens oktobermöte. När undertecknad på kommunstyrelsen i oktober frågade efter redovisningen sa kommunstyrelsens ordförande att den skulle ske på kommunstyrelsen i november. Jag med flera börjar nu misstänka att man inte vill redovisa utfallet av arrangemanget innan budget, samt att man på kommunstyrelsen ioktober gav den nya samhällsbyggnadschefen Tuppdrag att disponera 1 miljon till tillväxtprojekt som man skrev i underlaget kunde vara "upplevelser på en hög attraktionsnivå. Mina frågor till Göran Dahlström är följande: 1. Varför skjuter ni på redovisningen av Diggiloo som enligt uppgift är klar sedan en tid tillbaka? 2. Jag vill att du på detta fullmäktige redovisar för Katrineholmarna kostnader/intäkter/utfall, om inte varför? 3. Vad är anledningen till att Diggiloo nästa år inte vill lägga en konsert i Katrineholm? 4. Tycker du att det är rätt att stödja ett kommersiellt arrangemang med skattepengar?

8 Ärendets handlingar Interpellation daterad Svar på interpellation

9 Folkpartiet Li r l~m~ Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren Bakgrund Majoriteten S/M tog i oktober 2010 beslutet om att köpa biljetter till Diggiloo för samt stå för kringkostnader runt arrangemanget som parkering mm för ca Biljetterna skulle kommunen genom KFV-marknadsföring sälja vidare till företag. Summan som man "la ut" för arrangemanget skulle man fa tillbaka, för man såg inga problem med att sälja biljetterna. Vi har sedan augusti eftersökt en redovisning av kommunens kostnader för arrangemanget och blev lovade att en redovisning skulle ske på kommunstyrelsens oktobermöte. När undertecknad på kommunstyrelsen ioktober frågade efter redovisningen sa kommunstyrelsens ordförande att den skulle ske på kommunstyrelsen i november. Jag med flera börjar nu misstänka att man inte vill redovisa utfallet av arrangemanget innan budget, samt att man på kommunstyrelsen ioktober gav den nya samhällsbyggnadschefen Tuppdrag att disponera 1 miljon till tillväxtprojekt som man skrev i underlaget kunde vara "upplevelser på en hög attraktionsnivå". Mina frågor till Göran Dahlström är följande: 1. Varför skjuter ni på redovisningen av Diggiloo som enligt uppgift är klar sedan en tid tillbaka? 2. Jag vill att du på detta fullmäktige redovisar för Katrineholmarna kostnader/intäkter/utfall, om inte varför? 3. Vad är anledningen till att Diggiloo nästa år inte vill lägga en konsert i Katrineholm?

10 4. Tycker du att det är rätt att stödja ett kommersiellt arrangemang med skattepengar? Ewa Gallhammar Folkpartiet Liberalerna

11 ~~ _ -~;. 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN SVAR Datum (2) Vår handläpgare Göran Dahlström ~ 1-2 a ~ da~~n~nn,,er 2c~~/: ~~' ~~ G Svar på interpellation till kommunstyrelsens or ärande Göran Dahlström avseende redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011 Fråga 1: Svar: Varför skjuter ni på redovisningen av Diggiloo som enligt uppgift är klar sedan en tid tillbaka? Redovisningen av Diggiloo skedde på Kommunstyrelsen den 23 november Den sista fakturan inkom en vecka innan. Leif Öskog var ledig den 19 september den 18 oktober Det var många ärenden på Kommunstyrelsen ioktober därför sköt jag på redovisningen en månad. Fråga 2: Svar: Jag vill att du på detta fullmäktige redovisar för Katrineholmarea kostnader/intäkter/utfall, om inte varför? Intäkter av biljettförsäljning uppgick ti kronor. Kostnader redovisade i projektet är: Moms kronor. Administrativ avgift till KFV Marknadsföring kronor. Provision till försäljningsställen kronor. NÄT:s kostnad kronor. På detta tillkommer kostnader om kronor som bokförts som marknadsföring i NÄT:s ordinarie budget. Projektledartid redovisas inte i denna typ av projekt. Utfallet är således plus kronor, vilket ger en kostnad på kronor. För Katrineholm innebar detta bland annat: besök. Många möten och extremt nöjda besökare. Hög beläggning på hotell och vandrarhem. Djulö camping var fullbelagd. Katrineholm hax positionerat sig marknadsmässigt, vilket uppskattas av en medieexpert till ett växde om minst kronor. Bästa spelplats 2011 enligt Krall produktion, vilket ger möjlighet för fler stora arrangemang. Möjligheten att även driva hela Körslaget-satsningen inom denna ram och ändå redovisa kronor i överskott.

