Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

Transkript

1 Utsidan - Livet som narkotikaanvändare

2 Utgångspunkter i min forskning: ett brukarperspektiv att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/ rationella överväganden Beslutsfattande sker inom ramen för ett upplevt handlingsutrymme, inte ett verkligt handlingsutrymme Thomas teorem : om människor definierar situationer som verkliga så blir dom verkliga i sina konsekvenser. Den första förutsättningen för att man ska klara att leva utan narkotika är att man tror att man kan leva utan narkotika

3 Kategorier av bruk och missbruk 1. Den experimenterande användningen 2. Det rekreationella bruket 3. Det begränsade missbruket 4. Det intensiva missbruket

4 Narkotikamissbruket i Sverige Ca tunga narkotikamissbrukare varav ca använder heroin Kvinnor utgör 25% av tunga missbrukare (dvs personer med daglig eller så gott som daglig narkotikaanvändning och allt injektionsmissbruk). Hasch och amfetamin finns över hela Sverige Heroin finns i större städer Kokain ökar Narkotikadödsfall hela landet: personer, personer, personer Ca hälften heroinrelaterade

5

6 Narkotikamissbrukarna finns inom kriminalvården I kriminalvårdens häkten, anstalter och i frivården befinner sig varje dag uppskattningsvis närmare klienter som har mer eller mindre uttalade problem med narkotika. Var tredje av dem som tas in i anstalt är dömda för ett eller flera brott mot narkotikastrafflagen. Andelen har ökat de senaste tio åren, från 18 procent 1995 till 34 procent 2004.

7 Antalet ökar. Den 1 oktober 2004 var andelen narkotikamissbrukare inskrivna i anstalt 57 procent (2 440 intagna). Motsvarande andel för tio år sedan var 40 procent. Under 2004 tog anstalterna emot närmare narkotikamissbrukare. Det är en ökning med cirka jämfört med för tio år sedan.

8 Högre andel narkotikamissbrukare bland kvinnorna Problembilden för intagna som avtjänar korta straff i fängelse har förändrats; deras problematik liknar alltmer övriga anstaltsklienter. Skälet till detta är att de flesta klienter med en mer ordnad social situation numera avtjänar alternativ till korta fängelsestraff exempelvis genom intensivövervakning. Andelen narkotikamissbrukare bland fängelsedömda kvinnor är högre än bland männen.

9 Vägar in i missbruk 1. Den hårda vägen 2. Den flummiga vägen 3. Partnervägen 4. Kompisvägen 5. Syskon/familjevägen 6. Kärleksvägen

10 Drivkrafter: Att känna sig betydelsefull, vara en outsider/annorlunda. Göra det man inte får/själv kontrollera omvärlden. Social närhet. T.ex. med haschet. Genom att använda förbjudna symboler ökar gruppens exklusivitet/hemlighet. Gruppmedlemmarna förs samman i ett hemligt samförstånd. Nära kontakt mellan elever och mentorer. En gemensam historia byggs snabbt upp samt nya kontakter med nya flummare. Längtan efter ngt annat en annan värld. Häva framtiden, leva i nuet snabbt tempo snabbt belöningssystem. Snabba pengar och möjligheten att via konsumtionsvaror teckna sig som framgångsrik.

11 Kvinnliga missbrukare Färre kvinnor än män missbrukar narkotika (25%) Högre andel kvinnor än män får narkomanvård (33%) Kvinnor har en högre andel psykiska besvär, men fler män har diagnosen personlighetsstörning Kvinnor har en snabbare väg in i tungt missbruk Kvinnor är mer utsatta för samhällelig stigmatisering än män Dödligheten är lägre bland kvinnor Partnervägen är den vanligaste vägen in i missbruk för kvinnor, kompisvägen för pojkar Narkotikamiljön domineras av män som upprätthåller en maktstruktur där hot och våld är viktiga ingredienser. Kvinnor har en underordnad ställning, även om vissa kvinnor är framgångsrika aktörer med goda inkomster av langning, stölder eller prostitution.

12 Etnografisk fältstudie i Malmö som pågick mellan Varför fortsätter människor att använda narkotika år efter år?

13 Metod Materialet är insamlat i den miljö där narkomanerna lever. Jag har tillbringat många timmar tillsammans med mina informanter och deras vänner på nedslitna hotellrum, i lägenheter som varit ombonade eller som möblerats med en madrass på golvet, i besöksrum på fängelser, på behandlingshem, i sjuksalar, på restauranger och kaféer, i parker, på gator och köpcentra, i "knarkarkvartar" av olika slag. Jag har samtalat, intervjuat, observerat och lyssnat. Med egna ögon har jag kunnat se hur människorna har levt sina liv och hur deras relationer med partners, kamrater och myndighetspersoner har sett ut.

