JämtUng - Jämställdhet i skolan och på fritiden

Transkript

1 sid 1 (26) JämtUng - Jämställdhet i skolan och på fritiden Av: Älvan - en mötesplats för tjejer med eleverna Julia Magnusson Lycksell Tanja Eriksson David Falk Ebba Bissman Emma Nyqvist Ludvig Lyngstad Malin Larsson Malin Nyman Carolina Andersson Herman Bolling Nigar Palani Jafi Nazah Jamal Alfred Jacobsson Postadress: Tolvmansgatan 2, Karlstad Besöksadress: Tolvmansgatan 2 karlstad.se Tel: E-post: alvan@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 sid 2 (26) KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Älvan - en mötesplats för tjejer Rapport Text: Klara Tufvesson Illustration: Peter Eneljung Inledning Syfte Målgrupp Genomförande Tillförlitlighet Resultat Frödingskolan Hultsbergsskolan Rudsskolan Diskussion Svarsfrekvens Könsfördelning Skolan och betyg Negativ uppmärksamhet Tillsägelser i skolan Framtiden Fritiden Fritidsgården Frödingskolan Skolan Framtiden Fritiden Fritidsgården Hultsbergsskolan Skolan Framtiden Fritiden Fritidsgården Rudsskolan Skolan Framtiden Fritiden Fritidsgården Slutsats och Avslut Postadress: Tolvmansgatan 2, Karlstad Besöksadress: Tolvmansgatan 2 karlstad.se Tel: E-post: alvan@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 sid 3 (26) Inledning Karlstad kommuns kultur- och fritidsförvaltning har under flera år arbetat kontinuerligt med frågor kring rättigheter och lika behandling. En del i det arbetet är de årliga skolföreläsningarna under Festival för systerskap som har fokus på jämställdhetsfrågor. Inför årets föreläsningar ville vi ha ett upplägg som vi hoppades skulle engagera eleverna mer, och handla om deras verklighet. Vi valde därför att inte, som förr om åren, bjuda in alla klasser i en årskurs. Istället bjöd vi in Karlstad kommuns alla skolor till en träff där elever från årskurs åtta fick en halvdagsutbildning i jämställdhet och möjlighet att jämföra sina erfarenheter med varandra. Eleverna fick också i uppgift att formulera ett antal enkätfrågor om jämställdhet som sedan sammanställdes till en enkät och delades ut i deras klasser. Vid en återträff fick eleverna diskutera resultaten av enkäten och fundera över olika tolkningar av siffrorna som enkäten gav. Deras tankar och diskussioner tillsammans med resultatet från enkäten, är vad som utgör resultatdelen i denna rapport. 1.1 Syfte Med skolföreläsningarna vill vi öka elevernas medvetenhet om jämställdhetsfrågor. I år ville vi dessutom ta reda på hur de unga upplever frågor kopplade till jämställdhet. 1.2 Målgrupp De elever vi ville nå med projektet var åttondeklassare i Karlstad. Målgruppen för rapporten är dock alla som jobbar med ungas skolgång eller fritid i Karlstad. 2 Genomförande Alla skolor i Karlstad bjöds in att skicka elever till en halvdagsutbildning i jämställdhet, plus en återträff. Tre skolor, Hultsbergsskolan, Rudsskolan och Frödingskolan valde att vara med. Föreläsningarna i halvdagsutbildningen baserades på resultaten från enkäten LUPP, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, som ungdomsstyrelsen står bakom. Ur resultaten av LUPP har vi plockat frågor och svar som är spännande ur ett jämställdhetsperspektiv och som handlar om skola eller fritid och lyft in dem i föreläsningen. Förutom föreläsningen fick eleverna göra övningar där kill- och tjejnormer granskades, samt diskutera jämställdhet på skola och fritid i smågrupper. Ur dessa diskussioner utformade eleverna sedan frågor som sammanställdes till en enkät och delades ut i elevernas klasser. Resultaten från enkäterna omvandlades sen till statistik. På en återträff gick vi igenom resultaten och vad de kunde tänkas betyda tillsammans med eleverna. Deras diskussioner från båda tillfällena samt resultaten från enkäten, är det som utgör resultatdelen i denna rapport. Tanken är att den ska ge en fingervisning om hur unga upplever jämställdheten i skolan och på fritiden.

4 3 Tillförlitlighet Detta är ingen vetenskaplig studie; inkomna data har behandlats för hand, inte i ett dataprogram, och enkätfrågorna och analysen har till stor del gjorts av högstadieelever. Men det är också detta som är styrkan i rapporten; att de den handlar om har varit med i hela processen och lyft de frågor som de tycker är viktiga. Avsikten med arbetet var att spegla ungas åsikter och tankar om frågor som rör jämställdhet. Det har gjorts genom gruppdiskussioner och genom enkäter, och det är vad rapporten handlar om. Rapporten avser inte att vara generaliserbar för andra än för elever i årskurs åtta på Rudsskolan, Frödingskolan och Hultsbergsskolan. Däremot visar resultaten likheter med studier och rapporter som är generaliserbara och vetenskapliga, vilket visar att det som står i rapporten ändå bör tas på allvar och ses som en fingervisning om tillståndet för jämställdheten för unga på skolan och på fritiden. sid 4 (26)

5 sid 5 (26) 4 Resultat Antal elever Erhållna svar Bortfall %: Tjejer: Killar: Summa antal: Fråga 1: Tycker du att du är ansvarsfull i skolan? Tjejer: 95 5 Killar: 91 9 Totalt: 93 7 Fråga 2: Blir du behandlad med respekt av lärarna? Tjejer: Killar: 92 8 Totalt: 91 9 Fråga 3: Känner du att du förtjänar det betyg du får av lärarna? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 4: Tar du tillsägelser från lärare på allvar? Tjejer: 93 7 Killar: Totalt: 92 8 Fråga 5: Tycker du att du får negativ uppmärksamhet om du pluggar mycket? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 6: När du blir tillsagd av lärarna i skolan, vad blir du tillsagd för då? Tjejer svarar: För att pratar när de inte borde 55% För att de har mobilen framme: 29%

