Ekonomiskt bistånd - fördjupning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiskt bistånd - fördjupning"

Transkript

1 Ekonomiskt bistånd - fördjupning 23 maj 2012 Malmö Sidan Sidan Rättsäkerhet, dokumentation 2 EU-medborgare 18 Ändra gynnande beslut 8 Missbrukare 38 Återkrav av bistånd 10 Ideellt skadestånd 45 Överklaganden 14? nilsallan@hotmail.com 1 Fördjupning 23 maj 2012

2 RÄTTSSÄKERHETSBEGREPPET Jag tror inte att det finns någon klart, av alla accepterad definition av rättssäkerhet. Nedanstående punkter tycker jag har bäring för vår verksamhet och kan kanske stötta oss om vi behöver argumentera för att vår verksamhet måste följa de lagar och bestämmelser som finns. Legalitet REGERINGSFORMEN 1 kap Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. Objektivitet REGERINGSFORMEN 1 kap Statsskickets grunder 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Offentlighet SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. FÖRVALTNINGSLAGEN Myndigheternas serviceskyldighet 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434). 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, nilsallan@hotmail.com 2 Fördjupning 23 maj 2012

3 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN (OSL) 10 kap Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag av sekretess Samtycke 1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Partsinsyn 3 Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet.. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. Beslut inom rimlig tid FÖRVALTNINGSLAGEN Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap. Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. JO-utlåtande (som jag tyvärr inte hittat idag) om att en veckas väntetid är OK, likaså en vecka från det en överklagan kommit in till dess den skickas vidare till förvaltningsrätten. nilsallan@hotmail.com 3 Fördjupning 23 maj 2012

4 Överklagbarhet SOCIALTJÄNSTLAGEN 16 kap. Övriga bestämmelser 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om- ansökan enligt 2 kap. 3, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. KOMMUNALLAGEN 10 kap. Laglighetsprövning 1 Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Grunder för laglighetsprövningen 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Dokumentationen är en viktig del i rättssäkerheten. Det finns mycket matnyttigt om detta i Socialstyrelsens bok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (2010). Däri finns bland annat Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Finns på Socialstyrelsens hemsida (men det kan vara värt 177 kronor med en pappersversion). nilsallan@hotmail.com 4 Fördjupning 23 maj 2012

5 Vad ska vi ta med i journalen? Journaler är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt, men i det löpande arbetet kanske den viktigaste funktionen är att de är ett arbetsverktyg för att ha koll på vad som har hänt och vad som förväntas hända i ärendet. Det är inte fel att vid journalskrivandet ta med vad som förväntas vid eventuell kommande ansökan. Det är en fördel vid handläggarbyte (inte minst om de är oplanerade), men även för den egna effektiviteten. Tillsyn När vårt jobb ska granskas, av JO, Socialstyrelsen, chefer eller någon annan, så är journalerna ett givet granskningsobjekt. Det vill säga att det gäller att skriva ner även saker som vi måste göra å som vi tycker är självklart att göra. Utvärdering Om det i kommunen ska kollas hur vi lyckas med vårt arbete är journaler en given informationskälla. Det är en fördel om vi i förväg får reda på vad som ska utvärderas/satsas på så vi kan vara observanta på det Från grundlag till allmänna råd I Regeringsrättsformen står att den offentliga makten utövas under lagarna och att alla ska behandlas lika inför lagen, 1 kap, 1 och 9. I socialtjänstlagen står att beslut och åtgärder, faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras. Det står också att den ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas, 11 kap, 5 och 6. I förvaltningslagen står att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild, 15. Lagarna innehåller inte så många konkreta saker som ska skrivas i journal. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:5) finns det däremot några konkreta saker som ska dokumenteras, och i deras Allmänna råd står en hel massa saker som bör vara med. Men även de har i sina föreskrifter med en del övergripande bestämmelser: våra handlingar ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. De ska skrivas med respekt för den enskildes integritet och får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär, 4 kap, 1, 3 och 4. Det står även att Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande, 5 kap, 1. nilsallan@hotmail.com 5 Fördjupning 23 maj 2012

6 Konkreta saker som ska stå med Av en handling som upprättas inom socialtjänsten och som rör en enskild ska det framgå varifrån uppgifterna i handlingen kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år, månad, dag) det gjordes, 4 kap, 2. Den planering som görs tillsammans med den enskilde och som har betydelse för nämndens beslut om insatser, 5 kap, 2. Dokumentationen av ett beslut ska innehålla uppgifter om vem eller vilka personer beslutet avser, vad som har beslutats, när (år, månad, dag) beslutet har fattats, och den nämnd som har fattat beslutet. Om det gäller ett slutligt beslut, ska det av dokumentationen också framgå vilket lagrum som ligger till grund för beslutet. Om beslutet har fattats på delegation av nämnden, ska dokumentationen dessutom innehålla uppgifter om namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet. 5 kap, 4. Konkreta saker som bör stå med Av journalen bör det bl.a. framgå: vad ärendet gäller, när och hur ärendet har uppkommit, när en handling har kommit in eller upprättats, när och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om ett barn berörs av ärendet och i så fall hur barnperspektivet har beaktats, när och hur kommunicering enligt 17 förvaltningslagen (1986:223) har fullgjorts samt vad som har kommunicerats, när ärendet har avgjorts genom ett beslut av nämnden, när och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet, om beslutet har överklagats samt när förvaltningsdomstol har avgjort målet, om beslutet har rättats eller omprövats, när och på vilket sätt beslutet har verkställts, när och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts, om det finns skäl, och i så fall vilka, som har medfört att ett beslut av nämnden eller förvaltningsdomstols avgörande inte har verkställts, om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 14 kap. 2 SoL eller 24 a LSS, och om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utlämnande av en handling eller en uppgift ur en handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105). Om följande uppgifter inte dokumenteras på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå: om ställföreträdare, ombud eller biträde har medverkat, om stödperson har varit med på t.ex. ett möte eller ett nämndsammanträde, nilsallan@hotmail.com 6 Fördjupning 23 maj 2012

7 om tolk har anlitats, om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka, om det har upprättats någon form av plan för insatser till den enskilde, vad som har kommit fram vid kontakter med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig, vad som har förts fram i samband med kommunicering enligt 17 förvaltningslagen, och när och hur den enskilde enligt 21 förvaltningslagen har informerats om möjligheten att överklaga nämndens beslut, 4 kap. vilka mål som gäller för respektive insats, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planerade och beslutade insatser, och hur nämnden eventuellt har samverkat med t.ex. andra myndigheter, organisationer eller föreningar och vad det har resulterat i. 5 kap. I kapitel 6 finns bestämmelser och råd vad som gäller journalskrivande för genomförare. Socialtjänstlagen 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten m.m. 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. nilsallan@hotmail.com 7 Fördjupning 23 maj 2012

8 ATT ÄNDRA POSITIVT BISTÅNDSBESLUT Gynnande beslut har negativ rättskraft Har vi bestämt att någon ska få pengar så gäller som regel detta, även om vi kommer på att det var nog ett dumt beslut. Gynnande beslut har som regel negativ rättskraft, det går inte att ändra, det vill säga sökanden ska kunna lita på ett beslut från oss. (Motsatsen är inte positiv rättskraft!) Rättelse av skrivfel och liknande, förvaltningslagen Ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden inte är obehövlig, 26. Obehörigen fått, socialtjänstlagen Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket, 9 kap 1. Socialstyrelsens handbok Dokumentation och handläggning inom socialtjänsten sidan 149 Rättelse Enligt 26 FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknade fel i beslutet. Möjligheten att rätta sådana fel gäller både fel som myndigheten har gjort och fel som någon annan har orsakat. Bestämmelsen gäller enbart felaktigheter till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseenden (s.k. förbiseendefel). Som exempel på sådana fel kan nämnas felaktiga summeringar, stavfel på namn eller att en del av texten i ett beslut har fallit bort på grund av ett tekniskt problem. Däremot ger bestämmelsen inte myndigheten rätt att ändra i ett beslut på grund av brister i en utredning eller en felaktig bedömning. Innan rättelse sker i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild ska myndigheten ge den som är part i ärendet möjlighet att yttra sig om det inte är obehövligt. För att en rättelse enligt 26 FL ska kunna göras krävs att beslutet är meddelat, vilket innebär att det ska vara expedierat eller på annat sätt ha fått sin slutliga form. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen som reglerar om ett beslut kan ändras före den tidpunkten. Om beslutet inte är meddelat anses i praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut. RÅ 2000 ref 16 Gällde hemtjänst. Någon generell regel om de förutsättningar under vilka en beslutsmyndighet av annan anledning än rena förbiseendefel kan ompröva sitt tidigare beslut till den enskildes nackdel kan inte anses gälla i svensk rätt. För orubblighet talar hänsynen till den enskildes trygghet, eftersom den enskilde kan ha förlitat sig på beslutet och vidtagit en rad åtgärder med anledning av detta. Mot orubblighet talar å andra sidan att ett beslut kan visa sig vara olagligt eller klart olämpligt eller att nya omständigheter uppdagats som ställt saken i ett helt eller delvis nytt ljus. Såvitt avser gynnande beslut anses emellertid enligt härskande uppfattning att nilsallan@hotmail.com 8 Fördjupning 23 maj 2012

9 trygghetsaspekten är avgörande. Undantag anses kunna göras dels om beslutet försetts med återkallelseförbehåll - vilket kan ha getts i den tillämpliga författningen dels om tvingande säkerhetsskäl påfordrar en omedelbar återkallelse exempelvis då fara annars föreligger för människors liv eller hälsa och dels om biståndet blivit oriktigt på grund av att den enskilde vilselett myndigheten. Socialstyrelsen har i detta ärende uttryckt sitt stöd för denna rättsprincip. Återkravsförbehållet ska stå i beslutet Kan bistånd krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster? Nämnden hade tagit ett rambeslut och beviljat bistånd för juli och augusti, men ansåg att hon skulle betala tillbaka i och med att hon fått sommarjobb. I rambeslutet stod det inget om möjligt återkrav. Genom Regeringsrättens avgörande får numera anses fastlagt under vilka förutsättningar ett beslut angående bistånd kan ändras till nackdel för biståndstagaren. Före Regeringsrättens avgörande har det måhända funnits utrymme för att hävda att det på grund av ändrade omständigheter varit möjligt att ändra ett beslut om bistånd även om någon av de ovan nämnda generella förutsättningarna för ändring av beslut inte varit för handen. Jag vill därför inte rikta någon kritik mot nämnden i denna del, Biståndet kunde inte krävas tillbaka, JO 2003/04, dnr sid 240. Skickade pengar innan utredning var färdig Sökanden hade fått muntlig information om att biståndet beviljades under förutsättning att hon medverkade i utredningen. Ansökan handlades snabbt och pengarna skickades ut. När handläggaren fick reda på att sökanden inte medverkat i utredningen stoppades betalningen och sökandes informerades via brev om att så skett. Ett s.k. gynnande förvaltningsbeslut kan inte utan vidare ändras. Beslutet sägs ha negativ rättskraft. Enligt de principer som har utbildat sig i förvaltningsrättslig praxis vinner ett gynnande beslut normalt negativ rättskraft senast vid den tidpunkt när beslutet har expedierats eller på annat sätt tillkännagetts för adressaterna. --- Tidpunkten för när möjligheterna att ändra ett beslut om bistånd upphör torde anknyta till tidpunkten för när beslutet har blivit offentligt (se JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 348). Överfört på förhållandena i det nu förevarande biståndsärendet får beslutet den 28 maj 2002 att bevilja NN visst ekonomiskt bistånd för juni månad 2002 anses ha blivit offentligt i och med att det fördes in i journalanteckningarna. Härefter har nämnden endast under vissa särskilda förutsättningar kunnat ändra beslutet, JO 2005/06, dnr sid 282. Beslutat om bistånd, väntat med utbetalning till närvaron kollats JO konstaterar i ett ärende (2005/06, dnr , sid 287) att bistånd oftast betalas ut månadsvis, men att det ibland kan finnas skäl att dela upp utbetalningen. Det gällde en nilsallan@hotmail.com 9 Fördjupning 23 maj 2012

