IZatrineholmskommun "

Transkript

1 IZatrineholmskommun " NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT Näringslivschef Conny Petrén Kommunstyrelsens handling nr 3/2011 Dnr KS/2011:3-I (8) Projektdirektivför 'Projektet Katrineholmslog1istikcentrum, KLC Version l, Antagen av kommunstyelsen Version 2, Anta en av kommun elsen ,29 91 Bakgrund Katrieholm som ort uppstod genom att järvägen byggdes. Detta ledde snabbt til bosättg, men också til att orten blev intressant för att utveckla företag. Järvägen erbjöd goda möjligheter att både transportera in och ut varor. Under senare tid har vagnslasthantenngen upphört och transporterna överförts til lastbil. Järvägen har under de senaste decennerna haft störst betydelse för persontransporterna. Katrineholms kommun vil utveckla det gama framgångskonceptet för vår tid. Katreholm har ett mycket gott läge för logistikverksamet i anslutnng til Stockholmsregionen och ömga Mälardalen. Beläget vid korsnigen mellan Västra och Södra stambanorna, med Räta Linjen, nksväg 56, och tre andra. risvägar som förbinder europavägara i det befolknngstäta Östra Mellansvenge och däred storstads-områdena Norrköping/Linöping, Örebro, Eskilstua/ästerås och Uppsala. Inom 15 mils radie bor och verkar en tredjedel av Svenges befolkng och en mycket stor mängd företag som är viktiga för Sverige. Inom en tioårspenod väntas andelen av landets konsumtion inom det området öka från 40 til 50 procent. Det strategiska transportläget gör Katnneholm til en lämplig ort för ett logistikctjjd Iljlig_het att flytt dgods från väg till järnvr: _ Katrineholms Logistikcentr ska fugera som torrhamn ochjämvägshub samt desstituiiddetäiä,en större region med nyetablenngar som följd. Logistikcentrum ger också det lokala näringslivet stora konkurensfördelar. Projektdirektiv KLC ver 3

2 Dnr KS/2011: (8) Kommunens vision för Katrineholms Logistikcentrum Logistiken är ett fudament för välfärden och en nyckel til framgångsrik miljöutveckling. Katnneholms Logistikcentru ska ge kommunen ett vikigt tilväxtområde, stäka dess konkenskraf samt leda til förbättade framtidsmöjligheter för nänngsliv och innevånare. Syfte och Mål med projektet Syftet med projektet är att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. Omvärldsberoendet mr Katreholm gäller både roretag och lokalsamälle. Katreholm har stora exporterande företag som är beroende av internationella marknader. I tak med denna utveckling är det nödvändigt att katreholmsregionen utvecklas och alltmer integreras i ett regionalt, nationellt och internationellt samanang. Det är därför viktigt för orten Katreholm att ingå i en geografiskt vidgad marknad. Förutsättngen för att Katnneholm ska kun inkluderas i til exempel Stockholms och Norrköpings fuionella regioner vad gäller företagens verksameter är en väl utbyggd inastru. En yterligare förutsättng ror katreholmsföretagens utveckling och bidrag til regional tilväxt är stark koppling til unversitet, forsknng och däred tilgänglighet til innovationssystemet. För kommunens utveckling är det viktigt att positionera sig i ett regionalt samanang. Kommunens övergripande mål med Katrineholms Logistikcentrum. Kommunens image: Katnneholm ska vara en attakiv ort för näringslivet och kommunens innevånare. Arbete: Transportogistik ska vara ett starkt tilväxtområde som genererar nya företag och nya arbetstilfällen inom flera branscher. Miljö: Katrieholms Logistikcentru ska ha en tydlig miljöprofi Genomförande av kommunfullmäktiges beslut Kommunllmäkige har den 17 mars 2008 beslutat att göra investeringar på L 00 Mk under tre år i utvecklingen av Katnneholms Logistikcentrum och byggandet av Österleden som förbindelse mellan Laggarhult och Lövåsen. För 2011 har yterligare 35 Mk tilförts i syfe att vidareutveckla det ursprungliga konceptet til att bätte _lloty-aa ClJ:ya kraven från EU och marknaden. Investeringarna sker i och öster om Sandbäcksområdet, samt väster om lokstallara, och fördelar sig för närarande på objekt och etapper, vilka redovisas i bilaga L "Investeringsbudget och plan ". Den provisoriska Södra terminalen vid Katrineholms Logistikcentrum har via Van Dieren Maritimes dagliga tåg från och til Heme i Tyskland nu en årsvolym om TEU. Södra terminalen ersätts under våren 2011 av Norra terminalen. Den är anpassad för 750 m långa tåg och har i första etappen en last yta om kvadratmeter. Fördelningen mellan trailer och container är cirka 70/30. Ar 2020 prognostiseras volymen ha ökat til TEU (se "Terminologi").