6 sid 6 (26) Andra saker som tjejer blivit tillsagda för: Kommit för sent, har på sig jacka, skrattar, skriker, sjunger, att de borde prata mer, jobba mer, tuggar tuggummi, glömt läxan, inte sitter på sin plats Killar svarar: För att de pratar när de inte borde: 47% För att de har mobilen framme: 6% Andra saker som killar blivit tillsagda för: Kommit för sent, inte tar lektionerna seriöst, klottrar, låtsasbråkar, glömt läxan, jobba mer, vara lugn, sitta still, sitta på sin plats, kastar saker, blir oskyldigt anklagad för något Fråga 7: Tänker du ofta på framtiden? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 8: Vad gör du efter skolan? Tjejer svarar: Pluggar: 48% Tränar/idrottar: 64% Är med vänner: 56% Sitter vid datorn: 8% Killar svarar: Pluggar:30% Tränar/idrottar: 56% Är med vänner: 29% Håller på med dator/spelar tv-spel: 39% Fråga 9: Finns det mycket på fritidsgården som passar mina intressen? Vet ej % Tjejer: Killar: Totalt:

7 sid 7 (26) Fråga 10: Vad vill du ska finnas på en fritidsgård för att det ska vara roligt att gå dit? Tjejerna svarar Dans 10% Pingis/biljard 8% Annat: Allt finns redan, det finns bara killsaker där/mer tjejsaker, kompisar, mattetävlingar, andra tävlingar, bra personal, dator, tv, brädspel, musikstudio, regler, trygghet, planer (fotbollsplan, basketplan m.m.) pyssel, skapande, tv-spel, bakning, litteraturgrupp, film, café Killar svarar Pingis/biljard 21% Planer (fotbollsplan, basketplan osv.) 15% Tv-spel/dator/LAN 13% Annat: Gym, lugn miljö, danssal, kompisar, bra personal, Bra som det är, allt finns, en fritidsgård i närområdet, crossbana, pokerbord, slöjd, film, fika, tv, 4.1 Frödingskolan Antal elever Erhållna svar Bortfall %: Tjejer: Killar: Summa antal: Fråga 1: Tycker du att du är ansvarsfull i skolan? Tjejer: Killar: 96 4 Totalt: 98 2 Fråga 2: Blir du behandlad med respekt av lärarna? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 3: Känner du att du förtjänar det betyg du får av lärarna? Tjejer: Killar: Totalt: 80 20

8 sid 8 (26) Fråga 4: Tar du tillsägelser från lärare på allvar? Tjejer: Killar: 96 4 Totalt: 92 8 Fråga 5: Tycker du att du får negativ uppmärksamhet om du pluggar mycket? Tjejer: 8 92 Killar: 8 92 Totalt: 8 92 Fråga 6: När du blir tillsagd av lärarna i skolan, vad blir du tillsagd för då? Tjejer svarar: För att pratar när de inte borde 46% För att de har mobilen framme: 13% De blir bara tillsagda att de är duktiga 13% Andra saker som tjejerna uppgett är: kommit för sent, har på sig jacka, skrattar, skriker, sjunger. Killar svarar: För att de pratar när de inte borde: 44% Andra orsaker som killarna uppgett är: Kommer för sent, tar inte lektionerna seriöst, klottrar, har inte gjort läxan, borde jobba mer. Fråga 7: Tänker du ofta på framtiden? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 8: Vad gör du efter skolan? Tjejer svarar: Pluggar: 54% Tränar/idrottar: 42% Är med vänner: 38% Sitter vid datorn: 8% Annat som tjejer svarar: Är hemma, lyssnar på musik

9 sid 9 (26) Killar svarar: Håller på med dator/spelar tv-spel: 40% Tränar: 40% Är med vänner: 24% Pluggar:20% Andra saker som killar svarar: Är hemma, är på fritidsgården, tittar på tv, håller på med musik. Fråga 9: Finns det mycket på fritidsgården som passar mina intressen? Vet ej % Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 10: Vad vill du ska finnas på en fritidsgård för att det ska vara roligt att gå dit? Tjejerna svarar (rangordnat efter hur många som angett det): Danssal Allt finns redan Det finns bara killsaker där/mer tjejsaker Kompisar, basketplan, tv, mattetävlingar, andra tävlingar Killar svarar (rangordnat efter hur många som angett det): Biljard- och pingisbord Fotbollsplan Gym Lugn miljö Danssal, kompisar, tennisplan, innebandyplan 4.2 Hultsbergsskolan Antal elever Erhållna svar Bortfall %: Tjejer: Killar: Summa antal: Fråga 1: Tycker du att du är ansvarsfull i skolan? Tjejer: 92 8 Killar: 91 9 Totalt: 92 8

10 sid 10 (26) Fråga 2: Blir du behandlad med respekt av lärarna? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 3: Känner du att du förtjänar det betyg du får av lärarna? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 4: Tar du tillsägelser från lärare på allvar? Tjejer: 96 4 Killar: 91 9 Totalt: 94 6 Fråga 5: Tycker du att du får negativ uppmärksamhet om du pluggar mycket? Tjejer: Killar: 4 96 Totalt: Fråga 6: När du blir tillsagd av lärarna i skolan, vad blir du tillsagd för då? Tjejer svarar: För att pratar när de inte borde 72% För att de har mobilen framme: 28% Andra saker som tjejerna uppgett är: prata mer i diskussionen, jobba mer, kommit för sent Killar svarar: För att de pratar när de inte borde: 56% För att de har mobilen framme: 13% Andra orsaker som killarna uppgett är: vara med mer på lektionen, koncentrera sig, vara lugn, sitta still, sitta på rätt plats. Fråga 7: Tänker du ofta på framtiden? Tjejer: Killar: Totalt: 79 21

