Metodutbildning NYA Lätta tips. Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke

Transkript

1 Metodutbildning NYA Lätta tips Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke

2 Agenda Introduktion Primärprevention Nya Lätta tips Demografi och hälsofaktorer Metod och MI med Sofia Trygg Lycke Fallbeskrivningar och diskussion

3 Mat, aktivitet och viktutveckling, MAV Primärpreventivt program Sedan 2009 Tre tillfällen - 18 månader - 2,5 år - 4 år (Bamse) Basen för Lätta tips Revidering kommer under 2017

4 Bamse vid 4 år Delaktighet för barnet Tidning - Mat - Sömn - Rörelse - Tänder Pussel

5 Gamla Lätta tips

6 Deltagarstyrning / patientcentrerad vård / servicedesign Skillnaden i utbildning, erfarenheter och ekonomiska resurser mellan dem som ger råd, och dem som emottar råden, anses vara en del av orsakerna bakom hälsooch sjukvårdens svårigheter att bidra till att utjämna ojämlikheten i hälsa (1, 2). Diskrepansen mellan de råd som ges och verkligheten som många människor lever i blir så stor att individerna känner att dessa råd berör inte mig.

7 Olika nivåer Olika föräldrar vill ha olika mycket hjälp. På egen hand Lite hjälp Mycket hjälp

8 Paulina Nowicka European Childhood Obesity Group Handledning M.I Sofia Trygg Lycke, barnsjuksköterska, M.Iutbildare, steg 1 psykoterapeut Känslorutan Unni Bonnedal, psykolog och psykoterapeut, Lena Ljungkrona Falk leg dietist samt Mona Bryggman, MBHV-psykolog Fyrbodal Arbetsgrupp - Dietister Central barnhälsovård - Avd. för folkhälsa,vg-regionen - Kommunikationsbyrå Lätta tips Aktivitet FAR teamet Centrum- Väster, Göteborg Sömn Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fyrbodal Mellanmål Angereds närsjukhus & jämviktsprojektet

9 Remissrunda BHV-ssk, skolssk, skolläkare, CBHV-team, forskare, fetmateam (BUMM), dietister Önskemål att det användes i patientsamtal på försök Webenkät ca 170 stycken Revidering av förslag utifrån webenkät

10 Lätta tips - barn

11 Lätta tips - ungdom

12 Arbetsblad Min dag - barn - Anamnes/kartläggning av nuläget Hur ser barnets dag ut? - Hitta förslag på förändringar

13 Arbetsblad Min dag - ungdom

14

15

16 Var hittar jag materialet? Broschyrer, arbetsblad, handledningar, recept och fördjupningsmaterial finns att ladda ner från: Broschyrerna beställs från e-post:

17 Referenser Eiben, G. & Magnusson, M. (2013 Att göra skillnad) I: Magnusson, M. (red) Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. Studentlitteratur, Lund. White, M., Adams, J. & Heywood, P. (2009) How and why do interventions that increase health overall widen inequalities within populations? I: Babones, S.J. (red) Social inequality and public health. Bristol: The Policy Press. Orban, Kristina, Anna-Karin Edberg, and Lena-Karin Erlandsson. "Using a time-geographical diary method in order to facilitate reflections on changes in patterns of daily occupations." Scandinavian journal of occupational therapy 19.3 (2011): Nowicka, Paulina, and Carl-Erik Flodmark. "Family in pediatric obesity management: a literature review." International Journal of Pediatric Obesity 3.sup1 (2008): L Dahlgren, K Lycke 2016 Service Design in user-centered healthcare The case of child obesity. gupea_2077_42100_1.pdf

18 Introduktion Primärprevention Nya Lätta tips Demografi och hälsofaktorer Metod och MI med Sofia Trygg Lycke Fallbeskrivningar och diskussion

