1. PORTALPARAGRAFEN SOCIALTJÄNSTLAGEN. 1 kap. Socialtjänstens mål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. PORTALPARAGRAFEN SOCIALTJÄNSTLAGEN. 1 kap. Socialtjänstens mål"

Transkript

1

2 SOCIALTJÄNSTLAGEN 1 kap. Socialtjänstens mål 1. PORTALPARAGRAFEN 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. 3 Bestämmelser om vård utan samtycke ges i lagen om vård av missbrukare i vissa fall och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Krav på läkar- eller psykologundersökning? Sökanden hade haft svårt att lära sig svenska språket under SFI-studier i mer än fyra år och svårt att förstå arbetsuppgifterna på praktikplatser. En arbetspsykolog gjorde bedömningen att AA hade en blockering och borde träffa en psykolog. Mot bakgrund av detta ansåg socialnämnden att det fanns fog för att utreda om AA behövde mer stöd för att hitta ett arbete. För att få detta utrett behövdes att en remiss skickades till habiliteringen och därför hänvisades AA till vårdcentralen. Socialtjänstens verksamhet ska enligt 1 kap. 1 tredje stycket SoL bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 kap. 5 första stycket SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med bl.a. andra samhällsorgan. När det gäller utredning av eventuella svårigheter att bli självförsörjande som hänför sig till mer personliga förhållanden ska följande beaktas. SoL bygger på principer om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser enligt lagen. Socialtjänstens insatser ska präglas av respekt för människors självbestämmande och integritet. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas läkarintyg eller annan utredning om sina svårigheter. En annan sak är att kräva att en biståndssökande ska genomgå en läkar- eller psykologundersökning trots att han eller hon inte anser sig ha några sådana problem och motsätter sig en undersökning. Ett krav på att den enskilde ska underkasta sig en psykolog- eller läkarundersökning saknar lagstöd under de omständigheter som föreligger i dessa mål. Nämndens överklagande ska därför avslås. HFD 2011 ref 49 2

3 Krav på att anta flytterbjudande? Av förarbetena till SoL framgår som ovan nämnts att den enskilde inte har någon ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och att hänsyn måste tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden. Härav följer emellertid inte att socialnämnden, med bortseende från bestämmelsen om att insatsen skall utformas tillsammans med den enskilde, kan erbjuda enbart en viss insats som nämnden finner lämplig och - om insatsen inte accepteras av den enskilde - därefter vägra allt bistånd. En sådan hantering av biståndsfrågan innebär att den enskilde försätts i en akut tvångssituation, vilket ter sig oförenligt med de grundläggande principerna i SoL (jfr prop. 1979/80:1 s. 209 ff.). Enligt Regeringsrättens mening saknar en socialnämnd dessutom lagligt stöd för att inte respektera en enskilds klara ställningstagande i en så grundläggande fråga som byte av bostadsort. Oavsett anledningen till att familjen avböjt erbjudandet om placering i Sorsele har vidare socialnämnden i den föreliggande situationen inte kunnat undandra sig att lämna bistånd i någon form (a. prop. s. 526, jfr RÅ 1995 ref. 56). RÅ 2004, ref 130 Krav att få bo kvar i sin kommun? Även om den enskildes ställningstagande om bostadsort bör respekteras, finns det ingen ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och hänsyn måste även tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden (jfr RÅ 2004 ref. 130). Det bör enligt kammarrättens mening t.ex. kunna ställas som krav att NN söker bostad också i kommuner som i vart fall ligger inom pendlingsavstånd från Göteborg. Kammarrätten i Göteborg 22 oktober 2012, mål nr