11 sid 11 (26) Fråga 8: Vad gör du efter skolan? Tjejer svarar: Är med vänner: 76% Tränar/idrottar: 72% Pluggar: 44% Annat som tjejer svarar: spelar teater, shoppar, håller på med mobilen, Killar svarar: Tränar: 65% Håller på med dator/spelar tv-spel: 48% Är med vänner: 35% Pluggar: 13% Andra saker som killar svarar: går hem, tv, går ut med hunden. Fråga 9: Finns det mycket på fritidsgården som passar mina intressen? Vet ej % Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 10: Vad vill du ska finnas på en fritidsgård för att det ska vara roligt att gå dit? Tjejerna svarar (rangordnat efter hur många som angett det): Bra personal Biljard- och pingisbord Olika aktiviteter Dator, tv, brädspel, musikstudio, regler, trygghet Killar svarar (rangordnat efter hur många som angett det): Spel/lan-rum Biljard- och pingisbord Airhockey och fotbollsspel Bra personal Bra som det är, allt finns 4.3 Rudsskolan Antal elever Erhållna svar Bortfall %: Tjejer: Killar: Summa antal:

12 sid 12 (26) Fråga 1: Tycker du att du är ansvarsfull i skolan? Tjejer: 95 5 Killar: Totalt: 91 9 Fråga 2: Blir du behandlad med respekt av lärarna? Tjejer: 96 4 Killar: 91 9 Totalt: 94 6 Fråga 3: Känner du att du förtjänar det betyg du får av lärarna? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 4: Tar du tillsägelser från lärare på allvar? Tjejer: 95 5 Killar: Totalt: 91 9 Fråga 5: Tycker du att du får negativ uppmärksamhet om du pluggar mycket? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 6: När du blir tillsagd av lärarna i skolan, vad blir du tillsagd för då? Tjejer svarar: För att pratar när de inte borde 62% För att de har mobilen framme: 35% Det händer aldrig: 7% Andra saker som tjejerna uppgett är: skrattar, tuggar tuggummi, glömt läxan och att de inte sitter på sin plats Killar svarar: För att de pratar när de inte borde: 44% För att de låtsasbråkar: 11% Det händer aldrig: 5%

13 sid 13 (26) Andra orsaker som killarna uppgett är: de har mobilen framme, lyssnar inte, sitter inte på sin plats, kastar saker, spelar fotboll inomhus eller blir oskyldigt anklagade för något. Fråga 7: Tänker du ofta på framtiden? Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 8: Vad gör du efter skolan? Tjejer svarar: Är med vänner: 55% Tränar/idrottar: 71% Pluggar: 47% Sitter vid datorn: 9% Annat som tjejer svarar: Hjälper pappa eller mamma hemma, bakar, lagar mat, ritar, målar håller på med musik Killar svarar: Är med vänner: 29% Tränar: 60% Pluggar: 42% Håller på med dator/spelar tv-spel: 34% Andra saker som killar svarar: tittar på tv, är hemma, håller på med musik Fråga 9: Finns det mycket på fritidsgården som passar mina intressen? Vet ej % Tjejer: Killar: Totalt: Fråga 10: Vad vill du att det ska finnas på en fritidsgård för att det ska vara roligt att gå dit? Tjejerna svarar (rangordnat efter hur många som angett det): Planer (fotbollsplan, basketplan m.m.) Biljard- och pingisbord Hantverksaktiviteter (pyssel, nail art m.m.) Dans, Musik Tv-spel, dator, bakning, litteraturgrupp

14 sid 14 (26) 22% Svarade att de inte vill eller inte har tid att gå till en fritidsgård. En person svarade att hon ville ha ett annat utbud än bara biljard och pingis, men visste inte vad. Killar svarar (rangordnat efter hur många som angett det): Planer (fotbollsplan, basketplan m.m.) Biljard- och pingisbord Dator/tv-spel En fritidsgård i närområdet Crossbana, pokerbord, slöjd, film, fika, tv

