Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan
|
|
- Henrik Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan
2 SMÅ BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND Autismpektrumtillstånd (AST) är ett brett spektrum som omfattar allt från grav autism till Aspergers syndrom. Det förekommer dessutom stora individuella skillnader vilket gör att arbetsmetodik måste skräddarsys utifrån den enskilde individen. Autism innebär svårigheter i socialt samspel, kommunikation och perception. Det förekommer även stereotypt och repetitivt beteende. Autismspektrumtillstånd förekommer ofta tillsammans med andra svårigheter och funktionsnedsättningar såsom: epilepsi, adhd, add, utvecklingsstörning, hörsel- och synnedsättning. Kanske har ni träffat barn som inte verkar lyssna på tillsägelser, ofta hamnar i konflikt med andra barn, inte kan sluta med en aktivitet, äter ensidigt eller får stora svårigheter när något ändras. Detta är vanligt förekommande svårigheter för barn inom spektret. 1 FLICKOR OCH AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND I vissa fall visar sig AST annorlunda hos flickor. Det har även visat sig att det finns stora svårigheter att diagnostisera flickor med AST. Detta innebär att det finns ett stort mörkertal av flickor med AST. Flertalet flickor med AST blir osynliga och kan upplevas som blyga och verkar föredra att ägna sig åt aktiviteter i enskildhet. Det kan vara svårt att avläsa deras sinnesstämning och de kan ibland uppleva stora svårigheter utan att de uppmärksammar sin omgivning. Även om dessa barn inte visar sina svårigheter genom utåtagerande eller störande beteende är deras anpassning till omgivningen mycket resurskrävande och de har lika stort behov av individanpassad pedagogik och arbetsmetodik som andra barn med AST. 2 VILKA SVÅRIGHETER KAN UPPSTÅ I FÖRSKOLAN? Socialt samspel Svårigheter att delta i lek. Kan verka ointresserade av andra barn. Det förekommer stora svårigheter att utveckla leken. Det kan vara svårt att förstå lekar utan tydliga regler och likformighet. Även rollekar och abstrakta lekar kan vara svår att förstå. Ofta tenderar dessutom lekarna till att bli en uppspelning av en filmsekvens som skall utföras identiskt var gång. Det kan förekomma stora svårigheter att samspela på en jämlik nivå dvs med jämnåriga och med ett jämbördigt samspel. Lekar där en leder är lättare då barnet med AST antingen kan ta den ledande rollen eller följa givna instruktioner. Detta gör att vissa barn med AST söker sig antingen till yngre eller äldre barn då rollfördelning i leken blir tydligare. Kommunikation - Tolkar bokstavligt. Svårigheter att läsa kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det förekommer ofta språkförsening i samband med AST. Detta innebär att det kan finnas stora svårigheter att uttrycka sig i tal. Ett barn som saknar tal kan ändå ha stor ordförståelse. Det vill säga förstå flerordsmeningar och instruktioner. Men språksvårigheter kan även innebära stor diskrepans mellan ordförråd och ordförståelse. Det vill säga att ett väldigt verbalt barn inte förstår ordens innebörd trots att det själv använder dem på ett sätt som förefaller korrekt. Ekotal är också vanligt förekommande och innebär att barnet upprepar det som sagt antingen direkt eller fördröjt. 1 Gerland & Aspeflo, 2009, Barn som väcker funderingar, sss Svenny Kopp har beskrivit detta mer utförligt i sin avhandling Girls with social and/or attention impairments
3 Ojämna förmågor Detta gäller mellan olika förmågor, tid och rum. Det som går bra ena dagen kan vara omöjligt nästa. Det vill säga -ett barn som kan vara otroligt verbalt begåvad kan sedan sakna förmåga att ta på sig byxorna efter toalettbesöket. Likaså kan barnet som vanligtvis klarar av att bli lämnad på dagis utan problem behöva både tid och bildstöd för att klara av det dagar då de saknar de resurser som krävs. Likaså kan ett barn som vanligtvis kan knyta skorna själv ibland sakna förmåga när andra stressnivåer är för höga. Detta handlar inte om trots eller ovilja att samarbeta utan om en faktisk oförmåga.3 Perception Över-/underkänslighet i olika sinnessystem (tex syn & hörsel) är vanligt förekommande och en av de mest försvårande omständigheterna med funktionsnedsättningen. 