När r kan vi ändra ett positivt biståndsbeslut? Efter att ha beviljat bistånd upptäckte vi att. praktiken. Den var därmed d

Transkript

1 Hur ser Kammarrätterna påp EU-medborgares rätt r till bistånd? Vad säger s utlänningslagen? Kammarrätten i Sundsvall tyckte att SoL 5 kap 9,, att soc ska noga bevaka att planen fullföljs ljs vad gäller g missbrukare, kan vara lagrum för r att neka bistånd. Vad sa Regeringsrätten? När r kan vi ändra ett positivt biståndsbeslut? Efter att ha beviljat bistånd upptäckte vi att sökanden rest till Örebro i stället för f r att vara påp praktiken. Den var därmed d inte berättigad till bistånd. Som tur var hade vi ännu inte skickat iväg g pengarna, bara brevet med beslutet. Hur tillämpas SoL 4 kap 4 i praktiken och vad säger s lagen om soc rätt att ställa krav påp deltagande i praktik och annan kompetenshöjande verksamhet? Kursmaterial Botkyrka, tisdagseftermiddag, källhänvisningar och kanske nå n användbar formulering nilsallan@hotmail.com

2 2

3 HELLO, I NEED SOME HELP Behandlas påp samma sätt s som infödda. Det vill säga s att personer har rätt r till bistånd om de gör g r sås gott de kan, det inte går g r att lösa l påp annat sätt s och de inte har en skälig levnadsnivå om de inte får f r hjälp EES-MEDBORGARE, EU-MEDBORGARE ELLER SVENSK? I utlänningslagen/-förordningen (kap 3a) behandlas EES- medborgare, det vill säga EU-medborgare plus personer från Norge, Island och Liechtenstein. Rörlighetsdirektivet EG 2004/38, Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet 3

4 EES-MEDBORGARE TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsr llsrätt? Leg!! 2. Genomtänkt nkt plan? 3. Hur stor chans fåf jobb/egenförs rsörjning? rjning? 4. Hur stor chans fåf jobb/egenförs rsörjning rjning i hemlandet? TÄNKBARA RUTINER 1. Har personen uppehållsrätt? Kolla legitimation och med Migrationsverket. Tänk på sekretess (samtycke krävs). Arbetssökande registrerar sig inte på Migrationsverket. 2. Har den en genomtänkt plan hur den ska klara sin försörjning? Ska gå på SFI, lära sig svenska och sedan söka arbete. Kammarrätterna i Stockholm (3 oktober 2008, mål nr ) och Göteborg (28 december 2009, mål nr ) ansåg att sökande, som nyss kommit till Sverige, inte hade tillräcklig planering för att vara berättigad till bistånd. Detta gällde nyanlända tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i Sverige. 3. Hur stor chans att få jobb? Specialkunskaper? Kontakter? Språkkunskaper? Kolla med arbetsförmedlingen vilka jobb som finns. 4. Har personen större möjlighet att få jobb i sitt hemland? Länsrätten i Värmland tyckte inte att detta ingick i vår bedömning. Kammarrätten ännu inte avgjort om detta faller under likabehandlingsprincipen. 4

5 EES-MEDBORGARE UPPEHÅLLSR LLSRÄTT Fyra olika kategorier: arbetstagare eller egna företagaref arbetssökande studerande de som har tillräckliga tillgångar + familjemedlemmar Ska registrera sig påp Migrationsverket DOCK EJ DE ARBETSSÖKANDE! UPPEHÅLLSRÄTT PÅ FYRA OLIKA GRUNDER Utlänningslagen kap 3:a 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket. En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt 5

6 om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EESmedborgare som är arbetssökande. Beviljade uppehållsrätter 2009: Arbetstagare st, egna företagare 418, studerande 3 230, tillräckliga tillgångar 1 146, familjemedlemmar

7 EES-MEDBORGARE DE SOM VARIT ANSTÄLLDA Särskilda regler för f r de som haft anställning och blivit ofrivilligt arbetslösa. sa. Behåller sin uppehållsr llsrätt som arbetstagare. Tillfällig llig arbetsoförm rmåga påp grund av sjukdom eller olycksfall. Ofrivilligt arbetslös s efter mer än n ett års anställning och anmäld vid den offentliga arbetsförmedlingen. rmedlingen. Anställd kortare tid än n ett år r har, under vissa förutsf rutsättningar, ttningar, kvar uppehållsr llsrätten i sex månader. m EES-MEDBORGARE SOM VARIT ANSTÄLLD Utlänningsförordningen 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. 7