12 ~.-~ '``''-' ~, 1\atrineholms kommun SVAR Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN ~2> Fråga 3: Svar: Vad är anledningen till att Diggiloo nästa år inte vill lägga en konsert i Katrineholm? Min teori är att de valt fler platser med en tydlig turisminriktning. Fråga 4: Svar: Tycker du att det är rätt att stödja ett kommersiellt arrangemang med skattepengar? Ja, om det är vad som krävs för att Katrineholmarna ska fa denna typ av arrangemang och marknadsföringsvärdet är stort. ~~, Göran Dahlström Ordförande kommunstyrelsen

13 Dnr KS/2011: Handläggare: Interpellation med svar om integrationen skolorna Förslag till beslut Ärendebeskrivning Lillie Martön (MP) och Per Skogfeldt (MP) har lämnat in en interpellation om integrationen i skolorna. Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 21 november 2011 beslutat att interpellationen får framställas. Interpellationen är ställd till bildningsnämndens ordförande och har följande lydelse: "Integrationen i skolorna Från och med läsåret 2009/2010 gjordes en ny områdesindelning av upptagningsområdena till grundskolorna i kommunen, med motivet att fördela våra nysvenska elever jämnare i klasserna och på så sätt öka integrationen och samtidigt förtäta klasserna då elevantalet såg ut att minska i de lägre årskurserna. Miljöpartiet ifrågasatte om det var bra att lägga ned den 1åg- och mellanstadieskola som 1åg närmast de oftast resurssvaga nysvenska familjerna, som den då styrande (symajoriteten valde att göra. Nyhemsskolan var välfungerande men hade börjat få ett dåligt rykte, vilket kan ta tid att förändra till något positivt, men det går. De få svenska föräldrar som var kvar var en hel del oroliga för språkutvecklingen för både sina och de nysvenska barnen. Till viss del befogad, men det fanns nog annan oro också. Att lägga ned delar av Nyhem gjorde att fler fick längre skolväg än tidigare. Samtidigt gick det väldigt smidigt utan större uppslitande protester. Kanske berodde det på att de boende i området har svårare att göra sina röster hörda, till skillnad från de boende i villaområdena längre ut i Värmbol, Luvsjön och Genne. Deras skola, Sjöholms skola, var också uppe för diskussion om nedläggning, då den är liten och kräver att barnen bussas till och från Nyhemsskolan, eftersom det saknas slöjd-, idrotts- och hemkunskapslokaler och därför är extra kostsam. Det är svårt att veta vad som blivit bäst eller om det är helt andra saker som krävs, men nu har vi möjlighet att se vad nedläggningen av de lägre årskurserna på Nyhem gav för resultat. Med anledning av ovanstående vill vi fråga Bildningsnämndens ordförande Annelie Hedberg följande: Hur såg den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor innan nya områdesindelningen gjordes? Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor nu? Hur tycker våra pedagoger att det fungerar med integrationen i skolorna?

14 Är majoriteten nöjd med resultatet? Om inte, vad planerar man att göra åt det?" Ärendets handlingar Interpellation daterad Svar på interpellation

15 r~il~+~p c~~t ~~ ~~'~ 1 Interpellation Integrationen i skolorna. Från och med läsåret 2009/2010 gjordes en ny områdesindelning av upptagningsområdena till grundskolorna i kommunen, med motivet att fördela våra nysvenska eleverjämnare i klasserna och på så sätt öka integrationen och samtidigt förtäta klasserna då elevantalet såg ut att minska i de lägre årskurserna. Miljöpartiet ifrågasatte om det var bra att lägga ned den låg- och mellanstadieskola som låg närmast de oftast resurssvaga nysvenska familjerna, som den då styrande (symajoriteten "valde ått göra. Nyhemsskolan var välfungerande men hade börjat få ett dåligt rykte, vilket kanta tid att förändra till något positivt, men det går. De få svenska föräldrar som var kvar var en hel del oroliga för språkutvecklingen för både sina och de nysvenska barnen. Till viss del befogad, men det fanns nog annan oro också. Att lägga ned delar av Nyhem gjorde att fler fick längre skolväg än tidigare. Samtidigt gick det väldigt smidigt utan större uppslitande protester. Kanske berodde det på att de boende i området har svårare att göra sina röster hörda, till skillnad från de boende i villaområdena längre ut i Värmbol, Luvsjön och Genne. Deras skola, Sjöholms skola, var också uppe för diskussion om nedläggning, då den är liten och kräver att barnen bussas till och från Nyhemsskolan, eftersom det saknas slöjd-, idrotts- och hemkunskapslokaler nch därför är extra kostsam. Det är svårt att veta vad som blivit bäst eller om det är helt andra saker som krävs, men nu har vi möjlighet att se vad nedläggningen av de lägre årskurserna på Nyhem gav för resultat. Med anledning av ovanstående vill vi fråga Bildningsnämndens ordförande Annelie Hedberg följande: Hur såg den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor innan nya områdesindelningen gjordes? Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn alla Katrineholms grundskolor nu? Hur tycker våra pedagoger att det fungerar med integrationen i skolorna? Är majoriteten nöjd med resultatet? Om inte, vad planerar man att göra åt det? Katrineholm Lilli Mårton (mp) Per Skogfeldt (mp)

