En eftermiddag om ekonomiskt bistånd 21 oktober 2011

Transkript

1 En eftermiddag om ekonomiskt bistånd 21 oktober 2011 MISSBRUKARE (sid 2-10) Kammarrätterna gjorde olika bedömningar om vilka krav som kunde ställas på missbrukare för att de skulle ha rätt till bistånd. Vi följer ett ärende från nämndens resonemang, via läns- och kammarrätt till Regeringsrättens avgörande. Vi följer upp med några kammarrättsdomar som också berör ekonomiskt bistånd till missbrukare. EES-MEDBORGARE (sid 11-33) Tyvärr finns ingen dom från högsta instans vad gäller ekonomiskt bistånd till EES-medborgare, så vi får nöja oss med att granska kammarrättsdomar och jämföra dem varandra och med lagstiftningen. Som utgångspunkt använder vi en dom från september som gällde en tysk familj som bott i Sverige i ca 14 månader. HÖGSTA FÖRVALTNINGSRÄTTENS DOMAR (sid 34-53) Kan vi kräva att sökanden genomgår psykologisk undersökning för att vi ska veta vilket behov av stöd den har? Behöver studerande använda sitt studiemedel till att betala hyra som ska betalas under termin? Ska biståndstagare använda ideellt skadestånd till sin försörjning före allt annat? Finns det tillgångar/inkomster som inte ska räknas med vid biståndsbedömning? I vilka fall kan någon ta ut sitt pensionssparande i förtid? Blir jobbsökande av med a-kassa om den i ansökan skriver att den hellre vill ha jobb på annan ort? Eller hoppar av en tillsvidarställning för en provanställning som inte blir av? Kan vi avslå ansökan om bistånd till kostnader för boende i kolonistuga med hänvisning till att vi tycker att det är oskäligt och olagligt? Kan ansökan om fördyrade boendekostnader avslås enbart med motivering att sökanden skulle rådgjort med socialen innan beslutet? EGNA FUNDERINGAR? Det måste vi kanske kolla först nilsallan@hotmail.com

2 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE Bakgrund Mångårigt missbruk Håller inte med Erbjuden insatser Avböjer Avslag SOC STÄLLDE KRAV PÅ REHABILITERING 41-årig man från Östersund sökte ekonomiskt bistånd för september och oktober Mångårigt missbruk NN har ett mångårigt alkoholmissbruk och har erhållit socialbidrag till sin försörjning sedan 1992 (13 år). Nämnden skriver angående hyran att NN:s lägenhet har blivit ett tillhåll för Östersunds kända missbrukare vilket bidragit till att hans missbruk, som redan är aktivt, har förvärrats och detta bedöms inte som skälig levnadsnivå. Har ett mångårigt alkoholmissbruk och på grund av detta inte kunnat stå till arbetsmarknad och även blivit utskriven ur behandlingsprogram, avslutat kontaktpersonkontakt eftersom han ofta hade ringt och avbokat planerade träffar, skulle lämnat alkoholutandningsprov, men uteblivit från flera provtagningar. Håller inte med NN yrkar att han har rätt till bistånd för hyra för september och oktober samt för avgift för medlemskap i fackförbund för september. Han skriver att nämnden har använt biståndet som en form av utpressning för att tvinga fram ett nyktrare leverne hos honom. Han förnekar att lägenheten varit ett tillhåll och att missbruket är av den omfattning som socialnämnden påstår. Han skriver vidare att Ett bifall till socialnämndens talan innebär i förlängningen att nämnden efter eget skön kan bestämma när en missbrukare ska beviljas bistånd och tvinga missbrukare till insatser utan att förutsättningarna för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, är för handen. NN anför att han varit öppen för olika behandlingsinsatser, att han själv inte vill missbruka, att han tycker att resonemanget att neka bidrag för att inte medverka till missbruk inte är rimligt och att det finns andra sätt att reagera på att en behandlingsplanering inte följs. Erbjuden insatser Av handlingarna i målet framgår att mannen inte följt det behandlingsprogram som han tillsammans med socialnämnden kommit överens om rörande hans alkoholmissbruk. Det uppgavs att han inte kommit till möten som varit utsatta för kontroll av att han avhållit sig från alkoholmissbruk. 2

3 NN har blivit erbjuden att flytta till Boendebasen, som är ett boende i nykter- och drogfri miljö, där han kan få stöd i att komma tillrätta med sitt missbruk. Behovet av boende har således kunnat tillgodoses på annat sätt. Han har dock vid flera överenskomna tillfällen för inflyttning inte dykt upp. Avslag NN står ej till arbetsmarknadens förfogande och är ej heller sjukskriven av läkare. Han medverkar ej till att förändra sin situation genom att ta emot erbjuden hjälp för sitt missbruk, vilket är det som bedöms utgöra hindret för att bli självförsörjande. Han fick avslag för september för att han inte följer uppgjord planering. För oktober beviljades han reducerat normbelopp för livsmedel och hygien med sammanlagt kronor uppdelat vid två betalningstillfällen. Mannen hade enligt nämnden inte fullgjort sin plikt att bidra till sin försörjning vilket förutsätts enligt socialtjänstlagen. 3