15 sid 15 (26) 5 Diskussion Svarsfrekvens Det totala bortfallet i undersökningen är 19%, vilket betyder att 19% av eleverna på Rudsskolan, Hultsbergsskolan och Frödingskolan inte har svarat på enkäten. Att enkäterna utfördes på skoltid gör att bortfallet är relativt litet, och det bortfall som ändå är kan delvis förklaras med att elever kan vara sjuka, på semester eller frånvarande av andra anledningar. Värt att notera är dock att bortfallet hos pojkarna är större än hos flickorna på alla tre skolor. Om det beror på att pojkar har en större frånvaro generellt eller om pojkarna i högre utsträckning valt att inte svara på enkäten är svårt att bedöma Könsfördelning Fördelningen mellan killar och tjejer som svarade på enkäten blev förvånansvärt jämn, till följd av killarnas större bortfall. Om könsfördelningen ska också sägas att enkäten var utformad så att eleverna själva fick fylla i sin könsidentitet. Syftet med det var både att inte reproducera en tvåkönsnorm och att förhindra känslan av utanförskap hos de presumtiva elever som har svårt att placera sig i ett man- eller kvinnofack. En absolut majoritet beskrev sig som antingen kille, pojke, man eller tjej, flicka, kvinna. En elev beskrev sig som fisk och tre beskrev sig som hen, alla de hade dock fyllt i enkäterna så ofullständigt att de inte gick att ta med i analysen. Min tolkning är att de inte uppfattar sig själva som vare sig fisk eller hen utan tyckte att det var ett roligt sätt att besvara frågan på. På frågorna där eleverna själva fått fylla i svaren har de kunnat skriva obegränsat, vilket gör att siffrorna inte tillsammans blir 100%, utan mer. Siffrorna går heller inte ihop på några andra frågor där en eller flera elever valt att inte svara på specifika frågor. Så länge det har rört sig om enstaka frågor per enkät har jag ändå valt att ta med de enkäterna i analysen Skolan och betyg Andelen som svarat positivt på frågorna om att de är ansvarsfulla i skolan, att de blir behandlade med respekt av lärarna, att de känner at de förtjänar det betyg de får samt att de tar tillsägelser på allvar är stor både bland killarna och tjejerna. Detta bör ses som ett gott betyg till skolorna som deltagit i undersökningen. Urskiljningsbart är dock att tjejerna genomgående, med undantag av frågan om de blir behandlade med respekt av lärarna, är något mer positiva än killarna. Om frågan Känner du att du förtjänar det betyg du får av lärarna? kommenterade några lärare att de trodde att eleverna, särskilt killarna, hade svårt att förstå innebörden av Förtjänar. Det är också en fråga som skiljer sig från övriga skolfrågor genom lägre andel positiva svar, och genom lägre andel positiva svar hos killarna än hos tjejerna. I diskussionen med ungdomarna som varit med och gjort enkäten framkom att några tolkar förtjänar som att vara värdig, medan andra tolkar det som att till exempel lägga ner sig mycket och få alla rätt på provet men ändå få ett lågt betyg. Utifrån detta ska frågan snarare läsas som Känner du att du får rätt betyg i förhållande till din prestation, vilket kan innebära både att man får ett för lågt betyg eller ett för högt betyg. Ungdomarna menade dock att det oftare

16 sid 16 (26) handlar om att få ett betyg som man anser vara för lågt. 30% av killarna tycker inte att de får de betyg de förtjänar. Enligt ungdomarna kan detta bero på att killar ofta överskattar sig själva, och att killar inte är vana att plugga lika mycket som tjejerna. När väl killarna pluggar tycker de att de lägger ner sig mycket och blir besvikna när de ändå får ett lågt betyg. En ungdom säger också att: Lärarna fattar inte alltid vilket betyg du ska få. De har favoritelever och litar inte på att de andra eleverna kan något Med detta menar ungdomen att lärarna misstror eller inte ser när en elev som inte är favorit eller som inte brukar prestera bra gör en bra prestation Negativ uppmärksamhet Det är inga märkbara skillnader mellan killar och tjejer i frågan om de upplever att de får negativ uppmärksamhet om de pluggar mycket. 13 % av eleverna håller med om detta. I diskussionen säger ungdomarna att det finns en nidbild av dem som får bra betyg, mestadels förmedlad av filmer med plugghästar, där att plugga kopplas till att vara nörd, och att vara nörd kopplas till ett ofördelaktigt utseende. Det finns en karikatyrbild av hur en som pluggar, en nörd, ser ut, men som en ungdom säger: Du får ju inte tandställning och glasögon av att plugga Den negativa uppmärksamheten består i, berättar ungdomarna, att när elever som betraktas som plugghästar på förfrågan berättar om ett bra resultat får de svaret Skräll! eller Skryt mer!. Om de svarar ett lägre betyg får de negativ uppmärksamhet då också. I diskussionen är ungdomarna överens om att det framförallt är killar som står för den negativa uppmärksamheten, tjejer ger inte den typen av kommentarer. Ungdomarna berättar också att den negativa uppmärksamheten inte bara kopplas till ett bra betyg eller till att plugga mycket. Det kan också vara situationer där elever bedöms av andra elever på ett hårt och negativt sätt. De exemplifierar detta genom att berätta om gymnastiklektioner med redskapsgymnastik där killarna samlas runt tjejerna och kommenterar och skrattar och väntar på att man ska göra bort sig. Ungdomarna berättar att de hanterar detta genom att be läraren dela på killarna och tjejerna under gymnastiklektionerna. Att flickor generellt presterar bättre i skolan än pojkar är fastställt, enligt en undersökning från 2004 når pojkarna upp till i genomsnitt 90% av flickornas prestationer 1. Detta är inget svenskt fenomen utan återfinns i stora delar av världen. En förklaring till detta kan enligt studien vara en utbredd antipluggkultur. Antipluggkulturen är inte statisk utan kan se ut på olika sätt, men är i grunden en tanke om att pluggandet hör ihop med kvinnlighet och att män (killar) därför inte kan plugga hårt utan att riskera sin manliga identitet. Killar kan väl ha bra betyg, men att anstränga sig för att få det kan betraktas som omanligt. 1 SOU 2010:51, Wernersson Skillnader i skolprestationer, idéer om orsaker