16 KATRINEHgLM~ K(7MMl~N Kommuna~ F~I~r~h Svar på interpellation om integrationen i skolorna 2011 ~1 i~ 2 ~ Hdndliny;,nun~~oes Nenc.3ggare Bildningsnämnden beslutade i januari 2009 om förändrade Diarienummer Diarieplan upptagningsområden för delar av Katrineholms grundskolor. Bakgrunden var att föräldrar redan 2005 uppvaktade dåvarande barn- och ungdomsnämnden och uttryckte sin oro över språkutvecklingen för såväl svenskfödda barn och barn med utländsk bakgrund. 98 % av de dåvarande 6-åringarna på Nyhemsskolan var födda utomlands och hade ett annat modersmål än svenska. Förvaltningen arbetade på nämndens uppdrag med olika processer i syfte att skapa en positiv integration i kommunens grundskolor och arbetet resulterade efter diskussion i skolornas områdesråd i ett förslag som bland annat handlade om att hitta en jämnare fördelning mellan svenskfödda elever och elever med utländsk bakgrund genom förändrade upptagningsområden. Förslaget skickades på remiss till samtliga områdesråd och såväl remissvar som många övriga synpunkter redovisades för nämnden innan beslut fattades. Frågan debatterades flitigt i olika medier och både svenska föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund kom till tals. En del var positiva till förslaget och andra var negativa. Majoriteten av de som lämnade synpunkter ansåg dock att det var nödvändigt att bryta den ökade segregationen i skolorna. Bildningsnämndens beslut innebar bland annat att Nyhemsskolans F-5 verksamhet avvecklades och eleverna erbjöds plats på Nävertorpsskolan, Skogsborgsskolan nch Sjöholms skola. Alla dessa elever har mindre än 3 km mellan sin bostad och sin "nya" skola. interpellationen påstås att Sjöholms skola är liten och därför dyr. Med drygt 150 elever tillhör inte Sjöholms skola de mindre skolorna i Katrineholm. Trots att skolan saknar specialsalar och av den anledningen bussar elever till Nyhem för vissa ämnen har skolan en mycket kostnadseffektiv organisation som kompenserar merkostnaden för transport.

17 3år Hur såg den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor innan nya områdesindelningen gjordes? Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor nu? Tabellen nedan visar andelen elever med annat modersmål änsvenska i %per grundskola i Katrineholms tätort. Landsbygdsskolorna är inte redovisade då de inte påverkats av de nya upptagningsområdena. < 3år = eleverna har bott i Sverige mindre än tre år 2009 avser beräkning av hur fördelningen skulle bli efter beslut om omorganisation < < Skola Tota It Tota It Tota It Tota It å r Nyhem F-5 64 Nyhem ,5 3,5 36 2,2 Nyhem F-9 33 Nävertorp F Nävertorp Nävertorp F-9 38 Sandbäcken ,7 0,03 22,7 2,7 Sjöholm ,2 15,4 6 Skogsborg ,8 7,6 32 5,4 Södra ,9 4,2 22,3 6,1 Tallås , ,3 8,7 Västra ,8 11,2 42,6 8,4 Östra ,4 3,7 44,5 8,7 Hur tycker våra pedagoger att det fungerar med integrationen i skolorna? Jag kan inte redogöra för vad alla pedagoger tycker. Men den bild jag har utifrån alla de verksamhetsbesök jag kontinuerligt gör är följande: Beroende på erfarenhet och kompetens varierar pedagogernas upplevelser. De som har många års erfarenhet av att arbeta med nysvenska barn ser dessa elever som en tillgång i skolorna, inte minst i värdegrundsarbetet där alla människors lika

18 värde är en självklarhet. De pedagoger som saknar erfarenhet av att arbeta med nysvenska elever känner sig ofta otillräckliga då de saknar kunskap om vilket stöd dessa elever behöver. Det finns alltför ofta låga förväntningar på dessa elever. Kompetensutveckling har genomförts bl.a. i Språkets roll i undervisningen och en språkutvecklingsplan är utarbetad. Flera lärare studerar i lärarlyftet med inriktning mot svenska som andra språk. Är majoriteten nöjd med resultatet? Om inte, vad planerar man att göra åt det? Sedan beslutet om förändrade upptagningsområden togs har det flyttat in ytterligare drygt 300 barn från andra länder varav de flesta är i grundskoleålder. Många av dessa bor i Nyhem och Nävertorpsområdet. Om vi inte hade tagit beslutet hade majoriteten av dessa barn troligtvis gått på Nyhemsskolan och Nävertorpsskolan. Trots stor inflyttning har vi nu en jämnare fördelning mellan svenska och nysvenska barn i våra tätortsskolor vilket var ett av motivet för beslutet. Utifrån detta är vi i majoriteten nöjda med resultatet hittills. För att skapa bättre förutsättningar för skolor med hög andel elever med annat modersmål än svenska har bildningsnämnden beslutat om en ny resursfördelningsmodell som tar hänsyn till elevernas bakgrund. Hur kommande inflyttning av barn från andra länder och elevers val av såväl kommunal som fristående skola kommer att påverka integrationen i skolorna är för närvarande svårt att överblicka. Men båda dessa faktorer kommer att påverka den framtida skolorganisationen. Katrineholm ~~ ~~~~ Anneli Hedberg (s) Ordförande bildningsnämnden

