Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

Transkript

1 Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

2 Utgångspunkter i min forskning: ett brukarperspektiv att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/ rationella överväganden Beslutsfattande sker inom ramen för ett upplevt handlingsutrymme, inte ett verkligt handlingsutrymme Thomas teorem : om människor definierar situationer som verkliga så blir dom verkliga i sina konsekvenser. Den första förutsättningen för att man ska klara att leva utan narkotika är att man tror att man kan leva utan narkotika

3 Kategorier av bruk och missbruk 1. Den experimenterande användningen 2. Det rekreationella bruket 3. Det begränsade missbruket 4. Det intensiva missbruket

4 Narkotikamissbruket i Sverige Ca tunga narkotikamissbrukare varav ca använder heroin Kvinnor utgör 25% av tunga missbrukare (dvs personer med daglig eller så gott som daglig narkotikaanvändning och allt injektionsmissbruk). Hasch och amfetamin finns över hela Sverige Heroin finns i större städer Kokain ökar Narkotikadödsfall hela landet: personer, personer, personer Ca hälften heroinrelaterade

5 Drog amfetamin alkohol ecstacy hasch heroin bensodiazepiner Pris per enhet kr ca 30 - uppåt Effekt stimulerande dämpande stimulerande, sinnesutvidgande Intagningssätt Varaktighet per enhet Typ av beroende Toleransökning Ex. på skador Antal användare i Sverige Tunga missbrukare oralt, intravenöst, sniffning oralt 4 timmar 2-4 timmar psykiskt fysiskt och psykiskt kr kr kr 0-30 kr oralt, snusas, intravenöst (ovanligt) sinnesutvidgande rökning, oralt dämpande intravenöst, rökning, sniffning dämpande oralt, intravenöst (ovanligt) 4 timmar 2-4 timmar 3-6 timmar 3-8 timmar psykiskt psykiskt * fysiskt och psykiskt ja ja ja ja, en viss ja ja neurologiska hjärna, lever och andra inre organ Neurologisk a uttorkning vid överansträng -ning Påverkar de kognitiva funktionerna, ej bestående tiotusentals miljontals tusentals kanske hundratusentals omkring tio tusen mer än hundra tusen ** Mindre än tusen? mindre än tio tusen överdosering kan medföra andningsstillestånd mer än tio tusen mellan åtta och tio tusen fysiskt och psykiskt neurologiska, leverskador över en halv miljon tiotusentals ** För alla droger gäller att de anses vara hämningslösande. Pris per enhet avser minimikostnad för varje "påtändning". Varaktighet anges för varje rus eller "påtändning".

6 GHB i Göteborg, heroin i Malmö Av 388 ungdomar som besökte ungdomsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö hade 74% använt cannabis, 30% amfetamin, 25% ecstasy, 19% kokain, 7% heroin och 5% GHB. I Göteborg hade 12% använt GHB, i Malmö 1%. I Göteborg hade 4% använt heroin, i Malmö 14%.» Richert, 2007

7 GHB Gamma-hydroxy-butyrat (GHB) framställs av en vätska som främst används för industriell rengöring. GHB är en mycket svårdoserad drog och det finns en stor risk för överdosering vilket kan leda till dödsfall. Utseende och lukt GHB förekommer oftast som en klar, luktfri vätska, men även som vitt pulver. Användningssätt GHB förvaras ofta i PET-flaskor och dricks korkvis. Tecken på missbruk Dåsighet och sömnighet, sänkt puls, frätskador i munnen, minnesluckor och muskelkramp. Kräkningar, huvudvärk och medvetslöshet är vanligt liksom muskelslapphet samt ökad känslighet för beröring.

8 Narkomanvården idag I Sverige är det olagligt att använda narkotika (men det är inte olagligt att vägra hjälpa den som söker vård). Narkomanvården präglas av 1. otillgänglighet 2. väntetider 3. regelsystem som inte alltid är anpassade till människors realiteter 4. bristfällig hjälp med grundläggande behov som bostad, arbete, stabil ekonomi

9

10 Narkotikamissbrukarna finns inom kriminalvården I kriminalvårdens häkten, anstalter och i frivården befinner sig varje dag uppskattningsvis närmare klienter som har mer eller mindre uttalade problem med narkotika. Var tredje av dem som tas in i anstalt är dömda för ett eller flera brott mot narkotikastrafflagen. Andelen har ökat de senaste tio åren, från 18 procent 1995 till 34 procent 2004.