10 sökande som skulle delta i verksamhet. En del av det beviljade månadsbiståndet betalades ut i förväg, medan resterande del enligt beslutet skulle betalas ut om sökande ej haft någon ogiltig frånvaro. Sökanden uppfyllde inte närvarokraven och resterande bistånd betalades inte ut. Förbehållet i beslutet, att det skulle betalas ut om inte sökande haft någon ogiltig frånvaro, ansågs vara ett återkallelseförbehåll som gjorde det juridiskt möjligt att inte betala ut beviljat bistånd. MEN det är viktigt att den sökande får möjlighet att överklaga å det kan finnas en risk att det glöms bort om det bara blir en utebliven verkställighet och det inte tas ett särskilt avslagsbeslut Ansökan avslås eftersom NN utan giltiga skäl uteblivit från praktiken och därmed inte gjort så gott den kunnat för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande eller nå t sån t. Ändrat bedömning om lämplig åtgärd vid svårigheter att laga mat Av utredningen i målet framgår att socialnämnden den 3 januari 2008 beslutade att bevilja NN utökad matnorm med 480 kr i månaden. I motiveringen till beslutet angavs att NN hade svårt att laga mat själv till följd aven hjärnskada, varför extra bistånd till mat skulle utgå för sex dagar per vecka. Vidare angavs att antalet dagar skulle förändras utifrån NN:s ökade förmåga att laga mat framöver. Förändringen skulle ske efter samråd med hans läkare och terapeut. Socialnämndens beslut den 3 januari 2008 är ett gynnande förvaltningsbeslut. Beslutet är inte tidsbegränsat. Det finns inte några bestämmelser som reglerar en myndighets rätt att ändra ett gynnande förvaltnings beslut som gäller ekonomiskt bistånd till en enskild person. Enligt allmänna rättsprinciper anses ett gynnande beslut kunna ändras om beslutet försetts med ett återkallelseförbehåll, om tvingande säkerhetsskäl- såsom exempelvis då fara annars föreligger för människors liv och hälsa - påfordrar en omedelbar återkallelse eller om den enskilde har utverkat beslutet genom vilseledande uppgifter. NN:s förmåga att laga mat har inte förbättrats sedan det gynnande beslutet fattades den 3 januari Behovet tillgodoses inte heller på annat sätt. Det har inte heller i övrigt framkommit att förutsättningar för ändring av ett gynnande beslut föreligger. NN har därmed rätt till bistånd utöver norm till kostnader för mat för april månad 2010 med det yrkade beloppet 400 kr. Överklagandet ska således bifallas. Kammarrätten i Jönköping 28 oktober 2010, mål nr nilsallan@hotmail.com 10 Fördjupning 23 maj 2012

11 ÅTERKRAV AV BISTÅND Grundregeln är att den som gör så gott den kan och ändå inte får en skälig levnadsnivå har rätt till bistånd om det inte går att lösa på annat sätt. Även om sökanden i framtiden kommer att få stora inkomster, så är detta som regel ingen anledning att kräva att biståndet ska betalas tillbaka. "Att införa en generell återbetalningsskyldighet för ekonomiskt bistånd skulle ge socialtjänsten en funktion av låneinstitut, vilket enligt regeringens mening bl.a. skulle vara oförenligt med biståndets principiella funktion som en rättighet. En kravverksamhet kräver vidare alltför stora resurser för kommunerna." Socialutskottets betänkande 1996/97:SoU18 sidan 50. SoL 4 kap 1, berättigad till bistånd Den som uppfyller villkoren i SoL 4 kap 1 och därmed är berättigad till bistånd, kan dock beviljas bistånd med villkor om att det ska betalas tillbaka om det avser en period som sökanden väntar någon form av ersättning för, exv a-kassa eller lön. I SoL 9 kap 2 anges vilka två ytterligare tillfällen som bistånd enligt SoL 4 kap 1 kan beviljas med villkor om återbetalning: 2) till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3) till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. SoL 4 kap 2, uppfyller inte villkoren i 4:1, men det finns skäl att bevilja Om någon inte uppfyller villkoren i SoL 4 kap 1, men som beviljas bistånd ändå (exempelvis någon som haft inkomster att betala sin hyra med, men ändå inte gjort det och vill ha hjälp för att slippa vräkning) enligt SoL 4 kap 2, kan få som villkor för biståndet att det betalas tillbaka utan att det är fråga om förskott på förmån, arbetskonflikt eller yttre omständigheter. I praktiken bör detta, enligt mig, vara aktuellt enbart när sökanden har kommande inkomster som gör det möjligt att betala tillbaka utan att hamna under norm. I de fall sökanden är villig att av kommande norm betala tillbaka bör man vara mycket observant på om det är praktiskt möjligt för sökande. Om sökanden efter en sådan överenskommelse (att betala tillbaka med normen) inte vill/kan betala finns, som jag ser det, ingen juridisk möjlighet att kräva tillbaka pengarna. Kronofogden, som är den myndighet som ska driva in skulder, har ett förbehållsbelopp som anger gränsen för vad en gäldenär ska ha kvar vilket utrymme som måste finnas kvar att leva på. Om vi, socialen, skulle ha rätt att kräva in mer pengar av socialbidragstagare skulle vara mycket märkligt. Enligt min mening är de kammarrättsdomar som anser detta helt åt helvete fel. Socialtjänstlagens bestämmelser om vad som gäller för att kräva tillbaka bistånd är dock lika oavsett om det är fråga om förskott på a-kassa eller för kommunen frivilligt bistånd för att hjälpa någon att bli av med en fordringsägare. Formkrav Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt SoL skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde, SoL 9 kap 3. nilsallan@hotmail.com 11 Fördjupning 23 maj 2012

12 Förvaltningsrätten ska slå fast att vi har rätt att kräva in skulden Om den enskilde inte vill betala kan vi begära att förvaltningsrätten fastslår vår fordran. För att de ska fastslå vår fordran krävs att regelverket har följts (enligt ovan) och att den enskilde har möjlighet att betala, inte kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt, SoL 9 kap lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning anges bl.a. att om en tvist angående en förpliktelse enligt någon särskilt föreskrift ska tas upp av en annan myndighet än tingsrätt, kan saken prövas enligt denna lag endast om det finns bestämmelser som medger sådan prövning. Några sådana bestämmelser finns inte såvitt avser regleringen i 9 kap. 3 SoL. Det är således inte möjligt för socialnämnden att ansöka om betalningsföreläggande för att på så sätt försöka få betalt för en fordran som avser ersättning för kommunens kostnader för uppehället av den som på grund av missbruk får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende. Om den enskilde inte betalar frivilligt i dessa fall är nämnden hänvisad till att väcka talan hos förvaltningsrätten. JO beslut 12 januari 2012, dnr Hur veta om den enskilde blir ur stånd att klara sin försörjning? Vi är skyldiga att utreda om sökanden har möjlighet att betala tillbaka. Det räcker inte med det inte har framkommit sådana omständigheter som ger anledning att anta att sökanden skulle bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring om han tvingas betala ersättning för de aktuella kostnaderna. Kammarrätten i Stockholm 3 november 2009, mål nr Om vi inte får tag på den som ska betala tillbaka? Om vi med brev och telefonsamtal inte lyckats få tag på gäldenären och vi har kollat med skatteverket och kronofogden, finns det möjlighet att förvaltningsrätten fastställer vår fordran (om formkraven i SoL 9 kap 2 är uppfyllda). Prövningen av om hinder för bifall till ersättningsanspråket föreligger, ska utgå från den ersättningsskyldiges ekonomiska situation när målet avgörs. Det är socialnämnden som ska visa att den enskilde har förmåga att betala skulden utan att därigenom bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt (RÅ 1993 not. 322) I förarbetena till SoL (prop. 1979/80:1 s. 371) uttalade departementschefen beträffande kommunens utredning av den enskildes betalningsförmåga, att man här liksom i betalningsförhållanden i allmänhet får lita till att den ersättningsskyldige gör invändning om sin bristande betalningsförmåga. Kammarrätten i Göteborg 5 september 2011, mål nr (Kammarrätten i Sundsvall 9 februari 2012, mål nr samma resonemang) Kräva mer än vad kronofogden kan kräva? Det strider mot socialtjänstlagens portalparagraf om vi skulle kräva att före detta socialbidragstagare ska leva på en lägre nivå än övriga skuldsatta. Om någon är aktuell för skuldsanering kan det vara viktigt att skulderna till soc redovisas. nilsallan@hotmail.com 12 Fördjupning 23 maj 2012

13 Jag tycker att det är väldigt konstigt över huvud taget att vi ska utreda om personen har möjlighet att betala tillbaka. Om vi har följt regelverket, dvs den enskilde ska betala tillbaka biståndet, och förvaltningsrätten kollar att beslutet om återbetalningsvillkoret följer alla regler, så är det väl kronofogden (kfm) som ska se till att personen har pengar att betala med innan bistånd kan krävas tillbaka? Samma som med alla andra skulder som samhället (kfm) driver in? Om kammarrätten (som den i någon dom gjort) fastställer vår fordran, så kan väl vi ändå inte kräva in det av den som inte vill betala, utan att det är kfm som till syvende och sist gör detta? Kan vi dra på kommande bistånd, räkna med tidigare beviljat bistånd som inkomst? Om det framkommer att bistånd har utbetalats felaktigt anvisar socialtjänstlagen olika möjligheter för socialnämnden att återfå beloppet ifråga. Enligt 9 kap. 1 SoL kan socialnämnden träffa en överenskommelse med den enskilde om återbetalning. Om det inte går att nå en överenskommelse kan nämnden väcka talan om ersättning enligt 9 kap. 3 SoL. Även om nämnden haft fog för sin bedömning att NN erhållit för mycket försörjningsstöd kan den dock inte kringgå bestämmelserna om återkrav genom att ensidigt bestämma att påräkna tidigare utbetalat bistånd som en inkomst i en kommande biståndsperiod (se bl.a. Kammarrätten i Stockholms dom den 12 juni 20O8 i mål nr samt JO:s beslut , dnr under rubriken "Återkrav"). Förvaltningsrätten (som kammarrätten instämde i) finner således att nämnden inte haft rätt att kvitta en del av tidigare utbetalt försörjningsstöd genom att räkna det som en inkomst i en senare biståndsperiod då NN är berättigad till ekonomiskt bistånd. Återkrav får istället göras enligt de möjligheter som 9 kap. socialtjänstlagen ger. Kammarrätten i Göteborg 19 april 2012, mål nr (Att det finns kammarrättsdomar som tycker att vi har en straffmöjlighet att reducera kommande norm för att sökanden flera månader innan haft, och förbrukat, en inkomst som inte räknats med, anser jag ligger så långt ifrån rättssäkerhet som tänkas kan, så de vill jag inte ens nämna ) nilsallan@hotmail.com 13 Fördjupning 23 maj 2012

14 HANDLÄGGNING AV ÖVERKLAGANDEN Överklagan ska ha lämnats inom tre veckor från det att den sökande har fått del av beslutet, förvaltningslagen (FL) 23. Om vi inte tillämpar delgivning av avslagsbeslut kan det ibland vara svårt att avgöra när sökande tagit del av beslutet. Då gäller klagandes uppgift om när den fick beslutet skriftligt och överklagningstiden räknas från den dagen, JO:s ämbetsberättelse 2006/07 sidan 319, Dnr Efter tre veckor Om överklagan kommit in för sent ska den avvisas. Detta beslut ska tas enligt kommunens delegationsordning, Beslutet att avvisa kan överklagas till förvaltningsrätten på samma sätt som beslut om ekonomiskt bistånd, FL 30. Det är inte möjligt att förlänga överklagningstiden exempelvis på grund av att sökanden haft mycket att göra eller varit sjuk. Det finns i förvaltningslagen inget utrymme för detta. Om försening däremot beror på att den klagande av oss fått felaktiga uppgifter om hur beslutet överklagas eller om överklagan har lämnats till förvaltningsrätten istället för till oss, ska överklagan inte avvisas, FL 24. Vill sökande ändå få sin sak prövad kan de göra ny ansökan och få nytt beslut. Ibland kan situationen vid det nya beslutet vara likartat som det var tidigare och på så vis får de möjlighet att överklaga igen. Om överklagan kommit in i rätt tid, stämplas den med "Inkommit i rätt tid enl. 24 FVL" och underskrift. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2011 ref 65) är ett rättids-beslut inte överklagbart. Inom tre veckor Vi ska bara pröva om överklagan har kommit in i rätt tid. Det är förvaltningsrättens uppgift att utreda och besluta om övriga förutsättningar är uppfyllda, till exempel om det är ett beslut som över huvud taget går att överklaga, socialstyrelsens Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (2010), sidan 168. Om det överklagade beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part FL 27. Om vi ändrar beslutet så att klagande helt får igenom sin ansökan behöver inte överklagan skickas vidare till förvaltningsrätten, men om vi enbart delvis går den klagande till mötes, gäller överklagan de saker som vi inte beviljat enligt klagandes ansökan, FL 28. I sådana fall ska kopia på det nya beslutet skickas med överklagan till förvaltningsrätten. Har inte överklagan kommit in för sent, och vi inte ändrat beslutet helt efter den klagandes önskemål, ska vi lämna den vidare till förvaltningsrätten. Detta bör ske inom en vecka, socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd (2003) sidan 159. Kopia på överklagan läggs i personakten. Yttrande eller bara journalanteckningar? Det finns inga bestämmelser i förvaltningslagen som säger att vi är skyldiga att bifoga ett nilsallan@hotmail.com 14 Fördjupning 23 maj 2012