19 o-~ ~~ 1\atrineholms kominan ~~ 1~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum g Blad Dnr KS/2010: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisningen till byggnadsnämndens yttrande och kommunledningsförvaltningens bedömning. Reservation Mot beslutet och till förmån för Jean Fridh (MP) med fleras yrkande reserverar sig Jean Fridh (MP), Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD). Jean Fridhs (MP) skriftliga reservationen redovisas på sidan 11. Ärendebeskrivning Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) har inkommit med en motion om byggnation i centrala delarna av Katrineholms tätort. Motionen har följande lydelse: "Katrineholm har sedan något år åter en positiv befolkningstrend. Detta leder till att intresset för nybyggnation av bostäder har ökat. Utformningen av de centrala delarna av entätort är av strategisk betydelse för vilken dynamik som skall kunna uppstå där vad avser handel och service. Särskilt viktigt är detta om det finns ett externt handelsområde i dess närhet. När det byggs i centrum av en tätort så kan man inte se varje tomt för sig. Eftersom man då inte bara bygger enstaka hus utan också bygger en funktion som påverkar hur dynamisk verksamheten i detta centrum blir. Dynamik i ett centrum förutsätter enligt vårt sett att se det en viss täthet av individer och aktiviteter. Problemet för Katrineholms del är att den gällande stadsplanen för stadens centrala kvarter är gammal och inte beaktar vad som krävs för att handel och service skall kunna frodas i centrum samtidigt som Lövåsens handelsutbud expanderar. För att inte centrala tomter redan skall vara fårdigbyggda innan översiktsplanen för dessa är klar föreslår Vänsterpartiets fullmäktigegrupp att: Fullmäktige beslutar att byggnation på de fåtal tomter nära Katrineholms centrum (som exempelvis kv. hunden och kv. hästen) vilka idag är byggbara inte skall få ske med för 1åg exploateringsgrad (exempelvis radhus) eftersom centrum då riskerar att byggas fast i en struktur som riskerar att utarma de Justerandes sign

20 I~U ~;,: 1\atrineholrns kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad redan pressade förutsättningarna för handel och service i stadens centrala affärskvarter." Kommunfullmäktige beslutade den 12 december 2010, 54, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Inkomna yttranden Byggnadsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden anger att lagstiftningen som berör planering och planläggning återfinns iplan- och bygglagen. I översiktsplanen ska grunddragen framgå avseende mark- och vattenanvändningen. Den ska ange de stora dragen och de politiska målen gällande mark- och vattenhushållningen samt den bebyggda miljön. Detaljplanen anges ha två huvudsyften, dels att reglera förändringar av markanvändningen och bebyggelsen, dels att varaktigt bevara byggnader och bebyggelsemiljöer eller reglera förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden. Vid antagandet av en detaljplan, ska de allmänna intressena omsättas i praktiken, samtidigt som detaljplanen ska ge besked om vilken mark som är lämpad för bebyggelse och hur bebyggelsen ska placeras och utformas. I en detaljplan ska de enskilda intressena beaktas, vilket innebär att onödiga intrång för enskilda inte får förekomma. Byggnadsnämnden menar att motionens innehåll och yrkande omfattar byggnadsnämndens verksamhet och ansvar i detaljplaneläggningen. Detaljplaneläggningen är myndighetsutövning och omfattar exploateringsgrad, våningsantal med mera, enligt plan- och bygglagen. Isamråds- och utställningsskedet kommer byggnadsnämnden överens med berörda om bestämmelser i detaljplanen. Byggnadsnämnden anges inte ensidigt kunna bestämma exploateringsgrad och övrigt innehåll. Detaljplan av principiell betydelse antas av kommunfullmäktige. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enlig byggnadsnämndens reglemente ska byggnadsnämnden fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har också det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Processen kring detaljplanearbetet framgår av byggnadsnämndens yttrande. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommunledningsförvaltningen att graden av exploatering är en fråga som hanteras av byggnadsnämnden och fullmäktige har att ta ställning till antagande av detaljplaner som är av principiell betydelse. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Justerandes sign

21 ~.~ ~ ;~G,~ K atrineholrns kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort, inkommen Byggnadsnämndens protokoll, , 73 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Lotta Back (V), Göran Dahlström (S), Jean Fridh (MP), Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD). Förslag och yrkanden Jean Fridh (MP) yrkar, med instämmande av Ewa Gallhammar (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD), bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Jean Fridh (MP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes sign Protokollsutdreg till Akten Utdragsbestyrkande