3 Dnr KS/2011 : (8) Fortsatt genomförande. Norra terminalen, med tilhörande infrastrkt för effektiv och säker godshantering, ska byggas.. Spår 6 ska förlängas för att effektivt kua hantera 750 meter långa tåg. Södra termalen ska anpassas för framtida hantenng.. Signalerig av Norra termalen ska utredas.. Ny anslutng till stambanan mot Stockholm ska utredas. 'Byggnation först efter beslut i kommunstyelsen. Utredng av spåranlutng til området öster om Österleden. Byggnation först efter beslut i kommunstyelsen.. En mhjöprofi för Katrineholms Logistikcentru ska utvecklas tilsaman med Miljöförvaltngen.. Akivt marknadsföra Katnneholms Logistikcentrm, nationellt och internationellt. Kommunen ska utarbeta marknadsföringsjnatenal som ska användas i akiv marknadsfönng til potentiella etablerigsföretag samt til nänngslivet på orten.. Attahera serviceverksamet och anan affärsverksamet tillogistikcentr i samarbete med Katreholm Rail Point AB, Logistikposition Katnneholm AB och ömga intressenter.. Norra termalen ska vara en öppen terminal, d v s möjlig att använda för vilket ett, företag som helst, som vil nytja dess tjänster. Dnften av termnalen sköts av til drgt två tredjedelar, privatägt bolag, Katrneholm Rail Point AB.. Projektbudget beslutas separat för vare år. Projektet avslutas senast Terminologi Feedertrafik Det stora godsflödet in i Svenge kommer från sydväst via hamara i Göteborg och Helsingborg. En förväntad utveckling är att feedertrafiken (kusttafik) på Östersjön längs den svenska kusten kommer att minska medan järvägens betydelse ökar. Å andra sidan förväntas handelsutbytet med Östeuropa öka, vilket kan innebära att ostkusthamaras betydelse inte behöver minska. Även importen från Asien förväntas öka, vilket ger utvecklingsmöjligheter för hamar som Karlsham och Oxelösund. Gröna korridorer Gröna korndorer har sitt ursprug i EU-kommissionens initiativ 2007 att utveckla en grönare transportpolitik som möter klimatutmanngen och samtidigt ökar EU:s den svenska regeringen initiativ beträffande Gröna konkrrenskraft. Våren 2008 tog korndorer via infastrukturministerns rådgivande organ Logistikforu. En grön transportkorridor utmärks av:. hållbara logistiklösningar med dokumenterat minskad miljö- och klimatpåverkan, hög säkerhet, hög kvalitet och effektivitet. integrerade logistikupplägg med ett optimalt utnytjande av trafikslagen, o harmoniserat regelverk med öppenhet för alla aktörer o en koncentration av nationell och internationell godstrafik på relativt långa transportsträckor

