Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan"

Transkript

1 Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan

2 SMÅ BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND Autismpektrumtillstånd (AST) är ett brett spektrum som omfattar allt från grav autism till Aspergers syndrom. Det förekommer dessutom stora individuella skillnader vilket gör att arbetsmetodik måste skräddarsys utifrån den enskilde individen. Autism innebär svårigheter i socialt samspel, kommunikation och perception. Det förekommer även stereotypt och repetitivt beteende. Autismspektrumtillstånd förekommer ofta tillsammans med andra svårigheter och funktionsnedsättningar såsom: epilepsi, adhd, add, utvecklingsstörning, hörsel- och synnedsättning. Kanske har ni träffat barn som inte verkar lyssna på tillsägelser, ofta hamnar i konflikt med andra barn, inte kan sluta med en aktivitet, äter ensidigt eller får stora svårigheter när något ändras. Detta är vanligt förekommande svårigheter för barn inom spektret. 1 FLICKOR OCH AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND I vissa fall visar sig AST annorlunda hos flickor. Det har även visat sig att det finns stora svårigheter att diagnostisera flickor med AST. Detta innebär att det finns ett stort mörkertal av flickor med AST. Flertalet flickor med AST blir osynliga och kan upplevas som blyga och verkar föredra att ägna sig åt aktiviteter i enskildhet. Det kan vara svårt att avläsa deras sinnesstämning och de kan ibland uppleva stora svårigheter utan att de uppmärksammar sin omgivning. Även om dessa barn inte visar sina svårigheter genom utåtagerande eller störande beteende är deras anpassning till omgivningen mycket resurskrävande och de har lika stort behov av individanpassad pedagogik och arbetsmetodik som andra barn med AST. 2 VILKA SVÅRIGHETER KAN UPPSTÅ I FÖRSKOLAN? Socialt samspel Svårigheter att delta i lek. Kan verka ointresserade av andra barn. Det förekommer stora svårigheter att utveckla leken. Det kan vara svårt att förstå lekar utan tydliga regler och likformighet. Även rollekar och abstrakta lekar kan vara svår att förstå. Ofta tenderar dessutom lekarna till att bli en uppspelning av en filmsekvens som skall utföras identiskt var gång. Det kan förekomma stora svårigheter att samspela på en jämlik nivå dvs med jämnåriga och med ett jämbördigt samspel. Lekar där en leder är lättare då barnet med AST antingen kan ta den ledande rollen eller följa givna instruktioner. Detta gör att vissa barn med AST söker sig antingen till yngre eller äldre barn då rollfördelning i leken blir tydligare. Kommunikation - Tolkar bokstavligt. Svårigheter att läsa kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det förekommer ofta språkförsening i samband med AST. Detta innebär att det kan finnas stora svårigheter att uttrycka sig i tal. Ett barn som saknar tal kan ändå ha stor ordförståelse. Det vill säga förstå flerordsmeningar och instruktioner. Men språksvårigheter kan även innebära stor diskrepans mellan ordförråd och ordförståelse. Det vill säga att ett väldigt verbalt barn inte förstår ordens innebörd trots att det själv använder dem på ett sätt som förefaller korrekt. Ekotal är också vanligt förekommande och innebär att barnet upprepar det som sagt antingen direkt eller fördröjt. 1 Gerland & Aspeflo, 2009, Barn som väcker funderingar, sss Svenny Kopp har beskrivit detta mer utförligt i sin avhandling Girls with social and/or attention impairments