22 KOMMUNSTYRELSEN ~nilj~ part~et ~~e ~r+~n+~ '~J `' ~.~' Reservation Ärende Dnr KS/2010: Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort Miljöpartiet de gröna stödjer motionen som har lagts fram av Vänsterpartiets fullmäktigegrupp, att byggandet i de centrala delarna av Katrineholm bör beakta förutsättningar för att även handel och service skall kunna frodas i centrum. Exploateringsgrad kan anses vara en fråga som hanteras av byggnadsnämnden, i detaljplanering, men då det saknas en översiktsplan, finns det risk att enstaka hus byggs utan att hänsyn tas till dynamiken i stadscentrumet. Miljöpartiet de gröna har gång på gång påtalat det absurda i att kommunens översiktsplan har 20 år på nacken, trots att det iplan- och bygglagen föreskrivs att översiktsplanen ska uppdateras varje mandatperiod. Som vi ser det, är det fullmäktige som formulerar sin policy genom översiktsplanen och byggnadsnämnden som implementerar den i detaljplanen. Vi yrkade bifall till motionen. Eftersom vi inte fick gehör för våra synpunkter reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm den 23 november 2011 Jean ridh mp)

23 ~- j Tjänsteutlåtande \atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Vår handlägpare Utredningssekr Marie Sandström Koski Dalum Ert datum Vår beteckning KS/2010: Er beleckninp ~ ~2~ Kommunstyrelsen Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort Ärendebeskrivning Bakgrund Lotta Back (v) och Tony Rosendahl (v) har inkommit med en motion om byggnation på tomter i de centrala delarna av Katrineholms tätort inte ska vara färdigbebyggda innan översiktsplanen för. I motionen anges det bland annat att, i avvaktan av översiktsplanearbetet, ska byggnation på de fåtal tomter nära Katrineholms centrum inte ska få ske med för låg exploateringsgrad, eftersom centrum då riskerar att byggas fast i en struktur som riskerar att utarma de redan pressade förutsättningarna för handeln och service i stadens centrala affärskvarter. Inkomna yttranden Byggnadsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden anger att lagstiftningen som berör planering och planläggning återfinns iplan- och bygglagen. I översiktsplanen ska grunddragen framgå avseende mark- och vattenanvändningen. Den ska ange de stora dragen och de politiska målen gällande mark- och vattenhushållningen samt den bebyggda miljön. Detaljplanen anges ha två huvudsyften, dels att reglera förändringar av markanvändningen och bebyggelsen, dels att varaktigt bevara byggnader och bebyggelsemiljöer eller reglera förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden. Vid antagandet av en detaljplan, ska de allmänna intressena omsättas i praktiken, samtidigt som detaljplanen slca ge besked om vilken mark som är lämpad för bebyggelse och hur bebyggelsen ska placeras och utformas. I en detaljplan ska de enskilda intressena beaktas, vilket innebär att onödiga intrång för enskilda inte får förekomma. Byggnadsnämnden menar att motionens innehåll och yrkande omfattar byggnadsnämndens verksamhet och ansvar i detaljplaneläggningen. Detaljplaneläggningen är myndighetsutövning och omfattar exploateringsgrad, våningsantal med mera, enligt plan- och bygglagen. Isamråds- och utställningsskedet kommer byggnadsnämnden överens med berörda om bestämmelser i detaljplanen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: kommun@katrineholm.se Org.nummer

24 Tjänsteutlåtande Datum Vår beteckning KS/2011: (2) Byggnadsnämnden anges inte ensidigt kunna bestämma exploateringsgrad och övrigt innehåll. Detaljplan av principiell betydelse antas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till byggnadsnämnden. Kommunledningsförvaltningens bedömning Enlig byggnadsnämndens reglemente ska byggnadsnämnden fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har också det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Processen kring detaljplanearbetet framgår av byggnadsnämndens yttrande. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommunledningsförvaltningen att graden av exploatering är en fråga som hanteras av byggnadsnämnden och fullmäktige har att ta ställning till antagande av detaljplaner som är av principiell betydelse. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Ärendet bedöms inte innehålla någon direkt aspekt som bör belysas av tvärfrågorna. Ärendets handlingar Motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort, inkommen Byggnadsnämndens protokoll, , 73 ~~~ 1.~~~ C~,~~,.~.~~ C~~,~e~ ~'~21-~~ ~ Marie Sandström Koski LIX:62