8 EES-MEDBORGARE VAD RÄKNAS R SOM ANSTÄLLNING? Faktiskt och verkligt - om det inte är r sås liten omfattning att det är r en marginell och sidoordnad verksamhet Arbetet utföras åt t någon n annan, under dennes arbetsledning och mot ersättning, (exempelvis kost o logi?) Inget krav påp hög g ersättning, men arbetet ska vara sådant s som normalt hör h r hemma påp arbetsmarknaden Städning av en campingplats toaletter och gård g ansågs av kammarrätten inte vara tillräcklig omfattning för f r att ge uppehållsr llsrätt. ARBETET MÅSTE HA EN VISS OMFATTNING FÖR ATT GE UPPEHÅLLSRÄTT Begreppet arbetstagare har av EU -domstolen tolkats brett i syfte att säkerställa den fria rörligheten. Varje person som utför faktiskt och verkligt arbete ska därför betraktas som arbetstagare, om inte arbetet som utförs är av så begränsad omfattning att det enbart är fråga om en marginell och sidoordnad verksamhet. Bedömningen av om en person är arbetstagare ska grundas på objektiva kriterier och en helhetsbedömning ska göras av alla omständigheter, såväl av den aktuella verksamheten som av arbetsförhållandena i fråga. För att vara arbetstagare ska arbete utföras åt någon annan, personen vara under dennes arbetsledning och arbetet ske mot ersättning (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-413/01, Ninnie- Orasche, REG 2003, s , p ). Även den som avlönas för utfört arbete i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare (jfr EU-domstolens dom i mål nr 196/87, Steymann, REG 1988, s. 6159, p ). En mycket låg ersättning är inte heller något hinder mot att betraktas som arbetstagare. Det avgörande är i stället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden (jfr EU-domstolens dom i mål nr C , Trojani, REG 2004, s ). Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2010, mål nr Kammarrätten nämner att den som arbetar och får lön i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare och hänvisar till en dom i EU-domstolen. Denna dom gäller dock mycket speciella omständigheter där en tysk medborgare sökte 8

9 uppehållstillstånd i Nederländerna. Han var medlem i ett samfund och arbetet utförs inom samfundet Bhagwan och för dess räkning som ett led i samfundets affärsverksamhet. Det tycks som om dessa arbetsuppgifter är en relativt viktig del av livsstilen inom samfundet Bhagwan och att medlemmarna endast under mycket speciella omständigheter undviker att delta. I gengäld tillgodoser samfundet Bhagwan medlemmarnas materiella behov, inklusive fickpengar, oavsett vilken typ av arbete de utför eller arbetets omfattning. Domen gällde uppehållstillstånd, inte fråga om socialt bistånd. 9

10 EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom UPPEHÅLLSR LLSRÄTT FÖR F JOBBSÖKANDE Rätten till fri rörlighet r rlighet innebär r en möjlighet m att flytta till ett annat land inom den europeiska unionen om man har sin egen och familjens försf rsörjning rjning ordnad. Innebär r att kammarrätten ansåg g arbetslös s polack vara studerande när n r han planerade att läsa l SFI för f r att därefter fåf jobb HADE INTE UPPEHÅLLSRÄTT OCH DÄRMED INTE HELLER RÄTT TILL BISTÅND ANNAT ÄN I AKUT NÖDSITUATION, MARS 2010 Kammarrätten: Den som är bosatt i Sverige eller som har kommit hit för att bosätta sig här och lagligen vistas här enligt EG-rättsliga regler eller enligt svensk rätt i övrigt har i princip rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL om de i paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155). Utifrån vad som framgår av utredningen i målet har NN under april 2009 inte uppfyllt kraven för uppehållsrätt i Sverige och har inte heller vistats lagligt i landet på någon annan grund. Han har därmed inte varit berättigad till bistånd enligt SoL annat än i akuta nödsituationer. Socialnämnden har således haft fog rör sitt beslut. Överklagandet ska därför bifallas, Kammarrätten i Göteborg 15 mars 2010, mål nr

11 EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET M FÅF ANSTÄLLNING Praktik med aktivitetsstöd d ansågs styrka verklig möjlighet att fåf anställning llning SEX MÅNADERS PRAKTIK MED AKTIVITETSSTÖD GRUND FÖR UPPEHÅLLSRÄTT, OKTOBER 2009 Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att en tysk kvinna hade uppehållsrätt som arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning. Det överklagade beslutet gällde bistånd för juni Hon var folkbokförd i Sverige sedan 1 december 2008 och hon hade fått sex månaders praktik med rätt till aktivitetsstöd med start 6 juli Nämnden gav avslag med motiveringen att hon inte hade verklig möjlighet att få arbete och därför saknade uppehållsrätt. Så tyckte alltså inte läns- och kammarrätten utan målet återvisades till nämnden för ny prövning. I Tyskland hade kvinna till följd av psykiska besvär erhållit pengar till sin försörjning från Tyska myndigheter. Denna rätt upphörde i och med att hon flyttade till Sverige. Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr Min kommentar: Det framkommer inte av domen om Behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom att hon flyttar tillbaka till Tyskland, varit ett godtagbart avslagsbeslut. Socialstyrelsen hänvisar på sidan 108 i sin handbok om Ekonomiskt bistånd till två regeringsrättsdomar och säger att den som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder av något slag anses stå till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av socialtjänstlagen. Beviljas de som har en verklig möjlighet till 11