4 Dnr KS/20 11: (8). effektiva och strategiskt placerade omlastningspuner samt anpassade och stödjande infastru. en plattform för utveckling och demonstration av innovativa logistiklösningar (informationssystem, samverkansmodeller och teknk) Klimatfrågan har ställts i centr på ett helt anat sätt än tidigare genom FN:s klimatpanel. EU:s beslut om miskade utsläpp samt uttalanden från regenng och risdag om förändrigar i transportsystemet i syfe att minska utsläpp. Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP) har Katrieholms kommun sökt och fått bidrag från år 2006 til flera projekt avsedda att minska koldioxidutsläppen. Ett av proj ekten var byggande av ett industnspår til de västr industnområdena. Flera företag i det lokala närgslivet har vant pådnvande om utbyggnaden och möjligheterna att utnytja spåret. Det arbetet har nu utvecklats til ett beslut om att anägga Katnneholms Logistikcentr. Nordiska triangeln är det gods stråk i Norden som pnonterats av EU och som binder ihop Stockholmelsingfors-Oslo-MalmölKöpenham. Västra stambanan är en viktig län i detta system. Ostlänken påverkar, om den byggs, utnytjandet av Västra stambanan så att stambanan får en större roll som godsbärare. Regionfrågan har fått stor uppmärksamet genom förslaget att bilda större och fuionella regioner. Stockholm-Mälardalen och Norrköping-Linköping är de två regioner som redan idag påverkar Katreholm vad gäller sysselsättning och utbildning, men också hur godstransportflöden hanteras. TEU är en förkortning av Twenty-foot Equivalent Unit, vilket på svenska blir Tjugofotsekvivalenter. Detta är ett mått på hur många contaiar med längd 20 fot (6,10 meter), bredd 8 fot (2,44 meter), höjd 8,6 fot (2,59 meter) ett farg kan lasta eller vilken volym som passerar igenom en hamombiterminal. I dag är oftast en container 40 fot (FEU), vilket motsvarar 2 TED. Torrhamnar, även kallade inlandsterminaler, etableras för närarande på många platser för att minska trycket på hamara när gods distribueras vidare in i landet. Tullhantering och en hög säkerhetsnivå vid terminalen är nödvändiga förutsättngar. Genom regionförstonngen och järnvägens ökade betydelse ökar även torrhamnaras betydelse. Omfattning och resultat Omfattning och innehåll Logistikcentrum och anslutande infrastruktnnvesteringar i form av matargatan Österleden inklusive vägport under Västra stambanan samt utbyggnaden av terminalområdena med lastyor ochjämvägsspårses som en helhet och samlas i detta projekt. Projektet delas in i delar och etapper i enlighet med projektplanen. I anslutning til projektets utveckling ska detaljplanen för Sandbäckens industriområde successivt och etappvis revideras.

5 Dm KS/2011: (8) Resultat I slutet av 2011 ska de redan budgeterade investeringara vara genomförda och verksameten igång på ett sätt som kan utvecklas i större skala. Överlämning och godkännande av resultat Projektets resultat som helhet överlämas til kommunstyrelsen för godkänande senast Projektet rapporterar tre gånger årligen til kommuistyelsen. Stygrppen svarar därtöver för den kontinuerliga uppföljningen. Kopplingar til och samband med andra verksamheter i kommunen Projektet berör flera av kommunens förvaltningar, d.v.s. Kommunedningsförvaltngen och Förvaltnigen för Nänngsliv och tilväxt, Service- och teknkförvaltnngen, Miljöförvaltngen samt Stadsarkitektkontoret. I en delfråga berörs även Kultu- och tusmförvaltngen. Kontaktytor och intressenter Kommunllmäkige har den 17 mars 2008 beslutat att godkäna ett akieägaravtal med Brinova Fastigheter AB. Genom avtet bildades ett mellan parerna gemensamägt bolag, Katreholm Logistikastigheter AB, fr.o.m namändrat til Logistikposition Katnneholm AB. I januar 2009 bildades på motsvarande sätt Katnneholm Rail Point AB, som operativt dnver terminalerna. Delägare i Katrieholm Rail Point AB är förutom kommunen, M4-grppen och Svensk Logistikparer AB. Andra intressenter som förtjänar att nämas är företag inom ortens näringsliv, som avser att använda sig av Katrieholms Logistikcentr. Sålunda har följande av ortens företag utfärdat sknftliga avsiktsförklarngar om detta: SKF Mekan AB, Presto Brandsäkerhet AB, Sveaverken AB, Skandinaviska Byggelement AB, Cesium AB och SIMS Recycling Solutions. Därtöver är yterligare andra företag på orten och i regionen tänbara intressenter. Öviga intressenter är hamar och rederier som ser Katnneholms Logistikcentr som en tänbar torrham. Andra intressenter är tågtransportföretag, åkener och Trafikverket. Anvisningar för upprättande av Projektplan Inledning Den organsation som beskrivs nedan kan komma att behöva förändras under projektiden. Det mest väsentliga som kan påverka organisationen är behovet att successivt bygga en ny förvaltande organsation. Däril kan eventuella förändringar i kommunens egen organsation påverka projektorganisationen. I alla händelser är det nödvändigt att en förvaltande organisation för Katrineholms Logistikcentrum utreds.