25 ~`~~~,...~,.r..n...~..~ Ha dlingsnumr~~r ~ i ian~is vänsterpartiet ~Q ~C7 =. ~J~G _~ Motion till Katrineholms kommunfullmäktige Byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort. Katrineholm har sedan något år åter en positiv befolkningstrend. Detta leder till att intresset för nybyggnation av bostäder har ökat. Utformningen av de centrala delarna av en tätort är av strategisk betydelse för vilken dynamik som skall kunna uppstå där vad avser handel och service. Särskilt viktigt är detta om det finns ett externt handelsområde i dess närhet. När det byggs i centrum av en tätort så kan man inte se varje tomt för sig. Eftersom man då inte bara bygger enstaka hus utan också bygger en funktion som påverkar hur dynamisk verksamheten i detta centrum blir. Dynamik i ett centrum förutsätter enligt vårt sett att se det en viss täthet av individer och aktiviteter. Problemet för Katrineholms del är att den gällande stadsplanen för stadens centrala kvarter är gammal och inte beaktar vad som krävs för att handel och service skall kunna frodas i centrum samtidigt som Lövåsens handelsutbud expanderar. För att inte centrala tomter redan skall vara färdigbyggda innan översiktsplanen för dessa är klar föreslår Vänsterpartiets fullmäktigegrupp att: Fullmäktige beslutar att byggnation på de fåtal tomter nära Katrineholms centrum (som exempelvis kv. hunden och kv. hästen) vilka idag är byggbars inte skall få ske med för låg exploateringsgrad (exempelvis radhus) eftersom centrum då riskerar att byggas fast i en struktur som riskerar att utarma de redan pressade förutsättningarna för handel och service i stadens centrala affärskvarter. Lotta Back (V) Olof Carlsson (V) Tony Rosendahl (V)

26 ~~~~~ r fq;b. ;~ v atrineholms lcommtuz O BYGGNADSNÄMNDEN A11m SAMMANTRÄDESPROTOFCOLL Sammanlrådesdatum Blad I~A frin~h~lms KOMMUI`f!(ommunstyrels~r~ Motion om byggnation i de centrala dalern Katrineholms tätort ~yggnad~nämndens förslag till beslufi Byggnadsnämnden beslutar i enlighet med förslaget. i ä~ Stads~rbci~ektkontor~ts förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar ta yttrande som sitt eget och däxefter överlämna detsa~nina till kommunstyrelsen. Motionen kan därmed anses besvarad. Ärende Kommunledningsförvaltningen hyr remitterat motion om byggnation i de centrala delarna. Motionen är ingiven av Lotta Back, Olof Carlsson och Tony Rosendal, vänsterpartiet. Yttrande Från stadsaxlcitelctkontoret hyr inkommit yttrande daterat den 22 september Byggnadsnämndens överläggning Under nämndens överläggning yttrar sig Erik Liljencrantz, Ami Rooth. Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, stadsarkitekten, akten

27 :~ '~~ TT YTTRANDE _ ~ 1\atiineholms kommun \ ~ ~2~ STADSARKITEKTKONTORET Datum Vår beteckning Vår handläs7pare Ert datum Er beteckning Byggnadsnämnden Motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort Kommunledningsförvaltningen har remitterat motion om byggnation i de centrala delarna.motionen är ingiven av Lotta Back, Olof Carlsson och Tony Rosendal, vänsterpartiet. Vänsterpartiet yrkar i motionen att Kofnmunfull~näktige beszutan att byggnation på de fåtal tomtet nära Kat~ineholms centrum vilka idag ä~ byggbana inte skall få ske med fös låg exploate- Yingsgrad eftersom centrzrn~ då riske~ay att byggas fast i en st~uktu~ som ~iskera~ att utarmade redan pressade förutsättningarna fös handel och segvice i stadens centrala affärskvaytey. Stadsarkitektkontorets yttrande Lagstiftningen som berör planering och planläggning återfinns iplan- och bygglagen (den gamla - ÄPBL och den nya - NPBL). I en översiktsplan (ÖP) skall grunddragen framgå avseende mark- och vattenanvändningen. Den skall ange de stora dragen och de politiska målen avseende mark- och vattenhushållningen samt den bebyggda miljön. I ÖP:n skall de allmänna kraven som statsmakterna ställt upp iakttas. Detaljplanen (DP) har två huvudsyften dels att reglera förändringar av markanvänd-_y ningen och bebyggelsen, dels att varaktigt bevara byggnader och bebyggelsemiljöer eller reglera förnyelse och ombyggnad av befntliga bebyggelseområden. För varje fastighet ska rättigfieter och skyldigheter preciseras för att uppnå en god helhetsverkanoch lämplig samhällsutveckling. När en detaljplan antas skall de allmänna intressena omsättas i praktiken samtidigt som detaljplanen skall ge besked om vilken mark som är lämpad för bebyggelse och hur bebyggelsen ska11 placeras och utformas. I en detaljplan skall också de enskilda intressena beaktas, vilket innebär att onödiga intrång för enskilda inte får förekomma. Motionens innehåll och yrkande omfattar byggnadsnåmndens verksamhet och ansvar i detaljplaneläggningen. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning och omfattar exploateringsgrad, våningsantal mm i enlighet med PBL som bland annat styr innehåll

28 och process, isamråds- och utställningsskede, med myndigheter och enskilda mm. Det är i samrådet och i utställningen som byggnadsnämnden kommer överens med berörda om bestämmelser i detaljplanen. Byggnadsnämnden kan inte ensidigt bestälnma exploateringsgrad och övrigt innehåll. Ändringar kan inte tillföras efter utställningsskedet. Planen måste då antas, återremitteras eller avskrivas. Byggnadsnämnden är också antagandeinstans, om inte planen äx principiell då den arias av kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund innebär det att kommunfullmäktige inte kan föregå handläggningen och besluta om innehållet i en detaljplan. Förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar ta yttrande som sitt eget och därefter överlämna det samma till lcommunstyrelsen. Motionen kan därmed anses besvarad. ~ ~, Ingalis orfeldt Stadsarkitekt Motion om bvooande i

