Hvordan få til endring når vekten øker?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hvordan få til endring når vekten øker?"

Transkript

1 Hvordan få til endring når vekten øker?, PhD, forskare Enheten för pediatrik, Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm Helsesøsterkongressen Stavanger, 23 april 2014

2 Epidemin av barnfetma avstannar, men inte överallt Stabil Ökar Inga data Källa: Rokholm B et al. Obes Rev 2010;11:835 & The New Scientist, 2010.

3 Mer barnfetma i resurssvaga områden

4 Ju lägre familjens köpkraft desto större andel barn med fetma åriga barn från Stockholm kommun (86% av alla) Stockholms läns senaste barnhälsovårdrapport (2013)

5 Förälders utbildning en riskfaktor redan vid 1-års åldern Barnets BMI SDS vid 3, 6 och 12 månader p=0.03* p=0.04* p=0.06 Förälders BMI Förälders utbildning Svensson, Ek et al Acta Paediatrica 2014

6 Riskfaktorer att utveckla övervikt Ärftlighet Miljöfaktorer Familj och uppväxtfaktorer gör syskon lika (shared environment) Bostadsområdet kamrater mm (nonshared environment) Framtida utbildning, inkomst

7 Ärftlig vikt set point påverkas av miljön Äter lite för mycket Inget arv för övervikt Äter mycket Arv för smalhet Äter lite mindre Arv för övervikt Måttlig övervikt

8 Kost och psykologiska aspekter av barnfetma speciellt svårt Childhood obesity: knowledge, attitudes, and practices of European pediatric care providers. Mazur et al, Pediatrics 2013, Juni Enkät besvarad av 1119 behandlare inom primärvården 4 länder (Frankrike, Italien, Polen, Ukraina) 22% saknar kunskaper för att korrekt identifiera fetma 18% saknar kunskaper för att prata om fysisk aktivitet 38% saknar kunskaper för att prata om psykologiska aspekter 44% saknar kunskaper för att prata om kost

9 Vanliga psykologiska modeller i behandling av fetma Beteendeterapi (beteendemodifikation) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Familjeterapi (systemisk/interaktionistisk psykoterapi)

10 Beteendemodifikation Att lära om Utgår från observerbara individuella handlingar och beteenden. Man tränar in ett visst beteende och får uppmuntran och stöd för det. Epstein et al 2007, Health Psychology

11 Beteendeterapi ger bestående effekter efter 10 år Follow up of 61 overweight children %Overweight * * * * Months Child and parents Child only Control *ANOVA Sign Epstein et al, JAMA 1990;264:

12 Obeldicks Lifestyle Intervention Reinehr et al Am J Nutr 2010

13 Yale Bright Bodies Management Program Randomized Controlled Trial n=289 Savoye JAMA 2007 Savoye, Nowicka, Pediatrics 2011 Savoye, Diabetes Care 2014

14 The Yale Bright Bodies Weight Management Program 12 weeks 2 x week NUTRITION 1h x week Children and parents EXERCISE 2h x week Only children BEHAVIOR MOD 4h Parents and children separated

15 hanges from 6, 12, and 24 months from baseline p<0.001 p<0.001 p<0.001 Savoye, JAMA 2007 Savoye, Nowicka et al Pediatrics

16 hanges from 6, 12, and 24 Months from baseline p=0.001 p<0.001 p=0.001 Savoye, JAMA 2007 Savoye, Nowicka et al Pediatrics 2011;127; Savoye, Nowicka et al Pediatrics

17 Structured meal plan doesn t work Results from Yale Bright Bodies Program Goda resultat: Savoye et al JAMA 2007 Fortsatt goda resultat Savoye et al Pediatrics 2011

18 Vad är ett mellanmål?

19 Mellanmål Något litet mellan målen Ska göra dig mindre hungrig inte mätt I första hand frukt eller grönsak 0-3 mellanmål per dag

20 Tänk Tallriksmodellen

21 Mindre portioner Om du jämför dig med din mamma - äter du mindre eller lika mycket eller mer? Nestle M. Increasing portion sizes in American diets: more calories, more obesity. J Am Diet Assoc 2003;103(1):39-40.