12 en anställning arbetsmarknadsåtgärd, eller är det de som inte har denna möjlighet som erbjuds en åtgärd för att få en verklig möjlighet till en anställning? 12

13 EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET M FÅF ANSTÄLLNING Arbetslös s mer än n sex månader, m ändrad status VARIT ARBETSLÖS MER ÄN SEX MÅNADER, SEPTEMBER 2009 En 43-årig tysk medborgare hade rätt till bistånd till uppehälle, hyra och el för februari 2009 eftersom rätten, till skillnad mot kommunens arbetsmarknadsenhet, ansåg att han hade en verklig möjlighet att få anställning i landet. Mannen hade kommit till Sverige 1 juni 2008 var utbildad skeppsbyggare med arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, hade skrivit in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och olika bemanningsföretag, sökt flera arbeten, anmält sig till SFI, eget boende, var folkbokförd i Sverige och det fanns inte skäl att tvivla på hans uppgifter att han har brutit banden med Tyskland och att han har för avsikt att stanna i Sverige. Länsrätten skriver att Han har därmed uppehållit sig i Sverige under längre tid än sex månader. Han kan dock ha uppehållsrätt som arbetstagare om han uppfyller kriterierna som arbetssökande, dvs om han verkligen söker arbete och om det finns en verklig möjlighet att få en anställning. De anger inget lagrum för detta, Kammarrätten i Göteborg 23 september 2009, mål nr Min kommentar: Det verkar lite konstigt. En person som haft arbete har under vissa omständigheter kvar sin status som arbetstagare i sex månader även om han blir arbetslös, utlänningsförordningen kap 3 a, se ovan. Men att de som har uppehållsrätt som arbetssökande enligt Utlänningslagen kap 3 a, 3 punkt 2 (se ovan) skulle få status som arbetstagare efter sex månader verkar lite besynnerligt. Deras status har betydelse så till vida att arbetstagare ska registrera sig på Migrationsverket, vilket 13

14 inte är fallet för de som har uppehållsrätt som arbetssökande, Utlänningsförordningen kap 3 a, 10 (se ovan). Socialtjänsten kan alltså kräva att arbetstagare, men inte arbetssökande, registrerar sig på Migrationsverket. 14

15 EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom VERKLIG MÖJLIGHET M FÅF ANSTÄLLNING Vistats fyra månader, m fortfarande verklig chans till anställning VISTATS FYRA MÅNADER, CHANS ATT FÅ ARBETE, SEPTEMBER 2007 Det var fel av nämnden att avslå ansökan om försörjningsstöd med motivering att den sökande inte hade uppehållsrätt. Mannen kom till Sverige i november 2006 och fick avslag på ansökan för mars Arbetssökande EES-medborgare har, enligt utlänningslagen kapitel 3 a, 3 punkt 2, uppehållsrätt om de har en verklig möjlighet att få en anställning. I detta fall ansåg både länsrätt och kammarrätt att den sökande uppfyllde kraven för att ha uppehållsrätt och det var fel av nämnden att avslå ansökan med den motiveringen. Rätten upphävde beslutet och återförvisade ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Denna dom säger alltså inget om den sökande (som läste på SFI, hade en teknisk utbildning och haft arbete i Polen) genom att stanna i Sverige gjorde vad han kunde för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande, Kammarrätten i Jönköping 27 september 2007, mål nr

16 EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND Familjemedlemmar har också uppehållsr llsrätt, även om de kommer från n tredjeland och inte kan försf rsörja rja sig FAMILJEMEDLEM FRÅN TREDJELAND HAR UPPEHÅLLSRÄTT, JULI 2008 En ansökan från en tredjelandsmedborgare som har uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgare, kan inte avslås med motivering att sökanden inte har uppehållstillstånd. Nämnden hade beviljat EES-medborgaren bistånd, men avslagit ansökan från makan och barnen med motivering att de som hade uppehållskort inte hade rätt till försörjningsstöd utan skulle kunna försörja sig på annat sätt. Kammarrätten instämde i länsrättens dom att upphäva beslutet och återförvisa ärendet till nämnden för prövning om sökanden hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, Kammarrätten i Stockholm 2 juli 2008, mål nr Utlänningslagen kap 3a 1 Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är- make eller sambo till EES-medborgaren, - släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller - släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes 16