29 ~~ ~~ 1\atrineholms kommun \ ~~. KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2011: Handläggare: Karin Rytter Svar på motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe i skolorna i Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anse motionen om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe i skolorna i Katrineholms kommun vara besvarad, med hänvisning till nämndernas inkomna yttranden. Reservation Mot beslutet och till förmån för Jean Fridh (MP) med fleras yrkande reserverar sig Jean Fridh (MP), Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD). Jean Fridhs (MP) skriftliga reservation redovisas på sidan 15. Ärendebeskrivning Lilli Martön (MP) har inkommit med en motion om att Katrineholms kommun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbord/tuffe efter svensk odlingssäsong. En säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe beskrivs ge en varierad måltid under året. Säsongsmatsedeln är en viktig del för att nå klimatmålen. Inkomna yttranden Bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att kost och transportservice idag arbetar med att säsongsanpassa matsedel, salladsbord/buffe. Inköp och matsedel planeras utifrån de olika årstiderna. Redan i upphandling har det tagits hänsyn till att bredden av livsmedel ska finnas för att möjliggöra variationen av matsedel. Kost och transportservice planerar att genom utbildning och information öka användandet av säsongsanpassade livsmedel, med hänsyn till ekonomiska ramar och den livsmedelsupphandling som finns inom kommunen. Vård- och omsorgsnämnden menar dessutom att en säsongsanpassad matsedel och salladsbord passar bra inidet utvecklingsprojekt SAPERE (Rätten till din smak) som bedrivs inom handikappomsorgen, för att stödja brukare och personal i att komponera bra matsedlar. "Brukare och personal får stöd i att bredda sina möjligheter att komponera och tillaga aptitlig mat samt skapa en god måltidssituation". Bildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden anser att motionen är besvarad. Justerandes sign

30 ~L~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~; Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Ärendets beredning Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Ärendet har skickats ut på remiss till bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Motionen kommer att behandlas av kommunfullmäktige i december Kommunledningsförvaltningens bedömning I motionen beskrivs säsongsmatsedeln vara en viktig del för att nå klimatmålen, dels på grund av mindre resurskrävande odling, men också färre och kortare transporter. Katrineholms kommun arbetar efter ett kostpolitiskt program, som är antaget i kommunfullmäktige i nrars Det kostpolitiska programmet är politikers viljeinriktning hur maten bland annat ska tillagas, distribueras samt serveras i kommunen. I det lcostpolitiska programmet anges att mer hållbara matvanor är viktigt ur miljöoch klimatsynpunkt. Goda matvanor bör vara bra för både hälsan och miljön. "Vår strävan är att kunna upphandla och använda mer ekologiska och närproducerade livsmedel av god kvalitet till förmån för de lokala producenterna samt uppmuntra till de förkortade transportsträckor och minskade utsläpp som detta medför". I och med att Katrineholms kommun arbetar utifrån det kostpolitiska programmet, verkar kommunen för att nå klimatmålet. Utifrån nämndernas inkomna yttranden, är det också möjligt att konstatera att kost och transportservice redan idag genomför det som miljöpartiet de gröna föreslår i sin motion. Inköp och matsedel planeras utifrån årstiderna och detta tas det även hänsyn till i upphandling. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. I ett av målområdena för folkhälsan, berörs matvanor och livsmedel. Goda matvanor uppges vara bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Ur ett folkhälsoperspektiv är det således positivt att främja goda matvanor, såsom exempelvis en säsongsanpassad matsedel. Att använda sig av mer ekologiska samt närproducerade livsmedel av god kvalitet, påverkar hälsan på ett positivt sätt. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Motion säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe, Saimnanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 88 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 82 sign

31 ~~ 1`~~~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL -f~~, ~ Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 107 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Jean Fridh (MP), Sten Holmgren (C), Carina Björk-Andersson (FP), Ewa Gallhammar (FP) och Joha Frondelius (KD). Förslag och yrkanden Jean Fridh (MP) yrkar, med instämmande av Joha Frondelius (KD), Sten Holmgren (C), Carina Björk-Andersson (FP) och Ewa Gallhammar (FP), bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Jean Fridh (MP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes sign Akten