4 Ska sökanden vara beredd på överrumplingsbesök i hemmet? Det är ostridigt att hembesöket hos A.A. var oanmält. Av utredningen i ärendet framgår att hembesöket gjordes i syfte att utreda hur många personer som bodde i bostaden. Det har med andra ord uppenbarligen inte varit fråga om en nödsituation. Socialtjänsten borde därför i förväg ha tagit upp med A.A. önskemålet om att få göra ett besök i bostaden. Genom att inte göra detta utan att oanmäld komma till A.A:s bostad tidigt en morgon har socialtjänsten åsidosatt principer som är grundläggande för socialtjänstens verksamhet. Detta är inte acceptabelt. JO, 17 december 2012, dnr Grundlagsskydd för privatlivets helgd? JO anser inte att socialtjänsten bryter mot de mänskliga rättigheterna om vi i någons hem utreder om de kanske lämnat felaktiga uppgifter, om exv samboförhållande, och då kan misstänkas för att ha begått bidragsbrott. Det behövs enligt JO, inget lagstöd (och därmed inte heller några föreskrifter om hur/när det får ske) för detta om vi tycker att "det är nödvändigt för att nämnden ska få ett tillfredsställande underlag för prövningen av den enskildes ansökan om försörjningsstöd". Socialtjänsten kan vid hembesök undersöka förhållanden i enskildas hem "på ett sådant sätt som inte omfattas av den nämnda bestämmelserna i regeringsformen och Europakonventionen". Jag har inte hittat någon förklaring till JO:s åsikt att socialbidragstagare inte omfattas av grundlagsskyddet för privatlivets helgd. Från JO-beslut 15 december 2010, dnr 6514/-16 Enligt 2 kap. 6 regeringsformen är varje medborgare skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Med husrannsakan förstås varje av myndighet företagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med undersökningen (prop. 1975/76:209 s. 147). Bestämmelsen har genom 2010 års grundlagsrevision tillförts ett andra stycke, som i sammanhanget också kan förtjäna att uppmärksammas. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Om socialförvaltningen vill göra ett besök i den enskildes hem inom ramen för ett ärende om försörjningsstöd måste besöket således genomföras på ett sådant sätt som inte omfattas av de nämnda bestämmelserna i regeringsformen och Europakonventionen. De aktuella grundlagsfästa fri- och rättigheterna kan enligt 2 kap. 12 regeringsformen endast begränsas genom lag. Någon författningsbestämmelse som uttryckligen ger socialförvaltningen rätt att i ett ärende om bistånd undersöka en enskild persons bostad finns inte. Jag vet inte om JO anser att det finns fler myndigheter som kan undersöka personers hem utan att ha lagstöd, eller om de tycker att det bara gäller för socialtjänsten? Jag vet inte heller om det är aktuellt för lagstiftarna, riksdagen, att införa lagstöd, för att vi ska få genomföra hembesök, och bestämmelser för hur och när det i så fall får ske. Noterbart Rättegångsbalken 28 kap 1 : För husrannsakan hos den misstänkte får inte i något fall åberopas hans eller hennes samtycke, om inte den misstänkte själv har begärt att åtgärden ska vidtas. 4

5 2. KÄRNAN I OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN (OSL) 26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet 1 Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Anmälningar m.m. 5 Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 4 för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Omvänt skaderekvisit (stark sekretess) Om vi inte vet om den enskilde lider men, så gäller inte offentlighetsprincipen, tvärtom då gäller sekretess, exempelvis OSL 26 kap 1. Rakt skaderekvisit (svag sekretess) Om vi inte vet om den enskilde lider men, så gäller som regel offentlighetsprincipen, men om det kan antas att den enskilde lider men så gäller sekretess, exempelvis OSL 26 kap 5. 5