6 Dnr KS/2011: (8) Organisation och arbetsformer Projektets ska organseras efter följande modell: Styrgrupp: Projektchef: Controller: Projektledning: Projektstab Projektgrupp - Delprojektgrupper - Arbetsgrupper Kommunstyrelsens presidium. Närgslivschef En projektcontroller samt en ekonomicontroller. Projektledare Adminstrativt stöd Delprojektledare Medarbetare beroende på etapp/delprojekt Roller och ansvar Beställare av projektet är kommunstyelsen. Den godkäner projektdirektivet samt tar emot och godkäner projektets slutresultat. Styrgruppen ska tilgodose beställarens intressen i projektet och godkäna projektplanen och övnga beslutspuner i projektet. Stygrppen är också det foru för beslut om korrgerigar i projektplanen, som kan behövas för att nå projektets mål. Pnncipiellt viktiga förändrgar om projektets omfattg, innehåll och budget ska beslutas av kommunstyelsen. Projektchefen är övergnpande ansvarig för projektets genomförande. Projektchefen följer upp och rapporterar enligt plan til stygruppen och til beställaren, kommunstyelsen, tre gånger per år. Avvikelser från plan samt större beslut rapporteras til stygrppen löpande. Projektchefen ska också ge råd och stöd til projektledaren och projektgrppen. Controllerna ska övervaka att uppföljning och rapportering sker enligt plan samt följa upp ekonomin i projektet. Controllerna ska ge stöd til projektchefen och projektledaren samt följa upp att projekthandboken följs. Projektledarens roll är att leda, styra, planera och koordinera projektarbetet samt utveckla Katrineholms Logistikcentrm. Projektledaren ska välja, tilämpa och anpassa arbetssätt och metoder efter behov. Projektledaren är även ansvarig för slutrapporten i vilken projektet ska utvärderas. Projektledaren har mandat att löpande fatta beslut inom projektplanens ram. Avvikelser från projektplanen rapporteras til projektchefen och beslutas av styrgruppen. Projektledaren har en projektgrupp samt en stab knuten til sig. En viktig uppgift under hela projektiden är att fortlöpande samordna och fördela arbetet mellan medlemmara i grppen. Delprojektledarnas roll är att leda, styra, planera och koordinera delprojektarbeten. Delprojektledaren ska välja, tilämpa och anpassa arbetssätt och metoder efter behov samt fortlöpande rapportera arbetets status til projektledaren.

7 Dnr KS/2011: (8) Arbetsgrupperna ansvarar för det prakiska arbetet enligt projektets detaljplan och ska fortlöpande rapportera arbetets status til projektledaren. A wikelser ska rapporteras til projektledaren utan fördröjnig. Koncernledningsgruppen bestående av kommunchefen, förvaltnigscheferna och de kommunala bolagens direktörer inormeras regelbundet av projektchefen. Budget och tidplan I projektlanen ska projektets budget för projektledng och En tidplan för de olika etapperna och delrnomenten ska också redovisas. projektarbete redovisas. Resurser Projektets resurser består av projektorgansationen enligt ovan samt personer med olika kompetens som anitas vid behov. En förstärknng av såväl den administrativa ledngsfuionen som marknadsförigssidan är nödvändig för att trygga Logistikcentrs utveckling med hänsyn til den ökande komplexiteten och den nuvarande bemanngens åldersstr. Kostnader Kostnader för en projektledare, en projektcontroller och konsultativt stöd belastar investeringskostnaden. Kostnaden för ömga medarbetare i projektgrppen finansieras inom ram i respektive förvaltnng men belastar investerigen. Kommunikation Projektet ska löpande lämna information til stygrppen och koncernedningsgrppen. Kommunstyelsen ska informeras minst tre gånger per år enligt vad som sägs i nästa stycke. Följande tidplaner ska upprättas och vara uppdaterade:. Övergnpande tidplan som visar projektets faser och beslutspuner enligt projektandboken samt de olika etappernaidelprojekten på samanfattgsnivå. Tidpuner för avrapportenng til stygrupp och kommunstyrelse ska framgå. Tidplanen används för kommunkation med styrgrupp och kommunstyelse.. Detaljerade planer ska finnas för de olika etappernaidelprojekten. Dessa används för styrnng av projektarbetet samt för kvalitetskontroll och uppföljning. Dessa kommunceras inom projektgrppen och til projektchef och projektcontroller. Följande skriftliga rapporter ska upprättas enligt projektplanen:. Delrapporter från etapperna inkusive en ekonomisk lägesrapport. Genomföranderapport från genomförandefasen. Resultatrapport inför de olika beslutspunema. Avslutsrapport inför projektavslutet Informationsmaterial i form av tryckt material samt en webbplats och riktad information til presumtiva kunder är en av projektets viktigare uppgifter.