32 KOMMUNSTYRELSEN miljöpartiet de gräno _~ Reservation Ärende Dnr KS/2011: matsedel mm. Svar på motion om säsongsanpassad En säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe ger en varierad måltid under året. Som exempel kan måltiderna i en säsongsanpassad meny under vinterhalvåret bestå av bland annat av rotfrukter i olika färger och former medan tomater och gurka kan avnjutas under sommarhalvåret tillsa~runans med många andra färska råvaror. I en säsongsanpassad matsedel bör även övriga livsmedel ses över och man bör välja de råvaror som trivs i vårt klimat dvs matvete, dinkel, havre och korn istället för ris och pasta exempelvis. Säsongsmatsedeln är en viktig del för att nå klimatmålen, dels p g a mindre resurskrävande odling men också färre och kortare transporter. Anpassningen är också viktig för att säkerhetsställamatförsörjningen isverige/ Katrineholm i framtiden då klimatet blir alltmer ansträngt och missväxt vanligare samtidigt som tillgången på olja minskar/ konkurrensen hårdnar och priserna stiger. Det ger också målen om mer närodlat en chans. Ekonomiskt är det en vinst då växthusodlade grönsaker är mycket dyrare än rotfrukter dessutom vet vi att ett kilo morötter orsakar bara en tiondel så mycket växthusgaser som ett kilo tomater. Milj öpartiet de gröna föreslår därför i motionen att Katrineholms kommun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbordlbuffe efter svensk odlingssäsong. I svaret på motionen anförs att man i kommunens olika verksamheter försöker tänka på detta och att motionen därför ska anses besvarad. Vi anser dock att en säsongsanpassning av matsedel och salladsbuffe saknas i de flesta fall i kommunen och yrkade därför bifall till motionen. Eftersom vi inte fick gehör för detta reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm den 23 november 2011 För Miljöpartiet de gröna Jean Fridh ~.-. -~ C_...

33 f Tjänsteutlåtande _ e" ;ti,_~1' Katrineholms kommun \ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläpgare Ert datum Karin Rytter Vår beteckning KS/2011: Er beteckning 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe i skolorna i Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Lilli Martön (mp) har inkommit med en motion om att Katrineholms kommun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbord/tuffe efter svensk odlingssäsong. En säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe beskrivs ge en varierad måltid under året. Säsongsmatsedeln är en viktig del för att nå klimatmålen. Inkomna yttranden Bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att kost och transportservice idag arbetar med att säsongsanpassa matsedel, salladsbord/tuffe. Inköp och matsedel planeras utifrån de olika årstiderna. Redan i upphandling har det tagits hänsyn till att bredden av livsmedel ska finnas för att möjliggöra variationen av matsedel. Kost och transportservice planerar att genom utbildning och information öka användandet av säsongsanpassade livsmedel, med hänsyn till ekonomiska ramar och den livsmedelsupphandling som finns inom kommunen. Vård- och omsorgsnämnden menar dessutom att en säsongsanpassad matsedel och salladsbord passar bra inidet utvecklingsprojekt SAPERE (Rätten till din smak) som bedrivs inom handikappomsorgen, för att stödja brukare och personal i att komponera bra matsedlar. "Brukare och personal får stöd i att bredda sina möjligheter att komponera och tillaga aptitlig mat samt skapa en god måltidssituation". Bildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden anser att motionen är besvarad. Ärendets beredning Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Ärendet har skickats ut på remiss till bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Motionen kommer att behandlas av kommunfullmäktige i december Kommunledningsförvaltningens bedömning I motionen beskrivs säsongsmatsedeln vara en viktig del för att nå klimatmålen, dels på grund av mindre resurskrävande odling, men också färre och kortare transporter. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: kommun@katrineholm.se Org.nummer

34 Tjänsteutlåtande Datum Vår beteckning KS/2011: (3) Katrineholms kommun arbetar efter ett kostpolitiskt program, som är antaget i kommunfullmäktige i mars Det kostpolitiska programmet äx politikers viljeinriktning hur maten bland annat ska tillagas, distribueras samt serveras i kommunen. I det kostpolitiska programmet anges att mer hållbara matvanor är viktigt ur miljöoch klimatsynpunkt. Goda matvanor bör vara bra för både hälsan och miljön. "Vår strävan är att kunna upphandla och använda mer ekologiska och närproducerade livsmedel av god kvalitet till förmån för de lokala producenterna samt uppmuntra till de förkortade transportsträckor och minskade utsläpp som detta medför". I och med att Katrineholms kommun arbetar utifrån det kostpolitiska programmet, verkar kommunen för att nå klimatmålet. Utifrån nämndernas inkomna yttranden, är det också möjligt att konstatera att kost och transportservice redan idag genomför det som miljöpartiet de gröna föreslår i sin motion. Inköp och matsedel planeras utifrån årstiderna och detta tas det även hänsyn till i upphandling. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. I ett av målområdena för folkhälsan, berörs matvanor och livsmedel. Goda matvanor uppges vara bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Ur ett folkhälsoperspektiv är det således positivt att främja goda matvanor, såsom exempelvis en säsongsanpassad matsedel. Att använda sig av mer ekologiska samt närproducerade livsmedel av god kvalitet, påverkar hälsan på ett positivt sätt. Ärendets handlingar Motion säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe, Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 88 Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, , 82 Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 107 it, ~,~' ~`',~ ~. '.~(, ~ l l~ _ ~.~ arin Rytter ~