6 En mängd undantag från grundregeln... :-( OSL 10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess Nödvändigt utlämnande 2 Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Exv misstänkt bidragsbrott Förebyggande av brott 18 a Sekretessen enligt 26 kap 1 hindrar inte att en uppgift som rör en enskild som inte fyllt tjugoett år lämnas till en polismyndighet, om 1. det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den unge kommer att utöva brottslig verksamhet, 2. uppgiften kan antas bidra till att förhindra det, och 3. det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den unge eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. En uppgift som angår misstanke om ett begånget brott får dock lämnas endast under de förutsättningar som i övrigt anges i denna lag. Förhindrande eller avbrytande av vissa brott (19 för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott bl a rattfylla) Omedelbart polisiärt ingripande mot unga (20 ) Misstankar om vissa begångna brott mot unga (21 och 22 ) Misstankar om begångna brott i övrigt (23 ) endast om misstanken angår 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen. Delgivning (26 ) Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess 28 Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV-VI. 6

7 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap 5 andra stycket. Sekretess i förhållande till vårdnadshavare 3 Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller 2. det annars anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige. Sekretessmedgivandeblankett En blankett som används vid ansökan om försörjningsstöd inom Östermalms stadsdelsförvaltning innehåller ett generellt formulerat medgivande som ger socialtjänsten rätt att inhämta uppgifter om den enskilde biståndssökande från flera olika myndigheter och organisationer. Även om det uttryckligen anges på blanketten att socialtjänsten inhämtar uppgifterna vid behov måste man utgå från att den enskilde, genom sin underskrift, lämnar ett medgivande som i många fall går betydligt längre än vad förvaltningen behöver för att kunna utreda ansökan. JO finner det olämpligt att låta den enskilde underteckna en handling som ger handläggaren rätt att efter egen bedömning fritt ta ett antal utredningskontakter. Vilka utredningsåtgärder som socialnämnden behöver ta och hur uppgifterna ska inhämtas bör i stället bestämmas i samråd mellan handläggaren och sökanden. JO, 2 maj 2013, diarienr Egen menbedömning På fråga från massmedia bekräftade socialchefen i Ljungby kommun vid en presskonferens att socialtjänsten sedan en tid hade kontakt med en viss familj. Att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess. Även om familjen hade berättat om sin sociala situation i massmedia hade, såvitt framkommit, den uppgiften inte förekommit i massmedia. Socialchefen borde därför inte utan vårdnadshavarnas samtycke ha uttalat sig på det sätt hon gjorde. Hon kan inte undgå kritik för sitt agerande. Den aktuella bestämmelsen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket i princip innebär att uppgifter om enskilds personliga förhållanden enbart kan lämnas ut med den enskildes samtycke eller med stöd av lag eller förordning som OSL hänvisar till. JO, 10 januari 2013, diarienr

8 SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap. Handläggning av ärenden 11 Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 a Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 b Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. 11 c Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter som lämnats i ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare hos en myndighet som prövar frågor om ersättning enligt den lagen. Jag anser inte att dessa paragrafer löser oss från vår sekretess. Det ger oss rätt att ta del av vissa uppgifter från Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen och Skatteverket om vi har fått medgivande från sökande (eller om vi har något form av datasamkörning, som jag tror att vi ännu inte har?) Om vi utan den enskildes medgivande skulle få ta kontakter med de uppräknade myndigheterna, så skulle inte vår sekretess vara värd så mycket: Alla de som söker ekonomiskt bistånd skulle då riskera att detta skulle bli känt för personalen på CSN, Fk, Af, Pensionsmyndigheten, a-kassorna och Skatteverket! 8