15 yttrande med överklagan till förvaltningsrätten, socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd (2003) sidan 159. De tidigare journalanteckningar som berör det överklagade beslutet ska då också bifogas till förvaltningsrätten. Det viktigaste är den bedömning som ligger till grund för beslutet, men även andra bakgrundsfakta som kan spela in kan tas med. Om det i journal tidigare står saker som inte har med det överklagade beslutet att göra ska detta inte tas med. Saker som kan upplevas som kränkande, exempelvis om någon varit på behandlingshem eller misskött sig på nå t sätt och som inte har betydelse för det överklagade beslutet, måste tas bort från de journaler vi bifogar överklagan. Följande saker kan vara bra att skickas med till förvaltningsrätten 1. Överklagan i original. Överklagan är ställd till förvaltningsrätten, så därför ska de ha originalet. Vi behåller kopia. 2. Kopia på ansökan. (Om muntlig ansökan gjorts, ange när, hur och vad som ansökts om). Ansökan är ställd till oss, så därför ska vi ha originalet. 3. Beslutet och eventuell övrig information som klaganden fått i samband med beslutet. 4. Journalanteckningar av betydelse för beslutet. Precisera anledningen till avslaget. Ta exempelvis vid ogiltig frånvaro med tid och datum för frånvaron. 5. Normberäkning 6. Kopior på alla intyg och andra handlingar som har betydelse för beslutet, exempelvis läkarintyg och arbetsförmedlingens handlingsplan om detta har haft betydelse för beslutet. 7. Gärna direktnummer till handläggare (kan exempelvis skrivas vid signerad journalanteckning) FÖRVALTNINGSRÄTTSDOM GÅR OSS EMOT Omedelbar verkställighet eller inhibition Som regel ska en dom som gått oss emot verkställas omedelbart, oavsett om vi ska överklaga eller inte, socialtjänstlagen 16 kap 3, socialstyrelsen handbok Ekonomiskt bistånd sidan 161. Det betyder att om förvaltningsrätten och vi har olika åsikter så är det förvaltningsrättens åsikt som gäller och vi ska följa domen, exempelvis utreda ytterligare eller betala ut bistånd. Om det finns särskilda skäl kan vi begära att kammarrätten beslutar att vi inte behöver verkställa förvaltningsrättsdomen förrän den trätt i laga kraft. Vi begär då inhibition hos kammarrätten, förvaltningsprocesslagen (FPL) 28, SoL 16 kap 3. Särskilda skäl kan vara att det rör sig om stora summor och att vi tycker att förvaltningsrättsdomen är fel. Begäran om inhibition ska göras direkt när vi får förvaltningsrättsdomen. Vi överklagar den och skickar då med alla handlingar (det bästa är om vi hinner få färdigt överklagande) som kan visa för kammarrätten att förvaltningsrättsdomen är fel. Eventuellt får vi skriva att vi kompletterar överklagan med ytterligare uppgifter senare. Överklaga till kammarrätten eller inte? Om vi anser att förvaltningsrätten felaktigt gått emot vårt beslut kan vi överklaga till kammarrätten. nilsallan@hotmail.com 15 Fördjupning 23 maj 2012

16 Kammarrätten tar bara upp överklagningar (=beviljar prövningstillstånd) om det är 1) av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, 2) anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller 3) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Det gäller alltså för oss att peka på att något av detta är aktuellt för att vi ska få prövningstillstånd. Överklagan ska lämnas till förvaltningsrätten så att de har det senast tre veckor från datumet för förvaltningsrättsdomen. Överklagningstiden för offentlig part räknas alltså från datumet för förvaltningsrättsdomen. När det gäller enskilda räknas däremot överklagningstiden från det datum de fick del av beslutet, FL 23. Kammarrättsdom som går emot Om vi anser att en fråga är principiellt väldigt viktig begär vi att Högsta förvaltningsdomstolen (som tidigare hette Regeringsrätten) ska ta upp ärendet. De tar upp frågan om det är principiellt viktig och detta kan vara ett skäl till att beslutet att överklaga till HFD ska tas av nämnd. Överklaga information om krav på bilförsäljning En skrivelse från stadsdelsförvaltningen hade karaktär av ett åläggande för NN att inom viss tid sälja sin bil vid äventyr att rätten till bistånd annars kunde komma att ifrågasättas. Med hänsyn till att NN och hans familj är beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning skulle en underlåtenhet att följa åläggandet kunna medföra kännbara effekter för dem. Ett meddelande av denna innebörd utgör ett förvaltningsbeslut och får anses vara överklagbart enligt 16 kap. 3 SoL, oavsett hur det betecknats. Enbart en möjlighet att senare överklaga ett eventuellt beslut om vägrat ekonomiskt bistånd är i sådant fall otillräcklig för att tillgodose den enskildes behov av rättsskydd. Kännetecknande för ett förvaltningsbeslut är att det innefattar ett uttalande varigenom en myndighet vill påverka andra förvaltningsorgans eller enskildas handlande. Sålunda har bl.a. en av myndighet offentliggjord skrivelse, trots att den betecknats som information, i visst fall ansetts utgöra ett överklagbart beslut (se RÅ 2004 ref. 8 som gällde information från Livsmedelverket om hur de tyckte kommunerna skulle hantera en viss fråga). Det saknar därför i och för sig betydelse om stadsdelsförvaltningens skrivelse betecknats som informationsbrev eller inte, även om den omständigheten att beteckningen beslut använts självfallet talar för att ett sådant föreligger. Enligt praxis krävs vidare inte alltid att ett beslut har självständiga eller direkta rättsverkningar för att det skall kunna överklagas. Avgörande för bedömningen av ett besluts överklagbarhet är beslutets innebörd och faktiska verkningar för den som berörs av beslutet (se RÅ 1996 ref. 43, RÅ 2003 ref. 87 samt det ovannämnda RÅ 2004 ref. 8, jfr även Ragnemalm: Förvaltning i förvandling, Förvaltningsrättslig tidskrift 2005 s. 445 ff). Överklaga information om krav på byte av bostad Såvitt utredningen ger vid handen måste "informationen" till NN anses ha innefattat en form av åläggande för henne att sänka sin boendekostnad. Om hon inte gjorde det riskerade hon att inte längre få bistånd till hela kostnaden. Enligt JO:s mening ligger det därför nära till hands att anse att "informationen" har utgjort ett förvaltningsbeslut som har kunnat nilsallan@hotmail.com 16 Fördjupning 23 maj 2012

17 överklagas och att NN därför skulle ha fått en överklagandehänvisning. NN skulle då ha haft möjlighet att få sin rätt till bistånd till boendekostnaden prövad av domstol innan tidsfristen för att skaffa en billigare bostad hade gått ut. JO beslut 14 september 2009, diarienr Verkställighetsbeslut är inte överklagbara Uttrycket beslut av rent verkställande art har i äldre praxis getts en restriktiv innebörd. Som rent verkställande beslut har ansetts beslut där beslutsfattaren saknat möjligheter att göra självständiga bedömningar såsom vid debitering av en avgift som kommunfullmäktige antagit eller vid en mekanisk tillämpning av en turordningsprincip. I RÅ 2006 ref. 78 fann Högsta förvaltningsdomstolen att rektors beslut i fråga om skolskjuts inte utgjorde ett rent verkställighetsbeslut, då det av praxis avseende 4 kap. 7 skollagen framgick att kommunen är skyldig att göra en individuell bedömning av varje elevs behov av skolskjuts. I promemorian som utarbetats av utbildningsförvaltningen anges vilka principer som ska tillämpas vid anvisning av plats i skola i kommunal regi. Det framgår emellertid vidare att rektor ska göra en helhetsbedömning utifrån angivna principer vid placering i skola. Placeringsbeslutet innefattar enligt Högsta förvaltningsdomstolens bedömning mot denna bakgrund ett sådant inslag av självständig prövning att det inte kan anses vara av rent verkställande art. HFD 2011 ref 7 (beslutet överklagades enligt kommunallagen, vilket jag antar beror på att det i skollagen inte fanns några överklagningsbestämmelser) LAGLIGHETSPRÖVNING Ett beslut måste naturligtvis vara fattat enligt rätt lagrum och av någon som har rätt att fatta beslut i frågan. Den som anser att ett beslut som inte är överklagbart enligt förvaltningslagen har fattats enligt fel paragraf kan överklaga beslutet enligt kommunallagen 10 kap. Det skulle kunna vara om någon tycker att när en ansökan om försörjningsstöd har beviljats enligt SoL 4 kap 1 och det under samma period kommer ansökan om ytterligare matpengar, behandlas ansökan om bistånd enligt SoL 4 kap 2 och ger avslag enligt den paragrafen (hur nu någon skulle kunna resonera så??). Men det är en tänkt, hypotetisk situation för att illustrera skillnaden mellan förvaltningsbesvär och kommunalbesvär. Om någon får ett avslag på exempelvis matpengar enligt SoL 4 kap 2, kan detta överklagas enligt kommunallagen (om det är en kommunmedborgare lucka i lagen?). Överklagan ska då lämnas direkt till förvaltningsrätten, som avgör om beslutet fattats på korrekta grunder. Å det har det ju inte i ett sån t här fall å då för socialen fatta ett nytt beslut enligt rätt paragraf! Däremot prövar inte förvaltningsrätten om innehållet i beslutet var korrekt eller inte. En i detta exempel inte helt otänkbar scenario är att socialen tar ett avslagsbeslut enligt SoL 4 kap 1, sökanden överklagar detta med förvaltningsbesvär och då tar förvaltningsrätten ställning till om det var rätt eller fel att avslå ansökan. nilsallan@hotmail.com 17 Fördjupning 23 maj 2012

18 EU-MEDBORGARE (+norskar, islänningar & lichtensteinare) En av grundtankarna med Europeiska unionen är att underlätta den fria rörligheten för unionsmedborgare. Hur bidrar vi på bästa sätt till detta? (Fri-)rörlighetsdirektivet 2004/38/EG Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet. Utlänningslagen Det betyder att vi ska ha reda på om personen vistas här enligt rörlighetsdirektivet, det vill säga : Har personen uppehållsrätt? Socialtjänstlagen Om personen har uppehållsrätt ska den uppfylla socialtjänstlagens villkor för att ha rätt till bistånd. De som gör så gott de kan för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande ska ha bistånd så de klarar sig om det inte går att lösa på annat sätt. EG-rätten och socialtjänsten en vägledning. Boken finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer. Pris 110 kronor nilsallan@hotmail.com 18 Fördjupning 23 maj 2012

19 Utlänningslag (2005:716) 3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. Allmänna bestämmelser 1 Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är - make eller sambo till EES-medborgaren, - släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller - släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. Lag (2006:219). Uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219). 4 En familjemedlem till en sådan EES-medborgare som anges i och 4 har uppehållsrätt. När det gäller familjemedlemmar till en sådan EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt 3 3 skall dock endast EES-medborgarens make eller sambo samt deras barn under 21 år om de är beroende av någon av dem för sin försörjning, ha uppehållsrätt. Lag (2006:219). 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Lag (2006:219). Permanent uppehållsrätt 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Lag (2006:219). 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Lag (2006:219). Registreringsskyldighet m.m. 10 En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket. nilsallan@hotmail.com 19 Fördjupning 23 maj 2012