11 Antalet ökar. Den 1 oktober 2004 var andelen narkotikamissbrukare inskrivna i anstalt 57 procent (2 440 intagna). Motsvarande andel för tio år sedan var 40 procent. Under 2004 tog anstalterna emot närmare narkotikamissbrukare. Det är en ökning med cirka jämfört med för tio år sedan.

12 Högre andel narkotikamissbrukare bland kvinnorna Problembilden för intagna som avtjänar korta straff i fängelse har förändrats; deras problematik liknar alltmer övriga anstaltsklienter. Skälet till detta är att de flesta klienter med en mer ordnad social situation numera avtjänar alternativ till korta fängelsestraff exempelvis genom intensivövervakning. Andelen narkotikamissbrukare bland fängelsedömda kvinnor är högre än bland männen.

13 Vägar in i missbruk 1. Den hårda vägen 2. Den flummiga vägen 3. Partnervägen 4. Kompisvägen 5. Syskon/familjevägen 6. Kärleksvägen

14 Drivkrafter: Att känna sig betydelsefull, vara en outsider/annorlunda. Göra det man inte får/själv kontrollera omvärlden. Social närhet. T.ex. med haschet. Genom att använda förbjudna symboler ökar gruppens exklusivitet/hemlighet. Gruppmedlemmarna förs samman i ett hemligt samförstånd. Nära kontakt mellan elever och mentorer. En gemensam historia byggs snabbt upp samt nya kontakter med nya flummare. Längtan efter ngt annat en annan värld. Häva framtiden, leva i nuet snabbt tempo snabbt belöningssystem. Snabba pengar och möjligheten att via konsumtionsvaror teckna sig som framgångsrik.

15 Kvinnliga missbrukare Färre kvinnor än män missbrukar narkotika (25%) Siffror saknas på ev. skillnad i preparatval mellan män och kvinnor Högre andel kvinnor än män får narkomanvård (33%) Kvinnor har en högre andel psykiska besvär, men fler män har diagnosen personlighetsstörning Kvinnor har en snabbare väg in i tungt missbruk Kvinnor är mer utsatta för samhällelig stigmatisering än män Dödligheten är lägre bland kvinnor Partnervägen är den vanligaste vägen in i missbruk för kvinnor, kompisvägen för pojkar Narkotikamiljön domineras av män som upprätthåller en maktstruktur där hot och våld är viktiga ingredienser. Kvinnor har en underordnad ställning, även om vissa kvinnor är framgångsrika aktörer med goda inkomster av langning, stölder eller prostitution.

16 Etnografisk fältstudie i Malmö som pågick mellan Varför fortsätter människor att använda narkotika år efter år?

17 Varför fortsätter människor med narkotika? Försörjning Undan för undan skaffar sig många narkomaner en omfattande illegal kompetens, men den är enbart användbar i kriminella sammanhang. I narkotikavärlden blir man inte arbetslös - illegala försörjningsmöjligheter finns alltid tillgängliga. Narkotikavärldarna är hierarkiska. Försörjningsformerna avgör var i hierarkin man hamnar. Prostitution är en vanlig inkomstkälla bland kvinnliga heroinister, men inte bland amfetaminister. Få män prostituerar sig.

18 Nils 21 år Efter några år som amfetaminist cirkulerar hela hans tillvaro runt drogen. Det skulle inte fungera för mig att ta amfetamin bara på helgerna. Jag är alldeles för glad för det så jag hade nog fortsatt måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag också. Det är en livsstil som ska bytas ut, antingen tar jag helt avstånd från det eller så kapitulerar jag och skiter i vilket (Svensson 2007:345).

19 Livsstilen Händelserikedom i jakten på pengar och narkotika. (Livet riskerar bli ett stort tomrum när man lägger av med narkotikan). Korta perspektiv dominerar med kung-fören-dag och det-ordnar-sig-alltid strategier Formella meriter har mindre betydelse än reella som styrka, mod, stark karaktär och att vara streetsmart

20 Harry 31 år Harry lämnar Malmö, den stad som står för amfetaminmissbruket i hans liv. Han lämnar ingenting bakom sig, ingen lägenhet, inga magasinerade möbler, inga pågående kärleksförhållanden, inget arbete. Samtidigt lämnar han allting. Han lämnar "pundarstaden", där han känner flera hundra personer som håller på med amfetamin, där han har langarkontakter, hälare, flickvänner, män som han har suttit tillsammans med och som han har förtroende för. Den stad där han känner nästan varje gata, där hans yrkeskompetens som amfetaminist, som fixare, förmedlare, smålangare och tjuv alltid kommer till sin rätt. Det är också den stad där hans bekantskapskrets av "vanliga människor" kan räknas på ena handens fingrar. (Svensson 2007:183).