19 Hur ser det ut i Fyrbodal? Övervikt och fetma bland 4-åringar minskat sista 5 åren Störst minskning för pojkar som ligger lägre än flickor Data 2015 för barn födda 2011 visar övervikt flickor (iso- BMI 17,28-19,14) = 14,0 %, fetma (iso-bmi >19,15)= 3,0 % Pojkar övervikt (17,55-19,28)= 1 1,0 %, fetma (>19,29) = 2,0 % Fyrbodal enda delen av regionen som använder MAV rutinmässigt

20 forts. Fortfarande vanligare med övervikt och fetma i glesbygd men Dalsland förbättrat sina siffror mest Finns socioekonomiska skillnader (låg utbildningsnivå föräldrar starkaste faktorn) men mindre uttalat hos 4- åringar än hos äldre barn och ffa vuxna-hoppfullt! Högt BMI hos föräldrar riskfaktor Snabb tillväxt hos barnet mellan 2-5 års ålder riskfaktor för övervikt-fetma som vuxen! (adipositas rebound) Använd BMI-kurvan!

21 Introduktion Primärprevention Nya Lätta tips Demografi och hälsofaktorer Metod och MI med Sofia Trygg Lycke Fallbeskrivningar och diskussion

22 Fall 1 BVC besök med 2 ½ års tal och språktest. Lisa är alert flicka som klarar testet utan minsta problem. Ny L/V visar dock en kraftig viktökning och tangerar nu övervikt efter tidigare legat på median. Längdkurvan fortsatt median och Lisa har inga sjukdomssymptom. Pappa som är med är förvånad över viktökningen och undrar vad gör man åt det här då? De enda förändringar han kan komma på är att Lisa fått en lillasyster för 4 månader sedan och att Lisa började på förskolan vid 18 mån ålder. Är detta över huvud taget något att bry sig om? Och om det är så att man ändå skall göra något vad är möjligt i den här åldern? Strategier och behövs annan kompetens eller utredning?

23 Fall 2. Anton är 4 år och kommer till BVC för 4-års kontroll. Han har varit överviktig sedan 2 ½ års åldern och har tidigare legat strax under iso-bmi för fetma. Nu har hans viktuppgång fortsatt och har passerat gränsen för fetma och ligger på drygt + 4 SD i vikt och + 1,5 SD längd. Föräldramedellängd ligger på + 0,5 SD. Båda föräldrarna som du träffat och har god kontakt med är överviktiga. Pappan är överviktig och mamman har fetma medan däremot ett äldre syskon ligger strax under median på vikten och något över på längden. Du har tidigare givit kostråd och pratat om vikten av rörelse vilket tagits emot väl i samtal men inte kanske omsatts i praktiken. Mamman som är med idag tycker att det är svårt och att det inte går att göra något mer. Säger att det ligger nog i generna.och att hon är orolig för storebror 6-åringen som är så mager och selektiv med maten. Hur kan man närma sig Antons fetma och strategier att få till en förändring på sikt?

24 Fall 3. Du är skolssk och har hälsosamtal i årskurs 8. Therese har ökat ganska rejält i vikt sedan sista mätningen för drygt ett år sedan. Tidigare legat lite över på vikt men ej passerat gränsen för övervikt. Nu färdigpuberterad och nått slutlängd 164 cm och vikten 73 kg (BMI 28) och succesiv ökning sista halvåret. Dagens vikt således strax under fetma. Therese är skoltrött, är inte godkänd i engelska men klarar de andra ämnena sådär. Har börjat röka sista halvåret. Du visar hennes längd och viktkurva men får ingen direkt återkoppling utan mer vem bryr sig svaret. Inaktiv på fritiden och slutade med handboll för 1 år sedan och gitarrspel för ca ett halvår sedan. Hänger en del med äldre killar som går på gymnasiet. Hur tänker du inför hennes ökande vikt och sämre skolresultat, trötthet? Behövs mer bedömning, frågor, utredning? Hur tänker du etiskt inför ett hälsoproblem men där ni inte är på samma våglängd?