22 Ge valmöjligheter =

23 =

24 Grönsaker Svårt att äta grönsaker Bra fråga: Finns det någon grönsak som du gillar?

25 The Magic Ten Barn äter inte det de inte tycker om. De tycker inte om mat som de inte känner ige. Barns preferens för mat skapas via upprepad exponering för mat. Det behövs åtta till tio smaktillfällen för att barn ska kunna utveckla sin preferens för en viss typ av mat. Birch LL, Marlin DW. I don t like it; I never tried it: effects of exposure on two-year old children s food preferences. Appetite.1982;3:

26 Kognitiv terapi Att tänka om Tanke handling Att förändra negativa underliggande mönster för tankar och reaktioner.

27 Kognitiv beteendeterapi (KBT) Att tänka annorlunda och göra annorlunda Tanke, känsla, handling, kropp Patienten arbetar med hemuppgifter (dagböcker) för att ändra både tankemönster och beteende. Strukturerad (kontrakt) Målinriktad (mål, delmål) Individualiserad Problematiserad Insiktsfrämjande Braet C, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 1999

28

29 Familjeterapi tar sin utgångspunkt i individens nära relationer

30 Vad innebär en interaktionistisk syn inom familjeterapi? Traditionellt: en individen måste blir frisk innan beteenden kan förändras, En interaktionistisk syn innebär att individens beteende kan förändras som ett svar på förändringar som sker utanför personen. Ref: Insoo Kim Berg. Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, sid

31 Fokus på föräldrasamarbete Behandling av barn med fetma har bättre effekt när föräldrar involveras. Ref: Epstein LH et. (2007), Young KM et al. (2007), Nowicka & Flodmark (2008)

32 Från vad till hur Läs mer: Barnövervikt i praktiken Nowicka & Flodmark (Sid. 193, ) Nowicka & Flodmark Family based treatments Int J Pediatr Obesity 2008

33 Sätta gränser är svårt men hjälper gränssättning är jättesvårt men jag tycker att vi har blivit mer konsekventa på att sätta gränser. Vi fokuserar på rätt tillfällen. att nej är ett nej när jag säger nej man har lärt sig mera att förutse de situationer som kan uppkomma och vara beredd på att behöva säga nej. Förut var det mera som oj man blev liksom ställd och så sa man nej halvhjärtligt och så blev det mittemellan i stället. Och nu tycker jag att gränsdragningen är mycket mera konsekvent där den behövs. En förälder som har deltagit i Mer och Mindre-studien,

34 Nya rutiner tar tid Nu har vi haft nya rutiner och de fungerar. Men det finns fortfarande minnen hos honom, att nu kommer till exempel glassbilen snart. Det är torsdag idag säger han. Men det var ju först när han hade gått någon månad som han förstod när han gick på sitt tredje kalas att han inte kunde äta lika mycket som de andra. Två föräldrar som har deltagit i Mer och Mindre-studien,

35 Familjeterapi Behandling inriktar sig på att uppmärksamma relationerna inom familjen dvs. interaktionen och i behandlingen försöka påverka dem i en mera funktionell riktning. Man kan arbeta med enskilda individer men gör det då i ett familjeperspektiv, dvs. ser individuella problem och svårigheter i ett systemiskt perspektiv. Nowicka & Flodmark, Family therapy as a model for treating childhood obesity. Clinical Child Psychology & Psychiatry 2011

36 Familjeterapi vid barnfetma 6 samtal i 18 månader har effekt års uppföljning av 87 barn BMI Screening Start Slut Familjeterapi Konventionell terapi Kontroll År Flodmark et al. Pediatrics 1993