4 Vissa barn har stora svårigheter att sortera och filtrera ljud. Exempelvis fläktens surrande kan påverka hela ljudbilden. Andra barn har svårigheter med ljus. Vanligt här är att de har svårigheter med ljusrör. Vissa barn är under och överkänsliga inom samma sinne. Exempelvis kan ett barn som inte klarar av att bära kläder på grund av känslighet i huden klippa sig i fingret utan att notera smärtan.5 Likaså påverkar perceptionen ofta kosten. Matens konsistens, lukt, utseende och smak kan bli ytterst starka sensoriska upplevelser. Detta leder till att många barn blir ytterst restriktiva i sin kost. Exempelvis åt en flicka bara röd mat och en pojke bara produkter tillverkade av potatis. Motorik- Barn med AST har ofta en försenad eller annorlunda motorisk utveckling. Detta innebär att de kan ligga ngt/ngr år efter i utvecklingen. Detta kan ha flera orsaker. Exempelvis en pojke hade problem med att hans muskelarbete inte skedde automatiserat. Det vill säga att gå blev en medveten handling och krävde mycket energi. Detta gjorde att han inte orkade gå lika långa sträckor eller lika snabbt som sina jämnåriga. Samma pojke hade svårigheter med bordsskicket. Han var dels överkänslig i munnen dels var muskelarbetet i tuggandet inte automatiserat vilket 3 Flertalet författare tar upp den ojämna begåvningsprofilen och hur färdigheter skiljer sig över tid och rum. För att nämna några: Bo Hejlskov, Gunilla Gerland, Matt Winter, Ross Greene och Tony Attwood. 4 Bogdashina diskuterar detta i sin bok Sensory Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome, Även Gerland diskuterar detta i böckerna En riktig människa samt barn som väcker funderingar. 5 En flicka som är tre år klarar inte bära kläder. Hon går ständigt avklädd hemma oberoende temperatur. Att bära kläder är ytterst smärtsamt och tar mycket energi av henne. Samtidigt kan hon klippa sig i fingret utan att märka det. När hon visade sitt blödande finger där även en bit av nagel klippts bort kommenterade hon lugnt att tidningen färgat av sig. På fråga om hon hade ont blev hon väldigt överraskad och undrade varför frågan ställdes. Det blödande såret kopplades inte till någon smärta.
4 gjorde det både svårt och omständligt för honom att avgöra hur mycket mat han kunde ha i munnen och hur den bäst kom ned i magen. Många gånger kom maten upp igen på grund av att kräkreflexen signalerade att det var ett överintag av mat och att hans känslighet i munnen gjorde att han inte stod ut med känslan. Maten hamnade då på bordet eller i handen. Stereotypa beteenden- Detta kan ta sig många uttryck tex hälla sand eller vatten om och om igen. Att dra en bil fram och tillbaka över golvet. Även kroppsrörelser som gungande, hoppande, handflaxande kan förekomma stereotypt. Dessa beteenden kan upplevas som avvikande de kan även i vissa fall orsaka skada på både personen med AST och dess omgivning. Stereotypa beteenden fyller en funktion. De kan verka stressreducerande och fungera som en signal på sensorisk överbelastning.6 Mentalisering- Detta kallas ibland felaktigt empati. Det handlar om förmåga att förstå hur andra tänker och känner. För många med AST är detta väldigt svårt och orsakar många sociala missförstånd. Detta gör att det är svårt att förstå dels att de tankar som finns i huvudet på barnet med AST inte finns hos omgivningen. Exempelvis barnet känner sig hungrigt och tror att du vet om den känslan. Då finns inget behov att förmedla den och det kan skapa mycket frustration att behovet inte tillgodoses. Likaså kan det vara svårt att förstå hur andra reagerar på barnets beteenden. Att riva klosstorn som ett annat barn byggt kan se väldigt roligt ut och då kan det vara svårt att förstå varför barnet som byggt tornet blir ledset eller argt.7 Reagera opassande- Ett vanligt exempel är att barn med AST kan börja skratta när ett annat gråter. Detta handlar inte om skadeglädje utan om affektreducering. Många barn med AST är känsliga för andras affekt och kan ha svårt att skilja på vad som är egen och annan persons affekt. Så om ett barn börjar gråta kan barnet med AST känna all sorg men inte sortera varifrån den kommer. En affektreglering kan vara att börja skratta. Likaså vid tillsägelser. Barnet känner den vuxne personens ilska och kan inte särskilja den från egna känslor. En alternativ lösning kan då vara skrattet. Det handlar inte alls 6 Hejlskov, Problemskapande beteende. 7 Sven-Olof Dahlgren tar upp mentaliseringssvårigheter i sin bok: Varför stannar bussen när jag inte ska gå av. Lika så gör Gerland i sin bok Barn som väcker funderingar.
