Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning?
|
|
- Lars Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? 12 oktober 2015 Paulina Nowicka, docent Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska Institutet Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet Innehåll Vad föräldrar gör och samband med fetma Riktad intervention till familjer med föreskolebarn Kvantitativ och kvalitativ utvärdering av interventionen 20 november
2 Olika föräldrastilar Hög grad av lyhördhet Eftergivet Accepterande men gränslöst Auktoritativt Uppmuntrande med tydliga gränser Låga krav Oengagerat Gränslöst med låg interaktion Höga krav Auktoritärt Krav på lydnad med liten lyhördhet för barnets behov Låg grad av lyhördhet (Baumrind, 1966; Maccoby & Martin, 1983) 20 november Föräldrastilar och fetma Auktoritativt föräldraskap samband med hälsosamma vanor för kost och fysisk aktivitet samt lägre BMI. (Rhee Pediatrics 2006; Lohaus J Early Adolesc 2009; Olvera J Pediatr Psychol 2010; Sleddens Int J Pediatr Obes 2011) Auktoritärt föräldraskap associerat med högre BMI hos barnet. (Berge Obesity 2010; Sleddens Int J Pediatr Obes 2011) Eftergivet föräldraskap starkt samband med ett högre BMI hos barnet. (Hughes Appetite 2005; Hughes J Dev Behav Pediatr 2008) 20 november
3 Föräldratekniker och fetma Uppmuntran Benton Int J Obes 2004; Gubbels, Int J Behav Nutr Phys Act 2011; Hearst Health Educ Behav 2012; Van Lippevelde PLoS One 2013 m.fl. Tillsyn Tiberio JAMA 2014; Lloyd Appetite 2014; Rogers Int J Behav Nutr Phys Act 2014 m.fl. Gränssättning och rutiner Thompson & Christakis Pediatrics 2005; Anderson & Whitaker Pediatrics 2010; Jones Biosoc Sci 2014 m.fl. Restriktion Birch Appetite 2001, Wardle Am J Clin Nutr 2010; Jansen Int J Behav Nutr Phys Act 2012; Sleddens Appetite 2014; Nowicka Appetite 2014, Rolllins Pediatr Obes 2015 m. fl. 20 november november
4 Restriktion versus struktur (Rollins, Pediatr Obes, 2015) 20 november Hur man begränsar är viktigt: Om synlig och osynlig kontroll Overt and covert control questionnarie mäter hur föräldrar begränsar barnets ätande i olika situationer (Odgen et al 2006). Synligt för barnet (föräldrar reglerar vad, hur mycket etc barn har på tallriken). Osynligt för barnet (föräldrar undviker köpa godis hem, undviker gå förbi snabbmatsställe m m ) Nowicka, Eating Behaviors
5 Synlig och osynlig kontroll hur ofta? % av föräldrar som svarade på olika kategorier Kontroll Fråga 1 Aldrig 2 Sällan 3 Ibland 4 Ofta 5 Alltid SYNLIG Hur ofta bestämmer du 1 vad barnet äter när barnet äter vart barnet äter hur mycket barnet äter OSYNLIG 1 Hur ofta undviker du gå med dina barn till matställen som säljer ohälsosamt mat undviker köpa hem snacks och chips inte köper mat som du själv skulle vilja äta eftersom du inte vill att dina barn ska äta den försöker inte äta ohälsosamt mat när dina barn är kan se det undviker köpa hem sötsaker Synlig och osynlig kontroll När och av vem sambanden med bakgrundsfaktorer Skala CFQ BMI Mors Restr Press Tillsyn Barn Mor Far Utb Nat Kontroll Synlig 0.37** ns 0.27** ns ns ns ns 0.13** Osynlig 0.37** ns 0.26** 0.07* ns ns ns 0.15** CFQ Rest= Restriktion, CFQ Press=Pressen att äta upp, Utb = 4-nivåer av utbildning, Nat = födelseort (Sverige = 0, annat = 1). * p <.05; ** p <.001. Nowicka, Eating Behaviors
6 Observationsstudie, dyader med föräldrar och barn (n=1275, ålder 9 år), som följdes i ett år. Både synlig och osynlig kontroll var kopplade till ohälsosamma mellanmål. Endast osynlig kontroll var associerad med lägre BMI SDS och ökat intag av frukt ett år senare. Paulina Nowicka, MoM September 2014, KI 11 Stöd till föräldrar via ett föräldrastödsprogram positiva föräldratekniker: uppmuntran, tillsyn, engagemang, känsloreglering, gränssättning. ineffektiva föräldrabeteenden: upptrappning av konflikter och fokus på negativa beteenden. 20 november
7 Föräldraskap och barnets viktutveckling 20 november Mer och Mindre tidig behandling av fetma hos barn Barn 4-6 år med fetma (n=180) remitterade från BVC, SHV och BUMM 45 familjer föräldraprogram med uppföljande samtal 45 familjer föräldraprogram utan uppföljande samtal 90 familjer standard behandling Samtycke Randomisering Baselinemätningar 3 månaders behandling 3 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 6 månaders uppföljning Uppföljande samtal Inga samtal Standardbehandling 12 månaders uppföljning 20 november