14 I centrum tio personer Harry, Nils, Erik och Göran amfetamin David och Stefan heroin Yngve hasch Sam alkohol/amf Anna amfetamin (tidigare heroin) Katrin amfetamin I periferin ytterligare 20

15 Varför fortsätter människor med narkotika? Försörjning 1. Undan för undan skaffar sig många narkomaner en omfattande illegal kompetens, men den är enbart användbar i kriminella sammanhang. 2. I narkotikavärlden blir man inte arbetslös - illegala försörjningsmöjligheter finns alltid tillgängliga. 3. Kriminaliteten ersätter och kompletterar andra inkomster t.ex. bidrag. 4. Narkotikavärldarna är hierarkiska. Försörjningsformerna avgör var i hierarkin man hamnar.

16 Försörjningssätt Att leva på lön, besparingar, anhöriga Att leva på pension, socialbidrag, sjukpenning eller a-kassa Att tigga eller sälja gatutidningar Att sälja sin kropp Att parasitera på en prostituerad kvinna Att stå för marktjänsten hos en man med goda inkomster Att stjäla eller avyttra stöldgods som huvudsyssla Att sälja eller smuggla narkotika som huvudsyssla Att förmedla och sälja narkotika och tabletter, snatta, tigga, låna, göra bedrägerier, stjäla, sälja stöldgods m.m. Ofta kombineras olika försörjningssätt, t.ex. socialbidrag med något av de övriga. Prostituerade kan få in pengar på att förmedla narkotikaaffärer. Hemmahallicken har också egna inkomster genom stölder, bedrägerier och langning. Kranen och smålangaren fungerar också som hälare. Tjuven får sjukpenning eller a-kassa.

17 Livsstilen Händelserikedom i jakten på pengar och narkotika. (Livet riskerar bli ett stort tomrum när man lägger av med narkotikan). Korta perspektiv dominerar med kung-för-endag och det-ordnar-sig-alltid strategier Formella meriter har mindre betydelse än reella som styrka, mod, stark karaktär och att vara streetsmart Delaktigheten i en överlevarkultur gör att man lär sig att stå ut med olika slag av umbäranden

18 Harry 31 år Harry lämnar Malmö, den stad som står för amfetaminmissbruket i hans liv. Han lämnar ingenting bakom sig, ingen lägenhet, inga magasinerade möbler, inga pågående kärleksförhållanden, inget arbete. Samtidigt lämnar han allting. Han lämnar "pundarstaden", där han känner flera hundra personer som håller på med amfetamin, där han har langarkontakter, hälare, flickvänner, män som han har suttit tillsammans med och som han har förtroende för. Den stad där han känner nästan varje gata, där hans yrkeskompetens som amfetaminist, som fixare, förmedlare, smålangare och tjuv alltid kommer till sin rätt. Det är också den stad där hans bekantskapskrets av "vanliga människor" kan räknas på ena handens fingrar. (Svensson 2007:183).

19 Relationer Narkotikavärldarna utmärks av en intensiv socialitet. Man är en del av omfattande nätverk, där det egna ryktet är viktigt. Utanförskapet begränsar möjligheterna till att upprätthålla relationer med vanligt folk. Deltagarna visar en solidaritet mot omvärlden, men det finns ingen solidaritet inom gruppen. Orsaken är främst att narkotikaanvändarna ständigt gör affärer med varandra, vilket skapar misstro och känslor av att bli lurad. Män har också relationer med kvinnor utanför narkotikamiljön, kvinnor har relationer med män i narkotikamiljön (Svensson 1996).

20 David 35 år Min drog är och kommer ju alltid att vara heroinet, därför att den har gett mig så jävla mycket värme, samtidigt som den har gett mig ett sånt helvete. Det är rätt konstigt, men så är det. Det är en jävulusisk drog, den har sån jävla kraft den här jävla heroinen. Ibland ligger jag och tänker såhär, om jag finge välja på att få en säck heroin så att jag hela tiden, resten av mitt liv, skulle kunna ta heroin kontinuerligt, då skulle jag nog fan valt det hellre än att ta kampen för ett värdigt liv och leva drogfritt. Alltså hade jag haft tillgång till heroin hela tiden och slippa oroa mig för snuten och andra grejer...(svensson 2007:183).