3 Ojämna förmågor Detta gäller mellan olika förmågor, tid och rum. Det som går bra ena dagen kan vara omöjligt nästa. Det vill säga -ett barn som kan vara otroligt verbalt begåvad kan sedan sakna förmåga att ta på sig byxorna efter toalettbesöket. Likaså kan barnet som vanligtvis klarar av att bli lämnad på dagis utan problem behöva både tid och bildstöd för att klara av det dagar då de saknar de resurser som krävs. Likaså kan ett barn som vanligtvis kan knyta skorna själv ibland sakna förmåga när andra stressnivåer är för höga. Detta handlar inte om trots eller ovilja att samarbeta utan om en faktisk oförmåga.3 Perception Över-/underkänslighet i olika sinnessystem (tex syn & hörsel) är vanligt förekommande och en av de mest försvårande omständigheterna med funktionsnedsättningen. 4 Vissa barn har stora svårigheter att sortera och filtrera ljud. Exempelvis fläktens surrande kan påverka hela ljudbilden. Andra barn har svårigheter med ljus. Vanligt här är att de har svårigheter med ljusrör. Vissa barn är under och överkänsliga inom samma sinne. Exempelvis kan ett barn som inte klarar av att bära kläder på grund av känslighet i huden klippa sig i fingret utan att notera smärtan.5 Likaså påverkar perceptionen ofta kosten. Matens konsistens, lukt, utseende och smak kan bli ytterst starka sensoriska upplevelser. Detta leder till att många barn blir ytterst restriktiva i sin kost. Exempelvis åt en flicka bara röd mat och en pojke bara produkter tillverkade av potatis. Motorik- Barn med AST har ofta en försenad eller annorlunda motorisk utveckling. Detta innebär att de kan ligga ngt/ngr år efter i utvecklingen. Detta kan ha flera orsaker. Exempelvis en pojke hade problem med att hans muskelarbete inte skedde automatiserat. Det vill säga att gå blev en medveten handling och krävde mycket energi. Detta gjorde att han inte orkade gå lika långa sträckor eller lika snabbt som sina jämnåriga. Samma pojke hade svårigheter med bordsskicket. Han var dels överkänslig i munnen dels var muskelarbetet i tuggandet inte automatiserat vilket 3 Flertalet författare tar upp den ojämna begåvningsprofilen och hur färdigheter skiljer sig över tid och rum. För att nämna några: Bo Hejlskov, Gunilla Gerland, Matt Winter, Ross Greene och Tony Attwood. 4 Bogdashina diskuterar detta i sin bok Sensory Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome, Även Gerland diskuterar detta i böckerna En riktig människa samt barn som väcker funderingar. 5 En flicka som är tre år klarar inte bära kläder. Hon går ständigt avklädd hemma oberoende temperatur. Att bära kläder är ytterst smärtsamt och tar mycket energi av henne. Samtidigt kan hon klippa sig i fingret utan att märka det. När hon visade sitt blödande finger där även en bit av nagel klippts bort kommenterade hon lugnt att tidningen färgat av sig. På fråga om hon hade ont blev hon väldigt överraskad och undrade varför frågan ställdes. Det blödande såret kopplades inte till någon smärta.

4 gjorde det både svårt och omständligt för honom att avgöra hur mycket mat han kunde ha i munnen och hur den bäst kom ned i magen. Många gånger kom maten upp igen på grund av att kräkreflexen signalerade att det var ett överintag av mat och att hans känslighet i munnen gjorde att han inte stod ut med känslan. Maten hamnade då på bordet eller i handen. Stereotypa beteenden- Detta kan ta sig många uttryck tex hälla sand eller vatten om och om igen. Att dra en bil fram och tillbaka över golvet. Även kroppsrörelser som gungande, hoppande, handflaxande kan förekomma stereotypt. Dessa beteenden kan upplevas som avvikande de kan även i vissa fall orsaka skada på både personen med AST och dess omgivning. Stereotypa beteenden fyller en funktion. De kan verka stressreducerande och fungera som en signal på sensorisk överbelastning.6 Mentalisering- Detta kallas ibland felaktigt empati. Det handlar om förmåga att förstå hur andra tänker och känner. För många med AST är detta väldigt svårt och orsakar många sociala missförstånd. Detta gör att det är svårt att förstå dels att de tankar som finns i huvudet på barnet med AST inte finns hos omgivningen. Exempelvis barnet känner sig hungrigt och tror att du vet om den känslan. Då finns inget behov att förmedla den och det kan skapa mycket frustration att behovet inte tillgodoses. Likaså kan det vara svårt att förstå hur andra reagerar på barnets beteenden. Att riva klosstorn som ett annat barn byggt kan se väldigt roligt ut och då kan det vara svårt att förstå varför barnet som byggt tornet blir ledset eller argt.7 Reagera opassande- Ett vanligt exempel är att barn med AST kan börja skratta när ett annat gråter. Detta handlar inte om skadeglädje utan om affektreducering. Många barn med AST är känsliga för andras affekt och kan ha svårt att skilja på vad som är egen och annan persons affekt. Så om ett barn börjar gråta kan barnet med AST känna all sorg men inte sortera varifrån den kommer. En affektreglering kan vara att börja skratta. Likaså vid tillsägelser. Barnet känner den vuxne personens ilska och kan inte särskilja den från egna känslor. En alternativ lösning kan då vara skrattet. Det handlar inte alls 6 Hejlskov, Problemskapande beteende. 7 Sven-Olof Dahlgren tar upp mentaliseringssvårigheter i sin bok: Varför stannar bussen när jag inte ska gå av. Lika så gör Gerland i sin bok Barn som väcker funderingar.