17 make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. Lag (2006:219). 17

18 EES-MEDBORGARE BRA ATT KOMMA IHÅG Bistånd en månad m är r inte evigt bistånd Barnperspektiv Grundtanken med den fria rörligheten r rligheten är r att underlätta för f r oss att fritt röra r ra oss i och mellan medlemsländerna, utan att vi ska bli diskriminerade för f r att vi kommer från n ett annat medlemsland! BESLUT TAS FÖR EN MÅNAD I TAGET Bistånd beviljas månad för månad. Viktigt att tala om för sökande hur dennes chans till jobb, det vill säga rätt till bistånd, bedöms. Exempelvis: Det kanske är möjligt för dig att få jobb här, men har du inte fått klart med något arbete inom den närmaste månaden (närmaste månaderna?) så är det inte troligt att du kommer att få ett jobb här och du kommer då inte att få mer bistånd till uppehälle här. Som jag ser det så blir det i de här situationerna inte likabehandling: En person med uppehållstillstånd i Sverige å som hela tiden gör så gott den kan är som regel berättigad till bistånd. En EES-medborgare som gör så gott den kan, men som efter sex månader inte fått någon anställning, har en uppenbar risk att mista sin uppehållsrätt å därmed antagligen få avslag å sin ansökan om försörjningsstöd på grund av att tiden går (vilket ju inte är en avslagsanledning för de med uppehållstillstånd som gör så gott de kan). Barnperspektivet Viktigt att ta hänsyn till barnperspektivet vid bedömning av rätt till bistånd. Rätt att uppehålla sig, medför inte automatiskt rätt till bistånd Uppehållsrätt innebär inte alltid rätt till försörjningsstöd, däremot likabehandling, enligt ovan. 18

19 De som saknar uppehållsrätt och uppehållstillstånd torde inte vara berättigad till bistånd till uppehälle. Däremot kan det vara ett akut nödläge och sökande behöver hjälp med hemresa. Se exempelvis Kammarrätten i Göteborg, 15 mars 2010, mål nr , I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfålligt i Sverige, t. ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer (jfr SOU 2005 :34 s. 155). EG-rätten och socialtjänsten en vägledning. Boken finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EG-rätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer. 19

20 EES-MEDBORGARE SEKRETESS Inte sekretess när n r exempelvis polis frågar efter uppgifter när r det gäller g fråga om uppehållstillst llstillstånd eller utvisning Anmälningsskyldighet i vissa fall Troligtvis inte EES-medborgare INFORMATION OM TYSTNADSPLIKT/SEKRETESS MÅSTE HA MED RESERVATIONER Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte på eget initiativ lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan

21 Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd. Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, 2. arbetsförmedlingskontor 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen,. Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd. Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. 21

22 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE Bakgrund Mångårigt missbruk Håller inte med Erbjuden insatser Avslag SOC STÄLLDE KRAV PÅ REHABILITERING 41-årig man från Östersund sökte ekonomiskt bistånd för september och oktober Mångårigt missbruk NN har ett mångårigt alkoholmissbruk och har erhållit socialbidrag till sin försörjning sedan 1992 (13 år). Nämnden skriver angående hyran att NN:s lägenhet har blivit ett tillhåll för Östersunds kända missbrukare vilket bidragit till att hans missbruk, som redan är aktivt, har förvärrats och detta bedöms inte som skälig levnadsnivå. Har ett mångårigt alkoholmissbruk och på grund av detta inte kunnat stå till arbetsmarknad och även blivit utskriven ur behandlingsprogram, avslutat kontaktpersonkontakt eftersom han ofta hade ringt och avbokat planerade träffar, skulle lämnat alkoholutandningsprov, men uteblivit från flera provtagningar. Håller inte med NN yrkar att han har rätt till bistånd för hyra för september och oktober samt för avgift för medlemskap i fackförbund för september. Han skriver att nämnden har använt biståndet som en form av utpressning för att tvinga fram ett nyktrare leverne hos honom. Han förnekar att lägenheten varit ett tillhåll och att missbruket är av den omfattning som socialnämnden påstår. Han skriver vidare att Ett bifall till socialnämndens talan innebär i förlängningen att nämnden efter eget skön kan 22

23 bestämma när en missbrukare ska beviljas bistånd och tvinga missbrukare till insatser utan att förutsättningarna för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är för handen. NN anför att han varit öppen för olika behandlingsinsatser, att han själv inte vill missbruka, att han tycker att resonemanget att neka bidrag för att inte medverka till missbruk inte är rimligt och att det finns andra sätt att reagera på att en behandlingsplanering inte följs. Erbjuden insatser Av handlingarna i målet framgår att mannen inte följt det behandlingsprogram som han tillsammans med socialnämnden kommit överens om rörande hans alkoholmissbruk. Det uppgavs att han inte kommit till möten som varit utsatta för kontroll av att han avhållit sig från alkoholmissbruk. NN har blivit erbjuden att flytta till Boendebasen, som är ett boende i nykter- och drogfri miljö, där han kan få stöd i att komma tillrätta med sitt missbruk. Behovet av boende har således kunnat tillgodoses på annat sätt. Han har dock vid flera överenskomna tillfällen för inflyttning inte dykt upp. Avslag NN står ej till arbetsmarknadens förfogande och är ej heller sjukskriven av läkare. Han medverkar ej till att förändra sin situation genom att ta emot erbjuden hjälp för sitt missbruk, vilket är det som bedöms utgöra hindret för att bli självförsörjande. Han fick avslag för september för att han inte följer uppgjord planering. För oktober beviljades han reducerat normbelopp för livsmedel och hygien med sammanlagt kronor uppdelat vid två betalningstillfällen. Mannen hade enligt nämnden inte fullgjort sin plikt att bidra till sin försörjning vilket förutsätts enligt socialtjänstlagen. 23

24 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE LÄNSRÄTT Behov finns och kan inte tillgodoses påp annat sätts SoL 4 kap 1 Delvis bifall Hyra och fackavgift LÄNSRÄTTEN TYCKTE INTE SOM SOC Mannen överklagade till Länsrätten i Jämtlands län och yrkar att han ska beviljas sökt bistånd. Som skäl anför han att han annars mister sin bostad och måste driva runt på stan. Behovet finns och kan inte tillgodoses på annat sätt I domskälen nämns SoL 4 kap 1 har den som inte själv kan rätt till bistånd. Länsrätten: En missbrukande person har samma rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen som övriga personer. Var och en ska dock efter bästa förmåga bidra till sin egen försörjning. I allmänhet innebär detta att man skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är det inte enligt uttalad praxis (se Kammarrätten ) meningen att det som ett absolut krav på missbrukare ska ställas att denne skall följa en viss behandlingsplan för att få rätt till bistånd. inte visat att sökt bistånd avser något annat än det som NN har behov av för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i lagens mening. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 /Trädde i kraft / Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. 24

25 Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Delvis bifall Socialnämnden har därför enligt länsrättens mening inte haft rätt att avslå eller reducera beloppet i de ansökningar som NN har gjort enbart av den anledningen att han inte följt överenskommen vårdplan. NN:s överklagande ska därför bifallas i den del som avser hyra för september och oktober månad 2005 samt fackavgift för september månad. Länsrätten bifaller överklagan. Min kommentar: Behov av det han sökt, men beviljas bara till hyra för september och oktober och fackavgift september? Tidigare beviljat mat och hygienartiklar i oktober. Å resten? 25

26 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTT Bistånd används nds uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort sås gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 KAMMARRÄTTEN TYCKTE ATT SOCIALTJÄNSTENS KRAV VAR BEFOGADE I överklagan till Kammarrätten i Sundsvall skriver nämnden att. En viktig princip i portalparagrafen är den enskildes eget ansvar för sitt liv. Ett krav är att den enskilde efter bästa förmåga ska bidra till sin försörjning. Socialnämnden har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Att bevilja NN:s ansökningar skulle innebära att socialnämnden medverkar och möjliggör hans fortsatta omfattande missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med ovanstående intentioner. I domskälen nämner kammarrätten SoL 4 kap 1 och 3. Bl a att nämnden i ett enskilt fall får beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet, Rätten till bistånd 3 /Trädde i kraft I: / Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av 26

27 officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). Kammarrätten anser att en bidragssökande som är inne i ett aktivt missbruk inte är berättigad till försörjningsstöd. De nämner att Kammarrätten finner att bistånd i förevarande fall skulle innebära att socialnämnden medverkar till NN:s fortsatta missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med de intentioner som ligger bakom kravet i 5 kap 9 SoL att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde skall få den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Kammarrätten anser därmed och med beaktande av att socialnämnden erbjudit NN annat boende att nämnden haft fog för sina beslut att avslå hans ansökningar om försörjningsstöd Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten socialnämndens beslut. SoL 5 KAPITLET, Särskilda bestämmelser för olika grupper Missbrukare 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. 27

28 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Bistånd används nds uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort sås gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar inte socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 REGERINGSRÄTTEN BESTÄMDE ATT! Bistånd används uppenbarligen till annat De hänvisar till lagens förarbeten (prop 1996/97:124 sidan 170) när de skriver att riksnormen kan, enligt SoL 4 kap 3, beviljas med ett lägre belopp exempelvis till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. Inte gjort så gott den kunnat När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär 28

29 det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Motverkar inte socialtjänstlagen Regeringsrätten tar upp SoL 5 kap 9 och säger att den uttrycker utgångspunkten för socialtjänstens arbete. Socialtjänstens arbete med missbrukare ska vägledas av principerna om frivillighet och självbestämmande. Om nödvändiga hjälp- och vårdinsatser inte kan komma till stånd med samtycke kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsvård enligt regler om detta i LVM. Den lagen är dock förbehållen de fall när missbruket är så omfattande att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående. SoL 5 kap 9 anger att socialtjänsten genom aktivt uppsökande arbete och motivationsarbete ska försöka få den enskilde missbrukaren att medverka frivilligt i vården i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk (prop 1979/80:1 s. 208 ff. och prop. 1996/97:124 s. 138). Regeringsrätten går alltså emot kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9. Regeringsrätten anser att kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 inte är riktig. Den bestämmelsen syftar till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. 29

30 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Regeringsrätten finner påp grund härav h att socialtjänsten inte kan vägra v en missbrukare försf rsörjningsstöd d av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, ljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsaktligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket. Regeringsrätten fann att nämnden n inte haft fog för f r att avslå ansökan. 30

31 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTTSDOMAR Delta i utredning Vara nykter för f r att göra g utredning möjligm Vara nykter påp arbetspraktik och i kompetenshöjande verksamhet DOMAR DÄR DET FUNNITS SKÄL ATT AVSLÅ ANSÖKAN FRÅN MISSBRUKARE Ska delta i utredning Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --- Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas, Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f. --- Nämnden ansåg att NN inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. NN hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att NN inte var berättigad till fullt försörjningsstöd, Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr

32 Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan, Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag, Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr Delta i kompetenshöjande verksamhet Missbruket var inte av den omfattningen att sökanden inte kunde delta i kompetenshöjande verksamhet å då skulle den också göra det, Kammarrätten i Stockholm 7 september 2010, mål nr Men som Regeringsätten tar upp i tidigare refererade: 32

33 SoL 4 kap 4 och 5 är inte avsedda att användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem. 33

34 Ändra gynnande beslut Förtroende, tillit Sökanden måste m kunna lita påp beslut från oss. Har vi sagt att de ska fåf pengar, sås är r det det som gäller! g Undantag finns REGERINGSRÄTTEN, ÅR 2000 Någon generell regel om de förutsättningar under vilka en beslutsmyndighet av annan anledning än rena förbiseendefel kan ompröva sitt tidigare beslut till den enskildes nackdel kan inte anses gälla i svensk rätt. För orubblighet talar hänsynen till den enskildes trygghet, eftersom den enskilde kan ha förlitat sig på beslutet och vidtagit en rad åtgärder med anledning av detta. Mot orubblighet talar å andra sidan att ett beslut kan visa sig vara olagligt eller klart olämpligt eller att nya omständigheter uppdagats som ställt saken i ett helt eller delvis nytt ljus. Såvitt avser gynnande beslut anses emellertid enligt härskande uppfattning att trygghetsaspekten är avgörande. Undantag anses kunna göras dels om beslutet försetts med återkallelseförbehåll - vilket kan ha getts i den tillämpliga författningen dels om tvingande säkerhetsskäl påfordrar en omedelbar återkallelse exempelvis då fara annars föreligger för människors liv eller hälsa och dels om tillståndet blivit oriktigt på grund av att den enskilde vilselett myndigheten. Socialstyrelsen har i detta ärende uttryckt sitt stöd för denna rättsprincip, RÅ 2000 ref

35 Ändra gynnande beslut Tre ändringsskäl Återkallelseförbeh rbehåll (omprövningsklausul) Fara för f r liv eller hälsah Sökande lämnat l vilseledande uppgifter 35

36 Ändra gynnande beslut Sagt en sak, men inte skrivit med i beslutet Sökanden fick i förvf rväg g muntligt reda påp att biståndet beviljades under förutsf rutsättning ttning att sökanden inte skulle fåf andra inkomster. Men det stod inte något n om det i beslutet, sås det räknas inte som giltigt återkallelseförbeh rbehåll OM NÅGON FÅR SOMMARJOBB, SÅ SKA BISTÅNDET BETALAS TILLBAKA Kan bistånd krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster? Nämnden hade tagit ett rambeslut och beviljat bistånd för juli och augusti, men ansåg att hon skulle betala tillbaka i och med att hon fått sommarjobb. I rambeslutet stod det inget om möjligt återkrav. Genom Regeringsrättens avgörande får numera anses fastlagt under vilka förutsättningar ett beslut angående bistånd kan ändras till nackdel för biståndstagaren. Före Regeringsrättens avgörande har det måhända funnits utrymme för att hävda att det på grund av ändrade omständigheter varit möjligt att ändra ett beslut om bistånd även om någon av de ovan nämnda generella förutsättningarna för ändring av beslut inte varit för handen. Jag vill därför inte rikta någon kritik mot nämnden i denna del. Biståndet kunde inte krävas tillbaka, JO 2003/04, dnr sid

37 Ändra gynnande beslut Avvakta med verkställighet Sökanden fick beslut om att bistånd beviljats för f r juni. I beslutet stod att en del skulle utbetalas efter att närvaron påp praktik kollats. Ingen närvaro, n biståndet betalades inte ut. Sökande S gick miste om överklagningsmöjlighet Tveksamt, men OK BISTÅNDET BETALAS UT NÄR VI KOLLAT NÄRVARON Enligt beslutet beviljades NN försörjningsstöd för mars månad 2003 med kr. Därav skulle kr utbetalas omgående, medan kr skulle utbetalas vecka 12. JO En utgångspunkt är att bistånd betalas ut månadsvis (se bl.a. Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd s. 116). Jag har dock förståelse för nämndens strategi att som angetts i remissvaret hjälpa NN att finna en väg ut ur ett passivt bidragsberoende. Jag finner inte skäl att i detta ärende anlägga några synpunkter på att det enligt nämndens mening förelåg starka skäl att dela upp utbetalningen av biståndet. Enligt beslutet skulle utbetalningen vecka 12 göras under förutsättning att sökande ej haft någon ogiltig frånvaro. Härmed avsågs det praktikarbete som NN skulle delta i. Frågan är dock hur socialförvaltningen i formellt hänseende skulle ha handlagt ärendet om NN hade uteblivit från arbetsplatsen utan att ha giltiga skäl för det och någon utbetalning således inte skulle ske. I beslutet beviljade socialnämnden NN:s ansökan i sin helhet. Någon generell regel om under vilka förutsättningar en myndighet kan ändra ett beslut av annan anledning än rena förbiseendefall finns inte. Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att gynnande beslut som huvudregel inte kan 37

38 ändras till nackdel för den enskilde. Det har i praxis dock gjorts undantag från denna huvudregel. Ett sådant undantag innebär att ett gynnande beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet (se prop. 1985/86:80 s. 39). Det finns inte några författningsbestämmelser om hur ett sådant förbehåll skall utformas. Någon rättspraxis som klart belyser saken finns inte heller. Det aktuella beslutet kan närmast sägas ha innehållit ett villkor för själva verkställigheten av beslutet i viss del. Jag vill inte utesluta att utformningen av beslutet ändå skulle ha gett nämnden möjlighet att ompröva det i denna del. Även om jag inte finner skäl att rikta någon kritik mot nämnden, anser jag att beslutet borde ha utformats på ett sådant sätt att det tydligare hade framgått att nämnden hade rätt att återta det tidigare beslutet i den aktuella delen för det fall att NN inte fullgjorde sitt praktikarbete. Härigenom skulle det inte ha rått någon oklarhet om att förordnandet rörande utbetalningen inte gällde enbart verkställigheten, utan att nämnden, med ändring av det tidigare beslutet såvitt här är i fråga, skulle ha haft att fatta ett nytt formellt biståndsbeslut. NN hade då haft möjlighet att kunna överklaga det nya beslutet till länsrätten. Eftersom NN inte hade haft möjlighet att överklaga en utebliven verkställighet av det tidigare beslutet, hade det nu anvisade förfarandet självklart varit lämpligare från rättssäkerhetssynpunkt, JO 2005/06, dnr sid

39 Ändra gynnande beslut Förbiseendefel Ojdå! Ett tusen blev i hastigheten tio tusen RÄTTELSE AV SKRIVFEL OCH LKNANDE Förvaltningslagen 26 Ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden inte är obehövlig. Lag (1990:456). 39

40 Ändra gynnande beslut Betalt ut för f mycket Ojdå! Missade att jag redan skickat ut biståndet för f r oktober NÄR SÖKANDEN BORDE HA FATTAT ATT DET BLIVIT FEL Socialtjänstlagen, 9 kap 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 40

41 Hur tillämpas SoL 4 kap 4 i praktiken och vad säger s lagen om soc rätt att ställa krav påp deltagande i praktik och annan kompetenshöjande verksamhet? 41

42 Social t jänstj l agen 4 kap 4 Socialnämnden får f r begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden n anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon n lämplig l arbetsmarknadspolitisk åtgärd,, och 1. inte har fyllt tjugofem år,, eller 2. har fyllt tjugofem år r men av särskilda s skäl är r i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer f en utbildning med tillgång till finansiering i särskild s ordning men under tid för f r studieuppehåll behöver försf rsörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheterm att i framtiden försf rsörja rja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheterm att komma in påp arbetsmarknaden eller, där d r sås är r lämpligt, l påp en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn h till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar ttningar. Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen rmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409). En fundering, kanske av rent akademisk karaktär. Vad betyder med skälig hänsyn till i förhållande till bara med hänsyn till? Det står inte i samråd med. Det står inte samma som i SoL 1 kap 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. 42

43 Tillsynsredovisning 2005 Kommuner na använde nde oft ar e SoL 4 kap 1 De som gör g r sås gôt t de kan å dä ändå int e går g å or dne på nôe sätt t ska ha sås de kl ar er sej. Den som int e själ l v kan t il l godose sina behov el l er kan fåf dem t il l godosedda påp annat säts t t har r ätt t t il l bist ånd å ska genom bist åndet t il l förf r säkrs as en skäl l ig l evnadsnivå å. SoL 4:4 KAN VARA SVÅR ATT FÖRSTÅ Socialstyrelsen och länsstyrelserna publicerade i maj 2005 undersökningsresultat vad gäller kommuners arbete med SoL 4:4. I undersökningen framkommer att många kommuner anser att 4:4 är krånglig att tillämpa och att det saknas riktlinjer och rutiner för detta Det är vanligt att man ute i kommunerna använder sig av 4:1 istället för 4:4, för att ställa krav på ungdomar vid beslut om ekonomiskt bistånd. Det är ca 75 procent av kommunerna som tillämpar 4:4 vid beslut om ekonomiskt bistånd för ungdomar mellan år 4:4 används trots detta i en begränsad omfattning ute i kommunerna: Av de beslut som togs om ekonomiskt bistånd i dec 04 var det knappt 40 procent som hänvisades till 4:4 Där krav kan ställas på aktivitet använder många kommuner 4:4 på alla arbetslösa socialbidragstagare. Detta var inte lagstiftarens intention. De flesta kommunerna använder 4:4 på åldersgruppen 28 år eller äldre. I prop. 1996/97:124 framgår att bestämmelsen gäller ungdomar närmast över 25 år. (Rapport ifrån Socialstyrelsen och Länsstyrelserna. Hur tillämpas bestämmelsen i 4 kap.4 socialtjänstlagen? s.7f. Finns publicerad på socialstyrelsens hemsida, maj 2005) Mina tankar: Krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet ställs enligt SoL 4 kap 4. Detta är inte överklagningsbart enligt SoL 16 kap 3. Däremot är beslut att vägra eller nedsätta biståndet utifrån att sökanden avböjer deltagande, enligt 4 kap 5, överklagningsbart enligt SoL. Beslut enligt 4 kap 1 är överklagningsbart. Betyder det att de som fått krav på deltagande som 4:1-beslut kan överklaga detta? 43

44 De som inte själv kan Vad kan vi kr äva? Vil ken makt har vi? Vad måstm e de som är r ut anför r det gener el l a social förf r säkrs ingssyst emet (de som har l åg g el l er ingen a-kassa, a sjukpenning) görg r a innan de får f någr a pengar? Var går g r gränsen? 1. Akt uel l a ar bet sför r medl ingen 2. SFI 3. Syssel säts t t ning med st imul anser säts t t ning 4. Jobbsökar ver ksamhet 5. Pr akt ik som jag int e t ycker om el l er t ycker är r ol ämpl ig 6. Missköt t samhet 7. Förr t ida ut t ag av pension 44

45 1. Aktuella arbetsförmedlingen rmedlingen Kont akt ar soc 30 sept ember, söker s social bidr ag Har dessför r innan l evt et t hal vår v r påp sina bespar ingar Pengar na sl ut, anmäl l t sig påp af 25 sept ember Sökt al l a t änkbar a jobb Får r den någrn a pengar av dig? Int e skäl l för f r avsl ag Kammar r ätt t en i St ockhol m 2 november 2009, Kammar r ätt t en i JönkJ nköping 28 december 2009, Skäl l för f r avsl ag Kammar r ätt t en i JönkJ nköping 15 januar i 2005, HÄNSYN TILL OM SÖKANDE KÄNDE TILL VÅRA REGLER Enligt rättspraxis (se t.ex. RÅ 1994 ref. 50) kan det inte ställas krav på att en enskild som inte tidigare varit i kontakt med socialtjänsten i lika hög grad som den som fortlöpande uppbär socialbidrag ska känna till de villkor socialtjänsten ställer upp för beviljande av bistånd. Detta torde innebära att ett villkor om att vara inskriven vid Arbetsförmedlingen en månad innan man ansöker om bistånd inte utan vidare kan läggas till grund för bedömningen av om rätt till bistånd föreligger i ett enskilt fall, Kammarrätten i Stockholm, 2 november 2009, mål nr Att inte omgående skriva in sig på af vid arbetslöshet kan vara skäl till avslag NN har genom att avsluta sin anställning och inte, i direkt anslutning härtill, ställa sig till arbetsmarknadens förfogande genom att skriva in sig på arbetsförmedlingen, agerat på ett sätt som kan ha försenat hans möjlighet att bli självförsörjande. Enligt kammarrättens mening har han därför inte gjort vad som på honom ankommer för att bli självförsörjande. Socialnämnden har således haft fog för sitt beslut att neka honom ekonomiskt bistånd, Kammarrätten i Jönköping, 15 januari 2005, mål nr

46 2. Svenska För F r Invandrare Reger ingsr ätt t en s Årr sbok 1995 r ef 88 I pr incip nödvn dvänn digt SAS? Int e al l t id nödvn dvändigt MÅSTE MAN LÄSA SFI? Den som är arbetslös bör därför i regel vara skyldig att söka arbete och godtaga anvisat arbete om det är lämpligt. Redan i ett tidigare avgörande har Regeringsrätten funnit att denna skyldighet i princip inbegriper också de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa, t.ex. i form av arbetsmarknadsutbildning (RÅ 1986 ref. 6). Också grundutbildning i svenska språket bör i princip kunna räknas till sådana åtgärder, eftersom det normalt sett måste antagas vara en förutsättning att få arbete i Sverige att den arbetssökande i erforderlig grad behärskar detta språk. RÅ 95 ref 88 Läsa SAS Sökanden valde att läsa SAS på komvux i stället för att söka jobb. Soc ansåg att den skulle stå till arbetsmarknadens förfogande och söka arbete istället och avslog ansökan om ekonomiskt bistånd. Kammarrätten höll med soc att Med hänsyn till de uppgifter som nämnden har lämnat och utredningen i övrigt finner kammarrätten att det inte finns stöd får bedömningen att NN:s studier har varit nödvändiga för hennes framtida försörjning. Annat har inte framkommit än att NN har haft förmåga att försörja sig själv genom arbete under oktober månad Hon har därmed varit skyldig att stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till bistånd. Kammarrätten i Stockholm 4 maj 2009, mål nr