21 Drogen Drogen ger tillträde till transcendentala upplevelser som är svåra att ersätta. Aktiviteterna kring att få pengar till, få tag i och konsumera drogen ger livet struktur och innehåll. Drogen lämnar ett stort tomrum efter sig när man slutar. Det är pengarna som bestämmer drogintaget, inte drogbehovet som bestämmer hur mycket man måste dra in. Ju mindre av glädjeämnen livet i övrigt innehåller, desto viktigare blir drogupplevelsen

22 Avigsidorna Riskerna för fängelsestraff, sjukdom och död Den krävande livsstilen och de jobbiga människorna Drogberoendets fångenskap och ekonomiska misär Utanförskapet i förhållande till det vanliga samhället (inkl. barn och föräldrar, övrig släkt, vänner som inte använder narkotika) Kvinnoförtrycket Många gör försök att lägga av som inte fångas upp av vården eller som spricker i olika skeden av vårdprocessen.

23 Vad krävs för att man ska sluta? Livet som narkoman innehåller attraktioner som kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett livsinnehåll där narkotikan står i centrum. En planering som innebär att leva i nuet. Ett tillträde till transcendentala tillstånd genom narkotikan. Dessa attraktioner och det tomrum som skapas när narkotikan försvinner måste ersättas med något annat för att drogfriheten ska permanentas.

24 Att försöka leva utan droger Nu fylls livet av nya beslutssituationer - Vad ska jag göra nästa minut, hela dagen och hela veckan? - Vem ska jag vara med? - Hur ska jag ordna pengar? - Hur ska jag må bra?

25 Framtiden Nya droger och nygamla droger som kokain kommer Internationaliseringen fortsätter vilket gör att europeiska drogmönster påverkar oss Drogromantiken går i vågor ingen hausse nu men den kommer Det går inte att slå sig till ro prevention behövs också framöver Ungdomars livsvillkor i stort har en avgörande betydelse när det gäller efterfrågan på droger

26 INSIDAN

27 Behandling Ett teoribaserat arbete som bedrivs av professionella och riktar sig till människor med någon typ av ohälsa med avsikten att förbättra hälsan (Svensson 2005) Kan man tvinga människor att förändra ett beteende? Ju mer förknippat med livsstilen det är desto svårare är det förmodligen

28 Argument för behandling Det humanitära argumentet. En effektiv narkomanvård innebär stora hälsovinster för den enskilde och hans anhöriga. Det brottspreventiva argumentet. Missbrukarna är kriminella, både i form av narkotikakriminalitet och annan kriminalitet. Det spridningsförebyggande argumentet. De som fortsätter missbruka drar in nya i missbruket. Det narkotikapolitiska argumentet.. När narkotikapolitiken slår fast att det ska vara svårt att knarka måste det samtidigt vara lätt att få hjälp att sluta knarka. Det ekonomiska argumentet. Narkotikamissbruk kostar samhället nästan 8 miljarder om året enligt Narkotikakommissionen. Mobiliseringen mot Narkotika kostade ungefär 80 miljoner om året, dvs. en procent.

29 Narkomanvården idag I Sverige är det olagligt att använda narkotika (men det är inte olagligt att vägra hjälpa den som söker vård). Narkomanvården präglas av 1. otillgänglighet 2. väntetider 3. regelsystem som inte alltid är anpassade till människors realiteter 4. bristfällig hjälp med grundläggande behov som bostad, arbete, stabil ekonomi

30 Klara budskap Eftersom Sverige har det narkotikafria samhället som mål måste man erbjuda vård till dem som söker vård. Annars blir inte budskapet trovärdigt.

31 Referensgrupp och organiserande perspektiv Referensgruppen, är den grupp vars perspektiv utgör referensramen för individen. Organiserande perspektiv är den bild en människa har av omgivningen, det som hon tar för givet, vad som är plausibelt och möjligt Det utgör den matris genom vilken man upplever sin omgivning. --- det är ett utlagt schema vilket kommer före upplevelsen och definierar och vägleder den (Shibutani 1955)

32 Missbruksbehandling.. innebär att förändra klientens organiserande perspektiv Xxxx-xxxxx benämning på metoder att förändra människors attityder, lojaliteter och värderingar. (Nationalencyklopedin)

33 Några slutsatser om hur begreppen hänger samman Om motivationsarbetet ska fungera måste personalen bygga sociala band till klienterna och få en plats i klienternas referensgrupp. Endast då kan de bidra till att förändra en individs organiserande perspektiv

34 Behandlarens roll Att bygga en relation Att förmedla hopp Att visa på nya möjligheter till handling Att ge en förklaring till missbruket Att visa på klientens eget ansvar för sitt liv Att finnas med under hela eller delar av behandlingsprocessen Att trappa av och avsluta relationen Att kunna hantera klientens problem och egna känslor på ett professionellt sätt

