Frågor till kommunstyrelsen med anledning av genomförd förstudie avseende kommunens satsning på området Stilleryd.

Transkript

1 Frågor till kommunstyrelsen med anledning av genomförd förstudie avseende kommunens satsning på området Stilleryd. Kursiv text under respektive rubrik är hämtade från förstudiens bedömningar. Organisation Vi bedömer att de personella förutsättningarna för att driva Logistik Karlshamn inte är optimala. Detta grundar vi på de begränsade personalresurser som Logistik Karlshamn har för sitt arbete. Vidare behöver roller och ansvarsfördelning mellan olika aktörer för arbetet i Stillerydsområdet tydliggöras. Genom att tydliggöra roller och ansvar i organisationen ges ett stöd för planeringen, styrningen och uppföljningen av arbetet. 1. Vilken organisation, paraplyorganisation, uppdragsbeskrivningar och vilka forum ser ni finns för att säkerställa en styrning mot den övergripande målbilden, bland annat att generera 500 arbetstillfällen? Svar: Avdelningen för Tillväxt och utveckling inom Kommunledningsförvaltningen svarar för marknadsföring och försäljning i området men även för projektering av investeringsprojekt i området. Under flera år så har ett arbete med utsprängning av en bergtäkt pågått och flera ansatser har genom åren gjorts för att försöka marknadsföra och sälja in området som ett logistikcenter. Under namnet Baltic Logistics Center arbetade man under ett tiotal år för detta. Hamnen var då i huvudsak ansvarig för etableringsarbetet. Idag är tanken att Logistik Karlshamn ska användas i marknadsföring och för att skapa relationer till företag och andra logistikområdet som gör att det driver affärsutveckling och etablering av företag i området. En person arbetar idag med detta och är i sin roll marknadsförare och näringslivsutvecklare men arbetar med alla etableringsfrågor inom såväl industri som handel. Stöd finns från övriga organisationen vid etableringsfrågor när det gäller detaljplaner, vatten och avlopp och bygglovsfrågor bl a. Arbetet blir i och med detta reaktivt och förfrågningar hanteras när de kommer in. Uppdraget består i att sälja den kommunala mark som finns tillgänglig i det hamnnära området inte skapa förutsättningar för en logistiknod. Det utåtriktade arbetet består i annonsering i mindre omfattning samt deltagande på konferenser, seminarier och mässor inom logistik och transportbranschen för att skapa nätverk inom logistik- och transportsektorn samt med företagare i närområdet. Några skarpa förfrågningar på större etableringar har hanterats och då har organisationen svarat upp bra. Något proaktivt arbete direkt riktade mot intressenter finns det inte resurser för att utföra liksom i liten utsträckning arbete med affärsutveckling av erbjudandet och även gentemot samarbetspartners. 2. Upplever ni att organisationen är effektiv med tillräckliga resurser för att kunna nå målen? Svar: Målen är inte tidsatta varför det är svårt att svara på. Resurserna är för knappa utifrån ett proaktivt arbete och något utrymme för investeringsfrämjande arbete och åtgärder finns inte idag vilket är en viktig grund i ett etableringsarbete om målet är att locka investerare och nya verksamheter till regionen. Det tar idag också för lång tid för