5 nonchalans utan om att affektnivån är för hög.8 Utåtagerande beteende -en sista utväg. Detta uppkommer då barnet försökt alla andra vägar och saknar andra verktyg att hantera situationen. Arbeta förebyggande och lågaffektivt. HUR KAN FÖRSKOLAN HJÄLPA? Små förändringar kan göra stor skillnad. Börja med att utgå från att barnet gör så gott det kan och för att klara vardagliga situationer måste det lägga ned stora mängder energi. Förtydligande pedagogik -Var konkret i din kommunikation. Visa tydligt med vem, vad, var och när något ska ske. Förtydliga gärna visuellt med bilder och/eller tecken som stöd. Agera social tolk Hjälp barnet i samspel med andra barn. Förtydliga och skapa strukturerade spel/lekar. Visuellt stöd Dag- och veckoschema med tex. bilder. Schema som bryter ned svåra moment till en tydlig bildserie tex påklädning. Visa även med bild vem som ansvarar för barnet. Hjälpmedel för val- I situationer med val erbjud ett fåtal val som symboliseras med bilder eller föremål. Kommunikationsbok/dagbok Det är viktigt att förskola, hem och ev. avlösare/boende kommunicera kring barnet för att skapa förståelse. Med bilder i boken/pärmen kan ni dessutom hjälpa barnet att återberätta och dela sina upplevelser. Små grupper och förutsägbarhet - Minska överbelastning av intryck och oro genom minska antalet barn och var tydlig i vad som ska ske och hur det ska ske. Motorik/perception- Minska belastningen och anpassa miljön. Var lyhörd för vad barnet förmedlar och sök alternativa lösningar. Tex erbjuda hörselkåpor, förståelse för ensidig kost, skapa en miljö med få synintryck. Om ljusrör är väldigt belastande byt lampa eller erbjud miljö med annan belysning. Skapa ljudlugna utrymmen där det finns möjlighet att vila från ljudintryck. Ta med vagn på promenaderna så att barnet med motoriksvårigheter har möjlighet att delta utan att förbruka 8 För att läsa mer om affekt och affektreglering rekommenderas Bo Hejlskovs bok Problemskapande beteende samt Ross Greenes bok Explosiva barn.
6 hela dagens energiresurser bara på att klara av att gå. För barn med svårigheter att äta och erhåller kräkreflexer kan ni erbjuda en skål vid sidan om. Då blir det lättare att hantera överintaget och barnets stressnivå minskar. För vissa barn underlättar det att äta med plastbestik då de inte kan uthärda metallkänslan/ljudet av vanliga bestick. Paus Erbjud möjlighet till strukturerad vila. Fri paus kan vara svårt för många barn med AST. Ta reda på vad barnet finner avkopplande och erbjud det som viloalternativ. Vila kan också vara att erbjuda en sensoriskt lugn miljö. Även stereotypa beteende kan erbjuda viktig vila. Genom upprepande kan barnet samla sig och koppla av. Det är viktigt att tillåta beteendet även om det kan verka udda så länge det inte orsakar skada eller allvarligt försvårar verksamheten. Om barnet inte får möjlighet att avlasta sig genom det stereotypa beteendet finns risken att det måste utveckla andra mer destruktiva strategier för att klara av sin vardag. Undvik tjat - ändra instruktioner och förutsättningar så barnet kan tillgodogöra sig informationen. Ge ställtid Förbered barnet i god tid. Att få tid att processa avslut och förändring är viktigt. Ta ansvar- Om ni hamnar i en situation som inte fungerar eller resulterar i utåtagerande beteende är det viktigt att du som personal och vuxen tar ditt ansvar. Det är ditt ansvar att reflektera över vad som gjorde att situationen inte fungerade och reflektera över hur du kan utveckla strategier för att ge barnet med AST rätt stöd för att lyckas i kommande situationer. Ibland kan det vara svårt som pedagog att anpassa förhållningssätt och verksamhet i förskolan. Betänk då att barnet med AST anpassar sig varje dag, i varje situation och till varje individ trots att funktionsnedsättningen innebär specifika svårigheter med anpassning. Vill du veta mer kontakta oss: Hemsida: Epost: autism.skane@yahoo.se Källor: Attwood Tony, Den kompletta guiden till Aspergers syndrom, Attwood Tony & Grandin Temple mfl Asperger s and girls Beyer Gammeltoft Autism och lek. Bogdashina Olga Sensory - Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome Dahlgren SvenOlof Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Att förstå autism, damp adhd, Gerland Gunilla, Ulrika Aspeflo Barn som väcker funderingar, Gerland, En riktig människa, Gillberg Christopher Autism, Greene Ross W Explosiva barn, Hejlskov Bo - Problemskapande beteende, Kopp Svenny - Girls with social and/or attention impairments Winter Matt Aspergers Syndrom vad lärare behöver veta
Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merAutismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merSynnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs mer-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?
-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merSTÖD VID MÖTEN. Om det här materialet
STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merJag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 30 nov 2018 Operation Hallands sjukhus Halmstad Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs merUppdragsföreläsningar
Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det
Autism Bemötande och Kommunikation 26 februari 2019 Anestesi, Trelleborgs lasarett Människor som kan uppföra sig gör det Bo Hejlskov hämtat från Ross Greene Vad säger diagnosen? Kommunikation och samspel
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00 Hej och välkomna Vad är NPF? Adhd och Autism Energireglering Sinnesintryck 19.00 Paus 19.20 Att möta
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson 2019-09-11 ADHD Tre olika varianter: 1. Huvudsakligen Uppmärksamhet/koncentration 2. Huvudsakligen Impulskontroll/hyperaktivitet 3. Vanligast är en kombination
Läs merAutism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merBarn i behov av särskilt stöd i förskolan
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Fri resurs för pedagoger
Läs merVuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Läs merFörhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan
Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merFörutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Läs merUtvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Läs merAspergers syndrom. Vad är det?
Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga
Läs merLek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Läs merpedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening
Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor
Läs merASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi
ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)
Läs merRAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale
RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merProblemskapande beteende
Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För
Läs merATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.
ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merAutismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell
Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merLite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården
Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också
Läs merMänniskor som kan uppföra sig gör det. 7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF. Dagens schema. Pusselbitens Utbildningscenter
7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF Pusselbitens Utbildningscenter 3 maj 2017 kl 18.00-21.00 Blocket, Skånes universitetssjukhus, Lund föreläsare Lotta Lagerholm Dagens schema 18.00-18.40
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merBarn som utmanar. Camilla Björknert
Barn som utmanar Mentalisering Förmågan att förstå hur andra tänker och känner Förmågan att förstå hur ens egna handlingar påverkar oss själv och omgivningen Central Koherens Svårt för att se sammanhang
Läs merSamspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning
Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merPersoner med autism lider ofta av stress
Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med
Läs merExplosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
Läs merBarn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Innehåll NPF: vad är det? ADHD Autism/Asperger Språkstörning Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Fika Inkludering Vad
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merUtmaningar i fo rskolan
Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merTrakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Läs merBarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk
Läs merAtt göra likaplanen levande i verksamheten
Att göra likaplanen levande i verksamheten Värdegrundsfrågor och ett medvetet förhållningssätt kring likabehandling är ett ständigt pågående arbete på Korvetten. Vi vill försöka ge en bild av hur vi arbetar
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merFostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Läs merPedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT Sida: 1(13) Ver.nr: 1.0 Dnr: Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information till
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merDelkurs 1: Den teoretiska förståelsen av autism, pedagogiskt arbetssätt och kommunikation. 15 högskolepoäng
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Autismspektrum I, 30 högskolepoäng Autistic Spectrum, Basic Course, 30 Credits
Läs merAtt NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola
Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merPedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT 1 (13) Godkänt 2019-01-02 Giltigt t.o.m Versionsnummer 1.0 Diarienummer utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information
Läs merBarn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan
Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet
Läs merDagens schema. 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på
Dagens schema 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på 19.15-19.45 Fika 19.45 20.40 Sinnen och vad menas med avvikelser? (prova på) Aktivitets/vakenhetsnivå arousal 20.40 21.00 Sammanfatta
Läs merADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00Hej och välkomna Att få vardagen att fungera Vuxen, barn eller tonåring med NPF Att få skolan att fungera
Läs merBarn som tänker annorlunda
Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merLäropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merLisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
Läs merAtt uttrycka sig begripligt
Att uttrycka sig begripligt Jill Rogheden De flesta personer inom autismspektrat har svårigheter med kommunikation på ett eller annat sätt. Det kan vara lätt att missa detta eftersom många är väldigt verbala
Läs merBarn som väcker funderingar i förskolan
Föreläsningar 21 februari,kl.13.00 17.00 Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Stockholm oktober 2015 Varje elev är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget förtroende
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merElva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat
Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Detta kompendium innehåller en kort beskrivning om vad som menas med olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur
Läs merFrån teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin
Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin Linda Karlsson Autism kännetecknas av en nedsättning inom följande viktiga utvecklingsområden: ömsesidig social interaktion,
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merTallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merHur det är att leva med NPF
Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs mer