17 sid 17 (26) Men det kan också vara så att det först är när någon har misslyckats som det är viktigt för denne att visa att den inte ansträngt sig för att inte tappa i popularitet. vara mer skit samma. Antipluggkulturen kan ses hos eleverna på Rudsskolan, Frödingskolan och Hultsbergsskolan. Framförallt killar beskrivs uttrycka förakt mot dem som ansträngt sig i skolan, oavsett om de är killar eller tjejer och oavsett om de fått ett bra eller dåligt betyg. Att vänta på att någon ska göra bort sig på gymnastiken är också ett sätt att uttrycka förakt mot att anstränga sig i skolan. Under diskussionen säger också eleverna att tjejer bryr sig mer om skolan än killar, och att killar ska Tillsägelser i skolan Majoriteten av såväl killarna som tjejerna blir tillsagda av lärarna i skolan oftast för att de pratar när de inte borde. Avsevärt många fler tjejer än killar blir dock tillsagda för att de har mobilen framme på lektionstid. I elevernas diskussion framgår att tjejer generellt använder mobilen mer än killar, och att de använder mobilen till att medverka på sociala medier medan killar främst använder telefonen till spel. Detta skulle möjligtvis kunna göra att tjejer oftare känner ett sug att kolla på telefonen om något har hänt. I övrigt är de saker som är unika för tjejernas svar dessa: att ha på sig jacka, att skratta, skrika, sjunga, tugga tuggummi och att de borde prata mer. Unikt för killarnas svar är att de bli tillsagda för att de: klottrar, låtsasbråkar, inte är lugna, inte sitter still eller kastar saker. Bland killarnas svar finns även de som menar att de ofta blir tillsagda för saker som någon annan gjort. Eleverna diskuterade detta som ett problem orsakat av olika förväntningar på killar och tjejer; alltså att sakerna på tjejernas sida, som att skratta, sjunga, tugga tuggummi och vara tillbakadragna, är saker som anses tjejiga, medan sakerna på killarnas sida, som att klottra, låtsasbråka, vara stökiga och kasta saker anses som killiga Framtiden Fler tjejer än killar tänker ofta på framtiden. Eleverna uppger i diskussionerna att detta är en av andledningarna till att tjejer anstränger sig hårt, för hårt, i skolan. De menar att tjejerna är mer oroliga medan killarna lever i nuet och tror på att saker löser sig. Det tjejer oroar sig identifierar de som tanken på det perfekta livet; att i framtiden ha ett perfekt jobb, en perfekt man och ett perfekt utseende. Eleverna funderar också över varifrån detta kommer och nämner reklam samt filmer om tjejer som måste välja rätt kille. Om de inte gör det så jagas killen iväg av pappor eller bröder. Eleverna menar att de aldrig ser filmer där en kille våndas över att han inte valt rätt tjej.

18 sid 18 (26) När eleverna får se statistiken från LUPPEN 2 om att tjejer oftare än killar har besvär med stress, huvudvärk, ont i magen, svårt att sova och svårt att somna relaterar de det till tjejers oro för framtiden, skolan, kompisar och relationer. De menar att killar löser sina problem och går vidare, och om det är problem som inte går att lösa väljer de fysiska utlopp till exempel att träna Fritiden Tre stora grupper av sysselsättningar kunde urskiljas när tjejerna fick frågan om vad de gör efter skolan. Hos killarna var grupperna likadana med ett tillägg. Efter skolan så ägnade sig tjejerna åt träning och idrott, sina vänner och åt att plugga. Killarna ägnade sig dessutom åt att spela tv- eller datorspel. Hur många som ägnar sig åt vardera aktivitet är dock intressant. Hos tjejerna ligger de tre grupperna på runt 50%; Att plugga gör nästan varannan tjej efter skolan, drygt varannan tjej träffar kompisar och mer än hälften, 64% tränar eller idrottar. Hos pojkarna är siffrorna i detta kategorier betydligt lägre; 29% träffar vänner och drygt lika många pluggar. Några fler än hälften; 56% tränar eller idrottar. Men 39% spelar tv- eller datorspel, alltså fler än som träffar vänner eller pluggar. Bland tjejerna är motsvarande siffra 8% Plugga på fritiden Att tjejerna i större utsträckning än killarna väljer att plugga efter skolan kan kopplas ihop med antipluggkulturen; att plugga är att bryr sig om skolan, vilket bryter mot manlighetens normer och ideal. Det kan också kopplas ihop med frågan om huruvida eleverna ofta tänker på framtiden. I diskussionen menade eleverna att tjejer anstränger sig för hårt i skolan och eftersträvar tanken på ett perfekt liv medan killarna lever mer i nuet. Mot en sådan bakgrund är det inte konstigt att tjejer ägnar mer fritid åt att plugga än killarna. 2 Ungdomsenkäten LUPP Karlstad 2011, För karlstads kommun av Attityd i Karlstad

19 sid 19 (26) Träna på fritiden Träna och idrotta är den absolut vanligaste sysselsättningen på fritiden bland de unga i studien. Det är dock märkbart fler tjejer än killar som tränar eller idrottar, men i båda grupperna är det över hälften. I diskussionen säger ungdomarna att det finns starka skönhetsideal för tjejer att leva upp till, och att många tjejer tränar för att bli smala. Enligt undersökningen Ungdomsbarometern 3 från 2013 är 49% av alla tjejer stressade över sin kropp/vikt/utseende, och 25% av killarna Vara med vänner på fritiden Över hälften av tjejerna, 56% är med vänner på fritiden, medan bara 29% av killarna uppger att de är med vänner efter skolan. Ungdomarna själva tror att killarna i högre grad umgås med sina vänner när de tränar/idrottar eller när de spelar dator/tv-spel, medan tjejerna umgås med sina vänner som ytterligare en aktivitet. Enligt SCB 4 saknar fler män än kvinnor en nära vän att anförtro sig åt, i alla åldersgrupper, glappet är dock som minst i spannet för att sedan öka Hålla på med dator/tv-spel på fritiden 39% av killarna håller på med dator/tv-spel på fritiden, vilket gör det den näst vanligaste aktiviteten hos killarna, vanligare än att både göra läxor eller umgås med vänner. 8% av tjejerna säger att de sitter vid datorn efter skolan. Ungdomarna påpekar dock i diskussionen att killarna och tjejerna antagligen inte gör samma saker vid datorn, de tror att killarna spelar spel och tjejerna ägnar sig åt sociala medier. De säger också att tjejerna i större utsträckning använder mobilen istället för datorn för att kolla av sina sociala medier. Nästan inga ungdomar uppger att de ägnar sig åt mobilen som en aktivitet. Detta tyder snarare på att de ser det som en så integrerad del av livet att det är onödigt att ens nämna än att de inte gör det. Om att killar ägnar mer tid åt dator/tv-spel än tjejer säger ungdomarna: Alla spel riktar sig till killar, kolla på framsidan, det är bara mörka färger och action och slagsmål och våld. Tjejer förstår att spelen inte är för dem 3 Skandia och Ungdomsbarometern 2013 Ungdomsrapporten del aspx