2 organisationen att hantera etableringsfrågor. Ett arbete med att förändra arbetssättet har genomförts i den s.k. exploateringsprocessen som också innefattar etablering och det är ett sätt att arbeta projektorienterat som kommer att leda till en effektivisering av arbetet i de här frågorna. Denna är dock nyligen framtagen och håller på att implementeras i organisationen. Detta för att på ett bättre sätt kunna möta kundernas behov och det kommer troligen också att visa var i organisationen som fler eller färre resurser krävs. 3. Hur ser samverkan ut med samhällsbyggnadsförvaltningens nämnder? Svar: Samverkan sker med samhällsbyggnadsförvaltningen vad gäller va, vägar och järnvägsspår. Ett driftsansvar åvilar samhällsbyggnadsförvaltningen vad gäller dessa områden. Även kontakter med externa parter och även interna parter i kommunkoncernen ombesörjer samhällsbyggnadsförvaltningen när det berör driften. 4. Hur fungerar samarbetet med det, tillsammans med Catena Fastigheter, gemensamt ägda bolaget och hur mycket kostnader har lagts ned inom ramen för syftet med denna samverkan? Svar: Regelbundna avstämningar och möten hålls för att gå igenom möjliga etableringar främst med inriktning på det lokala näringslivets behov. Någon utkomst av samarbetet har inte skett. Logistikposition Karlshamn finns som en möjlighet då köp av mark för eget uppförande och ägande av fastigheter inte är aktuellt. Totalt har samarbetet kostat 390 tkr tom Styrning Vi bedömer att målstyrningen varit bristfällig. Detta grundar vi på att det saknas uppföljningsbara mål. I styrningen av projektet behöver det skapas grund för att kunna utvärdera satsningen ur både ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur ett driftekonomsikt perspektiv för kommunkoncernen. Vidare behöver det tydliggöras hur långsiktiga mål och strategier förhåller sig till kortsiktiga mål. 1. Hur ser ni på den övergripande styrningen avseende Stillerydsområdet, finns det en för kommunen och kommunkoncernen gemensam målbild? Svar: Den gemensanna målbilden har alltid varit att få nya arbetstillfällen och logistikföretag till området. Tillströmningen av företag har inte skett enligt målbilden vilket också inneburit att försäljning av mark har blivit mindre än förväntat. Viket i sin tur inte ökat arbetstillfällena så mycket som väntat. 2. Vilka är de viktigaste styrande dokumenten? Svar: Investeringsbeslutet, projektbeskrivningarna samt kompass Karlshamn. 3. Tycker ni att det finns anledning att uppdatera en vision och bryta ned denna i mål och strategier på kort och lång sikt? Svar: Ja, absolut. Det finns med i Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2017 att arbetet med området ska prioriteras och även ett förslag till ett projekt från tjänstemannasidan, med arbetsnamnet Stilleryd 2.0, där en genomgång av markanvändning, utbyggnad av järnvägsanläggningar och planering för nya och

3 befintliga verksamhetsområde föreslås göras. I detta arbete är det av största vikt att även vision, strategier och målbilderna ses över enligt modellen för SMARTA mål. 4. Vilka omvärldsanalyser har genomförts avseende behov av varor, tjänster och transporter? Hur ser konkurrenssituationen ut? Svar: I samband med projektet Etablering Logistik Öst Väst(ELÖV) gjordes 2013 genomgång av marknadssituationen i samarbete med hamnen och kommunen. Vilken typ av kunder som kunde vara intressanta och också hur marknaden ser ut konkurrensmässigt med övriga logistikparker i Sverige som avgränsning. Fyra olika kundgrupper prioriterades då och detta har sedan kompletterats med t ex tankar på att utveckla e-handel och ett projekt för detta startas vilket drivs av Netport där logistik och lagerhantering är en del. Fortsatt arbete gjordes i förstudien Agera 2015 för att kartlägga olika typer av samverkans- och samarbetsformer som en strategi för att stärka Karlshamn. Detta eftersom det i utvärderingar som medarbetarna gjorde drogs slutsatser att hela affärsregionen måste bli starkare och att vi är beroende av en större regional tillhörighet för att kunna vara en spelare att räkna med. T ex genom samarbete med övriga logistikområden, hamnar och kommuner. En genomgång och besök inom dessa olika områden som omvärldsbevakning gjorde att teorin stärktes men modellen måste vara att börja på hemmaplan med att stärka arbetet där vilket avsaknaden av resurser inte möjliggör idag. 5. Vilka verksamheter är tänkt att ska etableras på Stillerydsområdet? Svar: Verksamheter som är tänkta att etablera sig i Stillerydsområdet ska vara transportberoende och inom kategorierna logistik, transport, industri, lager och/eller livsmedel vilket fortfarande väger tungt även om det har medgivits en kombinerad produktions och kontorsetablering och ett kontorshotell med ett anläggningsföretag inhyrt. 6. Vilka strategier finns för att rätt företag etablerar sig? Hur sker styrningen i praktiken? Svar: Företag som inte anses vara rätt för området ges inte möjlighet till att etablera sig där. Styrningen sker på så sätt att hamnen ska få tillfälle till att yttra sig och det yttrandet väger tungt eftersom det helst ska generera mer gods och arbetstillfällen i hamnen i samband med en etablering. Beslut tas därefter av kommunstyrelsen. 7. Vilka krav finns på det ekonomiska utfallet i form av inkomster i förhållande till utgifter? Svar: Investeringsbudgeten är det styrande dokumentet och all uppföljning har skett mot verkligt utfall. Detta har skett under hela projektet och redovisas tydligt i årsredovisningarna. Det har inte blivit några större avvikelser vad gäller på utgiftssidan. Däremot ligger vi efter på inkomstsidan. 8. Vad finns för planer och vilka krav ställs på markköparen avseende att påbörja byggnation?