37 SOFT modellen (Standardiserad Obesitas FamiljeTerapi) Baseras på livsstilsförändringar (matvanor och fysisk aktivitet) Använder familjeterapi för att stödja familjesystemet Ett lösningsfokuserat perspektiv läggs till familjeterapi metodiken Signifikanta effekter efter behandling rörande BMI SDS, självbild och familjedynamik 1500 patienter behandlade sedan 2001 Nowicka, Pietrobelli and Flodmark, Int Journal of Pediatric Obesity, 2007

38 SOFT evidens Enfamiljebehandling Lågintensivt - 3,8 besök/år 80 % av familjer kvar i behandling Signifikant minskning i BMI SDS Signifikant förbättring av självkänsla hos barnen Signifikant förbättring av familjefunktion hos föräldrarna Nowicka, International Journal of Pediatric Obesity, 2007

39 SOFT - Familjeviktskola För grupper av familjer För ungdomar med fetma Lågintensivt Multidisciplinärt Mer info: Barnövervikt i praktiken Nowicka & Flodmark, Studentlitteratur 2006

40 Familjeterapi i grupp: Familjeviktskola. 4 sessioner/år n=108 Medel BMI SDS 3.2 Medelålder: 14 år BMI SDS 3.5 Nowicka, et al. International Journal of Pediatric Obesity, 2008

41 Vad tyckte föräldrarna? - Bra att inte prata om bantning utan att ge barnen insikt att det är de små stegen som är viktiga och att under inte sker på en dag. - Fick goda råd hur man ska tillaga mat och kunde fråga vad jag ville utan att det kändes dumt. - Vi har lärt oss leva på ett sundare sätt, känna vår kropp och ibland njuta av skräpmat.

42 Vad tyckte föräldrarna? (forts.) - Det var bra att ta tag i problemet, utan att det blev en psykisk grej av det. - Att alla som var där hade samma problem och man kunde utbyta tankar och praktiska saker med andra familjer. - Att det var riktat till ungdomarna. För ofta är det mest till föräldrarna man talar. - Förväntningarna uppfylldes till fullo. Har spridit lärdomen till omgivningen som frågat Vad har hänt?

43 Vad har blivit bättre? Barnens svar - Jag har försökt att äta frukt till fikan i stället för kakor. Jag rör mig mer. Är jag sjuk killar det i hela kroppen för att jag inte kan göra så mycket. - Mycket, jag har ändrat på mycket saker! Till exempel går jag till skolan. - Att man skärper sig. Man ska tro på sig själv. - Att allt har visat resultat. Man märkte hur magsäcken krympte.

44 Vad har blivit bättre? (forts.) Barnens svar - Jag har börjat röra mig mer och jag har blivit piggare och jag har gått ner i vikt. - Slutat dricka saft och oboy. Jag bestämde mig att det var två saker som var helt onödiga i mitt liv. - Att jag rör mig mycket mer med kompisar. - Jag har börjat spela fotboll igen efter ett års uppehåll. - Började styrketräna och mår bättre. - Mitt självförtroende har stigit och jag har stöd från vänner.

45 Fokus på mediatid Samband mellan mediatid och fetma hos barn dokumenterat i en rad studier (Robinson 1999; Proctor 1999; Crespo 2001; Dennison, 2002; Wiecha 2006) 5 av 10 barn i skolåldern spenderar mer än 2 timmar framför en skärm om dagen (Fakhouri, 2013) 60 % av treåringarna och 45 % av tvååringarna använder internet 2013 (Olle Findahl, rapport Svenskar och Internet, 2013)

46 Mediatid med föräldratillsyn barnets vikt 5-åriga barn (n=212) och deras föräldrar följdes i 4 år Föräldrar rapporterade om de brukar ha koll på barnets vardagsaktiviteter (allmän tillsyn) samt barnets skärmtid (både kvalitet och kvantitet) Mammors tillsyn av media hade effekt på barnets viktstatus (justerat för socioekonomiskt status, allmän tillsyn och barnets fritidsaktiviteter) Tiberio, Kerr, Capaldi, Kerrs, Hyoun & Nowicka JAMA Pediatrics, Mars 2014