35 Förändringsarbete kräver en relation Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Närhet distans sjukhusamour

36 Ett brukarorienterat synsätt på behandling Behandlingsforskaren Jan Blomqvist framhåller att verksam behandling inte bara är en fråga om effektiva metoder utan även om hur de används. De ska komma i rätt läge och vara anpassade till individens behov. Målet är inte i första hand att bota utan att på olika sätt väcka, bana väg för, stärka och vidmakthålla hans eller hennes egna ansträngningar att åstadkomma en förändring (Blomqvist 2004:36). Missbruk är ett livsstilsproblem och det är personerna med missbruksproblem som ska byta umgänge och ändra sina liv, inte anhöriga, personal eller allmänhet. Det är ännu ett skäl till att noga lyssna på klienternas förslag till lösningar. Sedan är det behandlarens uppgift att på ett respektfullt sätt föra in sina kunskaper och erfarenheter i dialogen.

37 Lyckad behandling enligt Blomqvist: Insatserna har stämt med varje individs egna erfarenheter, behov och förutsättningar och var i förändringsprocessen han eller hon befunnit sig. Ett personligt engagemang från en hjälpare man litat på, Ett trovärdigt budskap, En trygg och drogfri miljö, Att man upplevt sig ha blivit bemött med respekt och fått hjälp på sina egna villkor. En identifierbar, specifik behandlingsmetod Avgörande inte bara handlar om att använda beprövade metoder, utan också, och i än högre grad, om av vem, för vem, hur, när och i vilket sammanhang dessa används.

38 Personalens arbetsstil 1. Ordningsmannen. Hög profil, ordning och reda, tar gärna strid om regler. Mellan räderna en hel del sittande i personalutrymmena. 2. Den stränge föräldern. Kan vara både mamma och pappa. Ganska hög profil. Försöker både hålla ordning och vara terapeutisk. 3. Den kamratlige. Lite lägre profil, försöker vara kamrat, deltar i motion, samtalar, stundtals flexibel med regler. 4. Den pysslande. Här rör det sig om kvinnor som utstrålar viss osäkerhet (eller möjligen utbrändhet) och värjer sig från alltför nära kontakter med klienterna. De försöker göra sig nyttiga genom att ombesörja traditionella kvinnouppgifter som att städa, ordna mat, sköta "familjens" pappersgöra. 5. Expeditionssittaren. Låg profil, sitter på expeditionen och ringer, läser sin medhavda kvällstidning, tycks gå efter principen att om jag inget gör så gör jag heller inget fel. En väktare. 6. Vikarien/kameolonten som ständigt anpassar sig.

39 Thomas Scheff Skam Stolthet Sociala band samstämmighet

40

41 Utvecklingen inom kriminalvården Under de senaste åren har kriminalvården haft en negativ utveckling för flera av de faktorer som man kan anta har betydelse för återfallen. Programverksamheten har gått ner, färre narkomaner har fått behandling, sysselsättningen i arbete har minskat, användningen av behandlingshem har minskat och utslussningsåtgärder av olika slag har inte skett enligt plan. Mycket kan säkert tillskrivas den ökade belastningen på anstalterna men knappast allt. I ett längre perspektiv har också kriminalvården, för att renodla sin verksamhet, gjort sig av med verksamheter som kanske hade viss positiv effekt, t.ex. övergångsbostäder efter villkorlig frigivning. (Statskontoret 2003)

42 GHB i Göteborg, heroin i Malmö Av 388 ungdomar som besökte ungdomsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö hade 74% använt cannabis, 30% amfetamin, 25% ecstasy, 19% kokain, 7% heroin och 5% GHB. I Göteborg hade 12% använt GHB, i Malmö 1%. I Göteborg hade 4% använt heroin, i Malmö 14%.» Richert, 2007

43 GHB Gamma-hydroxy-butyrat (GHB) framställs av en vätska som främst används för industriell rengöring. GHB är en mycket svårdoserad drog och det finns en stor risk för överdosering vilket kan leda till dödsfall. Utseende och lukt GHB förekommer oftast som en klar, luktfri vätska, men även som vitt pulver. Användningssätt GHB förvaras ofta i PET-flaskor och dricks korkvis. Tecken på missbruk Dåsighet och sömnighet, sänkt puls, frätskador i munnen, minnesluckor och muskelkramp. Kräkningar, huvudvärk och medvetslöshet är vanligt liksom muskelslapphet samt ökad känslighet för beröring.

44 Heroinepidemin i Norrköping personer använde heroin registrerade opiatanvändare.