20 sid 20 (26) Fritidsgården Av de skolor som var med i undersökningen har två, Frödingskolan och Hultsbergsskolan, fritidsgårdar i närområdet. Vid Rudsskolan finns ingen fritidsgård, utan området hör till Tolvmansgatans fritidsgårds, den är placerad på Hagaborg. Om man tittar på siffrorna för ungdomarna generellt så är det ungefär en fjärdedel som tycker att fritidsgården har ett utbud som svarar mot deras intressen. En fjärdedel tycker inte det och hälften som inte kan svara på frågan. Många som kryssat i att de inte vet, har också skrivit som kommentar att de inte går till fritidsgården. Det ska nog tolkas som att hälften av ungdomarna inte brukar gå, eller har aldrig varit, på fritidsgården. Detta är inte särskilt märkligt i förhållande till de höga siffror som träna/idrotta, plugga och hålla på med dator/tv-spel fick i frågan om vad de gör efter skolan; många har helt enkelt inte tid att göra annat. Det är dock väldigt anmärkningsvärda skillnader i kön på dem som svarar att de finns något på fritidsgården som motsvarar deras intressen, respektive de som inte tycker det. Av dem som tycker att fritidsgården passar deras intressen är 30% killar, av dem som inte tycker att fritidsgården passar deras intressen är 24% tjejer. Det är tydligt att fler killar än tjejer känner att deras intressen och behov tillgodoses på fritidsgården. Ungdomarna förklarar glappet mellan killar och tjejers känsla av att fritidsgården passar deras intressen med att fritidsgårdarna mest har aktiviteter och saker som anses vara killsaker: Fritidsgårdar är ju till för alla, men det är ju mycket biljard och pingis och tevespel. Tjejer får ju göra sånt, men det kanske inte är så många som gillar just det. Ungdomarna tror vidare att fritidsgårdarna ser ut så för att man började med dessa aktiviteter och därmed fick en manlig publik. Man fortsätter att ha det därför att man har en manlig publik. De tror inte att personalen tänker så mycket på varför tjejerna inte går till fritidsgården. Själva tror de att ungdomar överlag tänker att fritidsgårdar är ställen där killar hänger, att tjejerna inte är så intresserade av biljard och pingis. De tror också att tjejerna inte vill gå dit för att det för många killar där; de tror att killarna ska kommentera att de är där och vad de gör där. På frågan om vad ungdomarna önskar fanns på fritidsgården skriver 10% av tjejerna att de vill kunna dansa, 8% vill kunna spela pingis och biljard. Pingis och biljard, samt möjlighet att dansa finns på de flesta fritidsgårdar. Generellt har tjejerna fler idéer kring vad de vill kunna göra på en fritidsgård, unika för tjejerna är: mattetävlingar, andra tävlingar, brädspel, musikstudio, pyssel och skapande, bakning, litteraturgrupp. Unika förslag från killarna är: gym, crossbana, pokerbord och slöjd. Det de flesta killar vill ha är

21 sid 21 (26) pingis och biljard (21%). 15% vill ha planer av olika slag; fotbollsplaner, basketplan osv., och 13% vill ha möjlighet att LANa och spela tv-spel. Det är intressant att biljard och pingis får ett sådant utrymme på fritidsgårdar, då det motsvarar ett väldigt litet intresse utanför fritidsgårdar, endast personer i Sverige, i åldern 7-70 är till exempel med i en förening som sysslar med bordtennis, motsvarande siffra för biljard är Jämförelsevis är personer med i ett fotbollsförbund, sysslar med orientering, med frisbee och med danssport. 5.2 Frödingskolan Skolan Frödingskolan har högre siffror än genomsnittet när det gäller hur killar anser att de sköter sig i skolan, samtidigt som färre än snittet anser att de får negativ uppmärksamhet när de pluggar. Detta skulle kunna tyda på att antipluggkulturen inte är särskilt utbredd på Frödingskolan. Anmärkningsvärt är att 100% av tjejerna tycker att de är ansvarsfulla i skolan, samtidigt som 12% av tjejerna, fler än på de andra skolorna, säger att de inte tar lärarnas tillsägelser på allvar. Frödingskolan har också det högsta antalet tjejer, 21% som inte tycker att de blir behandlade med respekt av lärarna. Detta kan höra ihop med att deras höga andel av att inte ta tillsägelser på allvar, men vilket som föranleder vad är omöjligt att veta Framtiden Andelen unga som ofta tänker på framtiden är högre än genomsnittet, men följer trenden med att tjejerna tänker mer på framtiden än killarna. Detta stämmer väl med att ungdomarna på Frödingskolan också tycker att de är ansvarsfulla i skolan Fritiden Ungefär lika många killar som tjejer tränar/idrottar efter skolan, men andelen för hela gruppen är mindre än på andra skolor. På Frödingskolan är tjejernas vanligaste sysselsättning efter skolan att plugga, vilket avviker från den generella trenden som är att träna/idrotta. Bland killarna är det mer än hälften så många, bara 20%, som pluggar efter skolan. Detta stämmer dåligt överens med att Frödingskolans pojkar skulle vara mer ordningsamma i skolan och tänka mer på sin framtid än pojkar på andra skolor Fritidsgården Kronoparkens fritidsgård, som ligger nära Frödingskolan, är den fritidsgård där tjejer utan konkurrens inte tycker att utbudet passar deras intressen. Bara 4% håller 5