21 Relationer Narkotikavärldarna utmärks av en intensiv socialitet. Man är en del av omfattande nätverk, där det egna ryktet är viktigt. Deltagarna visar en solidaritet mot omvärlden, men det finns ingen solidaritet inom gruppen. Orsaken är främst att narkotikaanvändarna ständigt gör affärer med varandra, vilket skapar misstro och känslor av att bli lurad. Män har också relationer med kvinnor utanför narkotikamiljön, kvinnor har relationer med män i narkotikamiljön

22 David 35 år Min drog är och kommer ju alltid att vara heroinet, därför att den har gett mig så jävla mycket värme, samtidigt som den har gett mig ett sånt helvete. Det är rätt konstigt, men så är det. Det är en jävulusisk drog, den har sån jävla kraft den här jävla heroinen. Ibland ligger jag och tänker såhär, om jag finge välja på att få en säck heroin så att jag hela tiden, resten av mitt liv, skulle kunna ta heroin kontinuerligt, då skulle jag nog fan valt det hellre än att ta kampen för ett värdigt liv och leva drogfritt. Alltså hade jag haft tillgång till heroin hela tiden och slippa oroa mig för snuten och andra grejer...(svensson 2007:183).

23 Drogen Drogen ger tillträde till transcendentala upplevelser som är svåra att ersätta. Aktiviteterna kring att få pengar till, få tag i och konsumera drogen ger livet struktur och innehåll. Drogen lämnar ett stort tomrum efter sig när man slutar. Det är pengarna som bestämmer drogintaget, inte drogbehovet som bestämmer hur mycket man måste dra in. Drogen tycks för många vara viktigare än livsstilen

24 Avigsidorna Riskerna för fängelsestraff, sjukdom och död finns hela tiden Drogberoendet uppfattas ofta som en fångenskap och skapar ekonomisk misär Ett utanförskap i förhållande till det vanliga samhället (inkl. barn och föräldrar, övrig släkt, vänner som inte använder narkotika) Man kan inte lita på någon, inte ens de som man umgås dagligen med.

25 Vad krävs för att man ska sluta? Livet som narkoman innehåller attraktioner som kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett livsinnehåll där narkotikan står i centrum. En planering som innebär att leva i nuet. Ett tillträde till transcendentala tillstånd genom narkotikan. Dessa attraktioner och det tomrum som skapas när narkotikan försvinner måste ersättas med något annat för att drogfriheten ska permanentas.

26 KNARKARLIVET HJÄLTEBILDEN spänning kamratskap händelserikt leva för dagen lyftet hägrar ständigt gott om pengar tillgång till universalmedicin störst, bäst, vackrast kraft och energi lycklig sedd makt fruktad allting ordnar sig potens LIVET SOM F.D. NARKOMAN OFFERBILDEN monotoni ensamhet grått inrutat Svenssonliv sist i kön fattig ingenting hjälper gå och gömma sig trötthet olycklig osedd maktlöshet betraktad som ett offer ständigt nya bruna kuvert i brevlådan impotens

27 KNARKARLIVET OFFERBILDEN beroende jagad kriminell smutsig oberäknelig utan självbevarelsedrift självdestruktiv desperat sjuk opålitlig ensamvarg föraktad LIVET SOM F.D. NARKOMAN HJÄLTEBILDEN oberoende fri laglydig ren förutsägbar med självbevarelsedrift försiktig lugn frisk pålitlig inne i samhällsgemenskapen respekterad

28 Heroinepidemin i Norrköping personer använde heroin registrerade opiatanvändare.

29 Framtiden Nya droger och nygamla droger som kokain kommer Internationaliseringen fortsätter vilket gör att europeiska drogmönster påverkar oss Drogromantiken går i vågor ingen hausse nu men den kommer Det går inte att slå sig till ro prevention behövs också framöver Ungdomars livsvillkor i stort har en avgörande betydelse när det gäller efterfrågan på droger

30 Argument för behandling Det humanitära argumentet. En effektiv narkomanvård innebär stora hälsovinster för den enskilde och hans anhöriga. Det brottspreventiva argumentet. Missbrukarna är kriminella, både i form av narkotikakriminalitet och annan kriminalitet. Det spridningsförebyggande argumentet. De som fortsätter missbruka drar in nya i missbruket. Det narkotikapolitiska argumentet.. När narkotikapolitiken slår fast att det ska vara svårt att knarka måste det samtidigt vara lätt att få hjälp att sluta knarka. Det ekonomiska argumentet. Narkotikamissbruk kostar samhället nästan 8 miljarder om året enligt Narkotikakommissionen. Mobiliseringen mot Narkotika kostade ungefär 80 miljoner om året, dvs. en procent.