47 Tidig behandling - kanske bättre 54 barn Medel BMI SDS 3,7 BMI z-score Girls Boys Age Nowicka et al. International Journal of Pediatric Obesity 2007

48 BMI-SDS subgroup characteristics: 4 to 7y 8 to 10y 11 to 12y 13 to 16y Tidig behandling bättre! n=663 Intervention p< time (years) Reinehr, AJCN, 2010

49 Tidig behandling definitivt bättre - efter tre år 7,5 7,0 6,5 6-9 yr n= yr n= yr n= 37 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 First Visit One year follow up Two year follow up Three year follow up Danielsson, Obesity Facts 2012

50 Kan tidig behandling vara effektiv och hur? Mer och Mindre-studien

51 Mer och Mindre tidig behandling av fetma hos barn Barn 4-6 år med fetma (n=120) remitterade från barnhälso- och sjukvården 30 familjer föräldraprogram med uppföljande samtal 30 familjer föräldraprogram utan uppföljande samtal 60 familjer standard behandling Samtycke Randomisering Baselinemätningar 3 månaders behandling 3 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 6 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 12 månaders uppföljning

52 Föräldraskap och barnets viktutveckling

53 Mer och Mindres veckoträffar 12 veckor à 1,5 h/gång Introduktion av veckans tema kring föräldraskap Egna erfarenheter av veckans tema Rollspel för svåra situationer Livsstilstema Handouts Veckans fyra hälsotips Veckans uppdrag

54 MoM - De preliminära resultaten Skillnad från behandlingsstart till 3 och 6 månader för MoM föräldragrupp och standardbehandling Behandlingsstart 3 månader 6 månader Familje grupp Standard Familje grupp Standard Familje grupp Standard Ingen skillnad Skillnad p Skillnad p BMI (medel) 21,0 21,0-0,6 0,4 0, ,6 0,04 BMI SDS (medel) 3,1 3,0-0,4 0,1 0, ,1 0,08 Midjemått (cm) 65,0 64,0-1,8 4,3 0, ,5 0,04

55 Behandling av fetma hos barn Cochrane Review Slutsatser Kombinerade beteendelivsstilsbehandlingar har bäst effekt. För lite data för att rekommendera en behandlingsmodell före någon annan. Mer forskning behövs kring - psykosociala determinanter för beteendeförändring, - strategier som förbättrar interaktionen behandlare-familjen - effektiva program för primärvården och på samhällsnivå. Yngre barn!

56 Position Paper 2013: Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Interventions for the Prevention and Treatment of Pediatric Overweight and Obesity Hoelscher et al, J American Dietetic Assoc 2013 Multikomponenta/kombinerade interventioner har bäst effekt, speciellt för primär prevention. Familjen viktig för sekundär prevention/behandling. Interventioner bör ta hänsyn till barnets utvecklingsfas/ålder. Tack!

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre BORIS-dagen 20 oktober 2016, Stockholm Anna Ek, leg. dietist, Med dr, Enheten för pediatrik, CLINTEC,

Läs mer

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Workshop: Barnveckan 2016 Östersund Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap, leg. dietist Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 22-23 januari 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Vet vi vad som fungerar?

Vet vi vad som fungerar? Vet vi vad som fungerar? Senaste rönen om tidig barnfetma Paulina Nowicka, PhD beteendevetare, leg. dietist, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet

Läs mer

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien Barnveckan 2016 Östersund BHV kurs Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap,

Läs mer

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?

Läs mer

Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning?

Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? 12 oktober 2015 Paulina Nowicka, docent Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska Institutet Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten Överviktiga barn- och ungdomar Vetenskapligt och medicinskt perspektiv Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne 1 nov 2013 Internationella initiativ Globalt hälsoproblemh Tillräcklig bevis

Läs mer

Vet vi vad som fungerar?