22 sid 22 (26) med om att mycket på fritidsgården passar deras intressen, mot 36% av killarna. Flera tjejer skriver i kommentaren att det bara finns killsaker på fritidsgården, ingen av tjejerna svarar att de vill ha pingis eller biljardbord. Bland killarna är dock biljard och pingis överst på önskelistan. Man kan ana att fritidsgården bland ungdomarna är förknippad med pingis, biljard och är märkt med manlig stämpel. 5.3 Hultsbergsskolan Skolan Hultsbergsskolan har den lägsta andel tjejer som svarar att de är ansvarsfulla i skolan. Tjejerna och killarna ligger båda på 91-92% andel som svarar att de är ansvarsfulla. De är också de elever som i lägst utsträckning tycker att de blir behandlade med respekt av lärarna. Killarna på Hultsbergsskolan svarar oftare än några andra att de inte får det betyg de tycker att de förtjänar. Samtidigt ligger Hultsbergsskolan över genomsnittet när det gäller att ta tillsägelser på allvar. Hultsberg sticker också ut när det gäller att få negativ uppmärksamhet när man pluggar, där många fler tjejer upplever detta än killar; 16% gentemot 4%. Detta behöver inte betyda att antipluggkulturen är större hos killarna än hos tjejerna, ungdomarna säger i diskussionen att det nästan alltid är killarna som står för den negativa uppmärksamheten. Det anmärkningsvärda är kanske egentligen den låga siffran killar som blir utsatta för negativ uppmärksamhet. Den låga andel jakande svar på ansvarsfullhet och det faktum att Hultsbergsskolan har de lägsta siffrorna när det gäller att plugga efter skolan, 44% av tjejerna och 13% av killarna, ligger det nära att tro att antipluggkulturen är ganska utbredd på Hultsbergsskolan. Killarna framförallt verkar inte tycker att det är viktigt att studera Framtiden Trots att Hultbergskolan verkar ha en utbredd antipluggkultur, eller i linje med det, beroende på hur man ser det, är det den skola där flest elever ofta tänker på framtiden. Här är inte heller könsskillnaderna särskilt stora. En tjej har som tillägg på denna fråga skrivit jag är livrädd i marginalen. Ungdomsbarometern 6 visar att nästan en tredjedel av alla ungdomar är stressade eller mycket stressade över sin närmaste framtid och/eller sin framtid på längre sikt Fritiden Som tidigare nämnts har Hultsbergsskolan lägst siffror när det gäller att plugga på fritiden, men de har högst siffror när det gäller att träffa vänner, både bland killar och tjejer, och bland att träna/idrotta, också där i hela gruppen Fritidsgården Hultsbergs fritidsgård avviker från de två andra i undersökningen. På Hultsbergsskolan svarar bara 14% av de unga att de inte vet om fritidsgården svarar mot deras intressen, vilket tyder på att många varit där. Fritidsgården ligger i Hultsbergsskolans lokaler och eleverna har möjlighet att vara där på rasten. Det borde därför vara nästan omöjligt att gå på Hultsbergsskolan utan att någon gång besöka fritidsgården. I ljuset av detta borde kanske siffran för de som inte vet om 6 Skandia och Ungdomsbarometern 2013 Ungdomsrapporten del

23 sid 23 (26) fritidsgårdens utbud passar deras intressen vara lägre. Antalet vet ej -svar speglar förmodligen i detta sammanhang inte antalet icke-besökare, utan visar snarare de unga som inte reflekterar över huruvida deras intressen tillgodoses på fritidsgården eller inte. 17% bland killarna och 20% av tjejerna svarar att de inte tycker att fritidsgården passar deras intressen och 74% respektive 60% tycker att den gör det. Det är spännande att se att i det område där flest ungdomar besöker fritidsgården svarar flest att det de vill ha på en fritidsgård är sådant som ingår i en fritidsgårds vanliga utbud, dvs. biljard, pingis, tv, olika sorters spel. Om man jämför med Frödingskolans och Rudsskolans tjejer, där nästan ingen besöker en fritidsgård, har de massor av önskemål som går utanför en fritidsgårds vanliga verksamhet. Frågan är om hultsbergs fritidsgård har turen att många är intresserade av biljard, pingis och olika sorters spel, och därför har många besökare, eller om ungdomarna där lär sig att tycka om det som finns på fritidsgården därför att de vill gå till fritidsgården. 5.4 Rudsskolan Skolan På Rudsskolan svarar lägst andel killar att de är ansvarsfulla i skolan, 11% tycker inte att de är det. 13% av killarna tar inte heller lärarnas tillsägelser på allvar, vilket ligger i linje med detta. På Rudsskolan finns också en hög andel som svarar att de får negativ uppmärksamhet om de pluggar, 15-16% av killarna och tjejerna svarar att de får det. Om man ser till de övriga svaren kan man kanske dra slutsatsen att antipluggkulturen på Rudsskolan drabbar killarna mer än tjejerna, och att det är därför de inte vill vara ansvarsfulla eller ta tillsägelser på allvar. Rudsskolan är också den enda skola där låtsasbråk anges som en orsak till att man får tillsägelser, flera killar svarar detta. I diskussionerna säger ungdomarna att killar förväntas vara bråkiga, att när killar bråkar säger man bara jaja, han är kille, och att killar lättare kommer undan med att bråka. Eleverna upplever dock att det är ett problem med killar som låtsasbråkar, att killarna känner sig otrygga för att det kan bryta ut ett låtsasbråk och att tjejerna är rädda att hamna emellan. För även om man kallar det låtsasbråk så vet man ju inte om någon inte vill men inte vågar säga ifrån. Låtsasbråken kan kopplas samman med antipluggkulturen, där det feminina, som att plugga, ges låg status medan manliga värden lyfts fram. Att vara stark och dominant är ett sådant värde som lättast kanske manifesteras genom bråk och slagsmål Framtiden På Rudsskolan är det minst antal elever som ofta tänker på framtiden, även om tjejerna, som på alla andra skolor, tänker på framtiden i högre grad än killarna Fritiden Eleverna på Rudsskolan tränar i hög grad på fritiden, 71% av tjejerna och 60% av killarna ägnar sig åt idrott/träning efter skolan. I diskussionen säger eleverna att