8 Detaljerat studieprotokoll är publicerat 20 november Föräldrastödsprogram 10 veckor à 1,5 h/gång Introduktion av veckans tema kring föräldraskap Egna erfarenheter av veckans tema Rollspel för svåra situationer Livsstilstema Handouts Veckans fyra hälsotips Veckans uppdrag 20 november
9 Standardbehandling Utformning varierar mellan de olika mottagningarna Vanligast är enskilda samtal Enstaka BUMM erbjuder behandling i grupp Minst 4 behandlingstillfällen under det året studien pågår Första besöket: läkare Uppföljningsbesöken: sjuksköterska och vid behov dietist och sjukgymnast. Efter varje BUMM besök fyller personalen i ett besöksprotokoll och skickar till studiens samordnare. 20 november Barn som deltar i studien Föräldragrupp Standardbehandling Ålder (år) BMI BMI SDS Midjemått (cm) Ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna i de presenterade variablerna. 20 november
10 Föräldrar som deltar i studien Föräldragrupp Standardbehandling Har övervikt eller fetma 96 % 92 % Universitetsutbildning 31 % 45 % Utländsk härkomst 54 % 49 % Annat språk än svenska i hemmet 58 % 68 % 20/11/ Förändring i BMI SDS 3 månader 6 månader 12 månader 20 november
11 Förändring i BMI 3 månader 6 månader 12 månader 20 november Förändring midjemått (cm) 3 månader 6 månader 12 månader 20 november
12 Andel barn / 0.5 BMI SDS vid 3 månader En minskning med 0,5 eller mer i BMI SDS innebär betydelsefulla förbättringar vad gäller både kroppssammansättning och metabola riskfaktorer (Ford, 2010; Reinehr, 2004, 2009) 20 november Andel barn / 0.5 BMI SDS vid 6 månader 20 november
13 Andel barn / 0.5 BMI SDS vid 12 månader 20 november Resultaten från en kvalitativ undersökning Telefonintervju med 21 föräldrar som har deltagit i föräldragrupperna Hur har deltagandet i programmet påverkat din upplevelse av din kompetens som förälder? Alla är kompetenta föräldrar och alla gör så gott de kan. Däremot kan föräldrar få mer och bättre verktyg för föräldrar att jobba med. Det är snarare så att jag har fått en bättre insikt om hur det är att vara förälder och verktyg att behålla de bra matvanor som vi nu har skaffat oss. 20 november
14 Man har lärt sig att förutse situationer Gränssättning är jättesvårt men jag tycker att vi har blivit mer konsekventa på att sätta gränser. Vi fokuserar på rätt tillfällen. att nej är ett nej när jag säger nej man har lärt sig mera att förutse de situationer som kan uppkomma och vara beredd på att behöva säga nej. Förut var det mera som oj man blev liksom ställd och så sa man nej halvhjärtligt och så blev det mittemellan i stället. Och nu tycker jag att gränsdragningen är mycket mera konsekvent där den behövs. 20 november Man behöver inte gå i klinch med barnet Det är mycket som man vet men det är bra att bli påmind om. Det märker man när man provar, att man behöver inte gå i klinch med barnet bara för att man säger nej. Jättebra med hur man kunde hantera sina känslor när barnen tjatade om att de ska få någonting äta, hur man ska sätta gränser. Man inser att man klarar av olika situationer och man inser vilka man måste träna på också och det gör ju att det känns som att man har kontroll i sitt föräldraskap. 20 november
15 Att sätta gränser Att man inte ska tjata att man ska säga till en gång, det behöver inte vara nu nu, men när du har tittat klart på den här filmen ska du gå och borsta tänderna så att man inte förlorar sig i massa tjat. Jag har blivit mycket mera konsekvent, jag hade inte lagt märke till att man måste vara konsekvent med alla saker i vardagen, inte bara med det hur man äter och rör sig. 20 november Tillsyn överblick av vad barnet gör Det svåraste har varit det sociala att det cirkulerar så mycket godis och glass kring andra ungar som inte har något problem med vikten, och försöka att få mitt barn att inte äta så mycket. Försöka undvika de här situationerna, det har varit det svåraste, undvika situationer där det äts väldigt mycket onyttigheter. När han går hem och leker och då vet man att nu trycker de i sig för deras föräldrar, där har de inga problem utan där blir det glass och kakor. 20 november
16 Uppmuntran ett kraftfullt verktyg Jag känner så här att det med kosten, det hade jag rätt bra koll på innan så det var mer den här psykologiska biten, det här med uppmuntran och lite tips kring det, så att det inte blir så stor grej av det hela att man byter kost, så lite tips och trix kring det är intressant. 20 november Att uppmuntra nya vanor Jag tycker själv att man vänjer sig hyfsat snabbt från att dricka mjölk till att dricka vatten, från att äta vitt bröd till att äta mörkt bröd från vanligt till fullkorn och för barn går det ju ännu snabbare. Sen märker man att han saknar inte mellanmjölk, eller vitt bröd eller sylt med socker, eller gräddglass eller godis så att jag tycker ju mer man gör det där desto enklare blir det. 20 november