20 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EES-medborgare som är arbetssökande. Lag (2006:219). 11 Om det kan antas att en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem är skyldig att registrera sig eller att ansöka om uppehållskort enligt 10, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga EES-medborgaren eller familjemedlemmen att lämna in sådana uppgifter som är nödvändiga för att registrering och utfärdande av uppehållskort skall kunna ske. Lag (2006:219). 12 Ett föreläggande enligt 11 får förenas med vite. Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket. Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2006:448). Bemyndiganden 13 Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de krav som uppställs i 3-6. Lag (2006:219). 14 Regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas vid registrering och ansökan om uppehållskort. Lag (2006:219). De bestämmelser i rörlighetsdirektivet som behandlar villkoren för att erhålla uppehållsrätte är relativt invecklade. Detsamma gäller de nuvarande bestämmelserna om uppehållstillstånd för EESmedborgare, vilka i huvudsak har reglerats i utlänningsförordningen. För att lagtexten inte skall tyngas med alltför mycket detaljbestämmelser bör regeringen i relativt stor utsträckning ges möjlighet att meddela närmare föreskrifter även i fråga om uppehållsrätt. Prop 2005/06:77. Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, sidan 58 nilsallan@hotmail.com 20 Fördjupning 23 maj 2012

21 Utlänningsförordning (2006:97) 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen (2005:716), anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. En sådan EES-medborgare som avses i första stycket, anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon inleder en yrkesutbildning. Om personen inte är ofrivilligt arbetslös ska detta gälla endast om yrkesutbildningen har samband med den tidigare sysselsättningen. En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen, anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan EES-medborgare som avses i tredje stycket, anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt i sex månader om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter att ha fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad på mindre än ett år och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan EES-medborgare som avses i tredje stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Förordning (2011:408). 2 En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) och som inte är EESmedborgare behåller sin uppehållsrätt, om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år, samt 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen och som är EES-medborgare måste uppfylla något av de villkor som anges i 3 a kap. 3 utlänningslagen eller omfattas av 3 a kap. 4 utlänningslagen för att ha uppehållsrätt, om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Förordning (2011:408). 3 En EES-medborgares barn som är inskrivet vid en erkänd utbildningsanstalt för att bedriva studier, och som härlett sin uppehållsrätt från föräldern, behåller sin uppehållsrätt även om föräldern avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller den person som har vårdnaden om barnet. Uppehållsrätten kvarstår till dess att den studerande har avslutat studierna. Förordning (2011:408). 4 En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) men som inte är EESmedborgare behåller sin uppehållsrätt, om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet, upplösning av det registrerade partnerskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 2 första stycket 1, 2 eller 3, samt - äktenskapet, samboförhållandet eller det registrerade partnerskapet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet eller det registrerade partnerskapet inleds, - vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, - det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller - familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett underårigt barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen och som är EES-medborgare måste uppfylla något av de villkor som anges i 3 a kap. 3 utlänningslagen eller omfattas av 3 a kap. 4 utlänningslagen för att ha uppehållsrätt, om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin nilsallan@hotmail.com 21 Fördjupning 23 maj 2012

22 uppehållsrätt upphör genom sådan händelse som anges i första stycket. Förordning (2011:408). Att få permanent uppehållsrätt i vissa fall 5 En EES-medborgare som är arbetstagare eller egen företagare och som upphör att arbeta i Sverige har permanent uppehållsrätt, även om han eller hon inte har vistats här under en fortlöpande period av fem år, om han eller hon, 1. när han eller hon upphör att arbeta har arbetat i Sverige under de tolv föregående månaderna och fortlöpande har vistats i Sverige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäller arbetstagare, fått pension i förtid i samband med att arbetet upphör, 2. slutar sitt arbete på grund av en permanent arbetsoförmåga och fortlöpande har vistats i Sverige i mer än två år, 3. slutar sitt arbete på grund av en arbetsskada som berättigar till en förmån som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller 4. efter minst tre års fortlöpande verksamhet och vistelse i Sverige, fortsätter att arbeta i en annan EES-stat och behåller sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänder minst en gång i veckan. Om en sådan situation som avses i första stycket 1 eller 2 inträffar efter minst tre års fortlöpande yrkesverksamhet och vistelse i Sverige ska yrkesverksamma perioder i den andra staten räknas som om de tillbringats i Sverige. Perioder av ofrivillig arbetslöshet som registrerats av Arbetsförmedlingen eller perioder av ofrivilliga avbrott i arbetet eller frånvaro från eller upphörande av yrkesverksamheten som beror på sjukdom eller olycksfall, ska anses som yrkesverksamma perioder. Villkoren som avser vistelsens och verksamhetens längd i första stycket 1 och villkoret som avser vistelsens längd i första stycket 2 ska inte tillämpas om arbetstagarens eller den egna företagarens make, sambo eller registrerade partner är svensk medborgare. Förordning (2011:408). 6 Om en EES-medborgare har permanent uppehållsrätt enligt 5, skall även hans eller hennes familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) ha permanent uppehållsrätt. Om EES-medborgaren avlider medan han eller hon fortfarande är verksam som arbetstagare eller egen företagare men innan han eller hon har permanent uppehållsrätt skall familjemedlemmen som har vistats tillsammans med arbetstagaren eller den egna företagaren ha permanent uppehållsrätt, om 1. arbetstagaren eller den egna företagaren vid sin död har vistats i Sverige i mer än två på varandra följande år, eller 2. hans eller hennes död var följden av en arbetsskada. Förordning (2006:262). Bevis om uppehållsrätt m.m tror jag inte är så vanligt att vi kommer i kontakt med. SEKRETESS UPPGIFTSSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. nilsallan@hotmail.com 22 Fördjupning 23 maj 2012

23 Hur utreda verklig möjlighet att få en anställning? Personliga egenskaper i förhållande till den lokala arbetsmarknadens efterfrågan och tillgångar på arbetskraft. Språk Specialkunskaper Kontakter Hur väl genomtänkt/planerat? Har haft arbete i Sverige? Af:s bedömning, har de någon möjlighet att komma med en kvalificerad gissning hur lång tid det kan antas ta innan sökanden har en anställning? Finns tänkbara jobb? Finns personer med liknande kvalifikationer å hur länge har de stått till arbetsmarknadens förfogande? Tidsperspektiv för arbetssökande EES-medborgare? Sex månader enligt Antonissendomen (EG-domstolen, mål C-292/89) från åttitalet eller jämföra med a-kassans tre månader gällande 2012? Kan det antas att de arbetssökande som regel lämnar landet om de inte får något arbete? (Regeringens proposition 2005/06:77 sidan 110). Oavsett detta är det viktigt att vi talar om för en arbetssökande EES-medborgare som beviljas bistånd att det är för en månad i taget och så länge som vi bedömer att det finns en verklig chans att den får en anställning. Ur Antonissendomen: kan en tidsfrist på sex månader --- inte anses otillräcklig för att ge de berörda personerna möjlighet att, i värdlandet, informera sig om de erbjudanden om anställning som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att bli anställd och en sådan tidsfrist inskränker således inte den ändamålsenliga verkan av principen om fri rörlighet. nilsallan@hotmail.com 23 Fördjupning 23 maj 2012

24 Kammarrättsdomar om uppehållsrätt 1. Ett arbetslöst par, väntar barn, ej uppehållsrätt, endast akuthjälp. KR Stockholm 13 dec 2011, mål nr Bulgarisk kvinna som gett blivit av med sina pengar. Inte uppehållsrätt. KR Jönköping 7 dec 2011, mål nr , Kan jämföras med Migrationsöverdomstolens dom 16 juni 2011, mål nr UM , om försörjning genom äldreförsörjningsstöd är att ligga det sociala biståndssystemet till last. 3. Uppehållsrätt som person med egen försörjning, pension kr i mån. Inte uppehållsrätt. KR Göteborg 24 okt 2011, mål nr Tyskt par med 14-årig dotter, sökt jobb i 14 månader. Inte uppehållsrätt. KR Sundsvall 26 sept 2011, mål nr Tysk medborgare bott tre år i Sverige, anmäld på af en månad innan sökte bistånd. FR tyckte uppehållsrätt, men inte KR. KR Jönköping 9 juni 2011, mål nr Litauisk kvinna med två små barn, separerade för drygt ett år sedan, arbetslös. Inte uppehållsrätt. KR Göteborg 18 nov 2010, mål nr Spelar försörjningsmöjligheterna i hemlandet någon roll för bedömning av rätten till bistånd? Det tyckte inte KR. HFD beviljade inte prövningstillstånd. Principiellt inte viktigt???? KR Göteborg 9 nov 2010, mål nr Bott gratis på campingplats mot att ha städat toaletter och gårdsplan, varit i Sverige i två år. Arbetet inte varit i sådan omfattning att de hade uppehållsrätt. KR Göteborg 11 juni 2010, mål nr Lettisk kvinna, nigeriansk man, gemensam baby, arbetssökande hon läser SFI, han deltidsjobb, varit sex månader i Sverige. Inte uppehållsrätt. KR Jönköping 29 mars 2010, mål nr Polska medborgare, läser SFI, varit i Sverige i tre månader. Inte uppehållsrätt. KR Göteborg 15 mars 2010, mål nr Familjemedlem som är beroende av dottern för att klara sig, rätt till bistånd. KR Jönköping 27 okt 2009, mål nr nilsallan@hotmail.com 24 Fördjupning 23 maj 2012

25 årig skeppsbyggare som bott i kommunen i åtta månader. Länsrätten gjort en egen tolkning av hur åtta månaders resultatlöst arbetssökande innebär för uppehållsrätten, KR håller med!?! KR Göteborg 23 sept 2009, mål nr Tysk kvinna som efter sex månaders arbetssökande får börja på arbetspraktik som ska pågå i sex månader. Uppehållsrätt. KR Göteborg 15 sept 2009, mål nr Familjemedlem som är tredjelandsmedborgare. Inte kräva egen försörjning. KR Stockholm 2 juli 2008, mål nr Polsk arbetssökande, klarat sig i två månader, seriöst arbetssökande, läste SFI, Verklig möjlighet att få ett arbete. Uppehållsrätt. KR Jönköping 27 sept 2007, mål nr nilsallan@hotmail.com 25 Fördjupning 23 maj 2012

26 Några domar som stöder att det kan krävas att sökanden planerat flytt för att bistånd ska beviljas Kan det anses som ett rimligt krav på en svensk medborgare att den planerar inför flytt mellan två kommuner i Sverige? Hur lång tid bör man ha ordna sin försörjning för att anses ha gjort en skälig planering? Kammarrätten i Sundsvall 21 september 2010, mål nr Makar hade inte rätt till bistånd efter att ha flyttat från Göteborg till Haparanda En förutsättning för rätt till bistånd är emellertid att deras möjlighet att försörja sig själva inte påverkas negativt av en sådan flyttning. Eftersom makarna vid tidpunkten för sin flyttning till Haparanda var arbetslösa och såvitt framgår inte heller var föremål för någon form av arbetsbefrämjande åtgärder har flyttningen i och för sig inte haft några andra konsekvenser i aktuellt hänseende än att makarna gått miste om det försörjningsstöd som de uppburit från Göteborgs kommun. Kammarrätten anser att det inte råder någon tvekan om att det är fler arbetstillfällen i Göteborg och att man kan söka arbeten utanför den kommun man bor. Det fanns inga starka sociala skäl för flytten. Kammarrätten ansåg att makarna genom att flytta från Göteborg till Haparanda försvårat sina möjligheter att erhålla arbete och därmed möjlighet att försörja sig själva och inte kunde anses ha tagit sitt ansvar för sin ekonomiska situation på sätt som krävs för rätt till bistånd. Så trots att utflyttningskommunen beviljat flyttkostnad och första månadens hyra i Haparanda (vilket torde betyda att de ansåg flytten nödvändig för att sökanden skulle ha en skälig levnadsnivå?), ansåg kammarrätten att de inte skulle beviljas bistånd när de flyttat. Länsrätten, som avslagit makarnas överklagan, pekade även på att makarna inte varit tillräckligt aktivt arbetssökande. Kammarrätten i Sundsvall 23 februari 2010, mål nr Ok flytta utan soc medgivande, inte försenat inträde på arbetsmarknaden Kammarrätten finner att det i målet inte kan anses klarlagt att familjens flytt från Umeå till Gävle, som ägt rum utan att berörda socialnämnder givits tillfälle att medverka i flyttplanerna, inneburit att sökandens inträde på arbetsmarknaden försenats. Socialnämnden borde därför inte på den angivna grunden ha avslagit hans ansökan om försörjningsstöd. Målet ska därför visas åter till nämnden för prövning av om övriga förutsättningar för rätten till försörjningsstöd föreligger. Kammarrätten i Göteborg 14 april 2011, mål nr , Hisings Backa Fel att ställa krav på tre månaders försörjning efter flytt Den enskilde har enligt rättspraxis en skyldighet att planera sin ekonomi i sådana situationer där det finns anledning att räkna med att han eller hon kan komma att sakna medel för sin nilsallan@hotmail.com 26 Fördjupning 23 maj 2012

27 försörjning (se t.ex. RÅ 1997 ref. 2). Denna skyldighet gör sig inte minst gällande när man avser att flytta till ett annat land. Frågan är dock för hur lång tid bistånd kan nekas med hänvisning till skyldigheten att planera sin ekonomi. Enligt kammarrättens mening saknas det stöd i lagstiftning och rättspraxis för att med denna motivering vägra en person bistånd i tre månader efter en flytt jfr Socialstyrelsens yttrande i Kammarrätten i Sundsvalls mål nr , dom den 16 april 2010). Stadsdelsnämnden har därför inte haft fog för att avslå NN och hans frus ansökan om bistånd med hänvisning till deras skyldighet att planera sin ekonomi. Om paret i övrigt är berättigat till bistånd och i så fall med vilket belopp har inte prövats av nämnden. Kammarrätten i Jönköping 20 april 2011, mål nr , Linköping Skäligt med krav på två månaders egen försörjning efter flytt Såsom make till den irakiska medborgaren NNs - som är bosatt i Sverige sedan maj har NNo beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Han vistas således lagligt i landet och i Linköpings kommun. NNs och NNo, som båda är i 20-årsåldem, har var för sig varit självförsörjande innan NNo flyttade till Sverige. Det bör ha stått klart för dem att de i vart fall under en inledande period skulle sakna tillräckliga medel för sin försörjning efter det att NNo flyttat till Sverige. Det har inte framkommit att flytten var akut, även om det får förutsättas att makarna på sikt vill leva och bo tillsammans för att vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. Enligt kammarrättens mening är det i ett fall som detta dock rimligt att kräva att makarna planerar och tar ansvar för sin gemensamma försörjning i Sverige, i vart fall under en inledande period. Den av socialnämnden tillämpade tiden om ca två månader framstår som skälig. NNs och NNo kan inte anses ha gjort vad som rimligen kan krävas av dem. Det har inte heller framkommit att de varit i någon nödsituation. Kammarrätten i Göteborg, 29 nov 2011, mål nr Skäligt med två månaders planering/självförsörjning Det bör enligt kammarrättens mening ha stått klart för NN att de i vart fall under en inledande period skulle sakna tillräckliga medel för sin försörjning efter det att mannen flyttat till Sverige och de blivit sammanboende. Det har inte framkommit att flytten på något sätt varit akut. I förevarande fall anser kammarrätten att det är rimligt att kräva att paret planerar och tar ansvar för sin gemensamma försörjning i Sverige under i vart fall en inledande period. Enligt uppgift fick mannen (som var självförsörjande i hemlandet) sitt uppehållstillstånd i Sverige i mars 2011 och den aktuella ansökan om bistånd avser maj Den aktuella tiden, från slutet av mars till och med maj, får anses utgöra en rimlig tid att kräva att paret planerar och klarar sin egen försörjning. NN kan inte anses ha gjort vad som rimligen kan krävas av dem för att bidra till sin försörjning och nämnden får därmed anses ha haft fog för sitt beslut. Överklagandet bör därför bifallas. RÅ 1995 ref 88 Inte ok att flytta från SFI-undervisning, nödvändigt med svenskkunskaper för att få jobb Det måste normalt sett antagas vara en förutsättning att få arbete i Sverige att den arbetssökande i erforderlig grad behärskar detta språk. nilsallan@hotmail.com 27 Fördjupning 23 maj 2012

28 Genom att avflytta från Lomma utan att försäkra sig om att svenskundervisning av motsvarande kvalitet kunde omedelbart erhållas på den nya orten och utan att annat giltigt skäl har kunnat åberopas - som t.ex. en möjlighet att kunna erhålla varaktig försörjning ändå - får familjen K. anses ha undandragit sig de arbetsbefrämjande åtgärder som samhället anvisat. Även andra skäl för en avflyttning från Lomma måste emellertid kunna godtagas. Några sådana godtagbara skäl har emellertid inte ens åberopats i målet. ( För att förtydliga den enskildes ansvar i detta hänseende föreslår regeringen en mindre språklig justering av nuvarande 6 SoL som innebär att bistånd kan erhållas först om han eller hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sät.t Därigenom framstår den enskildes eget ansvar tydligare i biståndsparagrafen, vilket mer motsvarar den egentliga praxis som gäller för arbetslösa bidragstagare, Prop 1996/97:124, sidan 75, talar väl inte för att kraven på den enskildes planering inför flytt har blivit mindre sedan 1995? Men...) Kammarrätten i Jönköping 14 juni 2011, mål nr Ok flytta trots missat SFI nästan 2 mån, hade grundläggande språkkunskaper, aktivt arbetssökande Makarna har uppgett att de flyttade till Borås för att lättare kunna få arbete och för att barnen skulle kunna studera. Denna uppgift har inte ifrågasatts. Det kan således konstateras att makarna, genom att flytta från Ulricehamn till Borås, fått ett avbrott i sin svenskundervisning på knappt två månader. Samtidigt kan det konstateras att makarna deltagit i sfi under flera år och att NN uppnått C-nivå. Härigenom bör makarna ha skaffat sig grundläggande kunskaper i svenska språket. Enligt kammarrättens mening kan det förhållandevis korta avbrottet i studierna inte i någon avsevärd mån anses ha försenat makarnas möjlighet till arbete och egen försörjning. Makarna har dessutom uppgett att ett av skälen till att de flyttade till Borås var att de lättare skulle kunna få arbete, vilket får anses vara ett godtagbart skäl. Kammarrätten i Göteborg, 28 december 2009, mål nr , Kortedala, Göteborg Ställt sig i kö för SFI, inte tillräckligt för att vara berättigad bistånd Av utredningen i målet framkommer att NN flyttat till Sverige utan möjlighet att kunna försörja sig här på egen hand eller genom NN:s försorg. Makarna har således inte gjort någon planering för hur de ska klara sig ekonomiskt här i riket. I en sådan situation kan stadsdelsnämnden inte åläggas skyldighet att ge bistånd till deras levnadsomkostnader. Den omständigheten att NN i anslutning till att hon kom till Sverige ställt sig i kö till SFI-studier kan inte leda till en annan bedömning. Kammarrätten i Göteborg 28 september 2009, mål nr , Landskrona. Inte tillräckliga skäl för flytt och inte tillräcklig planering Annat har inte kommit fram än att NN inför sin flytt till Sverige i februari 2008 varit medveten om att han skulle sakna inkomster men att han ändå inte vidtagit några åtgärder för att försöka bidra till sin försörjning. Under sådana omständigheter, och då det inte kommit fram att hans behov av att flytta hit varit akut, kan han inte anses ha gjort vad som kan krävas for att ha rätt till bistånd för uppehälle för mars 2008 (Jämför bl.a. dom från denna kammarrätt den 28 oktober 2008 i mål nr och den 8 juli 2008 i mål nr ). På grund av samma skäl har han inte heller rätt till bistånd till hyra får april Vuxennämnden har för juli 2008 beviljat gemensamt ekonomiskt bistånd till makarna NN. I nilsallan@hotmail.com 28 Fördjupning 23 maj 2012

29 fråga om deras rätt till bistånd till hyreskostnad för eget boende för juli 2008 gör kammarrätten samma bedömning som länsrätten. (Räknas med som godkänd kostnad) Kammarrätten i Jönköping, 13 maj 2009, mål nr , Falköping Särskilt angeläget med ekonomisk planering vid bosättning i annat land En grundläggande förutsättning för rätt till bistånd enligt SoL är att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Enskilda har i första hand ett eget ansvar för sin situation och därmed en skyldighet att planera för sin ekonomi. Kravet på ekonomisk planering torde vara särskilt angeläget när en enskild ska bosätta sig i ett annat land. Även om kammarrätten kan ha förståelse för att äkta makar önskar sammanleva har det inte framkommit omständigheter som föranleder att NN varit nödsakad att flytta till Sverige vid den tidpunkt som skedde. NN har genom flytten avstått från inkomst (arbetat fyra år som lärare) som bidrog till hennes försörjning och hon har därför vid ankomsten till Sverige saknat inkomster. Hon har inte heller i anslutning till sin ankomst till Sverige anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen eller i övrigt vidtagit lämpliga åtgärder. NN har tidigare haft ett kostnadsfritt boende och endast under en kort och tidsbegränsad period varit självförsörjande genom studiestöd. Mot bakgrund av det ovan anförda finner kammarrätten att NN och NN inte har gjort tillräckligt eller haft en tillräcklig planering för att på egen hand kunna trygga sin försörjning och kostnaderna för ett eget boende. På grund härav är NN och NN inte berättigade till bistånd avseende boendekostnad för januari Kammarrätten i Göteborg 23 april 2009, mål nr , Malmö Dotters behov av vård inte tillräckliga skäl för flytt och att säga upp anställning Mot bakgrund av vad som framkommit i målet gör kammarrätten bedömningen att makarna NN utifrån de förutsättningar som förelåg vid aktuellt tillfälle borde ha kunnat planera sin ekonomi bättre innan de reste till Sverige. NN hade en tillsvidareanställning i Makedonien och genom att först begära tjänstledigt för att därefter säga upp sig från den, har familjen avstått från en inkomst som bidrog till deras försörjning. Det är inte heller styrkt att den medicinska utredningen av dottern NN inte hade kunnat utföras i Makedonien, utan endast i Sverige. Under sådana omständigheter föreligger inte förutsättningar att bevilja ekonomiskt bistånd. Kammarrätten i Göteborg, 28 oktober 2008, mål nr , Partille. Mamma med barn flyttat hem från USA utan tillräcklig planering, sjuk men inte nilsallan@hotmail.com 29 Fördjupning 23 maj 2012

30 sjukskriven inte anmäld på af Då NN, som alltjämt var gift, inte varit nödsakad att flytta till Sverige omedelbart borde hon i god tid ha planerat för sina försörjningsmöjligheter i Sverige och vidtagit erforderliga åtgärder för sin bosättning här, allra helst eftersom det varit ett länge eftersökt mål att kunna återvända till Sverige. NN har vid ankomsten till Sverige saknat inkomster, utöver visst underhållsbidrag får barnen. Hon har inte anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och inte heller varit sjukskriven. Kammarrätten finner att hon inte har gjort tillräckligt får att på egen hand får söka trygga sin försörjning inför flyttningen till Sverige. Kammarrätten i Stockholm 3 oktober 2008, mål nr , Upplands Väsby Brist på planering inför flytt till Sverige skäl för avslag Av nämndens utredning framgår att NN kom till Sverige den 6 december 2007 och har enligt egen utsago inte haft någon planering får flytten till Sverige. Han kan därför inte anses ha bidragit till sin egen försörjning. Nämnden har således haft fog för sitt beslut. Vad NN anfört i sitt överklagande föranleder inte någon annan bedömning. (Bistånd för december) Kammarrätten i Jönköping 14 juni 2010, mål nr , Norrköping Fel ställa krav på att hustrun skulle ha sin försörjning ordnad innan hon kom till Sverige Såsom maka till den svenske medborgaren HNN - som numera är bosatt i Sverige - har ZNN beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Hon vistas således lagligen i landet och i Norrköpings kommun sedan november månad Kammarrätten kan konstatera att det inte ens med nu gällande bestämmelser om försörjningskrav i utlänningslagstiftningen krävs att HNN ska kunna försörja sig själv eller att ZNN i förväg har sin försörjning ordnad här i landet för att ZNN skulle kunna beviljas uppehållstillstånd. Såvitt framgår har ZNN såsom nyanländ till Sverige vidtagit rimliga åtgärder för att kunna försörja sig genom att anmäla sig till sfi. Att vägra försörjningsstöd på den grunden att ZNN haft sin försörjning ordnad i Serbien och att hon skulle ha ordnat sin försörjning i Sverige innan hon flyttade hit får enligt kammarrättens mening orimliga konsekvenser. Makarna, som får förutsättas vilja leva och bo tillsammans för att vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå, skulle med ett sådant krav i realiteten få mycket svårt att någonsin kunna leva tillsammans i Sverige. HNN synes f.n. ha hälsoproblem som påverkar hans arbetsförmåga och därmed hans möjlighet till egen försörjning. ZNN, som saknar svenskkunskaper, torde ha mycket små möjligheter att från Serbien ordna arbete i Sverige. Sammanfattningsvis finner därför kammarrätten att den omständigheten att ZNN flyttat till sin make i Sverige, utan att i förväg ha ordnat sin försörjning, inte utgör grund för att vägra makarna TNN ekonomiskt bistånd för nu aktuell period. Inte heller något annat hinder mot att bevilja bistånd för januari 2010 har framkommit. Ok flytta trots missat SFI nästan 2 mån, hade grundläggande språkkunskaper, aktivt arbetssökande Makarna har uppgett att de flyttade till Borås för att lättare kunna få arbete och för att barnen skulle kunna studera. Denna uppgift har inte ifrågasatts. Det kan således konstateras att makarna, genom att flytta från Ulricehamn till Borås, fått ett avbrott i sin nilsallan@hotmail.com 30 Fördjupning 23 maj 2012

31 svenskundervisning på knappt två månader. Samtidigt kan det konstateras att makarna deltagit i sfi under flera år och att NN uppnått C-nivå. Härigenom bör makarna ha skaffat sig grundläggande kunskaper i svenska språket. Enligt kammarrättens mening kan det förhållandevis korta avbrottet i studierna inte i någon avsevärd mån anses ha försenat makarnas möjlighet till arbete och egen försörjning. Makarna har dessutom uppgett att ett av skälen till att de flyttade till Borås var att de lättare skulle kunna få arbete, vilket får anses vara ett godtagbart skäl. Kammarrätten i Jönköping 14 juni 2011, mål nr Ok flytta utan soc medgivande, inte försenat inträde på arbetsmarknaden Kammarrätten finner att det i målet inte kan anses klarlagt att familjens flytt från Umeå till Gävle, som ägt rum utan att berörda socialnämnder givits tillfälle att medverka i flyttplanerna, inneburit att sökandens inträde på arbetsmarknaden försenats. Socialnämnden borde därför inte på den angivna grunden ha avslagit hans ansökan om försörjningsstöd. Målet ska därför visas åter till nämnden för prövning av om övriga förutsättningar för rätten till försörjningsstöd föreligger. Kammarrätten i Sundsvall 23 februari 2010, mål nr nilsallan@hotmail.com 31 Fördjupning 23 maj 2012

32 SoL 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Grundregeln Bosättningskommunen ansvarar för stöd och hjälp om det inte är ett akut nödläge. Då har vistelsekommunen ansvar, SoL 2 a kap 2, 3. Bosättningskommun Med bosättningskommun avses i socialtjänstlagen 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. (SoL 2 a kap, 3 ) Vistelsekommun Där den enskilde vistas, där den faktiskt befinner sig. Det faller sig tämligen naturligt att den enskilde kan vända sig till socialtjänsten i den kommen han/hon befinner sig om det är ett akut nödläge. Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en lägre nivå bl.a. om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den, eller om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen (Socialstyrelsens Allmänna råd om ek bistånd, SOSFS 2009:23, sidan 5), Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Frågan om när en vistelse i en annan kommun än bosättningskommunen ska innebära att bosättningskommunen ändras, bör avgöras av vad den enskilde har för avsikter med vistelsen. Om han eller hon har för avsikt att återvända till sin bosättningskommun och har kvar sin bostad anser regeringen att bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun som regel inte bör ändras. Regeringen anser dock, till skillnad från utredaren, att vistelsekommunen ska anses vara bosättningskommun så snart den enskilde uppger att han eller hon inte ämnar återvända till ursprungskommunen. Regeringen vill med detta betona att det är viktigt att kommunerna är lyhörda och inte kräver att en person som inte avser att återvända till den tidigare hemkommunen ska återvända. Anger en person att han eller hon inte avser att återvända så måste kommunen respektera detta. I detta sammanhang bör också uppmärksammas att regeringens förslag innebär ett klargörande av att vistelsekommunen alltid ansvarar för stöd och hjälp till nilsallan@hotmail.com 32 Fördjupning 23 maj 2012

33 den enskilde så länge inte bosättningskommunen är klarlagd. Vistelsekommunen kan således inte avsäga sig sitt ansvar för den enskilde genom att hänvisa till folkbokföringskommunen (Prop 2010/11:49: Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, sidan 39). Folkbokföringskommun När någon sitter i fängelse är folkbokföringskommunen ansvarig. Likaså när någon är på sjukhus (om det inte är en kommun som tagit initiativ till placeringen), SoL 2 a kap 5. Placeringskommun Den kommun som beslutat om ett boende för en enskild i en annan kommun har ansvar för alla stöd- och hjälpinsatser enligt SoL som han eller hon kan ha behov av och inte endast de insatser som har samband med det ursprungliga hjälpbehovet. Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 3/2011, sidan 4. (Även SKL har gett ut ett Cirkulär om ansvarsfördelningen mellan bosättningskommun och vistelsekommun: Cirkulärnr 11:29) Hot- och våldsutsatta Det ska alltid tas hänsyn till om den sökande varit utsatt för hot och/eller våld, exempelvis kan denne söka hjälp och stöd innan den flyttat till kommunen, SoL 2 a kap, 8 p 2. Regeringen föreslår att den kommun som beslutat om boende i en annan kommun behåller ansvaret för stödoch hjälpinsatser, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Det avser framförallt olika grupper av personer som är hemlösa, t.ex. enskilda för vilka bosättningskommunen inte är klarlagd eller när en hotad person som beviljats skyddat boende inte har någon klar bosättningskommun. Så snart bosättningskommunen är klarlagd kan kommunen ansöka om att ärendet överflyttas dit. Denna bestämmelse omfattar samtliga insatser som den enskilde kan ha behov av, inte bara de som har samband med det ursprungliga hjälpbehovet. Propositionen 2010/11:49, sidan 46 Om den hotade på eget initiativ akut beger sig till en annan kommun och under vistelsen där söker stöd och hjälp gäller vistelsekommunens yttersta ansvar i den akuta situationen. Enligt förslagen i denna proposition har bosättningskommunen det huvudsakliga ansvaret för den enskilde även om han eller hon vistas i en annan kommun. Vistelsekommunen är dock enligt regeringens förslag alltid skyldig att genomföra de insatser som den akuta situationen kräver, t.ex. skyddat boende och ekonomiskt bistånd, i avvaktan på att bosättningskommunen erbjuder behövliga insatser. Vid bedömningen av när en vistelsekommun övergår till att vara bosättningskommun, kan det finnas anledning att ta särskild hänsyn till denna grupps speciella situation och därmed tillåta den enskilde att vistas tillfälligt i en kommun under längre tid utan att den gamla bosättningskommunens ansvar upphör och övergår till vistelsekommunen i egenskap av ny bosättningskommun. Detta gäller självfallet under förutsättning att den enskilde inte uppger sig vilja byta bosättningskommun permanent. (Propositionen 2010/11:49, sidan 42) nilsallan@hotmail.com 33 Fördjupning 23 maj 2012

34 Två domar om att bevilja bistånd till resa när ansökan gäller försörjningsstöd Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta kommer till uttryck bland annat i SoL 4 kap. där den som inte kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt har rätt till försörjningsstöd. I förevarande fall har visserligen Nacka kommun ordnat boende i Sollentuna men detta kan inte befria Nacka kommun från försörjningsansvaret då det inte är fråga om ett frivilligt val från familjens sida att flytta till Sollentuna Något formellt hinder för socialnämnden att erbjuda en sådan biståndslösning i annan kommun har inte förelegat. Erbjudandet har emellertid utformats utan hänsyn till att familjen hela tiden motsatt sig att flytta från Stockholmsområdet, och den har heller inte accepterat socialnämndens förslag. --- Enligt Regeringsrättens mening saknar en socialnämnd dessutom lagligt stöd för att inte respektera en enskilds klara ställningstagande i en så grundläggande fråga som byte av bostadsort. Oavsett anledningen till att familjen avböjt erbjudandet om placering i Sorsele har vidare socialnämnden i den föreliggande situationen inte kunnat undandra sig att lämna bistånd i någon form (a. prop. s. 526, jfr RÅ 1995 ref. 56). RÅ 2004 ref 130 Kammarrätten tyckte att busspengar till tidigare kommun var fel bistånd Ärendet gällde en man som tidigare studerat i Tanum, därefter flyttat in hos sin mamma i Göteborg och då fått bistånd där. Efter att ha blivit misshandlad flydde han till Tanum och bodde hos en fd klasskamrat som pga sitt hyreskontrakt inte fick ha någon inneboende, vilket gjorde att mannen till soc inte kunde lämna någon boendeadress. Nämnden beviljade N.N. busskort för att möjliggöra för honom att resa tillbaka till hemkommunen Göteborg. För att N.N:s behov skulle kunna tillgodoses på detta sätt förutsattes att N.N. själv uttryckt att det var hans önskemål att återvända till hemkommunen. Så har inte varit fallet i detta mål. Med hänsyn härtill anser kammarrätten att N.N:s hjälpbehov inte kan anses ha blivit tillgodosett genom det erbjudna biståndet. Av utredningen i målet framgår inte om de övriga förutsättningar för rätt till bistånd är uppfyllda. Målet ska därför visas åter till omsorgsnämnden för erforderlig handläggning. I 2 kap. 2 SoL förskrivs att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Något krav på att en sökande ska kunna styrka en bostadsadress, uppvisa hyreskontrakt för boende i vistelsekommunen eller dylikt uppställs inte i lagen. Det är således tillräckligt att sökanden vistas i kommunen för att utlösa nilsallan@hotmail.com 34 Fördjupning 23 maj 2012

35 kommunens ansvar att ge det stöd och den hjälp som sökanden behöver. N.N. har gjort gällande att han vid ansökningstillfallet vistades i Tanums kommun, vilket nämnden inte har ifrågasatt. Det har heller inte framkommit något annat som ger anledning att ifrågasätta N.N:s påstående om vistelse i Tanums kommun. Med hänsyn till att vistelsekommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen ska få det stöd och den hjälp de behöver är det inte tillräckligt skäl att neka N.N. Ekonomiskt bistånd för oktober 2008 endast med hänvisning till att han saknar bostad eller att han inte kunnat uppge någon bostadsadress i kommunen. Nämnden har därmed inte haft rätt att avslå N.N:s ansökan på denna grund. Kammarrätten i Göteborg 9 juli 2009, mål nr På tillfälligt besök Östersundsbo besöker bekant i Luleå, har missat besökstid för att söka ekonomiskt bistånd, varvid Östersund inte beviljar bistånd utan hänvisar till vistelsekommunen, dvs Luleå. Förvaltningsrätten hänvisade till 2 a kapitlet i SoL och sa att bosättningskommunen, Östersund, skulle ta ställning till ansökan. Men kammarrätten påpekade att beslutet var taget innan 2 a kapitlet fanns, så då gällde vistelsekommunen, dvs Luleå skulle bedöma biståndsbehovet. Kammarrätten i Sundsvall 13 mars 2012, mål nr nilsallan@hotmail.com 35 Fördjupning 23 maj 2012

36 Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Länsrätten: NN har skulder hos Kronofogdemyndigheten uppgående till ca kr. Han svåra recidiverande depressioner. Trots medicinering, har han kvarstående depressiva besvär som ibland gör honom oförmögen till initiativ samt få honom att tappa handlingskraft. Av intyg framgår att det är av yttersta vikt för hans psykiska hälsa att han snarast får tillgång till eget boende. Han har tillsammans med sitt personliga ombud sökt 800 lägenheter men inte fått hyreskontrakt. NN är bostadslös sedan åtta år tillbaka. Han blev folkbokförd i Ale kommun i samband med flytt till bekanta i Sannum. Han är skriven på Älvängens församling (Ale kommun) och har etablerad kontakt med Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Älvängen samt har adress Poste Restante i Ale kommun.. Han har inte haft eget boende i Ale kommun. Han har vid flera tillfällen bott i husvagn och får numer sova hos olika bekanta i Borås, Göteborg och Kungälv varför han kontinuerligt flyttar mellan dessa kommuner. Det kan således inte konstateras att NN haft sin dygnsvila eller stadigvarande vistelse i någon specifik kommun. Trots att NN haft sin dygnsvila i andra kommuner utgör ovan angivna omständigheter skäl för att Ale kommun ska anses ha ansvar att tillse att NN får det stöd och den hjälp som han behöver. Kammarrätten finner det så oklart var NN tillbringar sin dygnsvila att det utifrån hans boendesituation inte går att avgöra vilken kommun som är hans hemkommun. Inte heller är utredningen sådan att det, kopplat till uppkomsten av hans biståndsbehov, går att fastställa en biståndspliktig vistelsekommun. Enligt vad som framkommit i målet är NN emellertid folkbokförd i Ale kommun, har en postadress där samt genomgår vård i kommunen. Någon närmare anknytning till någon annan kommun går inte att fastställa. Nämnda förhållanden utgör därför enligt kammarrättens mening tillräckliga omständigheter för att anse att Ale kommun är den kommun som har det yttersta ansvaret för att lämna NN den hjälp och det stöd han behöver. Detta får även anses gälla frågan om NN:s behov av bostad. Kammarrätten i Göteborg 29 mars 2010, mål nr Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun. I förarbetena till 16 kap. 1 SoL (prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, s , s ) uttalas att frågan om det är lämpligt att överflytta ett ärende får avgöras efter en individuell bedömning i varje enskilt fall. Även placeringsärenden som gäller vuxna personer bör i vissa fall kunna flyttas över till vistelsekommunen utan att denna samtyckt. Det kan gälla t.ex. långvariga vistelser i ett familjehem i en annan kommun eller att en person med funktionshinder efter ett biståndsbeslut i hemkommunen vistas i en bostad med särskild service i en annan kommun. Kammarrätten i Sundsvall 3 april 2012, mål nr nilsallan@hotmail.com 36 Fördjupning 23 maj 2012

37 MISSBRUKARE Socialnämnden tyckte att missbrukarens behov av boende kunde tillgodoses genom att han flyttade in i kommunens boende, där han dessutom skulle få hjälp med sitt missbruk. Kammarrätten tyckte att det var rätt att avslå ansökan. Tre paragrafer var aktuella: SoL 4 kap 1 som säger att bistånd beviljas till den som inte själv kan..., dvs sökanden ska göra vad den kan för att få annan försörjning; SoL 4 kap 3 som säger att riksnormen kan reduceras om det finns särskilda skäl, exv att biståndet används till annat än vad det är avsett till (exv missbruk) och SoL 5 kap 9 som säger att nämnden ska noga bevaka att planerad plan för hjälp och stöd fullföljs Regeringsrättens dom, Regeringsrättens Årsbok 2009, referat nr 103 (RÅ 2009 ref 103). SoL 4 kap 1 En arbetslös biståndssökande som kan arbeta ska genom att t.ex. aktivt söka arbete själv göra vad den kan för att på sikt bli självförsörjande. Socialtjänsten har också ett ansvar för att erbjuda den enskilde behövlig hjälp för att kunna uppnå detta. När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det framgår också av förarbetena att lagstiftaren inte har velat ge socialtjänsten möjlighet att vid prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra krav än vad som följer av 4 kap. 4-6 SoL. (Jag tycker att denna, regeringsrättens, formulering är konstig eftersom SoL 4:1 säger att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd, vilket bör väl innebära att det krävs att den enskilde gör det den kan för att få bistånd????) SoL 4 kap 3 En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. SoL 5 kap 9 Kammarrätten har, under åberopande av intentionerna bakom 5 kap. 9 SoL, funnit att nämnden haft fog för sina beslut, eftersom en utbetalning av bistånd i förevarande fall skulle innebära att nämnden medverkade till P.S:s fortsatta missbruk. En sådan tolkning och tillämpning av 5 kap. 9 SoL är enligt Regeringsrättens mening inte riktig. Som framgått ovan syftar den bestämmelsen till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande nilsallan@hotmail.com 37 Fördjupning 23 maj 2012

38 och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. Kontentan av detta: Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Regeringsrätten finner på grund härav att socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket (jfr RÅ83 2:70 och RÅ84 2:86). nilsallan@hotmail.com 38 Fördjupning 23 maj 2012

39 Domar där det funnits skäl att avslå ansökan från missbrukare Ska delta i utredning Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f. Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --- Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas. --- Tyckte det var onödigt med planeringssamtal NN var inte intresserad av hjälp och stöd och tänkte fortsätta röka hasch. Han tyckte att planeringsmöten var onödiga. Nämnden bedömde att NN inte gjorde vad han kunde för att själv bidra till sin försörjning, att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande, att han inte var villig att bli fri från sitt missbruk och att bevilja bistånd skulle vara att medverka till hans missbruk, så han fick avslag på sin ansökan. Förvaltningsrätten ansåg att detta inte var skäl att ge avslag och visade ärendet åter till nämnden för att pröva om förutsättningar i övrigt förelåg för bistånd till NN. Nämnden överklagade till kammarrätten och skrev då att Eftersom han inte har medverkat till en utredning har inte någon bedömning av hans behov kunnat göras. NN gör inte vad som ankommer på honom för att bli självförsörjande och därför har han inte rätt till sökt försörjningsstöd. Kammarrätten skriver att Kammarrätten delar nämndens bedömning att NN inte gör vad han kan för att medverka till att bli självförsörjande och han uppfyller därför inte kraven för att få försörjningsstöd. Kammarrätten i Göteborg 13 december 2010, mål nr Måste finnas tillräckligt underlag för att bevilja Nämnd ansåg att X inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. X hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att X inte var berättigad till fullt försörjningsstöd. Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr nilsallan@hotmail.com 39 Fördjupning 23 maj 2012

40 OSA var, enligt KR, inte rehabiliteringsinsats Kammarrätten konstaterar inledningsvis att NNs OSA inte haft till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom från missbruk. Det har därmed inte funnits hinder för socialnämnden att vägra NN försörjningsstöd på den grunden att NN inte fullföljt sin planerade OSA. Genom att inte i tid kontakta Arbetsförmedlingen och genom sitt handlande i övrigt har NN själv medverkat till att han förlorat sin avlönade anställning och därigenom en källa till inkomst. Kammarrätten i Jönköping 22 dec 2011, mål nr Bistånd används till annat eller inte medverkat i utredning eller inte gjort sannolikt att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt? Sökande vägrade lämna urinprov vilket var en anledning att misstänka att han använt biståndet till annat än vad det var avsett för och han beviljades reducerad norm. Genom att inte lämna urinprov fick han inte praktikplats på Jobbcenter. Förvaltningsrätten konstaterar att utredningen i målet visar att NN har återfallit missbruk i anslutning till den aktuella perioden i målet. Det rar enligt förvaltningsrättens mening vidare råda tvivel om biståndet kunde komma att ha använts till vad det var avsett för i och med att han återfallit i missbruk. En1igt förvaltningsrättens mening föreligger därför särskilda skäl till att på så sätt som nämnden gjort beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå. Överklagandet ska därmed avslås. Kammarrätten skriver: NN har en mångårig missbruksproblematik. Han anför att han helt saknar möjlighet att försörja sig själv. Kammarrätten konstaterar att han emellertid inte uppger något skäl till att han vid tiden för nu aktuella ansökningar om bistånd inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. I målet har framkommit att han erbjudits en praktikplats under förutsättning att han visar drogfrihet. Vid sådant förhållande finns det enligt kammarrättens mening inte skäl att ifrågasätta att det från nämndens sida ställts krav på NN att han medverkar till att hans arbetsförmåga kan utredas genom att han lämnar urinprov. Vid den tid som är aktuell i målen samtyckte NN emellertid inte till att hans arbetsförmåga på detta sätt kunde utredas. Mot denna bakgrund har han inte gjort sannolikt att hans behov av medel för sin försörjning för februari och mars 2011 inte kan tillgodoses på något annat sätt än genom bistånd enligt SoL. (Tyvärr fattar jag inte riktigt hur kammarrätten resonerat, hur de kommer fram till att han inte gjort sannolikt att hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Kanske är det samma som att biståndet används till annat å då antas försörjningsbehovet vara tillgodosett på annat sätt? Njaee.) Kammarrätten i Stockholm 20 dec 2011, mål nr 4114, Göra drogtest (1) Ok som del i arbetsförmågeutredning Av det ovan återgivna framgår att det inte varit fråga om att fullfölja en behandlingsplan eller rehabiliteringsinsats utan att provtagningarna utgjort ett led i nämndens utredning av NN:s möjligheter att stå till arbetsmarknadens förfogande. Villkoret att lämna utandnings- /urinprov är således en del av utredningen av NN:s möjligheter att bidra till sin egen nilsallan@hotmail.com 40 Fördjupning 23 maj 2012

41 försörjning och handlar inte om att hon ska bli fri från ett missbruk. Dessutom har enligt vad nämnden obestritt angett NN själv uppgett att hon inte har några problem med alkohol eller narkotika. Med hänsyn till syftet med den av NN och nämnden gemensamt upprättade genomförandeplanen har nämnden haft fog för att koppla hennes rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL till att hon uppfyller de krav som ställs på henne i planen. Kammarrätten i Göteborg 31 januari 2011, mål nr Göra drogtest (2) ej Ok som del i arbetsförmågeutredning En biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas läkarintyg eller annan utredning om sina svårigheter. När det gäller drogtester via urinprov eller blodprov är detta dock att jämställa med kroppsliga ingrepp som inte kan påtvingas en person utan stöd i lag. Provtagning kräver således samtycke från den berörde. Provtagning får inte komma till stånd genom hot om någon sanktion eller andra former av påtryckningar (jfr RA 2009 ref 103 samt bl.a. JO 2011/12 s. 471). Kammanätten gör följande bedömning. Av ovan anförda följer att socialnämnden inte kan kräva att NN lämnar in drogtester för att uppvisa drogfrihet för att få ekonomiskt bistånd. Att provtagningen har varit en del av utredningen av NN:s möjligheter att stå till arbetsmarknadens förfogande saknar betydelse. Kammarrätten i Göteborg 26 mars 2012, mål nr Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan. Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag. Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr nilsallan@hotmail.com 41 Fördjupning 23 maj 2012

42 Delta i kompetenshöjande verksamhet Missbruket var inte av den omfattningen att sökanden inte kunde delta i kompetenshöjande verksamhet å då skulle den också göra det. Kammarrätten i Stockholm 7 september 2010, mål nr Före detta (?) missbrukare Fick avslag på ansökan för andra halvan av april och för maj eftersom att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingen ansåg att han var arbetssökande med förhinder, eftersom han sagt han påbörjat ett drogprogram. Det fanns ett läkarintyg som intygade sökandes svårigheter, men socialen ansåg att det inte styrkte att han saknade arbetsförmåga eller under vilken tidsperiod som hans fysiska besvär bedöms bestå. Sökanden skrev i överklagan att Han har besökt arbetsförmedlingen och sökt arbete, men har i nuläget inte funnit något som passar honom. Han har följt direktiv från olika handläggare och sökt arbete efter förmåga. Han är dyslektiker och har svårt för att uttrycka sig i tal och skrift. Påståendet om pågående missbruk är ett missförstånd. Han är på väg ur sitt missbruk, har deltagit i projekt och har lämnat negativa urinprov under hela perioden. Socialen skrev i sitt yttrande till förvaltningsrättan att Det ställs krav för deltagande i verksamheten. En deltagare ska vara drogfri eller visa prov på motivation att bli drogfri genom regelbundna drogtester som visar att värdena minskar. Drogtest har avböjts med motiveringen att det inte är någon ide eftersom han använder droger regelbundet och saknar motivation till att upphöra. Insatsen avslutades den 16 februari 2010 sedan positiva drogtester lämnats och han sagt att motivation till att sluta använda droger saknas. Förvaltningsrätten skrev i sina domskäl att han inte velat godta och inte fullföljt vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom från hans missbruk kan, mot bakgrund av hans missbruksproblematik och SoL eller dess förarbeten, inte föranleda att hans rätt till ekonomiskt bistånd bortfaller. NN:s rätt till bistånd kan, mot bakgrund av hans missbruksproblematik, inte heller göras beroende av att han stått till arbetsmarknadens förfogande. Förvaltningsrätten ansåg alltså att han skulle få pengar. Socialen skrev i sitt överklagande till kammarrätten Med hänsyn till att NN lämnat olika uppgifter och då missbruk inte är åberopat eller styrkt hos nämnden samt att han i strid med sina egna uppgifter inte kunnat visa någon form av arbetssökande under den aktuella tidsperioden, bedömer socialnämnden att förvaltningsrätten meddelat sitt beslut utifrån ett otillräckligt beslutsunderlag. Kammarrättens dom: Det är utrett i målet att NN varit inskriven hos Arbetsförmedlingen men inte kunnat uppvisa några sökta arbeten. Därmed kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på sätt som krävs för att få ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Med hänsyn till vad NN uppgett i sitt överklagande till förvaltningsrätten och vad som i övrigt framkommit finns i tiden efter den 16 februari 2010 inte någon missbruksproblematik dokumenterad. Kravet på aktivt arbetssökande har således inte bortfallit till förmån för andra insatser. På grund av det anförda och då NN:s arbetsförmåga inte visat sig vara nedsatt till nilsallan@hotmail.com 42 Fördjupning 23 maj 2012

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Öka rättssäkerhet vid hantering av ansökningar från EU-medborgare

Öka rättssäkerhet vid hantering av ansökningar från EU-medborgare Öka rättssäkerhet vid hantering av ansökningar från EU-medborgare Hur påverkas våra utredningsmöjligheter av förändringarna i utlänningslagen, 1 maj 2014? Vi får ofta själva bestämma om sökande EES-medborgare

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor JP utbildning Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 24 januari 2013 Stockholm Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga

Läs mer

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Juridisk vägledning Reviderad november 2012 Mer om Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Förvaltningslagens bestämmelser gäller för skolor med offentlig huvudman. Förvaltningslagens bestämmelser

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor 24 september 2013 Östersund Nils Allan Danielsson

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor 24 september 2013 Östersund Nils Allan Danielsson Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor 24 september 2013 Östersund Nils Allan Danielsson Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Att ändra positivt biståndsbeslut Återkrav av

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Förvaltningslagen. Ny från 1 juli 2018

Förvaltningslagen. Ny från 1 juli 2018 Förvaltningslagen Ny från 1 juli 2018 Förvaltningslagen Viktig för att allmänheten ska ha ett stort förtroende för att uppgifterna sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt Ger en struktur för kontakterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2006:219 Utkom från trycket den 11 april 2006 utfärdad den 30 mars 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen

Läs mer

JP utbildning. Ekonomiskt bistånd. Handläggarfrågor. Nils Allan Danielsson. 21 maj 2014 Stockholm

JP utbildning. Ekonomiskt bistånd. Handläggarfrågor. Nils Allan Danielsson. 21 maj 2014 Stockholm JP utbildning Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 21 maj 2014 Stockholm Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Att ändra positivt biståndsbeslut Återkrav

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor JP utbildning Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 21 oktober 2015 Stockholm Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Att ändra positivt biståndsbeslut

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING

FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING Lars Bejstam 5 februari 2018 1 NY KOMMUNALLAG En ny kommunallag, SFS 2017:725 har trätt i kraft den 1 januari 2017. Lagen ska ge goda förutsättningar för den

Läs mer

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt)

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) HFD 2016 ref. 39 Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende. 3, 4 och 26 folkbokföringslagen (1991:481),

Läs mer

Förbundsjurist Julia Henriksson. Förvaltningsrätten Göteborg LSS Intressepolitiskt påverkansarbete Syskon

Förbundsjurist Julia Henriksson. Förvaltningsrätten Göteborg LSS Intressepolitiskt påverkansarbete Syskon Förbundsjurist Julia Henriksson Förvaltningsrätten Göteborg LSS Intressepolitiskt påverkansarbete Syskon Innehåll Sharepoint, praktiskt Förvaltningsdomstolarna Nya förvaltningslagen Rättsfallsgenomgång

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan

Läs mer

Förvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting

Förvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting Förvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting Förvaltningslagen-Allmänt Prop. 2016/17:180 SFS 2017:900 Trädde i kraft 2018-07-01 Förvaltningslagen omfattar

Läs mer

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Allmän förvaltningsrätt Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Vad är förvaltningsrätt? Förhållandet mellan myndigheter Förhållandet mellan myndigheter och enskilda Regleringen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förvaltningslag; utfärdad den 28 september 2017. SFS 2017:900 Utkom från trycket den 10 oktober 2017 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-01-19 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Enligt en lagrådsremiss den 8 december

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Riktlinjer Handläggning av ärende

Riktlinjer Handläggning av ärende SOCIALFÖRVALTNINGEN R DEL 2 REVIDERAD 2011-11-29 Riktlinjer Handläggning av ärende 1. ANSÖKAN u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_riktlinjer_del2.doc

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

SKOLLAGEN (www. riksdagen.se - tillgänglig )

SKOLLAGEN (www. riksdagen.se - tillgänglig ) Vem beslutar vilket betyg eleven skall ha? 3 kap. Rektorns ansvar 14 Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Information om grunderna för betygssättningen

Läs mer

7 första stycket, 9 a första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

7 första stycket, 9 a första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2016 ref. 7 En kommun har, sedan tiden för en tidsbegränsad insats enligt LSS har löpt ut, fortsatt att utföra insatsen. Detta har inte medfört att det har förelegat en rätt till insatsen som gällt

Läs mer

Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun

Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun 2019-06-12 1 (8) Dnr :KS2017/228-4 Socialförvaltningen Teresia Granlund Utvecklingsledare berit.ligard@bollebygd.se Socialnämnden Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 juni 2018 följande dom (mål nr och ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 juni 2018 följande dom (mål nr och ). HFD 2018 ref. 39 Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen för en utlänning som inte har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige men som genomgår rättspsykiatrisk vård här kan inte begränsas

Läs mer

En heldag om ekonomiskt bistånd

En heldag om ekonomiskt bistånd En heldag om ekonomiskt bistånd Rättsäkerhet, journalskrivande, sidorna 2-8 Schablontak för hyreskostnad, 9-10 Tredjeland, EES, uppehållsrätt/-tillstånd, 11-25 Vistelse, bosättnings- folkbokförings, och

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet HFD 2016 ref. 83 En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet sedan ett av Försäkringskassan meddelat beslut om återkrav vunnit laga kraft på grund av att omprövning inte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2009:596 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:16 Diarienr: 2000/0216. Datum:

Cirkulärnr: 2000:16 Diarienr: 2000/0216. Datum: Cirkulärnr: 2000:16 Diarienr: 2000/0216 Handläggare: Sektion/Enhet: Jonas Reinholdsson Datum: 2000-01-25 Mottagare: Rubrik: Kommunalrättssektionen Socialnämnd Äldreomsorg Omsorgs- och handikappfrågor Stadsdelsnämnder/Kommundelsnämnder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); Utkom från trycket den 3 april 2012 utfärdad den 22 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen

Läs mer

JP utbildning. Ekonomiskt bistånd. Handläggarfrågor. Nils Allan Danielsson. 21 januari 2015 Stockholm

JP utbildning. Ekonomiskt bistånd. Handläggarfrågor. Nils Allan Danielsson. 21 januari 2015 Stockholm JP utbildning Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 21 januari 2015 Stockholm Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Att ändra positivt biståndsbeslut

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223); utfärdad den 22 maj 2002. SFS 2003:246 Utkom från trycket den 5 juni 2003 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 5 förvaltningslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare har i uppdrag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Lessebo kommun Box 13 360 50 Lessebo MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom

Läs mer

Myndigheternas serviceskyldighet

Myndigheternas serviceskyldighet SFS 1986:223 Källa: Rixlex Utfärdad: 1986-05-07 Omtryck: SFS 2003:246 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:703 Förvaltningslag (1986:223) [Fakta & Historik] Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje. Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter

Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje. Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-11-07 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1546-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolen, dom den 29 november 2012

Läs mer

Rättsavdelningen SR 63/2016

Rättsavdelningen SR 63/2016 Bfd22 141107 1 (10) Rättsavdelningen 2016-12-29 SR 63/2016 Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 29 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2 dels att 4 kap. ska upphöra

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2008:22 Målnummer: UM895-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2008-05-29 Rubrik: Lagrum: För att beviljas uppehållstillstånd som tredjelandsmedborgare med ställning

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun Föredraganden Kristin Nyström DOM 2017-10-13 Meddelad i Falun Mål nr 5599-16 1 KLAGANDE Per-Åke Persson, 19830116-7212 Odd-Fellowgatan 4 A Lgh 1101 780 50 Vansbro God man: Lars Gyllenvåg Österby 2 780

Läs mer

1. PORTALPARAGRAFEN SOCIALTJÄNSTLAGEN. 1 kap. Socialtjänstens mål

1. PORTALPARAGRAFEN SOCIALTJÄNSTLAGEN. 1 kap. Socialtjänstens mål SOCIALTJÄNSTLAGEN 1 kap. Socialtjänstens mål 1. PORTALPARAGRAFEN 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2018:67 Utkom från trycket den 20 februari 2018 utfärdad den 8 februari 2018. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

Dokumentation vid handläggning av ekonomiskt bistånd

Dokumentation vid handläggning av ekonomiskt bistånd 9 oktober 2014 en hel dag i Alvesta om Dokumentation vid handläggning av ekonomiskt bistånd Denna kursdokumentation är en sammanställning av några fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm MIGRATIONSOVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.

DOM Meddelad i Stockholm MIGRATIONSOVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet. KAMMARRATTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 6 2007-06-08 Meddelad i Stockholm Sida 1 (3) Må1 nr UM 1 16-07 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART medborgare i Turkiet Ombud: OVERKLAGATAVGORANDE

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:940 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd för nystartsjobb; SFS 2018:43 Utkom från trycket den 13 februari 2018 utfärdad den 1 februari 2018. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ekonomiskt bistånd - rättssäkrare handläggning

Ekonomiskt bistånd - rättssäkrare handläggning Ekonomiskt bistånd - rättssäkrare handläggning Nils Allan Danielsson 2 maj 2012 Växjö www.kommunutbildning.se 1 Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com En rättssäkerhetsdefinition. Jag tror

Läs mer

4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 1 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 1 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. HFD 2017 ref. 33 Den som håller sig gömd i syfte att undandra sig verkställighet av ett avvisningsbeslut har inte rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453),

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 29 april 2016 KLAGANDE Migrationsverket 601 70 Norrköping MOTPART Göteborgs kommun Box 7010 402 31 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens delegationsordning för vuxenutbildningen

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens delegationsordning för vuxenutbildningen Delegationsordning 2015-09-17 Arbetsmarknads- och snämndens delegationsordning för en AVN 2015/0098-4 002 Antagen av arbetsmarknads- och snämnden den 17 september 2015 75 UTBILDNINGSKONTORET NORRKÖPINGS

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 29 juni 2016 KLAGANDE Martinsson Transport AB, 556953-2061 Ombud: Advokat Sten Holdo Advokaterna Abrahamsson & Holdo AB Norra Rådmansgatan

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:11

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:11 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:11 Målnummer: UM421-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-05-10 Rubrik: En utlänning som ska utvisas enligt verkställbara beslut från såväl Migrationsverket

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM6351-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-01-04 Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

LEGALITET RÄTTSSÄKERHET RÄTTSSÄKERHET. Socialtjänstlagen 4 kap 1

LEGALITET RÄTTSSÄKERHET RÄTTSSÄKERHET. Socialtjänstlagen 4 kap 1 RÄTTSSÄKERHET Legalitet Offentlighet Objektivitet Överklagbart Besked inom rimlig tid = Förutsägbarhet RÄTTSSÄKERHET Rättvisa: lika för alla?? Socialarbetarens roll: INTE allmänheten, gemene man Var ligger

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning 2016VON/0146 Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning Antagna av vård- och omsorgsnämden den xx månad

Läs mer

Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn

Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn PM 2017-06-14 Avdelningen för juridik Emilia Danielsson Mia Hemmestad Eva von Schéele Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn Allmänt om åldersbedömningar Frågan om en ensamkommande asylsökande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Utfärdad den 26 april 2018 Publicerad den 3 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen (2005:716)

Läs mer

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden DELEGATIONSORDNING FÖR Kultur- och fritidsnämnden Antaget av Kultur- och fritidsnämnden Antaget 2019-01-04 4 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills beslut om upphävande Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Läs mer