5 nonchalans utan om att affektnivån är för hög.8 Utåtagerande beteende -en sista utväg. Detta uppkommer då barnet försökt alla andra vägar och saknar andra verktyg att hantera situationen. Arbeta förebyggande och lågaffektivt. HUR KAN FÖRSKOLAN HJÄLPA? Små förändringar kan göra stor skillnad. Börja med att utgå från att barnet gör så gott det kan och för att klara vardagliga situationer måste det lägga ned stora mängder energi. Förtydligande pedagogik -Var konkret i din kommunikation. Visa tydligt med vem, vad, var och när något ska ske. Förtydliga gärna visuellt med bilder och/eller tecken som stöd. Agera social tolk Hjälp barnet i samspel med andra barn. Förtydliga och skapa strukturerade spel/lekar. Visuellt stöd Dag- och veckoschema med tex. bilder. Schema som bryter ned svåra moment till en tydlig bildserie tex påklädning. Visa även med bild vem som ansvarar för barnet. Hjälpmedel för val- I situationer med val erbjud ett fåtal val som symboliseras med bilder eller föremål. Kommunikationsbok/dagbok Det är viktigt att förskola, hem och ev. avlösare/boende kommunicera kring barnet för att skapa förståelse. Med bilder i boken/pärmen kan ni dessutom hjälpa barnet att återberätta och dela sina upplevelser. Små grupper och förutsägbarhet - Minska överbelastning av intryck och oro genom minska antalet barn och var tydlig i vad som ska ske och hur det ska ske. Motorik/perception- Minska belastningen och anpassa miljön. Var lyhörd för vad barnet förmedlar och sök alternativa lösningar. Tex erbjuda hörselkåpor, förståelse för ensidig kost, skapa en miljö med få synintryck. Om ljusrör är väldigt belastande byt lampa eller erbjud miljö med annan belysning. Skapa ljudlugna utrymmen där det finns möjlighet att vila från ljudintryck. Ta med vagn på promenaderna så att barnet med motoriksvårigheter har möjlighet att delta utan att förbruka 8 För att läsa mer om affekt och affektreglering rekommenderas Bo Hejlskovs bok Problemskapande beteende samt Ross Greenes bok Explosiva barn.

6 hela dagens energiresurser bara på att klara av att gå. För barn med svårigheter att äta och erhåller kräkreflexer kan ni erbjuda en skål vid sidan om. Då blir det lättare att hantera överintaget och barnets stressnivå minskar. För vissa barn underlättar det att äta med plastbestik då de inte kan uthärda metallkänslan/ljudet av vanliga bestick. Paus Erbjud möjlighet till strukturerad vila. Fri paus kan vara svårt för många barn med AST. Ta reda på vad barnet finner avkopplande och erbjud det som viloalternativ. Vila kan också vara att erbjuda en sensoriskt lugn miljö. Även stereotypa beteende kan erbjuda viktig vila. Genom upprepande kan barnet samla sig och koppla av. Det är viktigt att tillåta beteendet även om det kan verka udda så länge det inte orsakar skada eller allvarligt försvårar verksamheten. Om barnet inte får möjlighet att avlasta sig genom det stereotypa beteendet finns risken att det måste utveckla andra mer destruktiva strategier för att klara av sin vardag. Undvik tjat - ändra instruktioner och förutsättningar så barnet kan tillgodogöra sig informationen. Ge ställtid Förbered barnet i god tid. Att få tid att processa avslut och förändring är viktigt. Ta ansvar- Om ni hamnar i en situation som inte fungerar eller resulterar i utåtagerande beteende är det viktigt att du som personal och vuxen tar ditt ansvar. Det är ditt ansvar att reflektera över vad som gjorde att situationen inte fungerade och reflektera över hur du kan utveckla strategier för att ge barnet med AST rätt stöd för att lyckas i kommande situationer. Ibland kan det vara svårt som pedagog att anpassa förhållningssätt och verksamhet i förskolan. Betänk då att barnet med AST anpassar sig varje dag, i varje situation och till varje individ trots att funktionsnedsättningen innebär specifika svårigheter med anpassning. Vill du veta mer kontakta oss: Hemsida: Epost: Källor: Attwood Tony, Den kompletta guiden till Aspergers syndrom, Attwood Tony & Grandin Temple mfl Asperger s and girls Beyer Gammeltoft Autism och lek. Bogdashina Olga Sensory - Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome Dahlgren SvenOlof Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Att förstå autism, damp adhd, Gerland Gunilla, Ulrika Aspeflo Barn som väcker funderingar, Gerland, En riktig människa, Gillberg Christopher Autism, Greene Ross W Explosiva barn, Hejlskov Bo - Problemskapande beteende, Kopp Svenny - Girls with social and/or attention impairments Winter Matt Aspergers Syndrom vad lärare behöver veta