4 Svar: Större delen av försäljningsområdet är detaljplanelagt som industriområde med möjlighet för etablering även inom kontor och till viss del handel/restaurang som komplement till industriverksamhet som beskrivs ovan. Köparen förbinds till att påbörja byggnation senast två år efter att avtalet vunnit laga kraft. Uppföljning och utvärdering Vi bedömer att uppföljningen och utvärderingen påverkas av avsaknaden av mål för projektet. Med tillgänglig information är det svårt att överblicka satsningens effekter. Det har inte genomförts någon analys av de samhällsekonomiska aspekterna. Det har inte gjorts någon dokumenterad kostnads-/ intäktsanalys beträffande området ur kommunkoncernens perspektiv. Vidare har det inte genomförts någon utvärdering eller analys av projektet. 1. Motsvarar hittillsvarande utveckling förväntningarna? Ex. hur många arbetstillfällen har skapats? Svar: Nej, det gör det inte. Markförsäljningar och etableringar har inte skett enligt målbilden. 2. Varför har det sålts relativt få tomter till intressenter utanför Karlshamns närområde? Svar: Något proaktivt arbete för att nå övriga målgrupper har inte genomförts. Det finns helt enkelt liten kännedom om möjligheten att etablera sig i Karlshamn. Det märks ett ökat intressen efter att vi under drygt två års tid ökat synligheten och förfrågningarna har därmed ökat men vi har ännu inte vunnit någon etablering längre ifrån än Sölvesborg. 3. Vilka utvärderingar har genomförts utifrån projektets vision och samhällsekonomiska effekter? Svar: Ingen sådan analys är gjord. 4. Vilka årliga utvärdering görs? Finns planerade utvärderingar? Svar: Utvärdering görs via verksamhetsplaneringen och resultatuppföljningen. Ekonomiska uppföljningar följer budgetåret. I ELÖV projektets slutrapport står att läsa utvärdering av projektet. Utifrån erfarenheterna i det projektet sattes andra kortsiktiga mål i verksamhetsplanen för 2015 med en försäljning under året. Utvärdering av arbetet görs enskilt av medarbetarna och det har bl a visat på brister i det interna arbetet och då gjort att mer resurser lagts på att förbättra det interna arbetet och processerna i etableringsarbetet eftersom det var en flaskhals. 5. Har det genomförts en analys på investerings kapital och exploateringsutgifter i förhållande till intäkter? Med vilken regelbundenhet sker analysen? Svar: Uppföljning av detta har skett sen projektet startade och sker via vår månadsrapportering samt årsbokslut. Både utgiftssidan och inkomstsidan har stämts av vid dessa tillfällen. I budget för 2016 ligger prognostiserad markförsäljning budgeterad.

5 Återrapportering till Kommunstyrelsen Vi bedömer utifrån gjorda iakttagelser att det inte finns rutiner som säkerställer att samtliga i Kommunstyrelsen fått en tillräcklig återrapportering om arbetet i Stilleryd. Detta grundar vi på att det inte finns någon spårbarhet i styrelsens protokoll under åren avseende hur arbetet i Stilleryd fortlöper. 1. Hur ser återkopplingen till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ut? Är den tillräcklig? Svar: Näringslivschefen har ansvaret för återkoppling till KF och KS. Dialogen som rör just projektet i Stilleryd kopplat till etableringsarbete och ökad försäljning kan inte anses ha varit tillräcklig.