17 Flera resultat Det är en helt annan nivå hemma idag än vad det var förut. Allting har trappats ner, det har blivit bättre på alla punkter. Det snarare handlade om en föräldrakurs som alla föräldrar borde gå och det tycker jag, då har man lyckats! För att det gjorde att vi kom och stannade kvar. För vi kom överens om i bilen på vägen dit att är det man gör, då åker vi hem". Och det var det inte. Det var inte pekpinnen på det sättet. Vi blev positivt bemötta och det handlade mycket mer om vårt förhållande, hur man griper an konflikter, hur man ska se på det här med mat på ett sätt som vi kunde ta till oss. 20 november Vad säger barnen? Du och pappa började ju cykla till dagis exempelvis säger Emma. Mmm. Men när det var vinter så åkte vi buss. Även ibland när det var höst. Men på lördagar och söndagar brukar jag alltid gå en promenad säger Hilda. Dagens Nyheter, 23 april november
18 Sammanfattning: Förändringar i föräldraskap Föräldrarna blev bättre på att: vara mer specifika och konsekventa uppmärksamma det barnet gör bra minska konflikter ökat samarbete Svårt att be förskolan om stöd Svårt att hantera mat i sociala situationer 20 november Stort tack till Anna Ek Doktorand Jonna Nyman Projektkoordinator Louise Lindberg Forskningsassistent Mahnoush Etminan Malek Forskningsassistent Kathryn Lewis Chamberlain Forskningsassistent, OSLC, USA Patricia Chamberlain Seniorforskare, OSLC, USA Claude Marcus Professor i pediatrik Vetenskapsrådet, Vinnova med flera 18
När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014
När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?
Läs merFöräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien
Workshop: Barnveckan 2016 Östersund Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap, leg. dietist Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska
Läs merDe små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre
De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre BORIS-dagen 20 oktober 2016, Stockholm Anna Ek, leg. dietist, Med dr, Enheten för pediatrik, CLINTEC,
Läs merMer och Mindre studien - detta har vi lärt oss
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 22-23 januari 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien
Läs merVilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien
Barnveckan 2016 Östersund BHV kurs Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap,
Läs merMer och Mindre studien - detta har vi lärt oss
Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien
Läs merVet vi vad som fungerar?
Vet vi vad som fungerar? Senaste rönen om tidig barnfetma Paulina Nowicka, PhD beteendevetare, leg. dietist, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet
Läs merVad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
Läs merHvordan få til endring når vekten øker?
Hvordan få til endring når vekten øker?, PhD, forskare Enheten för pediatrik, Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm Helsesøsterkongressen
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merEn frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,
Läs merParental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects
Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi
Läs merHilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier
Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merFYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)
FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr
Läs merVälkomna till BORIS-dagen 2016!
Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00
Läs merBarn och ungdomar med övervikt och fetma
inspiration forskning Så kan vi i tidig ålder fånga upp barnen som ligger i riskzonen för övervikt och fetma Samtalet med föräldrarna HUR når du fram och får till de förändringar som måste ske? Hur arbetar
Läs merAnna Ek Medicine doktor i pediatrik, legitimerad dietist
Anna Ek Medicine doktor i pediatrik, legitimerad dietist Födelsedatum: 1975-12-29 E-post: anna.ek@ki.se Forskarutbildning 2011-2016 Enheten för pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap intervention
Läs merMatris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?
Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merFöräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merFÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA
FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA BARN och UNGA Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Agenda Barnhälsovårdens övervikt och fetma team Övervikt och fetma hos barn Prevalens Orsaker Åtgärd Prevention Behandling
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merArbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål
Läs merHvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?
Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se
Läs merMeny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans
Matpratsom förändrar Meny Behandling - Viktarbete, realiteten, samtalet Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och nutritionsbehandling - Svårigheter, nutritionsområden
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merLektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merBarn och ungdomar med övervikt och fetma 2019
Barn och ungdomar med övervikt och fetma 2019 kunskap utveckling inspiration Framgångsfaktorer och nya behandlingsmetoder ta del av aktuell forskning Hur ser kopplingen ut mellan uppväxtfaktorer, stress
Läs merBarn och ungdomar med övervikt och fetma
Barn och ungdomar med övervikt och fetma kunskap utveckling inspiration Framgångsfaktorer och nya behandlingsmetoder ta del av aktuell forskning Hur ser kopplingen ut mellan uppväxtfaktorer, stress och
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig
Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merHur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?
Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se
Läs merPresentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merLars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Läs merHelt plötsligt började vi märka skillnad hemma också
Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också Föräldrars erfarenheter av KOMiTID en tidig kommunikationsintervention Anna Fäldt doktorand, logoped Gunilla Thunberg, docent Helena Fabian, md doktor
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar
Läs merSå gör vi i Sverige. Eller inte.
Så gör vi i Sverige. Eller inte. ECOG 151012 Annika Janson, överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se Meny Vilka behandlingsmodeller används? Vilka kostråd gäller? Vilka
Läs merNamn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31
Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig
Läs merHögstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis
Läs merAtt verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer
Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer Eva Andersson Pedagog/samordnare Maria Svanström Socionom Gryningen En behandlingsenhet för späd- och småbarnsfamiljer
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merTema: Konsten att sätta gränser
Tema: Vad är egentligen gränser och gränssättning? Behövs det? Hur och när ska man i så fall använda sig av gränssättning? Hur går vuxnas gränssättning ihop med barns inflytande och egna vilja? ( 1 Återkoppling
Läs merBra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi
Läs merTema: Konsten att sätta gränser
Tema: Vad är egentligen gränser och gränssättning? Behövs det? Hur och när ska man i så fall använda sig av gränssättning? Hur går vuxnas gränssättning ihop med barns inflytande och egna vilja? Sida 1
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi
Läs merBlir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merÖverviktiga barn och ungdomar
Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Läs merHur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie
Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie Susann Regber Doktor i Medicinsk vetenskap Barnsjuksköterska Susann Regber 2 DEN SYSTEMATISKA
Läs merLyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.
Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merVision av en barnfetmamottagning
Vision av en barnfetmamottagning Christina Lindgren Barnläkare och skolläkare i Helsingborg 2017-10-19 1 Vilken hjälp ska Axel få? Axel 12 år Hemmasittare sen 1 år tillbaka efter friluftsdagar med skolan
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merVarför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?
Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merFacit Spra kva gen B tester
Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1
Läs merBarnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merHitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER
Hitta matlusten En föräldragrupp om att äta för lite, äta för ensidigt, äta för mycket Tillfälle 2: Beteende i matsituationen Dagens agenda 1. Frågor från förra gången 2. Vilka mål har ni valt? 3. Vilka
Läs merMetodutbildning NYA Lätta tips. Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke
Metodutbildning NYA Lätta tips Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke Agenda Introduktion Primärprevention Nya Lätta tips Demografi och hälsofaktorer Metod och MI med
Läs merTRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.
MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merVad säger forskningen? Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Vad säger forskningen? Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster 1 Det lönar sig att umgås mer Fungerande relationer behöver fem gånger mer positiv än negativ samvaro Det påverkar språkförmåga, logiskt
Läs merDet lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?
Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka? Godis ger dig energi för stunden. Mellanmål ger dig både näring och energi länge. För 75 gram godis får du mjölk, smörgås och frukt (se bilden). Så
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun
FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merHälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.
2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merSkräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.
Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se 1 Rikscentrum Barnobesitas Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska
Läs merBrukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr
Brukarundersökning 2011 Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Resultat... 3 Förslag på förbättringar... 5 Diskussion... 6 Uppdatera innehållslistan
Läs merRiskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning
Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska
Läs merBVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merFallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:
Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?
Läs mer