Vet vi vad som fungerar? Vet vi vad som fungerar? Senaste rönen om behandling av tidig barnfetma Paulina Nowicka, PhD leg. dietist, beteendevetare Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde

Läs mer

Meny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans

Meny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans Matpratsom förändrar Meny Behandling - Viktarbete, realiteten, samtalet Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och nutritionsbehandling - Svårigheter, nutritionsområden

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Övervik'ga barn- och ungdomar

Övervik'ga barn- och ungdomar Övervik'ga barn- och ungdomar Vetenskapligt och medicinskt perspek'v Carl- Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne 24 november 2011 Internationella initiativ Globalt hälsoproblem Tillräcklig bevis

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

NYork - terapikolonier för överviktiga barn.

NYork - terapikolonier för överviktiga barn. Folkhälsoprojekt i Stockholm Seminarium kring projekt finansierade av landstingets folkhälsoanslag Tisdag den 15 juni 2010 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård NYork - terapikolonier för överviktiga barn.

Läs mer

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv 2004-04-15 Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Stockholm och Karolinska Institutet Swedish studies of social health inequalities Health outcome

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,

Läs mer

Så gör vi i Sverige. Eller inte.

Så gör vi i Sverige. Eller inte. Så gör vi i Sverige. Eller inte. ECOG 151012 Annika Janson, överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se Meny Vilka behandlingsmodeller används? Vilka kostråd gäller? Vilka

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Växelvis boende och barns upplevelse av stress Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar

Läs mer

Syftet med studien var att erbjuda överviktiga studenter vid en high school att delta i medicinsk screening.

Syftet med studien var att erbjuda överviktiga studenter vid en high school att delta i medicinsk screening. Tabell 2 Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet Sweat et al., 2011 The Banishing Obesity and Diabetes in Youth (BODY) Project: Description and Feasibility of a Program to Halt Obesity-

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna

rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Lakartidningen.se Beteendemodifikation enda rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna Beteendemodifierande fetmabehandling

Läs mer

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län

Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län Andel rökare under tidig graviditet, 1985-2010 Källa: Socialstyrelsen

Läs mer

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Borås 18 maj 2016

Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Borås 18 maj 2016 Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Borås 18 maj 2016 Sofia Trygg Lycke Specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Psykoterapeut steg 1 MI utbildare och handledare,

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR) FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med Kolik Litteratursökning och Mjölkfri kost Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med 19 och 20 oktober Cecilia Hedström Leg dietist Fänkål pepparmintsthe Choklad Dillolja Apelsin När jag är frisk,

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Delrapport och anso kan om fo rla ngt sto d fo r E-ha lsoprojektet TeleSOFT a r 2017

Delrapport och anso kan om fo rla ngt sto d fo r E-ha lsoprojektet TeleSOFT a r 2017 Delrapport och anso kan om fo rla ngt sto d fo r E-ha lsoprojektet TeleSOFT a r 2017 Sammanfattning Projektet syftar till att behandla barn med övervikt dvs ännu inte utvecklat fetma genom att jämföra

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Effekten av motiverande samtal vid övervikt och fetma hos barn. The effect of motivational interviewing in overweight and obese children

Effekten av motiverande samtal vid övervikt och fetma hos barn. The effect of motivational interviewing in overweight and obese children Effekten av motiverande samtal vid övervikt och fetma hos barn The effect of motivational interviewing in overweight and obese children Amanda Gustafsson och Ida Lindell Örebro universitet, Institutionen

Läs mer

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen. Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund

Läs mer

Beteendeinterventioner mot fetma. Sven Alfonsson Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Karolinska Institutet

Beteendeinterventioner mot fetma. Sven Alfonsson Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Karolinska Institutet Beteendeinterventioner mot fetma Sven Alfonsson Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Karolinska Institutet Beteendeinterventioner I. Vad kan vi göra? II. Att tänka på som kliniker? III. Framtiden?

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment Fredag 16/3 2007 Jonas Gustavsson Web: www.kometprogrammet.se E-post: komet@sot.stockholm.se 10.15 11.00: 11.15 12.00: 12.15 13.00: Beteendeexperiment och andra tekniker i KBT Framgångsfaktorer i Komet

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer