LEGALITET Det ska finna lagrum för det vi gör. Det kan vara lagar, förordningar, domar, lagens förarbeten, föreskrifter, kommunala riktlinjer.

Transkript

1

2 RÄTTSSÄKERHET 1. LEGALITET 2. OBJEKTIVITET 3. OFFENTLIGHET 4. BESLUT INOM RIMLIG TID 5. ÖVERKLAGBART Bild nr 1 LEGALITET Det ska finna lagrum för det vi gör. Det kan vara lagar, förordningar, domar, lagens förarbeten, föreskrifter, kommunala riktlinjer. Regeringsformen: 1 kap Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. OBJEKTIVITET Alla lika inför lagen. Regeringsformen: 1 kap Statsskickets grunder 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. OFFENTLIGHET Ska gälla både allmän information som gör att beslut ska vara förutsägbara och information i det enskilda fallet, så att personer som får ett beslut ska veta vad beslutet grundar sig på. Tryckfrihetsförordningen: 2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet 1 Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. 2 (58)

3 Socialtjänstlagen: 11 kap Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Förvaltningslagen: Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434). 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Offentlighets- och sekretesslag (OSL) 10 kap Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag av sekretess Samtycke 1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Partsinsyn 3 Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 3 (58)

4 BESLUT INOM RIMLIG TID Förvaltningslagen: Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Socialtjänstlagen: 11 kap. Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. JO-utlåtande (som jag tyvärr inte hittat idag) om att en veckas väntetid är OK, likaså en vecka från det en överklagan kommit in till dess den skickas vidare till förvaltningsrätt ÖVERKLAGBART Socialtjänstlagen: 16 kap. Övriga bestämmelser 3 /Träder i kraft I: / Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om- ansökan enligt 2 kap. 3, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. Kommunallagen: 10 kap. Laglighetsprövning 1 /Träder i kraft I: / Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Grunder för laglighetsprövningen 4 (58)

5 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. 5 (58)

6 Bild 2 EU-MEDBORGARES RÄTT TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD I SVERIGE Behandlas på på samma sä sätt som infö infödda. Det vill sä säga att personer har rä rätt till bistå bistånd om de gö gör så så gott de kan, det inte gå går att lö lösa på på annat sä sätt och de har inte en skä skälig levnadsnivå levnadsnivå om de inte få får hjä hjälp Bild nr 2 EES-MEDBORGARE I utlänningslagen/-förordningen (kap 3a) behandlas EES- medborgare, det vill säga EU-medborgare plus personer från Norge, Island och Liechtenstein. Rörlighetsdirektivet EG 2004/38, Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet 6 (58)

7 Bild 3 EES-MEDBORGARE UPPEHÅLLSRÄTT Fyra olika kategorier: arbetstagare eller egna fö företagare arbetssö arbetssökande studerande de som har tillrä tillräckliga tillgå tillgångar + familjemedlemmar Ska registrera sig på på Migrationsverket DOCK EJ DE ARBETSSÖ ARBETSSÖKANDE! Bild nr 3 Utlänningslagen kap 3:a Uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket. En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EESmedborgare som är arbetssökande. 7 (58)

8 Bild 4 EES-MEDBORGARE BRA ATT KOMMA IHÅG Bistå Bistånd en må månad är inte evigt bistå bistånd Barnperspektiv Grundtanken med den fria rö rörligheten är att underlä underlätta fö för oss att fritt rö röra oss i och mellan medlemslä medlemsländerna, utan att vi ska bli diskriminerade fö för att vi kommer frå från ett annat medlemsland! Bild nr 4 Bistånd beviljas månad för månad. Viktigt att tala om för sökande hur dennes chans till jobb, det vill säga rätt till bistånd, bedöms. Exempelvis: Det kanske är möjligt för dig att få jobb här, men har du inte fått klart med något arbete inom den närmaste månaden (närmaste månaderna?) så är det inte troligt att du kommer att få ett jobb här och du kommer då inte att få mer bistånd till uppehälle här. Viktigt att ta hänsyn till barnperspektivet vid bedömning av rätt till bistånd. Uppehållsrätt innebär inte alltid rätt till försörjningsstöd, däremot likabehandling, enligt ovan. De som saknar uppehållsrätt och uppehållstillstånd torde inte vara berättigad till bistånd till uppehälle. Däremot kan det vara ett akut nödläge och sökande behöver hjälp med hemresa. Socialstyrelsen har gett ut boken EG-rätten och socialtjänsten en vägledning. Den finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer. 8 (58)

9 Bild 5 EES-MEDBORGARE SEKRETESS Inte sekretess nä när exempelvis polis frå frågar efter uppgifter när det gä gäller frå fråga om uppehå uppehållstillstå llstillstånd eller utvisning Anmä Anmälningsskyldighet i vissa fall Troligtvis inte EESEES-medborgare Bild nr 5 Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. Utlänningslagen kap 17 1 Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET I VISSA FALL I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan 308. TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är 9 (58)

10 bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd. Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, 2. arbetsförmedlingskontor 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen,. Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd. Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. 10 (58)

11 Bild 6 EES-MEDBORGARE VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Praktik med aktivitetsstö aktivitetsstöd anså ansågs styrka verklig möjlighet att få få anstä anställning llning Bild nr 6 Sex månaders praktik med aktivitetsstöd grund för uppehållsrätt, oktober 2009 Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att en tysk kvinna hade uppehållsrätt som arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning. Det överklagade beslutet gällde bistånd för juni Hon var folkbokförd i Sverige sedan 1 december 2008 och hon hade fått sex månaders praktik med rätt till aktivitetsstöd med start 6 juli Nämnden gav avslag med motiveringen att hon inte hade verklig möjlighet att få arbete och därför saknade uppehållsrätt. Så tyckte alltså inte läns- och kammarrätten utan målet återvisades till nämnden för ny prövning. I Tyskland hade kvinna till följd av psykiska besvär erhållit pengar till sin försörjning från Tyska myndigheter. Denna rätt upphörde i och med att hon flyttade till Sverige. Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr Min kommentar: Det framkommer inte av domen om Behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom att hon flyttar tillbaka till Tyskland, varit ett godtagbart avslagsbeslut. Socialstyrelsen hänvisar på sidan 108 i sin handbok om Ekonomiskt bistånd till två regeringsrättsdomar och säger att den som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder av något slag anses stå till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av socialtjänstlagen. Beviljas de som har en verklig möjlighet till anställning arbetsmarknadsåtgärd, eller är det de som inte har denna möjlighet som erbjuds en åtgärd för att få en verklig möjlighet till anställning. 11 (58)

12 Bild 7 EES-MEDBORGARE VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Arbetslö Arbetslös mer än sex må månader, ändrad status Bild nr 7 Varit arbetslös mer än sex månader, september 2009 En 43-årig tysk medborgare hade rätt till bistånd till uppehälle, hyra och el för februari 2009 eftersom rätten, till skillnad mot kommunens arbetsmarknadsenhet, ansåg att han hade en verklig möjlighet att få anställning i landet. Mannen hade kommit till Sverige 1 juni 2008 var utbildad skeppsbyggare med arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, hade skrivit in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag, sökt flera arbeten, anmält sig till SFI, eget boende, var folkbokförd i Sverige och det fanns inte skäl att tvivla på hans uppgifter att han har brutit banden med Tyskland och att han har för avsikt att stanna i Sverige. Länsrätten skriver att Han har därmed uppehållit sig i Sverige under längre tid än sex månader. Han kan dock ha uppehållsrätt som arbetstagare om han uppfyller kriterierna som arbetssökande, dvs om han verkligen söker arbete och om det finns en verklig möjlighet att få en anställning. De anger inget lagrum för detta. Kammarrätten i Göteborg 23 september 2009, mål nr Min kommentar: Det verkar lite konstigt. En person som haft arbete har under vissa omständigheter kvar sin status som arbetstagare i sex månader även om han blir arbetslös. Men att de som har uppehållsrätt som arbetssökande enligt Utlänningslagen kap 3 a, 3 punkt 2 (se ovan) skulle få status som arbetstagare efter sex månader verkar lite besynnerligt. Deras status har betydelse så till vida att arbetstagare ska registrera sig på Migrationsverket, vilket inte är fallet för de som har uppehållsrätt som arbetssökande, Utlänningslagen 3 a kap 10 (se ovan). Socialtjänsten kan alltså kräva att arbetstagare, men inte arbetssökande, registrerar sig på Migrationsverket. Utlänningsförordningen kap 3 a 1 En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund 12 (58)

13 av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan arbetstagare eller egen företagare som avses i första stycket som inleder en yrkesutbildning behåller sin uppehållsrätt. Om personen inte är ofrivilligt arbetslös ska han eller hon anses som arbetstagare eller egen företagare endast om yrkesutbildningen har samband med den tidigare sysselsättningen. Förordning (2007:929). 13 (58)

14 Bild 8 EES-MEDBORGARE VERKLIG MÖJLIGHET FÅ ANSTÄLLNING Vistats fyra må månader, fortfarande verklig chans till anstä anställning Bild nr 8 Vistats fyra månader, chans att få arbete, september 2007 Det var fel av nämnden att avslå ansökan om försörjningsstöd med motivering att den sökande inte hade uppehållsrätt. Mannen kom till Sverige i november 2006 och fick avslag på ansökan för mars Arbetssökande EES-medborgare har, enligt utlänningslagen kapitel 3 a, 3 punkt 2, uppehållsrätt om de har en verklig möjlighet att få en anställning. I detta fall ansåg både länsrätt och kammarrätt att den sökande uppfyllde kraven för att ha uppehållsrätt och det var fel av nämnden att avslå ansökan med den motiveringen. Rätten upphävde beslutet och återförvisade ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Denna dom säger alltså inget om den sökande (som läste på SFI, hade en teknisk utbildning och haft arbete i Polen) genom att stanna i Sverige gjorde vad han kunde för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande, Kammarrätten i Jönköping 27 september 2007, mål nr (58)

15 Bild 9 EES-MEDBORGARE FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND Familjemedlemmar har också också uppehå uppehållsrä llsrätt, även om de kommer frå från tredjeland och inte kan fö försö rsörja sig Bild nr 9 Familjemedlem från tredjeland har uppehållsrätt, juli 2008 En ansökan från en tredjelandsmedborgare som har uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgare, kan inte avslås med motivering att sökanden inte har uppehållstillstånd. Nämnden hade beviljat EES-medborgaren bistånd, men avslagit ansökan från makan och barnen med motivering att de som hade uppehållskort inte hade rätt till försörjningsstöd utan skulle kunna försörja sig på annat sätt. Kammarrätten instämde i länsrättens dom att upphäva beslutet och återförvisa ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, Kammarrätten i Stockholm 2 juli 2008, mål nr (58)

16 Bild 10 EES-MEDBORGARE TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehå uppehållsrä llsrätt? 2. Genomtä Genomtänkt plan? 3. Hur stor chans få få jobb/egenfö jobb/egenförsö rsörjning? 4. Hur stor chans få få jobb/egenfö jobb/egenförsö rsörjning i hemlandet? Bild nr Har personen uppehållsrätt? Kolla legitimation och med Migrationsverket. Tänk på sekretess (samtycke krävs). Arbetssökande registrerar sig inte på Migrationsverket. 2. Har den en genomtänkt plan hur den ska klara sin försörjning? Ska gå på SFI, lära sig svenska och sedan söka arbete. Kammarrätterna i Stockholm (3 oktober 2008, mål nr ) och Göteborg (28 december 2009, mål nr ) ansåg att sökande, som nyss kommit till Sverige, inte hade tillräcklig planering för att vara berättigad till bistånd. Detta gällde nyanlända tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i Sverige. 3. Hur stor chans att få jobb? Specialkunskaper? Kontakter? Språkkunskaper? Kolla med arbetsförmedlingen vilka jobba som finns. 4. Har personen större möjlighet att få jobb i sitt hemland? Länsrätten i Värmland tyckte inte att detta ingick i vår bedömning. Kammarrätten ännu inte avgjort om detta faller under likabehandlingsprincipen. 16 (58)

17 Bild 11 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE Bakgrund Mångå ngårigt missbruk Håller inte med Erbjuden insatser Avslag Bild nr årig man från Östersund sökte ekonomiskt bistånd för september och oktober Mångårigt missbruk NN har ett mångårigt alkoholmissbruk och har erhållit socialbidrag till sin försörjning sedan 1992 (13 år). Nämnden skriver angående hyran att NN:s lägenhet har blivit ett tillhåll för Östersunds kända missbrukare vilket bidragit till att hans missbruk, som redan är aktivt, har förvärrats och detta bedöms inte som skälig levnadsnivå. Har ett mångårigt alkoholmissbruk och på grund av detta inte kunnat stå till arbetsmarknad och även blivit utskriven ur behandlingsprogram, avslutat kontaktpersonkontakt eftersom han ofta hade ringt och avbokat planerade träffar, skulle lämnat alkoholutandningsprov, men uteblivit från flera provtagningar. Håller inte med NN yrkar att han har rätt till bistånd för hyra för september och oktober samt för avgift för medlemskap i fackförbund för september. Han skriver att nämnden har använt biståndet som en form av utpressning för att tvinga fram ett nyktrare leverne hos honom. Han förnekar att lägenheten varit ett tillhåll och att missbruket är av den omfattning som socialnämnden påstår. Han skriver vidare att Ett bifall till socialnämndens talan innebär i förlängningen att nämnden efter eget skön kan bestämma när en missbrukare ska beviljas bistånd och tvinga missbrukare till insatser utan att förutsättningarna för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är för handen. NN anför att han varit öppen för olika behandlingsinsatser, att han själv inte vill missbruka, att han tycker att resonemanget att neka bidrag för att inte medverka till missbruk inte är rimligt och att det finns andra sätt att reagera på att en behandlingsplanering inte följs. Erbjuden insatser 17 (58)

18 Av handlingarna i målet framgår att mannen inte följt det behandlingsprogram som han tillsammans med socialnämnden kommit överens om rörande hans alkoholmissbruk. Det uppgavs att han inte kommit till möten som varit utsatta för kontroll av att han avhållit sig från alkoholmissbruk. NN har blivit erbjuden att flytta till Boendebasen, som är ett boende i nykter- och drogfri miljö, där han kan få stöd i att komma tillrätta med sitt missbruk. Behovet av boende har således kunnat tillgodoses på annat sätt. Han har dock vid flera överenskomna tillfällen för inflyttning inte dykt upp. Avslag NN står ej till arbetsmarknadens förfogande och är ej heller sjukskriven av läkare. Han medverkar ej till att förändra sin situation genom att ta emot erbjuden hjälp för sitt missbruk, vilket är det som bedöms utgöra hindret för att bli självförsörjande. Han fick avslag för september för att han inte följer uppgjord planering. För oktober beviljades han reducerat normbelopp för livsmedel och hygien med sammanlagt kronor uppdelat vid två betalningstillfällen. Mannen hade enligt nämnden inte fullgjort sin plikt att bidra till sin försörjning vilket förutsätts enligt socialtjänstlagen. 18 (58)

19 Bild 12 EK BISTÅ BISTÅND TILL MISSBRUKARE LÄNSRÄTT Behov finns och kan inte tillgodoses på på annat sä sätt SoL 4 kap 1 Delvis bifall Hyra och fackavgift Bild nr 12 Mannen överklagade till Länsrätten i Jämtlands län och yrkar att han ska beviljas sökt bistånd. Som skäl anför han att han annars mister sin bostad och måste driva runt på stan. Behovet finns och kan inte tillgodoses på annat sätt I domskälen nämns SoL 4 kap 1 har den som inte själv kan rätt till bistånd. Länsrätten: En missbrukande person har samma rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen som övriga personer. Var och en ska dock efter bästa förmåga bidra till sin egen försörjning. I allmänhet innebär detta att man skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är det inte enligt uttalad praxis (se Kammarrätten ) meningen att det som ett absolut krav på missbrukare ska ställas att denne skall följa en viss behandlingsplan för att få rätt till bistånd. inte visat att sökt bistånd avser något annat än det som NN har behov av för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i lagens mening. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 /Trädde i kraft / Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Delvis bifall Socialnämnden har därför enligt länsrättens mening inte haft rätt att avslå eller reducera beloppet i de ansökningar som NN har gjort enbart av den anledningen att han inte följt överenskommen vårdplan. NN:s överklagande ska därför bifallas i den 19 (58)

20 del som avser hyra för september och oktober månad 2005 samt fackavgift för september månad. Länsrätten bifaller överklagan. Min kommentar: Behov av det han sökt, men beviljas bara till hyra för september och oktober och fackavgift september? Tidigare beviljat mat och hygienartiklar i oktober. Å resten? 20 (58)

21 Bild 13 EK BISTÅ BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTT Bistå Bistånd anvä används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort så så gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar socialtjä socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 Bild nr 13 I överklagan till Kammarrätten i Sundsvall skriver nämnden att. En viktig princip i portalparagrafen är den enskildes eget ansvar för sitt liv. Ett krav är att den enskilde efter bästa förmåga ska bidra till sin försörjning. Socialnämnden har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Att bevilja NN:s ansökningar skulle innebära att socialnämnden medverkar och möjliggör hans fortsatta omfattande missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med ovanstående intentioner. I domskälen nämner kammarrätten SoL 4 kap 1 och 3. Bl a att nämnden i ett enskilt fall får beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet, Rätten till bistånd 3 /Trädde i kraft I: / Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). Kammarrätten anser att en bidragssökande som är inne i ett aktivt missbruk inte är berättigad till försörjningsstöd. De nämner att Kammarrätten finner att bistånd i förevarande fall skulle innebära att socialnämnden medverkar till NN:s fortsatta missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med de intentioner som ligger bakom kravet i 5 kap 9 SoL att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde skall få den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Kammarrätten anser därmed och med beaktande av att 21 (58)

22 socialnämnden erbjudit NN annat boende att nämnden haft fog för sina beslut att avslå hans ansökningar om försörjningsstöd Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten socialnämndens beslut. Sol 5 Kapitlet, Särskilda bestämmelser för olika grupper Missbrukare 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. 22 (58)

23 Bild 14 EK BISTÅ BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Bistå Bistånd anvä används uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort så så gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar inte socialtjä socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 Bild nr 14 Bistånd används uppenbarligen till annat De hänvisar till lagens förarbeten (prop 1996/97:124 sidan 170) när de skriver att riksnormen kan, enligt SoL 4 kap 3, beviljas med ett lägre belopp exempelvis till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. Inte gjort så gott den kunnat När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Motverkar inte socialtjänstlagen Regeringsrätten tar upp SoL 5 kap 9 och säger att den uttrycker utgångspunkten för socialtjänstens arbete. Socialtjänstens arbete med missbrukare ska vägledas av principerna om frivillighet och självbestämmande. Om nödvändiga hjälp- och vårdinsatser inte kan komma till stånd med samtycke kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsvård enligt regler om detta i LVM. Den lagen är dock förbehållen de fall när missbruket är så omfattande att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående. SoL 5 kap 9 anger att socialtjänsten genom aktivt uppsökande arbete och motivationsarbete ska försöka få den enskilde 23 (58)

24 missbrukaren att medverka frivilligt i vården i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk (prop 1979/80:1 s. 208 ff. och prop. 1996/97:124 s. 138). Regeringsrätten går alltså emot kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9. Regeringsrätten anser att kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 inte är riktig. Den bestämmelsen syftar till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. 24 (58)

25 Bild 15 EK BISTÅ BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Regeringsrä Regeringsrätten finner på på grund hä härav att socialtjä socialtjänsten inte kan vä vägra en missbrukare fö försö rsörjningsstö rjningsstöd av det skä skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullfö fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsaktligt syfte att rehabilitera honom eller henne frå från missbruket. Regeringsrä Regeringsrätten fann att nä nämnden inte haft fog fö för att avslå avslå ansö ansökan. Bild nr (58)

26 Bild 16 EK BISTÅ BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTTSDOMAR Delta i utredning Vara nykter fö för att gö göra utredning mö möjlig Vara nykter på på arbetspraktik Bild nr 16 Delta i utredning nödvändigt för att visa att man är berättigad till bistånd Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas. --Nämnden ansåg att NN inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. NN hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att NN inte var berättigad till fullt försörjningsstöd. Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte 26 (58)

27 har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan. Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag. Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr Men som Regeringsätten tar upp i tidigare refererade: SoL 4 kap 4 och 5 är inte avsedda att användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem. 27 (58)

28 Bild 17 Ska en ansökan som görs på telefon leda fram till beslut? Ja Viktigt klargö klargöra om det är fö förfrå rfrågan/rå gan/rådgivning eller ansö ansökan. Bild nr 17 Ja. SoL 11 kap 1, inleda utredning genom ansökan eller på annat sätt De som vill söka får söka om vad de vill och rätt att få ett beslut. Är beslutet överklagningsbart har de även rätt att få reda på hur det överklagas. Ska vara möjligt att fråga om råd och regler utan att behöva söka/bli registrerad. Rådgivning är inte ansökan. För att kunna göra en tillförlitlig utredning och rättssäker handläggning kräver vi som regel en underskriven ansökan. Men en skriftlig, underskriven ansökan är inte ett lagstadgat krav. Socialtjänstlagen 11 kapitlet Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. 28 (58)

29 Bild 18 Kan ansö ansökan om fö fördyrad boendekostnad avslå avslås med motivering att sö sökande har flyttat till ett dyrare boende utan att fö först ha rådgjort med socialtjänsten? Nej Kan vara svå svårt att utreda. Sökanden tar en risk att vi inte delar uppfattningen att det är en skä skälig kostnad. Ansö Ansökan fö för december lä lämnas in den 29 december? Bild nr 18 Nej, RÅ 2008 ref 21. Äldre par som flyttat från en etta till en trea. Kan vara svårt att utreda behovet, om sökande gjort så gott den kunnat och om behovet hade kunnat tillgodoses på annat sätt. 29 (58)

30 Bild 19 Ansökan för december lämnas in den 29 december? Ekonomiskt bistå bistånd ska som regel sö sökas innan behovet upphö upphört eller tillgodosetts. Undantag finns, exempelvis tiden mellan att kontakt tagits med soc och ansö ansökan inlä inlämnats Lokala traditioner Har alltid varit ok att lä lämna in sent? sent? Skulder? Bild nr 19 Retroaktiva ansökningar. Kammarrätten i Stockholm 3 november 2009, mål nr Sökanden ringt den 12 december sökte för november december. Ansökan lämnades in den 29 december. Tid efter den 12 december ansågs inte vara retroaktiv tid. Vad härefter gäller frågan om möjlighet att erhålla retroaktiv ersättning gör kammarrätten följande bedömning. Enligt praxis (se RÅ 1989 not 358) ska ekonomiskt bistånd sökas innan behovet av bistånd upphört eller tillgodosetts, dvs. bistånd ska inte utgå retroaktivt. Endast vid speciella omständigheter finns anledning att göra undantag härifrån. RÅ 1989 ref. 90: En naturlig utgångspunkt när det gäller tidpunkten för inträdandet av socialtjänstens ansvar för insatserna i ett individuellt ärende är därför den tidpunkt när ansökan om bistånd görs eller när nämnden på annat sätt får kännedom om att en enskild kan antas vara i behov av hjälp från nämnden. Andra undantag kan vara om sökanden tidigare fått lämna in sent och inte fått information om att rutinerna ändrats och en faktisk chans att lämna in ansökan i tid. 30 (58)

31 Bild 20 BISTÅND TILL SKULDER? Om det är nö nödvä dvändigt fö för att uppnå uppnå en skä skälig levnadsnivå levnadsnivå Få allvarliga sociala konsekvenser, elel- och hyresskulder Bild nr 20 Bistånd till skulder Socialstyrelsen skriver på sidan 14 i sina Allmänna råd om ekonomiskt bistånd Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder, endast om det är enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Nämnden bör ge bistånd till skulder efter en individuell prövning och när det enligt nämndens bedömning skulle få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Det kan t.ex. gälla skulder för boendekostnader eller hushållsel. Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd även till en skuld som uppstått under sådan tid då den enskilde inte har haft bistånd till kostnaden, men hade fått bistånd om han eller hon hade ansökt om detta. På sidan 75 i handboken Ekonomiskt bistånd utvecklar socialstyrelsen detta Det rör sig t.ex. om fall då den biståndssökande väntat in i det längsta innan han eller hon kontaktar socialtjänsten. Om man räknar bakåt kan man se att den biståndssökande faktiskt inte har haft möjlighet att betala räkningarna i fråga. Detta bör påverka beslutet i ärendet, även om den biståndssökande i mellantiden lånat till kostnaden. Kammarrätten i Göteborg går på samma linje när det gäller en sökande som lånat pengar för att betala räkningar i avvaktan på att socialbidraget betalts ut. Kammarrätten ansåg det fel att räkna med lån som inkomst, men inte ta hänsyn till att de betalts tillbaka när socialbidraget betalts ut, 10 december 2009 mål nr Åsså hänvisar de till RÅ 1992 ref 16 Bistånd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1, SoS anm.) i form av skuldsanering har inte medgivits när utredningen inte givit vid handen att de betalningskrav som fordringsägarna kunde komma att ställa skulle ha den verkan att de skulle förhindra den hjälpsökande från att i framtiden kunna uppehålla en skälig levnadsnivå. 31 (58)

32 Bild 21 Är en elrä elräkning som bifogas med ansö ansökan att betrakta som ansö ansökan om bistånd till elkostnad även om inte detta finns ifyllt på på ansökningsblanketten? Nja Vi kan inte utgå utgå ifrå ifrån att den inte gö gör det Utredningsskyldighet Bild nr 21 Utredningsskyldighet, SoL 11 kap 1. JO:s ämbetsberättelse 2000/01 sidan 292, vi ska kolla vad sökande menat. 32 (58)

33 Bild 22 Måste vi skriva in en anonym anmälan i journal? Anonym eller inte spelar ingen roll Beslut och åtgä tgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omstä omständigheter och hä händelser av betydelse ska dokumenteras. Va nu dä dä ä? Bild nr 22 Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten innehåller mycket bra fakta och förklaringar. Finns på Socialstyrelsens hemsida under Ekonomiskt bistånd, fliken Metoder. 33 (58)

34 Bild 23 JOURNALSKRIVANDE Socialtjä Socialtjänstlagen 11 kap 5 och 6 Beslut och åtgä tgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omstä omständigheter och hä händelser av betydelse Utformas med respekt fö för den enskildes integritet Den enskilde ska hå hållas underrä underrättad Avvikande uppfattning ska antecknas Bild nr 23 SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 KAP HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. 34 (58)

35 Bild 24 JOURNALSKRIVANDE Förvaltningslagen 15 Muntliga uppgifter av betydelse skall antecknas Bild nr 24 FÖRVALTNINGSLAGEN Anteckning av uppgifter 15 Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 35 (58)

36 Bild 25 JOURNALSKRIVANDE Socialstyrelsens fö föreskrifter och allmä allmänna rå råd Några definitioner Journal: anteckningar av betydelse, kontinuerligt och i kronologisk ordning Handlä Handläggning: bö börjar med att ärende vä väcks avslutas med beslut Genomfö Genomförande: verkstä verkställighet av en beslutad insats Bild nr 25 SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD (SOSFS 2006:5) OM DOKUMENTATION VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN OCH GENOMFÖRANDE AV INSATSER ENLIGT SOL, LVU, LVM OCH LSS (Ändrad: SOSFS 2008:3 ) 2 kap. Begreppsförklaringar 1 Journal: den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning Kommentar: Journalen skall inte förväxlas med den patientjournal som skall föras enligt patientjournallagen (1985:562). Handläggning: förfarande som börjar med att ett ärende väcks och efter utredning utmynnar i ett beslut. Genomförande: verkställighet av en beslutad insats Ytterligare definitioner Beslutsunderlag (skriftlig sammanställning av de uppgifter som bedöms ha betydelse för ett beslut), genomförandeplan (plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt skall genomföras), handling (framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Kommentar: En journalanteckning är att anse som en handling), insats (individuellt behovsprövat stöd eller individuellt behovsprövad vård och behandling enligt SoL, LVU och LVM samt insatser enligt 9 LSS), personakt (akt som innehåller handlingar om en eller flera personer som är eller har varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten Kommentar: Personakten kan vara elektronisk eller fysisk eller både och. Den kan innehålla handlingar som har kommit in till eller upprättats inom socialtjänsten.) 36 (58)

37 Bild 26 JOURNALSKRIVANDE, SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Innehåll och utformning Vara vä väl strukturerade och tydligt utformade Tillrä Tillräckliga, vä väsentliga och ändamå ndamålsenliga uppgifter Varifrå Varifrån uppgifterna kommer Faktiska omstä omständigheter eller bedö bedömningar Datum och fö författare Bild nr 26 4 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser Innehåll och utformning 1 Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. 2 Av en handling som upprättas inom socialtjänsten och som rör en enskild ska det framgå varifrån uppgifterna i handlingen kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år, månad, dag) det gjordes. Respekt för den enskildes integritet 3 I 11 kap. 6 SoL och 21 b LSS finns bl.a. bestämmelser om att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. 4 Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. 37 (58)

38 Bild 27 JOURNALSKRIVANDE, SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Innehåll och utformning Av journalen bö bör det bl.a. framgå framgå Vad ärendet gä gäller När och hur ärendet uppkommit När en handling kommit in eller upprä upprättats När och på på vilket sä sätt kontakter har fö förekommit med den enskilde och andra som har lä lämnat uppgifter i ärendet plus trettio saker till Bild nr 27 5 KAP 1 Personakt och journal 1 Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande. Allmänna råd Av journalen bör det bl.a. framgå vad ärendet gäller, när och hur ärendet har uppkommit, när en handling har kommit in eller upprättats, när och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om ett barn berörs av ärendet och i så fall hur barnperspektivet har beaktats, när och hur kommunicering enligt 17 förvaltningslagen (1986:223) har fullgjorts samt vad som har kommunicerats, när ärendet har avgjorts genom ett beslut av nämnden, när och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet, om beslutet har överklagats samt när förvaltningsdomstol har avgjort målet, om beslutet har rättats eller omprövats, när och på vilket sätt beslutet har verkställts, när och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts, om det finns skäl, och i så fall vilka, som har medfört att ett beslut av nämnden eller förvaltningsdomstols avgörande inte har verkställts, om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 14 kap. 2 SoL eller 24 a LSS, och om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utlämnande av en handling eller en uppgift ur en handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105). Om följande uppgifter inte dokumenteras på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå om ställföreträdare, ombud eller biträde har medverkat, om stödperson har varit med på t.ex. ett möte eller ett nämndsammanträde, 38 (58)

39 om tolk har anlitats, om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka, om det har upprättats någon form av plan för insatser till den enskilde, vad som har kommit fram vid kontakter med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig, vad som har förts fram i samband med kommunicering enligt 17 förvaltningslagen, och när och hur den enskilde enligt 21 förvaltningslagen har informerats om möjligheten att överklaga nämndens beslut. 5 KAP 2 Den planering som görs tillsammans med den enskilde och som har betydelse för nämndens beslut om insatser ska dokumenteras. Allmänna råd Av dokumentationen bör det framgå vilka mål som gäller för respektive insats, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planerade och beslutade insatser, och hur nämnden eventuellt har samverkat med t.ex. andra myndigheter, organisationer eller föreningar och vad det har resulterat i. (3 Beslutsunderlag) Dokumentation av beslut 4 Dokumentationen av ett beslut ska innehålla uppgifter om vem eller vilka personer beslutet avser, vad som har beslutats, när (år, månad, dag) beslutet har fattats, och den nämnd som har fattat beslutet. Om det gäller ett slutligt beslut, ska det av dokumentationen också framgå vilket lagrum som ligger till grund för beslutet. Om beslutet har fattats på delegation av nämnden, ska dokumentationen dessutom innehålla uppgifter om namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet. 39 (58)

40 Bild 28 JOURNALSKRIVANDE Personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialtjä Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf 3 kap 3 Bild nr 28 Socialtjänstlagen 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten m.m. 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 40 (58)