31 Narkomanvården idag I Sverige är det olagligt att använda narkotika (men det är inte olagligt att vägra hjälpa den som söker vård). Narkomanvården präglas av 1. otillgänglighet 2. väntetider 3. regelsystem som inte alltid är anpassade till människors realiteter 4. bristfällig hjälp med grundläggande behov som bostad, arbete, stabil ekonomi

32 Missbruksbehandling.. innebär att förändra klientens organiserande perspektiv Xxxx-xxxxx benämning på metoder att förändra människors attityder, lojaliteter och värderingar. (Nationalencyklopedin)

33 Att hjälpa individen att förändra ett beteende som skadar hälsan Kan man tvinga människor att förändra ett beteende? Ju mer förknippat med livsstilen det är desto svårare är det förmodligen

34 Behandlarens roll Att bygga en relation Att förmedla hopp Att visa på nya möjligheter till handling Att ge en förklaring till missbruket Att visa på klientens eget ansvar för sitt liv Att finnas med under hela eller delar av behandlingsprocessen Att trappa av och avsluta relationen Att kunna hantera klientens problem och egna känslor på ett professionellt sätt

35 Förändringsarbete kräver en relation Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Närhet distans sjukhusamour

36 Nyckelbegrepp Knarkare och plitar tvångsvården inifrån Referensgruppen är den grupp vars perspektiv utgör referensramen för individen. Referensramen tar sig ett praktiskt uttryck i ett organiserande perspektiv, vilket Shibutani definierar på följande sätt: Organiserande perspektiv är den bild en människa har av omgivningen, det som hon tar för givet, vad som är plausibelt och möjligt Det utgör den matris genom vilken man upplever sin omgivning. --- det är ett utlagt schema vilket kommer före upplevelsen och definierar och vägleder den En vanlig distinktion i handlingsteorier är den mellan objektivt och subjektivt handlingsutrymme. I det objektiva handlingsutrymmet ingår alla möjliga handlingar, i det subjektiva alla handlingar som upplevs som möjliga. Det organiserande perspektivet ger ramarna för det subjektiva handlingsutrymmet.

37 Fler viktiga begrepp Skam Stolthet Samstämmighet Sociala band (Thomas Scheff)

38 Anpassningsstrategier 1. Aktivt uppror klienten är ofta irriterad och arg. Har en provokativ och förolämpande stil mot personalen. 2. Passivt uppror uppror i tanke, i ord men sällan i handling. Avvisar personalens kontaktförsök. 3. Passiv anpassning drar sig undan och är mycket på det egna rummet, är ointresserad av sysselsättningar men följer de regler som gäller. 4. Aktiv anpassning tar aktiv del i aktiviteter, visar positivt intresse för personal och medintagna. 5. Hospitalisering, en beteckning på den institutionsanpassade som finner sig tillrätta på institutionen och försöker bita sig fast där (jfr Goffman 1973, Eriksson 1987).

39 Några slutsatser om hur begreppen hänger samman Om motivationsarbetet ska fungera måste personalen bygga sociala band till klienterna och få en plats i klienternas referensgrupp. Behandling handlar bl.a. om att förändra en individs organiserande perspektiv

40 Personalens arbetsstil 1. Ordningsmannen. Hög profil, ordning och reda, tar gärna strid om regler. Mellan räderna en hel del sittande i personalutrymmena. 2. Den stränge föräldern. Kan vara både mamma och pappa. Ganska hög profil. Försöker både hålla ordning och vara terapeutisk. 3. Den kamratlige. Lite lägre profil, försöker vara kamrat, deltar i motion, samtalar, stundtals flexibel med regler. 4. Den pysslande. Här rör det sig om kvinnor som utstrålar viss osäkerhet (eller möjligen utbrändhet) och värjer sig från alltför nära kontakter med klienterna. De försöker göra sig nyttiga genom att ombesörja traditionella kvinnouppgifter som att städa, ordna mat, sköta "familjens" pappersgöra. 5. Expeditionssittaren. Låg profil, sitter på expeditionen och ringer, läser sin medhavda kvällstidning, tycks gå efter principen att om jag inget gör så gör jag heller inget fel. En väktare. 6. Vikarien/kameolonten som ständigt anpassar sig.