24 sid 24 (26) detta inte är särskilt konstigt, eftersom Rudsskolan är generös med att låta elever spela hockey och rida som lektionstillval. Rudsskolan har därmed fått en idrottstämpel. På Rudsskolan är det nästan lika många killar som tjejer som pluggar på fritiden, vilket skiljer sig från de andra skolorna. Det går dessutom stick i stäv med tanken på att det finns en antiplugg- och machokultur, det kan ju också givetvis finnas flera olika kulturer på en och samma skola Fritidsgården De allra flesta elever på Rudsskolan svarar att de inte vet om fritidsgården passar deras intressen, och siffran är den högsta i undersökningen; 69%. Detta visar på att många aldrig har, eller inte brukar, besöka den fritidsgård som ligger en stadsdel bort. Detta visar vidare på vikten av att ha en fritidsgård i närområdet. Det är också vad många svarar på frågan vad som ska finnas på en fritidsgård: en i närheten. Annars vill många, både killar och tjejer på Rud att det på fritidsgården ska finnas planer för olika typer av idrottsaktiviteter, som fotboll, basket m.m. Detta går hand i hand med den idrottstämpel som Rudsskolan enligt eleverna har. Till skillnad från Hultsberg, där de flesta ville ha en fritidsgård med de klassiska fritidsgårdsaktiviteterna finns det på Rud också ett sug efter andra aktiviteter, som skapande, pyssel och litteratur bland tjejerna och crossbana och slöjd bland killarna.

25 sid 25 (26) 6 Slutsats och Avslut På många punkter verkar killar och tjejer ha det ungefär likadant i skolan och på fritiden; skillnaderna mellan hur de tycker att de behandlas, vad de känner och tänker och gör är små. Men tillsammans utgör de skillnaderna ett mönster som visar att tjejerna gör lite mer av det mesta; de är lite mer ansvarsfulla, tar tillsägelser på lite större allvar, pluggar mer, tänker mer på framtiden, tränar mer och träffar kompisar mer. Det pojkar gör mer av är att spela dator/tevespel och besöka fritidsgården. Om detta är bra eller dåligt kan diskuteras. Man kan se det som att flickor genom detta får ett större försprång till vidare studier och arbetsliv än pojkar, och man kan se det som att pojkar har förmågan att leva mer i nuet och unna sig själv sådant som de tycker är roligt. Man kan också se det som en kombination: flickor anstränger sig mer och presterar därför bättre, men mår i gengäld lite sämre och oroar sig lite mer, medan killar presterar lite sämre och får sämre framtidsutsikter, men mår bättre nu. På en punkt är dock skillnaderna inte så små; fritidsgårdarna. Där är skillnaderna mellan tjejer och killars upplevelser större än på övriga frågor i enkäten, och där syns tydligt att vidare arbete med jämställdhet är viktigt; en fjärdedel av tjejerna tycker inte att fritidgårdens aktiviteter passar deras intressen, samtidigt som hälften av både killarna och tjejerna inte går dit. Men det viktigaste med de mönster som kommer ur undersökningen är egentligen inte hur de manifesteras, utan vad de beror på. Ungdomarna som har gjort undersökningen, och som har diskuterat både svaren på den och undersökningen LUPP, säger själva att det inte är så många som tänker på det här med jämställdhet, på normer och på ideal. De skulle vilja att man pratade mer om det i skolan. En ungdom säger att det som hon framförallt tänkt på under diskussionerna kring normer för killar och tjejer är: det är så bestämt allting. Man kan inte välja själv vad man vill göra. Det kan låta dystert att en ungdom säger så, men insikten är en bit på vägen till förändring. Först när de kan sätta ord på normerna som begränsar dem kan de göra aktiva val. Vuxna som jobbar med unga måste hjälpa dem att hitta de orden. Prat om jämställdhet och normkritik måste bli vanligare i ungdomarnas liv. Där har skolan ett ansvar, men fritidsgårdarna måste också lära sig att ta vid lärandeprocessen när skolan slutar. Att bara hälften av alla unga verkar gå till en

26 sid 26 (26) fritidsgård är ett väldigt dåligt betyg för verksamheten, och att ungdomarna inte upplever det som särskilt jämställt är ännu värre. Diskussionen om fritidsgårdarnas besöksantal får inte bara handla om hur man får dit unga, utan mer om hur man förmedlar en bra värdegrund och ger förutsättningar för en positiv kunskapsbildning. Nästa år när vi genomför enkäten är förhoppningsvis fler skolor och fler elever med, och förhoppningsvis visar både skolor och fritidsgårdar på ett bättre resultat än i år. En önskan är också att skola och fritid tillsammans arbetar för en mer jämställd vardag för unga i Karlstad.