8 Dnr KS/2011: (8) Anvisningar för kvalitetssäkring Granskning av resultat och projekt Projektledaren ska delta i stygrppens möten och rapportera nuläget. I samband med uppföljnigen av kommunens ekonomi ska projektet avrapporteras til beställaren, kommunstyelsen, mist tre gånger per år. Controllema delta i de möten, och begär de rapporter, som krävs för att säka projektlan och att budget hålls samt att projektandboken följs. Risker och konsekvenser För att bedriva projektet framgångsri är det viktigt att stöd finns i kommunledngen. Det inebär att kommunstyelsen, styrgrppen, berörda förvaltngsledningar och samverkande bolag måste ge projektet stöd. Berörda förvaltngslednngar måste då se til att til projektet avdelade befattningshavare kan avsätta den tid som behövs, samt själva vara beredda att avsätta tid för att stötta projektet. Projektavslut Projektet avslutas senast 2014 och överlämas tilsamans med en slutrapport til kommunstyrelsen för nya ställningstaganden. Projektledaren anvarar för att slutrapporten tas fram. I slutrapporten ska projektet utvärderas och dokuenteras. Referenser Katrieholms kommun, Handbok för projektarbete - Nyckeln til framgångsrika projekt i Katrineholms kommun, Kommunstyelsens beslut

9 i. ca e c :ca i..- S!! )( ca,w c ii i.! :ca. Ċ-- ca Ci. S )( w ca C i. C) CD ca "C.. ca c.... c i. U) CD o t( Ji W l(o l(o) 00 C\., o ex er '# '# l( l( N ClQ)N C) a. i: i- L- i:.- 2 Q) CI._ :: g g.cd. : tu tu i: i- i- i: w w CI i- i- Q) l(l(o) o 00(" '( N l( CI +- C) a. C L-.- 2 Q)._ CD-..._ L- tu CI i- w on '# +- l( Q) N i- C Q).- :: L- CI,, ca. : i- i: i- CI w OOl(OO cc er o O). 1) 1) 1) i- i- i- O).LL a. O) Q)._..._.. :: \i.. \i, ca i- m ca I- i- i- OOl(QQ C m C er c.. O) +- O) +- O) i- i- i- O) LL a. O) Q).. \i._.- m i- m \i m I- i- i- ().. "- ro C) c 'C ID +- en ID :; c :ca c c E CD.. "C.e c..- C. i. _.. - o...: CD U) ca :0 - S ca c.- E i. CD.. -CD a..ca 0- U) -ca l- "O :0 (J -ca.. cac -- Ei. CD.. -CD b.cu C- m-cu i- i. '0 Z m ' : c Q) -.c CU.. w a. CU :æ i:. Ė.. cu

10 Budget Katrineholms Logistik Centrum Budget 2014 Total ktivitet Belopp i mnkr I Budget Budget I Budget 2010 I Budget 2011 I Budget Budget Österleden I 30,7 0,8-4, 27,5 Södra Terminalen I 11,8 15,6-58, 21,6 Norra Terminalen 10 44,3 17,0 12,5 12,5 96,3 Systemhandling 7,0 7 limpan 9,7 9,7 Marknadsföring 1,5 1,5 1,5 4,5 Konsulter 1,4 2,2 4,0 4,0 4,0 15,6 Projektstyrning 1 6,3 4,0 2,0 2,0 2,0 17,3