4 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE LÄNSRÄTT Behov finns och kan inte tillgodoses påp annat sätts SoL 4 kap 1 Delvis bifall Hyra och fackavgift LÄNSRÄTTEN TYCKTE INTE SOM SOC Mannen överklagade till Länsrätten i Jämtlands län och yrkar att han ska beviljas sökt bistånd. Som skäl anför han att han annars mister sin bostad och måste driva runt på stan. Behovet finns och kan inte tillgodoses på annat sätt I domskälen nämns SoL 4 kap 1 har den som inte själv kan rätt till bistånd. Länsrätten: En missbrukande person har samma rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen som övriga personer. Var och en ska dock efter bästa förmåga bidra till sin egen försörjning. I allmänhet innebär detta att man skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är det inte enligt uttalad praxis (se Kammarrätten ) meningen att det som ett absolut krav på missbrukare ska ställas att denne skall följa en viss behandlingsplan för att få rätt till bistånd. inte visat att sökt bistånd avser något annat än det som NN har behov av för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i lagens mening. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Delvis bifall Socialnämnden har därför enligt länsrättens mening inte haft rätt att avslå eller reducera beloppet i de ansökningar som NN har gjort enbart av den anledningen att han inte följt överenskommen vårdplan. NN:s överklagande ska därför bifallas i den del som avser hyra för september och oktober månad 2005 samt fackavgift för september månad. Länsrätten bifaller överklagan. Min kommentar: Behov av det han sökt, men beviljas bara till hyra för september och oktober och fackavgift september? Tidigare beviljat mat och hygienartiklar i oktober. Å resten? 4

5 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTT Bistånd används nds uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort sås gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 (KAMMARRÄTTEN TYCKTE ATT SOCIALTJÄNSTENS KRAV VAR BEFOGADE I överklagan till Kammarrätten i Sundsvall skriver nämnden att. En viktig princip i portalparagrafen är den enskildes eget ansvar för sitt liv. Ett krav är att den enskilde efter bästa förmåga ska bidra till sin försörjning. Socialnämnden har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Att bevilja NN:s ansökningar skulle innebära att socialnämnden medverkar och möjliggör hans fortsatta omfattande missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med ovanstående intentioner. I domskälen nämner kammarrätten SoL 4 kap 1 och 3. Bl a att nämnden i ett enskilt fall får beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl. Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet, Rätten till bistånd 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Kammarrätten anser att en bidragssökande som är inne i ett aktivt missbruk inte är berättigad till försörjningsstöd. De nämner att Kammarrätten finner att bistånd i förevarande fall skulle innebära att socialnämnden medverkar till NN:s fortsatta missbruk, vilket inte är i överensstämmelse med de intentioner som ligger bakom kravet i 5 kap 9 SoL att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde skall få den hjälp och vård som denne behöver för att komma ifrån missbruket. Kammarrätten anser därmed och med beaktande av att socialnämnden erbjudit NN annat boende att nämnden haft fog för sina beslut att avslå hans ansökningar om försörjningsstöd Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten socialnämndens beslut. SoL 5 KAPITLET, Särskilda bestämmelser för olika grupper Missbrukare 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.) 5

6 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Bistånd används nds uppenbarligen till annat SoL 4 kap 3 Inte gjort sås gott han kunnat SoL 4 kap 1 Motverkar inte socialtjänstlagen SoL 5 kap 9 REGERINGSRÄTTEN BESTÄMDE ATT! Bistånd används uppenbarligen till annat De hänvisar till lagens förarbeten (prop 1996/97:124 sidan 170) när de skriver att riksnormen kan, enligt SoL 4 kap 3, beviljas med ett lägre belopp exempelvis till en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för. En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. Inte gjort så gott den kunnat När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Motverkar inte socialtjänstlagen Regeringsrätten tar upp SoL 5 kap 9 och säger att den uttrycker utgångspunkten för socialtjänstens arbete. Socialtjänstens arbete med missbrukare ska vägledas av principerna om frivillighet och självbestämmande. Om nödvändiga hjälp- och vårdinsatser inte kan komma till stånd med samtycke kan det i vissa fall bli aktuellt med tvångsvård enligt regler om detta i LVM. Den lagen är dock förbehållen de fall när missbruket är så omfattande att allvarliga medicinska eller sociala skadeverkningar är nära förestående. SoL 5 kap 9 anger att socialtjänsten genom aktivt uppsökande arbete och motivationsarbete ska försöka få den enskilde missbrukaren att medverka frivilligt i vården i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk (prop 1979/80:1 s. 208 ff. och prop. 1996/97:124 s. 138). Regeringsrätten går alltså emot kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9. 6

7 Regeringsrätten anser att kammarrättens tolkning av SoL 5 kap 9 inte är riktig. Den bestämmelsen syftar till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. Regeringsrätten fann att nämnden inte haft fog för att avslå ansökan. RÅ 2009 ref 103. EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE REGERINGSRÄTTEN Regeringsrätten finner påp grund härav h att socialtjänsten inte kan vägra v en missbrukare försf rsörjningsstöd d av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, ljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsaktligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket. Regeringsrätten fann att nämnden n inte haft fog för f r att avslå ansökan. 7

8 EK BISTÅND TILL MISSBRUKARE KAMMARRÄTTSDOMAR Delta i utredning Göra drogtest Vara nykter för f r att göra g utredning möjligm Vara nykter påp arbetspraktik och i kompetenshöjande verksamhet Före detta (?) missbrukare DOMAR DÄR DET FUNNITS SKÄL ATT AVSLÅ ANSÖKAN FRÅN MISSBRUKARE Ska delta i utredning Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd sidan 144 f. Konsekvenserna av en ofullständig utredning kan också bli att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver. Handläggaren eller beslutsfattaren är den som avgör om underlaget är tillräckligt för att ligga till grund för ett beslut. --- Som tidigare har framgått finns det en risk att utredningen inte kan genomföras om den biståndssökande vägrar att lämna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hämtas in. Det är viktigt att förklara för den biståndssökande att risken är stor att ansökan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistånd då inte kan utredas. --- NN var inte intresserad av hjälp och stöd och tänkte fortsätta röka hasch. Han tyckte att planeringsmöten var onödiga. Nämnden bedömde att NN inte gjorde vad han kunde för att själv bidra till sin försörjning, att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande, att han inte var villig att bli fri från sitt missbruk och att bevilja bistånd skulle vara att medverka till hans missbruk, så han fick avslag på sin ansökan. Förvaltningsrätten ansåg att detta inte var skäl att ge avslag och visade ärendet åter till nämnden för att pröva om förutsättningar i övrigt förelåg för bistånd till NN. Nämnden överklagade till kammarrätten och skrev då att Eftersom han inte har medverkat till en utredning har inte någon bedömning av hans behov kunnat göras. NN gör inte vad som ankommer på honom för att bli självförsörjande och därför har han inte rätt till sökt försörjningsstöd. Kammarrätten skriver att Kammarrätten delar nämndens bedömning att NN inte gör vad han kan för att medverka till att bli självförsörjande och han uppfyller därför inte kraven för att få försörjningsstöd, Kammarrätten i Göteborg 13 december 2010, mål nr Nämnd ansåg att X inte efter förmåga försökt bidra till sin egen försörjning genom att inte komma till planerade möten som syftade till att han skulle komma till rätta med sitt missbruk. Kammarrätten ansåg att den som begär en förmån har att visa att han är berättigad till förmånen. Även en person med missbruksproblem måste alltså medverka till socialtjänstens utredning i sådan utsträckning att det finns ett tillräckligt underlag för att fatta beslut i frågan om bistånd. X hade uteblivit från bokade besök hos vuxensektionen och kammarrätten fann mot bakgrund härav och vad som i övrigt framkommit i målet att X inte var berättigad till fullt försörjningsstöd, Kammarrätten i Stockholm 17 maj 2004, mål nr

9 Göra drogtest Av det ovan återgivna framgår att det inte varit fråga om att fullfölja en behandlingsplan eller rehabiliteringsinsats utan att provtagningarna utgjort ett led i nämndens utredning av NN:s möjligheter att stå till arbetsmarknadens förfogande. Villkoret att lämna utandnings-/urinprov är således en del av utredningen av NN:s möjligheter att bidra till sin egen försörjning och handlar inte om att hon ska bli fri från ett missbruk. Dessutom har enligt vad nämnden obestritt angett NN själv uppgett att hon inte har några problem med alkohol eller narkotika. Med hänsyn till syftet med den av NN och nämnden gemensamt upprättade genomförandeplanen har nämnden haft fog för att koppla hennes rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL till att hon uppfyller de krav som ställs på henne i planen. Kammarrätten i Göteborg 31 januari 2011, mål nr Vara nykter för att göra utredning möjlig Fråga har inte varit om att fullfölja en behandlingsplan eller om rehabiliteringsinsats utan om nödvändiga krav på nykterhet för att kunna genomföra en av NN begärd och av nämnden bedömd adekvat utredning för att kunna fastställa vilken typ av insats NN är i behov av för att på sikt kunna klara sig utan försörjningsstöd. Utredningen i målet ger inte stöd för bedömningen att NN:s missbruksproblem varit av så allvarlig art eller att hennes personliga omständigheter i övrigt varit av sådant slag att det inte har kunnat ställas krav på henne om nykterhet för att kunna genomföra aktuell utredning. Rätt att avslå ansökan, Kammarrätten i Stockholm 28 september 2007, mål nr Vara nykter på arbetspraktik Utredningen i målet ger inte stöd för att NN missbruksproblem varit så allvarligt att krav inte kunde ställas på honom att delta i arbetspraktik, vilken förutsatte att han var nykter, i syfte att han skulle bli i stånd att bidra till sin egen försörjning. Kravet på uppvisande av nykterhet innebar enligt kammarrätten inte att arbetspraktiken var att jämställa med sådana rehabiliterande insatser som socialförvaltningen enligt Regeringsrätten inte får kräva att bidragssökande deltar i för att ekonomiskt bistånd skall beviljas. Med hänsyn till att NN uteblivit från sin arbetspraktik kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på ett sådant sätt som krävs för rätt till annat ekonomiskt bistånd enligt SoL än nödbidrag, Kammarrätten i Stockholm 23 juli 2007, mål nr Delta i kompetenshöjande verksamhet Missbruket var inte av den omfattningen att sökanden inte kunde delta i kompetenshöjande verksamhet å då skulle den också göra det, Kammarrätten i Stockholm 7 september 2010, mål nr Före detta(?) missbrukare Fick avslag på ansökan för andra halvan av april och för maj eftersom att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingen ansåg att han var arbetssökande med förhinder, eftersom han sagt han påbörjat ett drogprogram. Det fanns ett läkarintyg som intygade sökandes svårigheter, men socialen ansåg att det inte styrkte att han saknade arbetsförmåga eller under vilken tidsperiod som hans fysiska besvär bedöms bestå. Sökanden skrev i överklagan att Han har besökt arbetsförmedlingen och sökt arbete, men har i nuläget inte funnit något som passar honom. Han har följt direktiv från olika handläggare och sökt arbete efter förmåga. Han är dyslektiker och har svårt för att uttrycka sig i tal och skrift. 9

10 Påståendet om pågående missbruk är ett missförstånd. Han är på väg ur sitt missbruk, har deltagit i projekt och har lämnat negativa urinprov under hela perioden. Socialen skrev i sitt yttrande till förvaltningsrättan att Det ställs krav för deltagande i verksamheten. En deltagare ska vara drogfri eller visa prov på motivation att bli drogfri genom regelbundna drogtester som visar att värdena minskar. Drogtest har avböjts med motiveringen att det inte är någon ide eftersom han använder droger regelbundet och saknar motivation till att upphöra. Insatsen avslutades den 16 februari sedan positiva drogtester lämnats och han sagt att motivation till att sluta använda droger saknas. Förvaltningsrätten skrev i sina domskäl att han inte velat godta och inte fullföljt vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom från hans missbruk kan, mot bakgrund av hans missbruksproblematik och SoL eller dess förarbeten, inte föranleda att hans rätt till ekonomiskt bistånd bortfaller. NN:s rätt till bistånd kan, mot bakgrund av hans missbruksproblematik, inte heller göras beroende av att han stått till arbetsmarknadens förfogande. Förvaltningsrätten ansåg alltså att han skulle få pengar. Socialen skrev i sitt överklagande till kammarrätten Med hänsyn till att NN lämnat olika uppgifter och då missbruk inte är åberopat eller styrkt hos nämnden samt att han i strid med sina egna uppgifter inte kunnat visa någon form av arbetssökande under den aktuella tidsperioden, bedömer socialnämnden att förvaltningsrätten meddelat sitt beslut utifrån ett otillräckligt beslutsunderlag. Kammarrättens dom: Det är utrett i målet att NN varit inskriven hos Arbetsförmedlingen men inte kunnat uppvisa några sökta arbeten. Därmed kan han inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande på sätt som krävs för att få ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Med hänsyn till vad NN uppgett i sitt överklagande till förvaltningsrätten och vad som i övrigt framkommit finns i tiden efter den 16 februari 2010 inte någon missbruksproblematik dokumenterad. Kravet på aktivt arbetssökande har således inte bortfallit till förmån för andra insatser. På grund av det anförda och då NN:s arbetsförmåga inte visat sig vara nedsatt till följd av sjukdom eller skada har socialnämnden haft skäl att avslå hans ansökningar om ekonomiskt bistånd för månaderna april och maj Följaktligen ska nämndens överklagande bifallas. Kammarrätten i Jönköping 19 oktober 2010, mål nr Men som Regeringsätten tar upp i tidigare refererade dom: SoL 4 kap 4 och 5 är inte avsedda att användas för personer som har problem av mer personlig natur, som t.ex. allvarliga missbruksproblem. 10

11 EES-MEDBORGARE HELLO, I NEED SOME HELP Behandlas påp samma sätt s som infödda. Det vill säga s att personer har rätt r till bistånd om de gör g r sås gott de kan, det inte går g r att lösa l påp annat sätt s och de inte har en skälig levnadsnivå om de inte får f r hjälp EES-MEDBORGARE, EU-MEDBORGARE ELLER SVENSK? I utlänningslagen/-förordningen (kap 3a) behandlas EES- medborgare, det vill säga EUmedborgare plus personer från Norge, Island och Liechtenstein. Rörlighetsdirektivet EG 2004/38, Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet 11

12 EES-MEDBORGARE KR-DOM SEPT 2011 Tyskt par med 14-årig dotter som flyttat till Sverige 1 juni 2009 Gjort allt de kunnat för f r att fåf arbete Söker ekonomiskt bistånd för f r september 2010 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL, 26 september Mål nr YRKANDEN M.M. Makarna har fullföljt sin i förvaltningsrätten förda talan och anfört i överklagandeskriften bl. a följande. De flyttade i juni 2009 från Tyskland till Sverige. I Tyskland arbetade mannen som elektriker, servicetekniker och elreparatör. Kvinnan arbetade inom kvalitetsmanagement och har utbildning som köpman i detaljhandel. De kontaktade redan under 2007 och 2008 Arbetsförmedlingen som lovade dem stöd samt vägledning. När de anmälde sig som arbetssökande i juni 2009 blev de dock upplysta om att det inte var Arbetsförmedlingens uppgift att leta arbete åt dem. De anser att de gjort allt i sin makt för att kunna hitta ett arbete. De har kört mer än km till olika företag och sökt drygt 50 olika arbeten. Anledningen till att de inte fick arbete var inte endast att de bara delvis behärskar svenska språket. Företag sade rent ut att de hellre ville ha svenska medarbetare. Först när de i september 2010 kontaktade en tidning som rapporterade om deras situation blev Arbetsförmedlingen beredd att hjälpa dem mer aktivt. Hon har fått praktikplats hos Kusfors Lanthandel fr.o.m. 6 januari Han söker arbete i Västerbotten och hoppas få ett tillstånd av Elsäkerhetsverket att arbeta som elektriker. Härefter meddelade kammarrätten prövningstillstånd i målet och beslutade samtidigt att inhämta ett yttrande från Socialstyrelsen. I sitt yttrande den 12 april 2011 anförde Socialstyrelsen följande. Mot bakgrund av att paret ifråga har överskridit den uppställda tidsfristen i EG-domstolens mål C-292/89 (Antonissen) samt att omständigheterna i övrigt inte tyder på att paret har en reell möjlighet att bli anställda i Sverige så bedömer Socialstyrelsen att paret inte har uppehållsrätt och därmed inte rätt tillförsörjningsstöd enligt 4 kap l SoL annat än i akuta nödsituationer. I en skrivelse till kammarrätten den 11 maj 2011 uppgav makarna att kvinnans praktikplats gäller tiden 6 januari-31 maj 2011 samt att mannen sedan två veckor har en provanställning hos BolidenMineral AB som lastbilschaufför i gruvan. Socialnämnden vidhåller sina beslut och anför följande i sitt svar på överklagandet. Makarna har fått uppehållsrätt som personer med tillräckliga inkomster att försörja sig själva. Socialnämnden har bedömt uppehållsrätten utifrån de förutsättningar som gäller för arbetssökande. Bedömningen är att, eftersom makarna bott i Sverige sedan juni 2009 och bara läst svenska under cirka fyra månaders tid samt att de trots ansträngningar sedan ankomsten inte lyckats få arbete, de inte har någon verklig möjlighet till egen försörjning i Sverige/Skellefteå. 12

13 Att kvinnan fått en praktikplats från januari 2011 och mannen enligt egen uppgift fått provarbete sedan maj 2011 ändrar inte den tidigare bedömningen. EES-MEDBORGARE Fått praktikplats och provarbete Detta påverkar p inte bedömningen om paret har verklig möjlighet m att fåf anställning Frirörlighetsdirektivet rlighetsdirektivet = rörlighetsdirektivetr rlighetsdirektivet Likabehandlingsprincipen, Artikel 24 i rörlighetsdirektivet. r rlighetsdirektivet. Uppehållsr llsrätt innebär r inte automatiskt rätt r till bistånd. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Bestämmelser, förarbeten och praxis Tillämpliga bestämmelser framgår av förvaltningsrättens dom. EU- och EES-medborgare har, genom införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (frirörlighetsdirektivet) fått en långtgående rätt att vistas i Sverige. I direktivet fastslås att EU-medborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat, ska behandlas på samma sätt som värdlandets egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget (artikel 24.1). Härigenom är den som är bosatt i Sverige och lagligen vistas här med uppehållsrätt, i princip berättigad till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Unionsmedborgare har enligt huvudregeln rätt att uppehålla sig högst tre månader på en annan medlemsstats territorium, så länge de inte blir en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem (artikel 6 och 14.1). 13

14 EES-MEDBORGARE Vi har inget generellt undantag Sverige har inte utnyttjat möjligheten m att, enligt artikel 24.2, generellt undanta vissa EU-medborgare från n rätten r till bistånd under vistelsens första f tre månader. m Eventuell utvisning efter sex månader m är r inte vårt v beslut Uppehållsr llsrätt innebär r inte automatiskt rätt r till bistånd. Kammarrättens domskäl (forts) EU-medborgare som inte är arbetstagare eller företagare kan generellt undantas från rätten till socialt bistånd underuppehållets första tre månader i Sverige (artikel 24.2). Vad gäller arbetssökande framgår det inte direkt av direktivet att det kan finnas en uppehållsrätt för längre tid än tre månader. Dock anses en arbetssökande unionsmedborgare som har rest in i ett annat medlemsland för att söka arbete ha uppehållsrätt där så länge han kan bevisa att han fortfarande söker arbete och att han har en reell möjlighet att bli anställd (EG-domstolens dom i mål C-292/89, Antonissen, jfr även artikel 14.4 b och prop. 2005/2006:77 s. 185). I Antonissen-fallet fann EG-domstolen att sex månader var en tillräcklig tidsfrist för en arbetssökande att vidta nödvändiga åtgärder för att bli anställd och att en arbetssökande efter denna tidsfrists utgång kunde utvisas. Enligt avgörandet kunde dock inte utvisning ske om den arbetssökande även efter sex månader kunde visa att han/hon fortfarande söker arbete och att han/hon har en reell möjlighet att bli anställd. Utlänningslagens (2005:716) bestämmelser om uppehållsrätt har utformats med utgångspunkt i rörlighetsdirektivet. I utlänningslagen stadgas att en EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning (3 a kap.3 2). Frågan i målen Den grundläggande frågan i målen är om makarna, vid tiden för aktuella ansökningar om bistånd för månaderna september december 2010 samt januari 2011, haft uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 utlänningslagen och därmed rätt till bistånd. Socialnämnden har inte ifrågasatt makarnas uppgifter om att de båda var arbetssökande, varför det därför blir fråga om de kunnat visa att de hade en reell möjlighet att bli anställda. 14

15 EES-MEDBORGARE Kammarrättens bedömning o dom Uppehållsr llsrätt uppstår r direkt, utan någon n myndighets agerande, UtlL 3 a kap 5 : Uppehållsr llsrätten finns sås länge villkoren är r uppfyllda Kammarrätten tyckte inte heller att de, innan överklagade beslut tagits, visat att de haft verklig möjlighet m till att fåf anställning Uppehållsr llsrätt innebär r inte automatiskt rätt r till bistånd. Bistånd utöver matpengar och kläder till barnet skulle inte beviljas Kammarrättens bedömning och dom De har haft uppehållsrätt i Sverige som personer med tillräckliga medel för sin försörjning enligt 3 a kap. 3 4utlänningslagen (jfr beslut av Migrationsverket den 13 augusti 2009). Uppehållsrätten gäller endast så länge som man uppfyller villkoren i nämnda bestämmelse. Uppehållsrätten uppstår direkt, utan någon myndighets agerande, men kan upphöra lika snabbt om förhållandena ändras. Uppehållsrätten kan alltså förändras över tiden beroende på vad den utländske medborgaren gör eller hur vederbörande försörjer sig. (Jfr prop. 2005/06:77 s. 73). De är medborgare i Tyskland. De lämnade Tyskland där de hade arbete och bostad för att flytta till Sverige och leva på besparingar tills de hittade arbete. Så vitt framgår har de varit anmälda vid Arbetsförmedlingen sedan de kom till Sverige i juni 2009 och de uppger själva att de därefter sökt ett femtiotal anställningar. När de i september 2010 ansökte om bistånd hade de alltså sökt arbete under lång tid utan framgång. De handlingsplaner som finns i målen, dvs. deras överenskommelser med Arbetsförmedlingen om vad man ska göra för att ta arbete och vilket stöd som Arbetsförmedlingen kan ge den enskilde, är dock inte daterade förrän i augusti Arbetsförmedlingen bedömde då att båda behövde praktik eller annan insats för att erhålla arbete och för att bli bättre på svenska. Vidare framgår att de redan i december 2009 avbrutit studierna i svenska. Mot denna bakgrund instämmer kammarrätten i underinstansernas bedömning att de inte visat att de vid tidpunkterna för sina ansökningar för september-december 2010 hade en verklig möjlighet att få en anställning. Sedan början av januari 2011 har kvinnan haft en praktikplats under fem månaders tid. Någon närmare utredning om vilka arbetsmässiga/ekonomiska villkor som gällt för praktiken finns inte i målen. Eventuellt kan hon under denna tid ha varit att anse som arbetstagare (Jfr prop :77 s. 184) och i så fall har även hennes make haft uppehållsrätt under samma tid. Såsom framkommer nedan anser dock kammarrätten att denna oklarhet saknar betydelse för bedömningen i dessa mål. Av handlingarna framgår bl.a. följande beträffande makarnas ekonomiska förhållanden under den nu aktuella tiden. Makarna hade vid tiden för ansökan om bistånd för september 2010 tillgångar i form av bl.a. ett banktillgodohavande om kr, vilket vid tiden för ansökan för oktober uppgick till kr. De hade beträffande ansökningarna för månaderna oktober januari 2011 nekats bistånd för vissa räkningar emedan dessa då redan var betalda. De beviljades däremot bistånd för tiden den 24 november - januari månad 2011 till vinterkläder till dottern och till mat för familjen. Att mot bakgrund av dessa förhållanden utge ytterligare bistånd för tiden september 15

16 januari 2011 bör enligt kammarrätten mening inte komma ifråga. Överklagandet ska därför avslås. EES-MEDBORGARE Förvaltningsrättentten Den fria rörligheten r rligheten innebär r inte att man ska ha sin egen och familjemedlemmarnas försf rsörjning rjning ordnad för f r att flytta Försörjningsvillkoren rjningsvillkoren gäller g för f r de som har uppehållsr llsrätt som studerande och som självf lvförsörjande, rjande, inte för f r anställda och arbetssökande. Kan längd l påp SFI-studier användas ndas som mått m påp svenskkunskaper? I UtlL finns fyra olika grunder för f r uppehållsr llsrätt (+familjemedlemmar) Rätt till bistånd även i akuta nödsituationer. n SoL:s vistelsebegrepp gäller g även de som inte har uppehållsr llsrätt FÖRVALTNINGSRÄTTEN I UMEÅ, 19 januari 2011, Mål nr , , , , Socialnämnden har i beslut den 2 september, den 22 september, den 26 oktober, den 25 november samt den 21 december 2010 avslagit makarnas ansökningar om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av försörjningsstöd för månaderna september och oktober 2010 samt delvis avslagit ansökningarna för november, december 2010 och januari Makarna har beviljats bistånd till livsmedel enligt riksnorm för familjen för perioden den 24 november 2010 till och med den 31 januari 2011 samt till vinterkläder och skor för makarnas dotter, sammanlagt kr. Besluten har bl.a. motiverats med följande. Rätten till fri rörlighet inom EU innebär möjlighet att flytta till ett annat land inom EU om man har sin egen och familjemedlemmarnas försörjning ordnad. Den innebär inte en rätt att flytta till ett annat land och där leva på någon social förmån. Makarna har beviljats uppehållsrätt i Sverige som personer med tillräckliga medel för sin försörjning. Denna uppehållsrätt gäller endast så länge de uppfyller villkoren enligt 3 a kap. 3 utlänningslagen. Makarna har varit anmälda vid Arbetsförmedlingen sedan juni 2009 och har själva uppgett att de aktivt sökt arbete sedan ankomsten till Sverige. Eftersom de bott i Sverige sedan l juni 2009 och trots ansträngningar inte lyckats få arbete samt de bara läst svenska under fyra månader bedömer socialnämnden att paret inte har någon verklig möjlighet till egen försörjning i Sverige. De saknar därför uppehållsrätt. Makarna överklagar besluten och yrkar att sökt bistånd ska beviljas. Socialnämnden bestrider bifall till överklagandena. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER M.M. Enligt 4 kap. l SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter 16

17 att leva ett självständigt liv. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet) fastställer vissa villkor för att EESmedborgare ska ha rätt att vistas i en annan medlemsstat. Direktivet är infört i svensk rätt genom ändringar i huvudsakligen utlänningslagen (2005:716). Enligt 3 a kap. 1 utlänningslagen avses med uppehållsrätt en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd. Enligt 3 samma kapitel har en EES-medborgare uppehållsrätt bl.a. om han eller hon är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning eller har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Enligt 5 samma kapitel finns uppehållsrätten så länge villkoren är uppfyllda. Rättsläget har i betänkandet Socialtjänsten och den fria rörligheten (SOV 2005 :34) tolkats på följande sätt. Den som är bosatt i Sverige eller som har kommit hit för att bosätta sig här och lagligen vistas här enligt EG-rättsliga regler eller enligt svensk rätt har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen om de i paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. I övrigt gäller att utländska medborgare som befinner sig endast tillfälligt i Sverige, t.ex. turister och affärsresande, eller utlänningar som vistas här olovligen utan uppehållsrätt eller arbetstillstånd inte har rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer. EG-domstolen har i mål C-292/89 (Antonissen) funnit att uppehållsrätten för arbetssökande från andra EU-länder kan tidsbegränsas men att den berörda personen då måste ges en rimlig tidsfrist som gör det möjligt för honom att, på den ifrågavarande medlemsstatens territorium (nödvändigt även i internettider?/min anmärkning), informera sig om de erbjudanden om anställning som motsvarar hans yrkesmässiga kvalifikationer och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder får att bli anställd. Om den arbetssökande inte har funnit någon anställning inom tidsfristen och denne inte heller kan bevisa att han fortfarande söker arbete och att han har en reell möjlighet att bli anställd kan han nekas fortsatt uppehållsrätt i landet. 17

18 EES-MEDBORGARE Förvaltningsrättens ttens utredning o dom Uppehållsr llsrätt har man om villkoren är r uppfyllda. Den registreras hos Migrationsverket (undantag arbetssökande). Självf lvförsörjande rjande som inte har råd r d med studieresor Arbetssökande som behöver praktik + bättre b svenskkunskaper Vill inte återvända, saknar bosättning i hemlandet, 14-åring som gått i svensk skola. Inget lagstöd d för f r att generellt neka ek bistånd till EES-medborgare även om de har uppehållsr llsrätt som självf lvförsörjande. rjande. (rörlighetsdirektivet rlighetsdirektivet skäl l 16 och artikel 14) UTREDNINGEN I socialnämndens utredning anges bl.a. följande. Makarna kom med sin 14-åriga dotter till Sverige från Tyskland den l juni De hade köpt ett fritidshus i Renström sommaren 2008 och bestämde sig sedan för att flytta dit. Migrationsverket beslutade den 13 augusti 2009 att bevilja paret uppehållsrätt som personer med tillräckliga medel för sin försörjning enligt 3 a kap. 3 4 utlänningslagen. De har sedan dess levt på sina besparingar. Paret har varit anmälda vid Arbetsförmedlingen sedan den 25 juni Han har i Tyskland arbetat som yrkesförare och elektronikreparatör. Arbetsförmedlingen bedömer att han behöver praktik eller annan insats för att erhålla ett arbete och bli bättre på svenska. Paret har själva sökt arbete men även fått hjälp att söka av Arbetsförmedlingen. De läste svenska för invandrare vid KomVux från den 5 augusti till den 9 december De slutade med detta eftersom de inte hade råd med resorna till skolan. Parets besparingar är nu slut och de ansöker därför om försörjningsstöd. De uppger att de inte har vare sig bostad eller möjlighet till arbete i Tyskland. Makarna anför bl.a. följande i förvaltningsrätten. När de kom till Sverige hade de med sig cirka kr, men dessa pengar är nu slut. De varken vill eller kan återvända till Tyskland eftersom de saknar bostad där och kommer betraktas som utlänningar. Deras dotter har gått i skola i Sverige och pratar bra svenska. När de flyttade till Sverige hade de för avsikt att arbeta i två år, varefter de tänkte starta upp ett företag. De försökte starta ett eget företag men förlorade kr på detta. De gör vad de kan för att hitta ett arbete. De har sökt arbete hos ett 50-tal olika företag. De är villiga att ta nästan vilket arbete som helst. De avbröt SFIstudierna för att det kostade för mycket att åka till skolan. Att de inte kan svenska bra har dock inte bidragit till att de hittills inte fått arbete, eftersom alla ansökningar författats på bra svenska. I oktober 2009 ansökte de om anställning vid en elektronikfirma i Lövånger och fick då höra att om de haft en god chans att få anställning om de sökt under juni, eftersom de till hundra procent motsvarade de krav som företaget ställer. Socialnämnden anför bl.a. att makarna redan den 16 juni 2009 informerades om att de inte kunde beviljas ekonomiskt bistånd i Sverige. DOMSKÄL Utredningen i målet visar att makarna vid ankomsten till Sverige hade uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 utlänningslagen som personer med tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning. Makarna uppfyller inte längre detta villkor, då de numera saknar medel för sin försörjning. Frågan blir då om makarna kan anses uppfylla något av de övriga 18

19 villkoren i 3 a kap. 3 utlänningslagen. Då makarna ännu inte fått anställning i Sverige och inte heller lyckats med att starta ett eget företag återstår att pröva om de kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning. Makarna har själva uppgett att de kommit till Sverige för att söka arbete, och förvaltningsrätten finner ingen anledning att betvivla denna uppgift. De har varit arbetssökande i Sverige sedan juni 2009, alltså i drygt 14 månader när det första av de överklagade besluten meddelades. Makarna får därför anses ha haft en rimlig tidsfrist på sig att finna en anställning. Vidare får det, med beaktande av att de enligt egen uppgift har sökt arbete vid ett femtiotal företag utan framgång samt att de har bristfälliga kunskaper i svenska, anses utrett att makarna saknar reell möjlighet att bli anställda. Makarna saknar följaktligen uppehållsrätt i Sverige och har därmed inte rätt till bistånd i form av försörjningsstöd enligt 4 kap l SoL. Socialnämnden har således haft fog för sina beslut. Överklagandena ska därför avslås. 19

20 EES-MEDBORGARE UPPEHÅLLSR LLSRÄTT Fyra olika kategorier: arbetstagare eller egna företagaref arbetssökande studerande de som har tillräckliga tillgångar + familjemedlemmar Ska registrera sig påp Migrationsverket DOCK EJ DE ARBETSSÖKANDE! UPPEHÅLLSRÄTT PÅ FYRA OLIKA GRUNDER Utlänningslagen kap 3:a 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall registrera sig hos Migrationsverket. En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EES-medborgare som är arbetssökande. Beviljade uppehållsrätter 2009: Arbetstagare st, egna företagare 418, studerande 3 230, tillräckliga tillgångar 1 146, familjemedlemmar (totalt ) Beviljade uppehållsrätter 2010: Beviljade uppehållsrätter januari 2011:

21 EES-MEDBORGARE DE SOM VARIT ANSTÄLLDA Särskilda regler för f r de som haft anställning och blivit ofrivilligt arbetslösa. sa. Behåller sin uppehållsr llsrätt som arbetstagare. Tillfällig llig arbetsoförm rmåga påp grund av sjukdom eller olycksfall. Ofrivilligt arbetslös s efter mer än n ett års anställning och anmäld vid den offentliga Arbetsförmedlingen. rmedlingen. Anställd kortare tid än n ett år r har, under vissa förutsf rutsättningar, ttningar, kvar uppehållsr llsrätten i sex månader. m EES-MEDBORGARE SOM VARIT ANSTÄLLD Utlänningsförordningen 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 En medborgare i en EES-stat som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen (2005:716), behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. Detsamma gäller om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan arbetstagare som avses i första stycket, som haft en tidsbegränsad anställning på mindre än ett år, behåller sin uppehållsrätt i sex månader efter det att han eller hon fullgjort sin anställning om han eller hon är ofrivilligt arbetslös och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan arbetstagare som avses i första stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. 21

22 EES-MEDBORGARE VAD RÄKNAS R SOM ANSTÄLLNING? Faktiskt och verkligt - om det inte är r sås liten omfattning att det är r en marginell och sidoordnad verksamhet Arbetet utföras åt t någon n annan, under dennes arbetsledning och mot ersättning, (exempelvis kost o logi?) Inget krav påp hög g ersättning, men arbetet ska vara sådant s som normalt hör h r hemma påp arbetsmarknaden Städning av en campingplats toaletter och gård g ansågs av kammarrätten inte vara tillräcklig omfattning för f r att ge uppehållsr llsrätt. ARBETET MÅSTE HA EN VISS OMFATTNING FÖR ATT GE UPPEHÅLLSRÄTT Begreppet arbetstagare har av EU -domstolen tolkats brett i syfte att säkerställa den fria rörligheten. Varje person som utför faktiskt och verkligt arbete ska därför betraktas som arbetstagare, om inte arbetet som utförs är av så begränsad omfattning att det enbart är fråga om en marginell och sidoordnad verksamhet. Bedömningen av om en person är arbetstagare ska grundas på objektiva kriterier och en helhetsbedömning ska göras av alla omständigheter, såväl av den aktuella verksamheten som av arbetsförhållandena i fråga. För att vara arbetstagare ska arbete utföras åt någon annan, personen vara under dennes arbetsledning och arbetet ske mot ersättning (jfr EU-domstolens dom i mål nr C-413/01, Ninnie-Orasche, REG 2003, s , p ). Även den som avlönas för utfört arbete i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare (jfr EU-domstolens dom i mål nr 196/87, Steymann, REG 1988, s. 6159, p ). En mycket låg ersättning är inte heller något hinder mot att betraktas som arbetstagare. Det avgörande är i stället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden (jfr EU-domstolens dom i mål nr C , Trojani, REG 2004, s ). Städning av en campingplats toaletter och gård ansågs av kammarrätten inte vara tillräcklig omfattning för att ge uppehållsrätt. Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2010, mål nr Kammarrätten nämner att den som arbetar och får lön i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare och hänvisar till en dom i EU-domstolen. Denna dom gäller dock mycket speciella omständigheter där en tysk medborgare sökte uppehållstillstånd i Nederländerna. Han var medlem i ett samfund och arbetet utförs inom samfundet Bhagwan och för dess räkning som ett led i samfundets affärsverksamhet. Det tycks som om dessa arbetsuppgifter är en relativt viktig del av livsstilen inom samfundet Bhagwan och att medlemmarna endast under mycket speciella omständigheter undviker att delta. I gengäld tillgodoser samfundet Bhagwan medlemmarnas materiella behov, inklusive fickpengar, oavsett vilken typ av arbete de utför eller arbetets omfattning. Domen gällde uppehållstillstånd, inte fråga om socialt bistånd. 22

23 EES-MEDBORGARE Kammarrättsdom UPPEHÅLLSR LLSRÄTT FÖR F JOBBSÖKANDE Ensamstående varit i Sverige sedan 2007 sås han haft kortvarig anställning, anmäld af 23 augusti 2010, sökt s ek bistånd 8 september 2010 Dåliga svenskkunskaper, inte sökt s jobb, vilket soc antog betydde att sökande s saknade verklig möjlighet m att fåf jobb Men det tyckte inte förvaltningsrf rvaltningsrättentten Men det tyckte kammarrätten. HADE INTE UPPEHÅLLSRÄTT OCH DÄRMED INTE HELLER RÄTT TILL BISTÅND ANNAT ÄN I AKUT NÖDSITUATION, JUNI 2011 En ensamstående EU-medborgare som bott i Sverige sedan 2007 var av Migrationsverket registrerad som arbetstagare. Enligt egen uppgift hade han arbetat i Sverige endast under en mycket kort tid Framgår inte att han sökt arbete, inskriven på Arbetsförmedlingen 23 augusti 2010, sökte försörjningsstöd 8 september Socialnämnden avslog ansökan eftersom de ansåg att han inte hade någon verklig möjlighet att få anställning och därmed saknade uppehållsrätt. Det tyckte dock förvaltningsrätten som återvisade målet till socialnämnden för ny handläggning. Kammarrätten instämde i socialnämndens bedömning och upphävde förvaltningsrättens dom, Kammarrätten i Jönköping 9 juni 2011, mål nr