9 I regeringens föreskrifter kan vi se vilka uppgifter som vi har rätt att ta del av hos de olika myndigheterna, det vill säga att deras sekretess bryts utan att de behöver ha något medgivande från sökande att tala om nedan uppräkande saker. Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) 1 Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om vilka uppgifter som Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ska lämna till socialnämnden enligt 11 kap b socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2009:1200). 2 Socialnämnden har rätt att hos Centrala studiestödsnämnden ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en ansökan om studiestöd eller lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har lämnats in, 3. vilken form av studiestöd som har sökts, beviljats respektive betalats ut, 4. för vilken tidsperiod studiestöd har sökts, beviljats respektive betalats ut, 5. omfattningen av studiestöd i form av studiemedel, 6. med vilket belopp studiestöd har beviljats eller betalats ut fördelat på form av stöd, 7. med vilket belopp lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har beviljats eller betalats ut, 8. datum för utbetalning av studiestöd eller lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, och 9. att beviljat eller utbetalt studiestöd i form av studiemedel avser studier på grundskolenivå. Om det finns skäl för det ska Centrala studiestödsnämnden på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 3 Socialnämnden har rätt att hos Försäkringskassan ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in, 3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats, 4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts, 5. vilket belopp som har betalats ut, och 6. datum för utbetalning. Om det finns skäl för det ska Försäkringskassan på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 4 Socialnämnden har rätt att hos en arbetslöshetskassa ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. beslut om rätt till arbetslöshetsersättning, 3. att en ansökan om utbetalning av arbetslöshetsersättning har lämnats in, 4. med vilket belopp arbetslöshetsersättning har betalats ut eller ska betalas ut, 5. vilka kalenderveckor och antal dagar utbetalning enligt 4 avser, 6. datum för utbetalning av arbetslöshetsersättning, och 7. beslut om avstängning, nedsättning eller frånkännande av arbetslöshetsersättning under ersättningsperioden. Om det finns skäl för det ska en arbetslöshetskassa på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. 5 Socialnämnden har rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. från och med vilken dag en person är anmäld hos eller inte längre är registrerad som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, 3. en arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering, 4. en persons rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa 9

10 nyanlända invandrare, 5. med vilket belopp, under vilken period och i vilken omfattning etableringsersättning har beviljats, och 6. om ett beslut om etableringsersättning har ändrats. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2011:10). 6 Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. sammanlagda intäktsposter och överskott i inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och 3. belopp och datum för återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2011:1470). 7 Socialnämnden har rätt att hos Pensionsmyndigheten ta del av följande uppgifter om enskilda: 1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, 2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in, 3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats, 4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts, 5. vilket belopp som har betalats ut, och 6. datum för utbetalning. Om det finns skäl för det ska Pensionsmyndigheten på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden. Förordning (2009:1200). ÖvergångsreglerÖvergångsbestämmelser 2011: Denna förordning träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter om belopp och datum för återbetalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). Samordningsnummer? Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för fysiska personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skattekontoret kan tilldela samordningsnummer på begäran av en myndighet. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra verksamhetsområden ska ha ett gemensamt begrepp för personer som inte är folkbokförda. Motsvarande identitetsbeteckning för den som är eller har varit folkbokförd kallas personnummer. Följande myndigheter kan för viss del av sin verksamhet begära att någon av Skatteverket får ett samordningsnummer: Polisen, åklagare, Försäkringskassan, Passmyndighet, Sjöfartsverket, Vägverket och Pliktverket. 10

11 3.Vad reglerar rätten till bistånd, hur kan vi bli säkrare på våra beslut? SOCIALTJÄNSTLAGEN 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. De som gör så gôtt de kan å ändå inte klarer sej, ska få vår hjälp om det inte går å årdne på nô ane sätt. 11

12 4. Rättsäkerhet vid handläggning Jag tror inte att det finns någon klart, av alla accepterad definition av rättssäkerhet. Nedanstående punkter tycker jag har bäring för vår verksamhet och kan kanske stötta oss om vi behöver argumentera för att vår verksamhet måste följa de lagar och bestämmelser som finns. Legalitet REGERINGSFORMEN 1 kap Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. Objektivitet REGERINGSFORMEN 1 kap Statsskickets grunder 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Offentlighet SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. FÖRVALTNINGSLAGEN Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434). 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 12

13 OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN (OSL) 10 kap Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag av sekretess Samtycke 1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Partsinsyn 3 Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende. Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna. 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN 2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet 1 Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Beslut inom rimlig tid FÖRVALTNINGSLAGEN Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 kap. Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 13

14 Överklagbarhet SOCIALTJÄNSTLAGEN 16 kap. Övriga bestämmelser 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om- ansökan enligt 2 kap. 3, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, - samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. KOMMUNALLAGEN 10 kap. Laglighetsprövning 1 Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Grunder för laglighetsprövningen 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Det kan vara svårt att få förtroende och respekt av sökande om vi vid myndighetsutövning inte själva känner till och följer de regler och bestämmelser som finns. Likaså kan det vara svårt att kräva att sökande ska leva upp till de krav och regler som vi ställer upp om vi inte själva följer regelverket. 14

15 Dokumentationen är en viktig del i rättssäkerheten. Det finns mycket matnyttigt om detta i Socialstyrelsens bok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (2010). Däri finns bland annat Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Finns på Socialstyrelsens hemsida (men det kan vara värt 177 kronor med en pappersversion). RÄTTVISA Redan de gamla grekerna såg att rättvisa är ett viktigt begrepp för att samspelet mellan samhälle och individ ska fungera, för att det ska accepteras att några får makt att bestämma över andra (myndighetsutövning). Aristoteles skrev i "Nikomachiska etiken" att rättvisa är ett viktigt inslag i såväl vänskapliga relationer mellan människor som i relationen mellan individen och samhället. Om vi vet vilka regler som gäller, förstår resonemanget kring dem och ser att det finns ett rättviseresonemang i grunden, finns det större möjligheter att vi kan motivera avslagsbeslut så att de går att förstå och acceptera. (Å tycker vi inte att det är rättvisa regler så ska vi försöka ändra dem!) RÄTTVISA? Vårt jobb är att göra en individuell bedömning utifrån varje sökandes förmågor och behov och ta beslut utifrån deras situation. Därför blir det, som jag ser det, mycket stor risk för missuppfattning om vi kort säger att det ska vara "lika för alla". Vi ska kunna förklara att vi gör en behovsbedömning och tar beslut utifrån det. Det vill säga att det kan tyckas att vi inte kör med "lika för alla", eftersom alla har olika förutsättningar och behov. - "Varför får inte jag flytta från min lägenhet till en dyrare? Jag vet en som får bistånd till lika dyr lägenhet som den jag vill flytta till! Ska det inte vara lika för alla? Lever vi inte i ett rättssamhälle??!?" 15

16 Journalskrivande Viktigt att få med VAD ANSÖKAN AVSER, BEDÖMNING, BESLUT OCH MOTIVERING Går inte att kompromissa bort. INSAMLAT UTREDNINGSMATERIAL, MED KÄLLHÄNVISNING Förvaltningslagen 15. LÄMNAD INFORMATION Vad vi talat om angående regelverket, exempelvis om krav och rättigheter. Om vi fått tillåtelse att bryta sekretessen genom att exempelvis kontakta anhöriga eller andra myndigheter. LOKALA PRIORITERINGAR Ledningen eller arbetsgrupp bestämmer att det ska göras särskilda satsningar, exempelvis på handlingsplaner utifrån truckutbildning, föreningsaktivitet eller annat. Varför då? RÄTTSSÄKERHET Det ska klart framgå vad ansökan gäller, vilka bedömningar som gjorts, vad som beslutats och vilket lagrum vi har för besluten. Socialtjänstlagen 11 kap 5 och 6. Förvaltningslagen 15, 16 och 17 (se sidorna 3 och 33). TILLSYN Såväl extern som intern. Rättssäkerheten står i centrum. UTVÄRDERING, KVALITETSSÄKRING SoL 3 kap 3... Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta kan göras olika i olika kommuner kan vara fokus på särskilda grupper, arbetssätt, åtgärder eller annat. Ledningen beslutar och utifrån detta styrs vad som är viktigt att dokumentera. HANDLÄGGARBYTE Det kan ibland vara stressigt att i samband med sjukdom eller semester få nya ärenden och då är det viktigt att det lätt går att hitta vad som har betydelse för ärendet, någon sorts sammanfattning. Det kan ju till och med vara så att man vid enstaka tillfälle efter en tid själv glömt bort hur situationen var och hur man resonerat innan man tog beslut... 16

17 SOCIALTJÄNSTLAGEN 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. FÖRVALTNINGSLAGEN Anteckning av uppgifter 15 Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD (SOSFS 2006:5) OM DOKUMENTATION VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN OCH GENOMFÖRANDE AV INSATSER ENLIGT SOL, LVU, LVM OCH LSS (Ändrad: SOSFS 2008:3 ) 4 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser Innehåll och utformning 1 Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter, och vara väl strukturerade och tydligt utformade. 2 Av en handling som upprättas inom socialtjänsten och som rör en enskild ska det framgå varifrån uppgifterna i handlingen kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och namn och befattning eller titel på den person som har upprättat handlingen samt när (år, månad, dag) det gjordes. 17

18 5 kap Personakt och journal 1 Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande. Allmänna råd Av journalen bör det bl.a. framgå vad ärendet gäller, när och hur ärendet har uppkommit, när en handling har kommit in eller upprättats, när och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om ett barn berörs av ärendet och i så fall hur barnperspektivet har beaktats, när och hur kommunicering enligt 17 förvaltningslagen (1986:223) har fullgjorts samt vad som har kommunicerats, när ärendet har avgjorts genom ett beslut av nämnden, när och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet, om beslutet har överklagats samt när förvaltningsdomstol har avgjort målet, om beslutet har rättats eller omprövats, när och på vilket sätt beslutet har verkställts, när och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts, om det finns skäl, och i så fall vilka, som har medfört att ett beslut av nämnden eller förvaltningsdomstols avgörande inte har verkställts, om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 14 kap. 2 SoL eller 24 a LSS, och om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utlämnande av en handling eller en uppgift ur en handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105). Om följande uppgifter inte dokumenteras på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå om ställföreträdare, ombud eller biträde har medverkat, om stödperson har varit med på t.ex. ett möte eller ett nämndsammanträde, om tolk har anlitats, om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka, om det har upprättats någon form av plan för insatser till den enskilde, vad som har kommit fram vid kontakter med den enskilde och andra som har lämnat uppgifter i ärendet, om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig, vad som har förts fram i samband med kommunicering enligt 17 förvaltningslagen, och när och hur den enskilde enligt 21 förvaltningslagen har informerats om möjligheten att överklaga nämndens beslut. 5 kap 2 Den planering som görs tillsammans med den enskilde och som har betydelse för nämndens beslut om insatser ska dokumenteras. Allmänna råd Av dokumentationen bör det framgå vilka mål som gäller för respektive insats, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planerade och beslutade insatser, och hur nämnden eventuellt har samverkat med t.ex. andra myndigheter, organisationer eller föreningar och vad det har resulterat i. (3 Beslutsunderlag inför nämndens beslut) 18

19 Dokumentation av beslut 4 Dokumentationen av ett beslut ska innehålla uppgifter om vem eller vilka personer beslutet avser, vad som har beslutats, när (år, månad, dag) beslutet har fattats, och den nämnd som har fattat beslutet. Om det gäller ett slutligt beslut, ska det av dokumentationen också framgå vilket lagrum som ligger till grund för beslutet. Om beslutet har fattats på delegation av nämnden, ska dokumentationen dessutom innehålla uppgifter om namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet. SOCIALTJÄNSTLAGEN 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten m.m. 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 19

20 5. HANDLÄGGNING AV ÖVERKLAGANDEN FÖRVALTNINGSLAGEN 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. 24 Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Överklagandehantering Om överklagan kommit in i rätt tid, stämplas den med "Inkommit i rätt tid enl. 24 FVL" och underskrift. En förvaltningsrätts bedömning att ett överklagande kommit in i rätt tid är bindande för kammarrätten. HFD 2011 ref. 65. Tre veckor, olika för sökande och för oss Överklagan ska ha lämnats inom tre veckor från det att den sökande har fått del av beslutet, förvaltningslagen (FL) 23 Om vi inte tillämpar delgivning av avslagsbeslut kan det ibland vara svårt att avgöra när sökande tagit del av beslutet. Då gäller klagandes uppgift om när den fick beslutet skriftligt och överklagningstiden räknas från den dagen, JO:s ämbetsberättelse 2006/07 sidan 319, Dnr

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Lessebo kommun Box 13 360 50 Lessebo MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Juridisk vägledning Reviderad november 2012 Mer om Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Förvaltningslagens bestämmelser gäller för skolor med offentlig huvudman. Förvaltningslagens bestämmelser

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor 24 september 2013 Östersund Nils Allan Danielsson

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor 24 september 2013 Östersund Nils Allan Danielsson Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor 24 september 2013 Östersund Nils Allan Danielsson Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Att ändra positivt biståndsbeslut Återkrav av

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Riktlinjer Handläggning av ärende

Riktlinjer Handläggning av ärende SOCIALFÖRVALTNINGEN R DEL 2 REVIDERAD 2011-11-29 Riktlinjer Handläggning av ärende 1. ANSÖKAN u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_riktlinjer_del2.doc

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor JP utbildning Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 24 januari 2013 Stockholm Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223); utfärdad den 22 maj 2002. SFS 2003:246 Utkom från trycket den 5 juni 2003 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 5 förvaltningslagen

Läs mer

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen)  EE316B4AD438/10638/ LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/eea81f8a-e973-4612-9b4d- EE316B4AD438/10638/20021147.pdf 2. Utdrag ur sekretesslagen (1980:100) 7 kap. Sekretess

Läs mer

SKOLLAGEN (www. riksdagen.se - tillgänglig )

SKOLLAGEN (www. riksdagen.se - tillgänglig ) Vem beslutar vilket betyg eleven skall ha? 3 kap. Rektorns ansvar 14 Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Information om grunderna för betygssättningen

Läs mer

Myndigheternas serviceskyldighet

Myndigheternas serviceskyldighet SFS 1986:223 Källa: Rixlex Utfärdad: 1986-05-07 Omtryck: SFS 2003:246 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:703 Förvaltningslag (1986:223) [Fakta & Historik] Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2009:596 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Sekretess inom missbruksoch beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Offentlighetsprincipen - Yttrandefrihet - Tryckfrihet - Meddelarfrihet - Allmänna handlingar 2 Handlingar

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända

Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor. Asylsökande och nyanlända Ekonomiskt bistånd Aktuella juridiska frågor Asylsökande och nyanlända Mia Hemmestad Arbetsmarknadssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Den 30 januari 2017 Olika kategorier av medborgare Svenska medborgare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Allmän förvaltningsrätt Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Vad är förvaltningsrätt? Förhållandet mellan myndigheter Förhållandet mellan myndigheter och enskilda Regleringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i VO-grupp Ansvarig: SAS Gäller från: 2016-04-01 Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Björn Jennbacken Offentlighetsprincipen HISTORIK Sverige föregångsland, År 1766 fick vi vår första TF SYFTE Främja rättssäkerheten Främja effektiviteten i folkstyret Främja effektiviteten

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT ExP Z6 t C4--61( 756 inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3492/2014 1(8) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.Gerleczgivo.se Trosa kommun Socialnämnden 619 80 TROSA Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning 2016VON/0146 Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning Antagna av vård- och omsorgsnämden den xx månad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

HFD 2015 ref 21. Lagrum: 47 a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2015 ref 21. Lagrum: 47 a lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2015 ref 21 Synnerliga skäl att pröva en för sent inkommen ansökan om arbetslöshetsersättning har i visst fall ansetts föreligga när sökanden avvaktat en domstolsprövning av arbetslöshetskassans beslut

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

BESLUT. Den 6 mars 2014 genomförde två inspektörer från IVO en anmäld inspektion av verksamheten genom att granska ett urval av anmälningar

BESLUT. Den 6 mars 2014 genomförde två inspektörer från IVO en anmäld inspektion av verksamheten genom att granska ett urval av anmälningar BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3482/20141(8) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.Gerleczgivo.se Gnesta kommun Socialnämnden 646 80 Gnesta Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS

Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (S) Föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall; SFS 2005:467 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,

Läs mer

Rättsliga förutsättningar och avtal om sekretess för genomförande av tjänsten Etableringslots på Arbetsförmedlingens uppdrag

Rättsliga förutsättningar och avtal om sekretess för genomförande av tjänsten Etableringslots på Arbetsförmedlingens uppdrag Sida: 1 av 9 Dnr: Af-2010/121363 Datum: 2011-02-04 Rättsliga förutsättningar och avtal om sekretess för genomförande av tjänsten Etableringslots på Arbetsförmedlingens uppdrag Säljaren deltar i Arbetsförmedlingens

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten. Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Ekonomiskt bistånd - fördjupning

Ekonomiskt bistånd - fördjupning Ekonomiskt bistånd - fördjupning 23 maj 2012 Malmö Sidan Sidan Rättsäkerhet, dokumentation 2 EU-medborgare 18 Ändra gynnande beslut 8 Missbrukare 38 Återkrav av bistånd 10 Ideellt skadestånd 45 Överklaganden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt 2016-10-19 Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt Bakgrund Migrationsverket är beslutande myndighet i asylprocessen.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Datum. Inspektion den oktober 2013 av Omsorgs- och socialnämnden i Mjölby kommun

Datum. Inspektion den oktober 2013 av Omsorgs- och socialnämnden i Mjölby kommun PROTOKOLL Datum Dnr 5601-2013 Aktbil Sid 1 (5) Inspektion den 14 16 oktober 2013 av Omsorgs- och socialnämnden i Mjölby kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmannaexpedition: Byråchefen Carl-Gustaf Tryblom,

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-03-18 UTGÅVA: 1 VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENT Utlämnande av handlingar i socialtjänsten ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP

Läs mer

Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014

Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014 Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014 M Handläggning av ärenden Den enskildes ställning som part Myndighetsutövning Objektivitetsprincipen Officialprincipen Varje ärende där någon

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor JP utbildning Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 21 oktober 2015 Stockholm Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Att ändra positivt biståndsbeslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012 Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Hur ser regelverket ut? Lagar Patientdatalagen (SFS 2008:355;

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval. Övergripande lagstiftning Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL -, SoL Förvaltningsrättslig översikt Hälso- och sjukvård Socialt arbete Offentlighet och sekretess Annika Staaf

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

3BSamverkan mellan myndigheter 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.

3BSamverkan mellan myndigheter 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. 0BLag (1986:223) - Förvaltningslagen 1BLagens tillämpningsområde 1 Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden. Bestämmelserna

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012 SIDAN 1 Samverkan, informationsutbyte tb t och sekretess Äldrecentrum September 2012 Regeringsformen Tryckfrihets- förordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighet och sekretesslagen EG-RÄTT Hälso-och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd; SFS 2014:875 Utkom från trycket den 1 juli 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Ändringar och tillägg i socialnämndens delegationsordning, lista C

Ändringar och tillägg i socialnämndens delegationsordning, lista C SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-11 SN-2015/2815.111 1 (2) HANDLÄGGARE Lina Albrektsson Lina.Albrektsson@huddinge.se Socialnämnden Ändringar och tillägg i socialnämndens delegationsordning,

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet HFD 2016 ref. 83 En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet sedan ett av Försäkringskassan meddelat beslut om återkrav vunnit laga kraft på grund av att omprövning inte

Läs mer

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?

Läs mer

Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den

Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den HFD 2016 ref. 74 Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den unges vistelseort. 14 andra stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:109 Utkom från trycket den 10 mars 2015 utfärdad den 26 februari 2015.

Läs mer