En heldag om ekonomiskt bistånd

Transkript

1 En heldag om ekonomiskt bistånd Rättsäkerhet, journalskrivande, sidorna 2-8 Schablontak för hyreskostnad, 9-10 Tredjeland, EES, uppehållsrätt/-tillstånd, Vistelse, bosättnings- folkbokförings, och placeringskommun, Krav på planering vid flytt, Barnperspektiv, 39 Missbrukare RÅ, Missbrukare KR-domar, Ändra gynnande beslut, Överklagningar, Ideellt skadestånd, 51 - Denna sammanställning är gjord i förhoppning om att åtminstone något av det dagen innehåller är relevant för kommande arbetsdagar och att källhänvisningar då kan vara bra att ha. Dessutom har jag tagit med en del formuleringar som jag tror kan komma till användning när man gått vilse i brådskan att få färdigt en skrivning. Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com

2 En rättssäkerhetsdefinition. Jag tror inte att det finns någon klart, av alla accepterad definition av rättssäkerhet. Nedanstående punkter tycker jag har bäring för vår verksamhet och kan kanske stötta oss om vi behöver argumentera för att vår verksamhet måste följa de lagar och bestämmelser som finns. Legalitet Hur kan du neka mig pengar bara för att jag inte kommer till praktiken? Objektivitet Bara för att jag inte super, är svensk, inte är svensk... Regeringsformen: 1 kap Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. Regeringsformen: 1 kap Statsskickets grunder 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Offentlighet Socialtjänstlagen: 11 kap Handläggning av ärenden Måste jag sälja bilen 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om för att få bistånd? stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Förvaltningslagen: Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434). 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 2

3 Offentlighets- och sekretesslag (OSL) 10 kap Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag av sekretess Samtycke 1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Partsinsyn 3 Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. Beslut inom rimlig tid Jag måste få reda på om jag får några pengar -NU! 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. Förvaltningslagen: Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Socialtjänstlagen: 11 kap. Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. JO-utlåtande (som jag tyvärr inte hittat idag) om att en veckas väntetid är OK, likaså en vecka från det en överklagan kommit in till dess den skickas vidare till förvaltningsrätt Överklagbarhet Jag måste få pengar, du har gjort fel! Socialtjänstlagen: 16 kap. Övriga bestämmelser 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om- ansökan enligt 2 kap. 3, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. 3

4 Kommunallagen: 10 kap. Laglighetsprövning 1 Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Grunder för laglighetsprövningen 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. 4

5 Journalskrivande, lagar Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten innehåller mycket bra fakta och förklaringar. Finns på Socialstyrelsens hemsida under Ekonomiskt bistånd, publicerad SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 KAP HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. FÖRVALTNINGSLAGEN Anteckning av uppgifter 15 Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. 5

6 SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD (SOSFS 2006:5) OM DOKUMENTATION VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN OCH GENOMFÖRANDE AV INSATSER ENLIGT SOL, LVU, LVM OCH LSS (Ändrad: SOSFS 2008:3) 2 kap. Begreppsförklaringar 1 Journal: den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning Kommentar: Journalen skall inte förväxlas med den patientjournal som skall föras enligt patientjournallagen (1985:562). Handläggning: förfarande som börjar med att ett ärende väcks och efter utredning utmynnar i ett beslut. Genomförande: verkställighet av en beslutad insats. Ytterligare definitioner Beslutsunderlag (skriftlig sammanställning av de uppgifter som bedöms ha betydelse för ett beslut), genomförandeplan (plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt skall genomföras), handling (framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Kommentar: En journalanteckning är att anse som en handling), insats (individuellt behovsprövat stöd eller individuellt behovsprövad vård och behandling enligt SoL, LVU och LVM samt insatser enligt 9 LSS), personakt (akt som innehåller handlingar om en eller flera personer som är eller har varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten Kommentar: Personakten kan vara elektronisk eller fysisk eller både och. Den kan innehålla handlingar som har kommit in till eller upprättats inom socialtjänsten.) 3 kap. Förhandsbedömning Att inte inleda en utredning 1 Om förhandsbedömningen leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå 1. att en utredning inte inleds, 2. datum (år, månad, dag) för ställningstagandet, 3. en motivering till ställningstagandet, och 4. namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet. Allmänna råd Ställningstagandet att inte inleda en utredning bör antecknas på den inkomna anmälan eller på en annan handling som initierat förhandsbedömningen. 4 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser Innehåll och utformning 1 Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. 2 Av en handling som upprättas inom socialtjänsten och som rör en enskild ska det 6

7 framgå varifrån uppgifterna i handlingen kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år, månad, dag) det gjordes. Respekt för den enskildes integritet 3 I 11 kap. 6 SoL och 21 b LSS finns bl.a. bestämmelser om att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. 4 Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. 5 KAP 1 Personakt och journal 1 Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande. Allmänna råd Av journalen bör det bl.a. framgå vad ärendet gäller, när och hur ärendet har uppkommit, när en handling har kommit in eller upprättats, när och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om ett barn berörs av ärendet och i så fall hur barnperspektivet har beaktats, när och hur kommunicering enligt 17 förvaltningslagen (1986:223) har fullgjorts samt vad som har kommunicerats, när ärendet har avgjorts genom ett beslut av nämnden, när och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet, om beslutet har överklagats samt när förvaltningsdomstol har avgjort målet, om beslutet har rättats eller omprövats, när och på vilket sätt beslutet har verkställts, när och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts, om det finns skäl, och i så fall vilka, som har medfört att ett beslut av nämnden eller förvaltningsdomstols avgörande inte har verkställts, om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 14 kap. 2 SoL eller 24 a LSS, och om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utlämnande av en handling eller en uppgift ur en handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105). Om följande uppgifter inte dokumenteras på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå om ställföreträdare, ombud eller biträde har medverkat, om stödperson har varit med på t.ex. ett möte eller ett nämndsammanträde, om tolk har anlitats, om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka, om det har upprättats någon form av plan för insatser till den enskilde, vad som har kommit fram vid kontakter med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, 7

8 om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig, vad som har förts fram i samband med kommunicering enligt 17 förvaltningslagen, och när och hur den enskilde enligt 21 förvaltningslagen har informerats om möjligheten att överklaga nämndens beslut. 5 KAP 2 Den planering som görs tillsammans med den enskilde och som har betydelse för nämndens beslut om insatser ska dokumenteras. Allmänna råd Av dokumentationen bör det framgå vilka mål som gäller för respektive insats, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planerade och beslutade insatser, och hur nämnden eventuellt har samverkat med t.ex. andra myndigheter, organisationer eller föreningar och vad det har resulterat i. (3 Beslutsunderlag) Dokumentation av beslut 4 Dokumentationen av ett beslut ska innehålla uppgifter om vem eller vilka personer beslutet avser, vad som har beslutats, när (år, månad, dag) beslutet har fattats, och den nämnd som har fattat beslutet. Om det gäller ett slutligt beslut, ska det av dokumentationen också framgå vilket lagrum som ligger till grund för beslutet. Om beslutet har fattats på delegation av nämnden, ska dokumentationen dessutom innehålla uppgifter om namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet. Varför allt detta skrivande? Rättssäkerhet, handläggarbyte, utvärdering, kvalitetssäkring och tillsyn (såväl extern som intern) Proffs Socialtjänstlagen 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten m.m. 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 8

9 MAXHYRA? Schablon får inte ersätta individuell bedömning RÅ 2008 ref 21: Kommunen bör vid denna prövning kunna hämta ledning från sina egna riktlinjer om ekonomiskt bistånd, även om dessa givetvis inte kan ersätta den individuella behovsprövning som socialtjänstlagen förutsätter (jfr RÅ 1996 ref 99). RÅ 1996 ref 99: Den ståndpunkt som socialnämnden företräder innebär att kostnadsbidraget till bostad för dem som är långvarigt bidragsberoende och har en hyra som överstiger den beräknade genomsnittliga hyresnivån begränsas enligt en i princip generell norm. I den mån en sådan genomsnittsnorm tillämpas inskränks följaktligen den individuella prövningen av bidragsbehovet för dessa bidragssökande till att gälla om vissa mera speciella skäl finns att göra undantag från normen. Ett sådant tillvägagångssätt framstår inte som väl förenligt med det som i det föregående redovisats om socialtjänstlagens förarbeten eller om innehållet i Socialstyrelsens allmänna råd. Av lagen med dess förarbeten och de allmänna råden måste i stället anses framgå att det för boendekostnaden bör göras en rent individuell prövning av varje fall för sig, varvid utgångspunkten skall vara att den faktiska bostadskostnaden normalt skall täckas. Vad som därvid skall anses som maximigräns för kostnaden får avgöras med hänsyn bl.a. till lokala förhållanden på hyresmarknaden, vilket kan innebära att en kommun tillämpar en lägre maximigräns än den Socialstyrelsen rekommenderar. Schablon enligt allmännyttans kvadratmeterhyra, var skäligt RÅ 2008 ref 21: Kommunen har anfört att dessa riktlinjer beräknats utifrån en genomsnittlig kostnad per kvadratmeter för bostäder hos det kommunala bostadsföretaget AB Telgebostäder, som har ca 50 procent av hyreslägenheterna i Södertälje. Kommunens riktvärden får enligt Regeringsrätten anses utgöra ett rimligt mått på vad en låginkomsttagare på orten normalt hade möjlighet att kosta på sig under den aktuella tidsperioden. S.A. och hennes make valde att flytta till en bostad med en månadskostnad som översteg kommunens övre riktvärde med mer än en fjärdedel. Makarnas boendekostnad efter bostadsbytet översteg därmed klart vad som vid denna tid får anses ha varit den normala på orten. De kan därför inte anses berättigade till försörjningsstöd för hela denna kostnad. Regeringsrätten finner att skälig boendekostnad för den aktuella perioden var kr per månad. Med hänsyn härtill ska S.A. beviljas försörjningsstöd med ytterligare 499 kr för december (Och i samma dom: Oavsett om ett bostadsbyte skett i samförstånd med socialnämnden, ska nämnden i varje enskilt fall pröva om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. En sökande kan därför aldrig nekas försörjningsstöd för merkostnaden för hyra med hänvisning till att han eller hon inte har samrått med nämnden innan bostadsbytet. Samrådets funktion är närmast av rådgivande karaktär och syftar till att undvika sådana situationer som innebär att den enskilde flyttar till en bostad med en hyreskostnad som nämnden inte bedömer som skälig. Detta innebär således att det saknats fog för att avslå makarnas ansökan om bistånd till den högre hyreskostnaden med hänvisning 9

10 till att det inte skett något samråd om bostadsbytet. ) Socialtjänstlagen Portalparagrafens sista mening: Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 3 kap 5 : Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. 10

11 ICKE-KOMMUNINNEVÅNARES RÄTTSSTÄLLNING Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp. Om sökande är bosatt i en annan kommun är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. SoL 2 a kap 1, 2 Tredjelandsmedborgare (utanför EES) Uppehållstillstånd Inte uppehållstillstånd Asylsökande Andra EES-medborgare Nordiska medborgare Svenska medborgare Bosättningskommun Vistelsekommun Störst anknytning Folkbokföringskommun Placeringskommun Åsså dä vanlige att de som gör så gôtt de kan ska ha så de klarer sig om det inte går å löse på nô ane sätt (SoL 4 kap 1 ). Innan bistånd beviljas måste förutsättningarna utredas och den enskilde medverka till att utredningen går att genomföra. 11

12 TREDJELANDSMEDBORGARE De som har uppehållstillstånd Målen för invandrarpolitiken och flyktingmottagandet Flyktingar som bosätter sig i Sverige är invandrare. Målen för den svenska invandrarpolitiken, som sammanfattas i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan, innebär att invandrare i förhållande till övriga invånare i Sverige skall ha likvärdiga förutsättningar att bo, leva och verka här. Undantagen är de fundamentala rättigheter och skyldigheter som knyts till medborgarskapet. Grunden för att nå målen för invandrarpolitiken och flyktingmottagandet är de insatser som faller inom välfärdspolitikens ram. Regeringens proposition 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna, m. m. De som av Migrationsverket har beviljats uppehållstillstånd har alltså samma rätt som svenskar att få bistånd om de uppfyller villkoren i socialtjänstlagen. Hade TUT men var inte bosatt, RÅ 1995 ref 70 Regeringsrätten gör följande bedömning. A.G. har under en tid av omkring fyra år före ansökningen om bistånd vistats i Sverige under endast cirka sju och en halv månader. I övrigt har han befunnit sig i Iran där han haft fast anställning och bostad. Hans vistelser i Sverige synes mera ha haft karaktären av besök och det framstår inte som sannolikt att han avsett att bosätta sig här. Med hänsyn till vad som sålunda framkommit kan A.G. vid tillfället för den i målet aktuella ansökningen inte anses ha varit bosatt i Torsby kommun i den mening att han haft sitt egentliga bo och hemvist där. Han har därför inte varit berättigad till bistånd annat än om en akut nödsituation förelegat. Handlingarna i målet ger inte stöd för att en sådan situation varit för handen. Det förhållandet att han hade ett tidsbegränsat uppehållstillstånd medför i detta läge ingen annan bedömning. Regeringsrätten finner mot bakgrund av det anförda att A.G. inte är berättigad till bistånd enligt 6 socialtjänstlagen till uppehälle 12

13 I avvaktan på beslut asyl Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b utlänningslagen omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning. I 2 och 3 finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommandebarn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande. 2 Migrationsverket skall ha huvudansvaret för mottagandet av utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 och för detta ändamål driva förläggningar. Migrationsverket får uppdra åt andra att driva förläggningar. En kommun får anordna boenden för ensamkommande barn som omfattas av 1 första stycket 1 och 2. Vad som sägs om förläggningar i 14 och 15 skall gälla även sådana boenden. 3 Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska av Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning. Vad som sägs i första stycket gäller inte ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2. För dessa barn ska Migrationsverket i stället anvisa en kommun som ska ordna boendet. Migrationsverket ska anvisa en kommun som har träffat överenskommelse med verket om mottagande av ensamkommande barn, om det inte finns särskilda skäl att anvisa någon annan kommun. När Migrationsverket anvisat en kommun ska barnet anses vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). En utlänning som avses i 1 första stycket 1 och 2 och som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ska ändå registreras vid en sådan. Alla ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska registreras vid en förläggning. Migrationsverket svarar sedan för att bistånd lämnas enligt denna lag. För utlänningar som avses i 1 första stycket 3 ska biståndet lämnas av socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas. 3 a En kommun skall lämna bistånd enligt denna lag till utlänningar som avses i 1 första stycket 2 om de vistas i kommunen och om biståndet behövs tills dess att Migrationsverket tar över ansvaret för att bistånd lämnas Bistånd enligt lämnas till utlänningar som avses i 1 första stycket 3. Bistånd lämnas dock inte, om ansökan om uppehållstillstånd avser endast en förlängning av ett tidigare tillstånd på i övrigt oförändrade villkor 13

14 Statlig ersättning 23 En kommun som har lämnat bistånd enligt denna lag har rätt till ersättning från staten för biståndet. I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd, ej asyl Grundregeln är att uppehållstillstånd ska sökas ifrån hemlandet, men i vissa fall kan sökanden få vara kvar i avvaktan på beslut. För att få reda på vad som gäller i det enskilda fallet bör Migrationsverket kontaktas och vi få reda på den enskildes rätt att vara i landet, hur lång tid det kan ta innan beslut fattas, om Migrationsverket beviljar något bistånd (exv hjälp med hemresa) och om tjänstemannen har någon möjlighet att säga om det finns liknande fall och om dessa beviljats uppehållstillstånd. Om sökanden inte ger oss tillåtelse att kontakta Migrationsverket å uppgifterna inte går att få fram på annat sätt, finns risk att det är omöjligt att få fram uppgifter och bistånd kan inte beviljas annat än i akut nödläge (som kan vara hjälp med hemresa). Om det vid kontakt med Migrationsverket visar sig att sökanden inte har rätt att vara i landet skulle det vara konstigt om socialtjänsten beviljade bistånd till uppehälle, dvs att en myndighet skulle säga att Du får inte vara kvar i landet, vi hjälper dig med hemtransport och en annan myndighet skulle bevilja pengar för att personen skulle kunna stanna. I sådana fall avslås ansökan med motivering att personen saknar rätt att vara i landet och ska vända sig till Migrationsverket för att få hjälp i akut nödsituaton. Innan ett sådant beslut måste det utredas om sökanden har en verklig möjlighet till hjälp av Migrationsverket. Det kan hända att sökanden inte kan få hjälp omgående och då kan bistånd beviljas. Om den sökande får vara kvar i landet i avvaktan på beslut om förlängt uppehållstillstånd som den sökt på samma villkor som tidigare uppehållstillstånd, bedöms biståndet enligt SoL. Söker den uppehållstillstånd på andra villkor (exv tidigare haft anknytningsuppehållstillstånd, men söker sedan uppehållstillstånd som flykting) bedöms biståndsbehovet enligt LMA (lägre belopp) och vi har rätt till ersättning från staten för beviljat bistånd, LMA 23. Kammarrätten (Stockholm 23 januari 2012, mål nr 4277 mfl-11) tyckte att sökanden sökte förlängt uppehållstillstånd på samma villkor som tidigare, även om det nu inte var fråga om anknytning. Det var fortfarande som migrant och inte som flykting eller skyddsbehövande, dvs bistånd skulle bedömmas enligt SoL och inte enligt LMA (LMA 9 ) KR ansåg också att det var fel att bevilja sökanden bistånd till hemresa när hon sökte försörjningsstöd. Samma Kammarrätt tyckte (15 mars 2012, mål nr 7447 mfl-11) att personen som sökte förlängt uppehållstillstånd gjorde det på nya villkor, när anknytningsförhållandet hade upphört, dvs bistånd skulle bedömas enligt LMA och inte enligt SoL (LMA 9 ) 14

15 Sammanfattningsvis: Viktigt med den enskildes samtycke att vi får kontakta Migrationsverket, så vi kan utreda vad som gäller i det enskilda fallet. PUT när man varit utomlands Ett permanent uppehållstillstånd kan återkallas om du bosätter dig i ett annat land. Om du inte har syfte att bosätta dig i ett annat land kan du vara borta från Sverige i upp till tolv månader. Ditt permanenta uppehållstillstånd gäller så länge du är bosatt i Sverige. Om du lämnar Sverige kan uppehållstillståndet återkallas efter ett år. 15

16 EU-MEDBORGARE (+norskar, islänningar & lichtensteinare) En av grundtankarna med Europeiska unionen är att underlätta den fria rörligheten för unionsmedborgare. Hur bidrar vi på bästa sätt till detta? (Fri-)rörlighetsdirektivet 2004/38/EG Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet. Först kolla om den sökande har uppehållsrätt (UtlL å UtlF) å sen om den uppfyller villkoren enligt SoL. 16

17 Utlänningslag (2005:716) 3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. Allmänna bestämmelser 1 Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är - make eller sambo till EES-medborgaren, - släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller - släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. Lag (2006:219). Uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219). 4 En familjemedlem till en sådan EES-medborgare som anges i och 4 har uppehållsrätt. När det gäller familjemedlemmar till en sådan EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt 3 3 skall dock endast EES-medborgarens make eller sambo samt deras barn under 21 år om de är beroende av någon av dem för sin försörjning, ha uppehållsrätt. Lag (2006:219). 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Lag (2006:219). Permanent uppehållsrätt 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Lag (2006:219). 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Lag (2006:219). Registreringsskyldighet m.m. 10 En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket. En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. 17

18 Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EES-medborgare som är arbetssökande. Lag (2006:219). 11 Om det kan antas att en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem är skyldig att registrera sig eller att ansöka om uppehållskort enligt 10, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga EES-medborgaren eller familjemedlemmen att lämna in sådana uppgifter som är nödvändiga för att registrering och utfärdande av uppehållskort skall kunna ske. Lag (2006:219). 12 Ett föreläggande enligt 11 får förenas med vite. Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket. Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2006:448). Bemyndiganden 13 Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de krav som uppställs i 3-6. Lag (2006:219). 14 Regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas vid registrering och ansökan om uppehållskort. Lag (2006:219). De bestämmelser i rörlighetsdirektivet som behandlar villkoren för att erhålla uppehållsrätte är relativt invecklade. Detsamma gäller de nuvarande bestämmelserna om uppehållstillstånd för EES-medborgare, vilka i huvudsak har reglerats i utlänningsförordningen. För att lagtexten inte skall tyngas med alltför mycket detaljbestämmelser bör regeringen i relativt stor utsträckning ges möjlighet att meddela närmare föreskrifter även i fråga om uppehållsrätt. Prop 2005/06:77. Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, sidan 58 18

19 Utlänningsförordning (2006:97) 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen (2005:716), anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. En sådan EES-medborgare som avses i första stycket, anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon inleder en yrkesutbildning. Om personen inte är ofrivilligt arbetslös ska detta gälla endast om yrkesutbildningen har samband med den tidigare sysselsättningen. En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen, anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan EES-medborgare som avses i tredje stycket, anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt i sex månader om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter att ha fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad på mindre än ett år och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan EES-medborgare som avses i tredje stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Förordning (2011:408). 2 En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) och som inte är EESmedborgare behåller sin uppehållsrätt, om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år, samt 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen och som är EES-medborgare måste uppfylla något av de villkor som anges i 3 a kap. 3 utlänningslagen eller omfattas av 3 a kap. 4 utlänningslagen för att ha uppehållsrätt, om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Förordning (2011:408). 3 En EES-medborgares barn som är inskrivet vid en erkänd utbildningsanstalt för att bedriva studier, och som härlett sin uppehållsrätt från föräldern, behåller sin uppehållsrätt även om föräldern avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller den person som har vårdnaden om barnet. Uppehållsrätten kvarstår till dess att den studerande har avslutat studierna. Förordning (2011:408). 4 En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) men som inte är EESmedborgare behåller sin uppehållsrätt, om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet, upplösning av det registrerade partnerskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 2 första stycket 1, 2 eller 3, samt - äktenskapet, samboförhållandet eller det registrerade partnerskapet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet eller det registrerade partnerskapet inleds, - vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, - det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller - familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett underårigt barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen och som är EES-medborgare måste uppfylla något av de villkor som anges i 3 a kap. 3 utlänningslagen eller omfattas av 3 a kap. 4 utlänningslagen för att ha uppehållsrätt, om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom sådan händelse som anges i första stycket. Förordning (2011:408). 19

20 Att få permanent uppehållsrätt i vissa fall 5 En EES-medborgare som är arbetstagare eller egen företagare och som upphör att arbeta i Sverige har permanent uppehållsrätt, även om han eller hon inte har vistats här under en fortlöpande period av fem år, om han eller hon, 1. när han eller hon upphör att arbeta har arbetat i Sverige under de tolv föregående månaderna och fortlöpande har vistats i Sverige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäller arbetstagare, fått pension i förtid i samband med att arbetet upphör, 2. slutar sitt arbete på grund av en permanent arbetsoförmåga och fortlöpande har vistats i Sverige i mer än två år, 3. slutar sitt arbete på grund av en arbetsskada som berättigar till en förmån som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller 4. efter minst tre års fortlöpande verksamhet och vistelse i Sverige, fortsätter att arbeta i en annan EES-stat och behåller sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänder minst en gång i veckan. Om en sådan situation som avses i första stycket 1 eller 2 inträffar efter minst tre års fortlöpande yrkesverksamhet och vistelse i Sverige ska yrkesverksamma perioder i den andra staten räknas som om de tillbringats i Sverige. Perioder av ofrivillig arbetslöshet som registrerats av Arbetsförmedlingen eller perioder av ofrivilliga avbrott i arbetet eller frånvaro från eller upphörande av yrkesverksamheten som beror på sjukdom eller olycksfall, ska anses som yrkesverksamma perioder. Villkoren som avser vistelsens och verksamhetens längd i första stycket 1 och villkoret som avser vistelsens längd i första stycket 2 ska inte tillämpas om arbetstagarens eller den egna företagarens make, sambo eller registrerade partner är svensk medborgare. Förordning (2011:408). 6 Om en EES-medborgare har permanent uppehållsrätt enligt 5, skall även hans eller hennes familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) ha permanent uppehållsrätt. Om EES-medborgaren avlider medan han eller hon fortfarande är verksam som arbetstagare eller egen företagare men innan han eller hon har permanent uppehållsrätt skall familjemedlemmen som har vistats tillsammans med arbetstagaren eller den egna företagaren ha permanent uppehållsrätt, om 1. arbetstagaren eller den egna företagaren vid sin död har vistats i Sverige i mer än två på varandra följande år, eller 2. hans eller hennes död var följden av en arbetsskada. Förordning (2006:262). Bevis om uppehållsrätt m.m tror jag inte är så vanligt att vi kommer i kontakt med. EG-rätten och socialtjänsten en vägledning. Boken finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer 20

21 Hur utreda verklig möjlighet att få en anställning? Personliga egenskaper i förhållande till den lokala arbetsmarknadens efterfrågan och tillgångar på arbetskraft. Språk Specialkunskaper Kontakter Hur väl genomtänkt/planerat? Har haft arbete i Sverige? Af:s bedömning, har de någon möjlighet att komma med en kvalificerad gissning hur lång tid det kan antas ta innan sökanden har en anställning? Finns tänkbara jobb? Finns personer med liknande kvalifikationer å hur länge har de stått till arbetsmarknadens förfogande? Tidsperspektiv för arbetssökande EES-medborgare? Sex månader enligt Antonissendomen (EG-domstolen, mål C-292/89) från åttitalet eller jämföra med a-kassans tre månader gällande 2011? Kan det antas att de arbetssökande som regel lämnar landet om de inte får något arbete? (Regeringens proposition 2005/06:77 sidan 110). Oavsett detta är det viktigt att vi talar om för en arbetssökande EES-medborgare som beviljas bistånd att det är för en månad i taget och så länge som vi bedömer att det finns en verklig chans att den får en anställning. Ur Antonissendomen: kan en tidsfrist på sex månader --- inte anses otillräcklig för att ge de berörda personerna möjlighet att, i värdlandet, informera sig om de erbjudanden om anställning som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att bli anställd och en sådan tidsfrist inskränker således inte den ändamålsenliga verkan av principen om fri rörlighet. 21

22 Kammarrättsdomar om uppehållsrätt 1. Ett arbetslöst par, väntar barn, ej uppehållsrätt, endast akuthjälp. KR Stockholm 13 dec 2011, mål nr Bulgarisk kvinna som gett blivit av med sina pengar. Inte uppehållsrätt. KR Jönköping 7 dec 2011, mål nr , Kan jämföras med Migrationsöverdomstolens dom 16 juni 2011, mål nr UM , om försörjning genom äldreförsörjningsstöd är att ligga det sociala biståndssystemet till last. 3. Uppehållsrätt som person med egen försörjning, pension kr i mån. Inte uppehållsrätt. KR Göteborg 24 okt 2011, mål nr Tyskt par med 14-årig dotter, sökt jobb i 14 månader. Inte uppehållsrätt. KR Sundsvall 26 sept 2011, mål nr Tysk medborgare bott tre år i Sverige, anmäld på af en månad innan sökte bistånd. FR tyckte uppehållsrätt, men inte KR. KR Jönköping 9 juni 2011, mål nr Litauisk kvinna med två små barn, separerade för drygt ett år sedan, arbetslös. Inte uppehållsrätt. KR Göteborg 18 nov 2010, mål nr Spelar försörjningsmöjligheterna i hemlandet någon roll för bedömning av rätten till bistånd? Det tyckte inte KR. HFD beviljade inte prövningstillstånd. Principiellt inte viktigt???? KR Göteborg 9 nov 2010, mål nr Bott gratis på campingplats mot att ha städat toaletter och gårdsplan, varit i Sverige i två år. Arbetet inte varit i sådan omfattning att de hade uppehållsrätt. KR Göteborg 11 juni 2010, mål nr Lettisk kvinna, nigeriansk man, gemensam baby, arbetssökande hon läser SFI, han deltidsjobb, varit sex månader i Sverige. Inte uppehållsrätt. KR Jönköping 29 mars 2010, mål nr Polska medborgare, läser SFI, varit i Sverige i tre månader. Inte uppehållsrätt. KR Göteborg 15 mars 2010, mål nr Familjemedlem som är beroende av dottern för att klara sig, rätt till bistånd. KR Jönköping 27 okt 2009, mål nr årig skeppsbyggare som bott i kommunen i åtta månader. Länsrätten gjort en egen 22

23 tolkning av hur åtta månaders resultatlöst arbetssökande innebär för uppehållsrätten, KR håller med!?! KR Göteborg 23 sept 2009, mål nr Tysk kvinna som efter sex månaders arbetssökande får börja på arbetspraktik som ska pågå i sex månader. Uppehållsrätt. KR Göteborg 15 sept 2009, mål nr Familjemedlem som är tredjelandsmedborgare. Inte kräva egen försörjning. KR Stockholm 2 juli 2008, mål nr Polsk arbetssökande, klarat sig i två månader, seriöst arbetssökande, läste SFI, Verklig möjlighet att få ett arbete. Uppehållsrätt. KR Jönköping 27 sept 2007, mål nr

24 Sekretess INFORMATION OM TYSTNADSPLIKT/SEKRETESS MÅSTE HA MED RESERVATIONER Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte på eget initiativ lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. Kontakter med Migrationsverket som initieras av oss måste i de fall det gäller någon bestämd person, ha ett sekretessmedgivande som grund. UPPGIFTSSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. ANMÄLNINGSSSKYLDIGHET I VISSA FALL, TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan 308. Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd. Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, 2. arbetsförmedlingskontor 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen,. Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd. Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. + alla vanliga sekretessbrytande bestämmelser 24

25 NORDISKA MEDBORGARE Lag (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster 1 Den konvention mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om socialt bistånd och sociala tjänster som har undertecknats den 14 juni 1994 skall gälla som lag här i landet. Konventionens innehåll framgår av bilaga till denna lag. Nordisk Konvention om Socialt Bistånd och Sociala Tjänster Artikel 6. Socialt bistånd och sociala tjänster vid tillfällig vistelse i ett annat nordiskt land En person som omfattas av denna konvention och som under en laglig tillfällig vistelse i ett nordiskt land behöver omedelbart socialt bistånd och sociala tjänster skall från vistelselandet få sådant bistånd som enligt landets lagstiftning svarar mot hjälpbehovet. Artikel 7. Skydd mot hemsändning En nordisk medborgare kan inte hemsändas på grund av sitt behov av socialt bistånd om hans familjeförhållanden, anknytning till bosättningslandet eller omständigheterna i övrigt talar för att han bör stanna där och under alla omständigheter inte om medborgaren under de sista tre åren varit lagligen bosatt i landet. 25

26 Socialtjänstlagen UTOMSOCKNES 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. 5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen 6 När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd 26