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? -Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Människor som kan uppföra sig gör det. 7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF. Dagens schema. Pusselbitens Utbildningscenter

Människor som kan uppföra sig gör det. 7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF. Dagens schema. Pusselbitens Utbildningscenter 7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF Pusselbitens Utbildningscenter 3 maj 2017 kl 18.00-21.00 Blocket, Skånes universitetssjukhus, Lund föreläsare Lotta Lagerholm Dagens schema 18.00-18.40

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%

Läs mer

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Barn som utmanar. Camilla Björknert Barn som utmanar Mentalisering Förmågan att förstå hur andra tänker och känner Förmågan att förstå hur ens egna handlingar påverkar oss själv och omgivningen Central Koherens Svårt för att se sammanhang

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Delkurs 1: Den teoretiska förståelsen av autism, pedagogiskt arbetssätt och kommunikation. 15 högskolepoäng

Delkurs 1: Den teoretiska förståelsen av autism, pedagogiskt arbetssätt och kommunikation. 15 högskolepoäng 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Autismspektrum I, 30 högskolepoäng Autistic Spectrum, Basic Course, 30 Credits

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Stockholm oktober 2015 Varje elev är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget förtroende

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Detta kompendium innehåller en kort beskrivning om vad som menas med olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Dagens schema. 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Dagens schema. 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på Dagens schema 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på 19.15-19.45 Fika 19.45 20.40 Sinnen och vad menas med avvikelser? (prova på) Aktivitets/vakenhetsnivå arousal 20.40 21.00 Sammanfatta

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

Att uttrycka sig begripligt

Att uttrycka sig begripligt Att uttrycka sig begripligt Jill Rogheden De flesta personer inom autismspektrat har svårigheter med kommunikation på ett eller annat sätt. Det kan vara lätt att missa detta eftersom många är väldigt verbala

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Barn som väcker funderingar i förskolan

Barn som väcker funderingar i förskolan Föreläsningar 21 februari,kl.13.00 17.00 Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin

Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin Linda Karlsson Autism kännetecknas av en nedsättning inom följande viktiga utvecklingsområden: ömsesidig social interaktion,

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAA405 Dnr 54/2004-511 Beslutsdatum 2004-03-25. Autismspektrum. Kursens benämning. Autistic disorder.

Kursplan. Kurskod SAA405 Dnr 54/2004-511 Beslutsdatum 2004-03-25. Autismspektrum. Kursens benämning. Autistic disorder. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAA405 Dnr 54/2004-511 Beslutsdatum 2004-03-25 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Autismspektrum Autistic disorder Socialt arbete

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund Livet med en autistisk hjärna Jill Söderlund Innehåll Vem är Jill? Idag Min skoltid Diagnos innebär mobbbing Frågor! Förstå våra förutsättningar Perception Theory of Mind Förstå andra Central Koherens

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13 VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA Grovplanering Anemonen Vt-13 Avdelningen: Förskolan Regnbågen ligger i Vårby Haga på Mastvägen 4. Regnbågen består av sex avdelningar. Avdelningen Anemonen har 16 barn

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa Gruppregler o Stäng av/tysta ner mobiltelefoner. Det är inte okey att skicka eller titta på sms under grupptillfället. o Respektera att vi alla kan ha olika

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet

Läs mer

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet. Vad ar Asperger/AST? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer