Utvecklings- och förbättringsresa
|
|
- Klara Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklings- och förbättringsresa Grupp 2, Region Gävleborg Susanne Högberg Utbildningsledare Klinisk vårdutveckling Lednings- och verksamhetsstöd
2 Skapa förutsättningar så att förbättringsarbete blir en naturlig del i vårt arbete - säkra hållbarhet i våra strategier
3
4 Förutsättningar för ett lyckat förbättringsarbete Gemensam målbild Ledningens stöd Tid avsatt Prioritering av förbättringsområden förankrad Ledningsteam och förbättringsteam i samverkan Pedagogiskt ledarskap Tid för reflektion Kommunikationsplan Gemensamma strategier Förbättringscoacher Involvera de vi är till för
5
6 det är här vi ska lägga tid och kraft det är först när vi har detta klart vi kan öppna tratten och starta våra förbättringsarbeten/tester Gemensam målbild och mått som visar hur väl vi når målen Analyser Sammanhang Nuläge Fem frågor Ref: Lean med hjärta och kreativitet om autentiskt ledarskap och kommunikation, Runebjörk och Wendleby, 2013
7 1. Utgå från mål/målområde. 2. Identifiera alla de faktorer som kan påverka att målet/målområdet nås
8
9 Påverkansanalys Vad vi mäter Mål/ målområde Vad vill vi uppnå? Primära påverkansfaktorer (2-4) Vad? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Sekundära påverkansfaktorer Hur? Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade
10 Förbättringsområde: idé upplägg för sammanställning Planera Mål och bakgrund Ansvarig: Datum: Gör Planera genomförandet Nuvarande situation Studera Uppföljning Analys Agera Vad blir nästa steg?
11 Förbättrat omhändertagande av Sepsispatienten i Region Gävleborg
12 65-årig kvinna, med lindrig Angina Pectoris. Debut av UVI-symptom för 5 dagar sedan. Sedan ett par dagar också feber och trötthet. Frossa vid något tillfälle. Kräktes en gång igår och lite diarré.
13 STATUS AT: Vaken, ej helt orienterad i tid men för övrigt redig. Kardiellt kompenserad. AF 26/ minut. Sat 93% på luft. Temp 38,6 grader COR/ PULM: Puls 105. Inga blåsljud. Inga biljud över lungor. BLTR: 95/60 BUK: Lätt dunkömhet över vänster njurloge. Mjuk och för övrigt oöm. LAB: Hb 122. CRP 150. U-sticka: 3+ Leuk. Nitrit pos. Diagnos? Handläggning? Vårdnivå?
14 BT < 90 Sat < 90 % mmhg AF > 30 per min
15 Sepsis kriterier SIRS Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemisk Inflammatoriskt Respons Syndrom >2 av följande: 1. Temp >38 eller <36 2. HF >90 slag/ min 3. AF > LPK > 12 eller < 4 SIRS + Sannolik infektion Sepsis med > 1 organsvikt 1. Kardiovaskulär 2. Renal 3. Respiratorisk 4. Hepatisk 5. Koagulation 6. CNS 7. Metabol acidos Kvarstående hypotension trots vätskebehandling
16 Sjukhusmortalitet: svår sepsis 15-25% septisk chock 20-50% mortalitet hjärtinfarkt 5%
17 Överlevnad - tid till antibiotika Retrospective, 14 ICU, Canada and USA, 2731 patients with septic shock survival fraction cumulative effective antimicrobial initiation Överlevnaden minskar med 7,6% för varje timmas fördröjning av antibiotikabehandling Kumar, Crit Care Med, 2006
18 Lägesrapport förbättringsarbete mars-2017 Förbättrat omhändertagande av Sepsispatienten i Region Gävleborg
19 Kort bakgrund - Svårare sepsistillstånd har hög dödlighet. Med tidigt insatt behandling kan man minska antalet som dör. - Något standardiserat omhändertagande fanns inte för denna patientgrupp vilket det gör vid andra allvarliga sjukdomstillstånd som hjärtinfarkt, stroke, mfl. - Vi hade (liksom flera andra regioner) ett flertal avvikelser relaterade till sepsis.
20 Förbättringsarbete - För några år sedan uppkom idén om att vi borde ha standardiserad handläggning och även ett flöde för sepsispatienter. - Senare bildades en styrgrupp och man sammankallade en arbetsgrupp. - Beslut togs om att använda ett systematisk förbättringsarbeteskoncept (Qulturum)
21 Förbättrat omhändertagande av sepsispatienten i Region Gävleborg Per-Martin Lönngren - ST Internmedicin Gävle Helena Högstorp - ST Internmedicin Hudiksvall Sanna Blomberg - Sjuksköterska IVA Gävle Elin Petrusson/Arash Emami - ST Anestesin Gävle Vakant representant - Anestesin Hudiksvall Lisa Bellander - Sjuksköterska Infektionskliniken Gävle Robin Razmi- ST Infektionskliniken Gävle Petra Tornéus Malmström (Dåvarande) Tf Kvalitetssamordnare Akutmottagningen Gävle Hamza Abu Rweileh ST Primärvården, Sandviken Norra Eva Maria Fredmarker Rådgivningssköterska, Sjukvårdsrådgivningen Jessica Rosén Tf Kvalitetssamordnare Ambulansen Susanne Högberg - Utbildningsledare KTC, Coach
22
23 Metod/rutiner (arbetssätt) Avsaknad av rutiner Rutin saknas avseende provtagning Hänvisar till 1177 istf egen HC/mottagning Rutin saknas för att ta vitalparametrar Retts kan missa sepsis Material (utrustning, lokaler) Platsbrist IVA/avd För dålig/lite övervakning Akutens lokaler Dålig akutjournal Vitalparametrar Väntetider Vårdnivå Vårdprogram/rutiner Verbal kommunikation Verksamhetsstöd/akutjournal Patient söker för låg vårdnivå Patienten söker inte vård Arbetar ej efter rutiner Tid till ordination av antibiotika, vätska m.m. efter identifierad sepsis. Remisser där det inte framgår om man tagit ställning till om det rör sig om sepsis/svår infektion. Avviker från fastställda arbetsrutiner Missförstånd/språkförbistring. Kommunikations/anamnesproblem. Dålig kompetens vid triagering Tid till utförd ordination från given ordination Hygien infarter, förebygga sepsis Identifiera riskpatienter Arbetsovilja Kompetensbrist Avsaknad av kompetens Patienten hamnar på fel vårdnivå Kommunikation/överrapport ering Ytterligare vårdnivå saknas - intermediärvård Pat. Flyttas mellan specialiteter på akuten Ibland svårt att få pat. till IVA för behandling Dåligt samarbete mellan olika vårdinstanser För låg tillgänglighet på HC+jourmott pga för låg kapacitet Bristande övervakning Väntetid triage Tidsbrist hos MIG-team Tidsbrist r/t arbetsbelastning Behandlins resistent sepsis Överbehandling av vissa patienter Väntetid till läkarbedömning Varför missar vi sepsis/ varför dör patienterna? Människa (samverkan, attityder/kultur hos både patient/närstående och personal) Management (ledning, organisation)
24 Mål: Tryggare personal Tidig identifiering Snabb adekvat behandling Tryggare patienter och anhöriga Bättre kommunikation kring patienten Vi räddar liv! Uppföljning på rätt vårdnivå Ökad medvetenhet och kunskap gällande sepsis
25 Sepsisflöde alla patienter är allas ansvar! Förbättrat omhändertagande av sepsis Tryggare personal, patienter och anhöriga Ökad medvetenhet och kunskap gällande sepsis Snabb adekvat behandling Tidig identifiering Utbildning Arbetssätt Utbildning Utbildning Arbetssätt Föreläsning, E-learning personal Info till allmänhet, patient och anhöriga Sepsisflöde 2 ben Simulering E-learning Föreläsning Vitalparametrar (NEWS), kontroll och uppföljning A T T I T Y D / K U L T U R Standardiserade rutiner Intermediärvård Uppföljning på rätt vårdnivå Lokaler & Personal Adekvat bemanning Adekvata akutrum och utrustning
26 1177 Utbildning Alla ssk har nu god kännedom om sepsisfondens hemsida Diskuterar och prioriterar sepsis på tex. APT Enkät gjord där alla ssk anser att de har ökad kunskap om sepsis sedan start av projektet Man önskar mer utbildning, föreläsningar, studiebesök och ta del av kommande informationsmaterial angående sepsis. Arbetssätt Kompletterat beslutsstödet med frågor för tidig identifiering - Riskfaktorer? Påverkad andning? mm. Registerar misstänkta sepsispatienter i beslutstödets dokumentation
27 Hälsocentralen Utbildning lämpad för hälsocentralen och utbildningsmaterial Akutpatienten i primärvården Arbetssätt - Standaridiserat omhändertagande (Infart, vätska, syrgas, odlingar, AB) - Poängsystem (NEWS) som beslutsstöd för åtgärd och vid remiss/flöde till akuten. - Tidiga återbesök/telefonuppföljning
28 Ambulansen Utbildning lämpad för ambulansen och utbildningsmaterial Kulturarbete med attityder Våra idéer angående arbetssätt: - Poängsystem (NEWS) som beslutsstöd för åtgärd och flöde till akuten. - Prover i ambulans? Kap-CRP? Blodgas? (Tidig identifiering) - Blododlingar i ambulansen? (Inför behandling)
29 En patient med: - Saturation 96% - AF 25 - Puls Blodtryck 91/50 - Temp 38,5 Enligt RETTS Grön patient Enligt NEWS 7 poäng Röd (MIG-sökning)
30 Akutmottagningarna
31 Antibiotika inom 30 minuter 0% Antibiotika inom 60 minuter 10% Medeltid till antibiotika 02:34 Antibiotika inom 120 minuter 48% Läkare inom 30 minuter 39% Läkare inom 60 minuter 65% Medeltid till Läkare 00:49 Läkare inom 120 minuter 96%
32 Utbildning lämpad för akuten och utbildningsmaterial Arbetssätt (lokalt mål: Tid till antibiotika < 30 min) Flöden med två ben redan från hälsocentralen (Akut sepsisflöde eller Standardiserad infektionsremiss) Tidig remissbedömning på akuten (Arbete pågår) Vitalparametrar måste följas - NEWS-poäng? Digital akutjournal (?) Akuten Sepsislådan (Rutin framtagen och nu implementerad). Sepsislarm i multiboxen alt.mig (Rutin finns, modifiera och inkluderas i ett sepsisflöde?) Patientnära provtagning: Artärgas (laktat, BE) samt kap-crp rutinmässigt (Rutin i sepsislådan) Framtiden: HBP eller andra markörer för tidig identifiering.
33
34
35 Infektionskliniken Utbildning och simulering anpassat för infektions-/vårdavdelning genomfördes för all personal på infektion våren -16 Vårdprogram/rutin regionsgemensam för slutenvården omarbetad Vidare planering: - Delegering A-gas för alla ssk - Sepsislarm och närvaro på akuten av infektionskonsult/jour?
36 IVA Utbildning anpassad för intensivvårdsavdelning - Sepsisföreläsning för personal genomfördes - Informerat om förbättringsarbete - Praktisk utbildning i PICCO genomförd - Skötsel av centrala infarter Handläggning - Påbörjat skrivandet av vårdprogram - Påbörjat arbete gällande sepsislarm
37 Hur går vi vidare? Utbildning - Beslut? Finansiering? Resurser? - Hur når vi ut till alla berörda på ett bra och anpassat sätt? Arbetssätt - Beslut? - Hur uppnår vi breddinförandet av rutiner? Lokaler - Plan? - Ett stort behov av intermediärvårdsavdelning! Förbättringsgruppens fortsatta arbete?
38 Utbildning - Utbildning behövs på samtliga enheter men utbildningsform bör väljas efter vad som passar respektive verksamhet - Föreläsningar och simuleringsövningar bör ingå i/på de flesta enheter - Arbetsgrupp/nätverk med sepsisansvarig på alla avdelningar och hälsocentraler runtom i regionen - Gemensamt utbildningsmaterial till alla (inkl. fickkort/planscher, mm.) - Beslutsstöd anpassat till verksamheten
39
40
41 Mina erfarenheter!!
42 120% 100% 80% 60% 40% 2014 (29) 2015(32) 2016(20) 20% 0% AF Ambulansen AF Akuten Laktat Akuten Ab inom 1 h Infektionsregistret-svår sepsis på IVA inom 24h
43 Mål: Tryggare personal Tidig identifiering Snabb adekvat behandling Tryggare patienter och anhöriga Bättre kommunikation kring patienten Vi räddar liv! Uppföljning på rätt vårdnivå Ökad medvetenhet och kunskap gällande sepsis
44 Akuta diarréer och kräkningar är inte alltid calici eller annan magsjuka. Muskelvärk och feber är inte alltid influensa. Uteslut/tänk sepsis först!!!
45 Tänk Sepsis-Rädda liv!! Tid är liv!! Stoppa Sepsis- Rädda liv!!
46
47
Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping
Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad
Läs merSepsis/septisk chock 2017 Sverige
Sepsis/septisk chock 217 Sverige Inledning Patienter med sepsis (tidigare svår sepsis) eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. Studier
Läs merSepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merPrehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care
Prehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care Sepsis i ett prehospitalt kontext en förstudie Johanna Bergman Metis Forum 22/2 2018 Bakgrund 40 000 drabbas av samhällsförvärvad sepsis
Läs merSEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala
SEPSIS från 1177 till IVA Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala Ca 6 miljoner samtal/år Patienten ringer 1177 öppet dygnet runt, kan samverka
Läs merÅrsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018
Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018 Inledning Patienter med sepsis (tidigare svår sepsis) eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merSvår sepsis/septisk chock i Sverige 2015
1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT s
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en
Läs merStandardvårdplan Sepsis journalhandling
Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merBAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis
BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset
Läs merRETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System
RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt
Läs merTecken på allvarlig infektion hos vuxna och barn. Undervisningsmaterial för utbildning av vårdcentralspersonal
Tecken på allvarlig infektion hos vuxna och barn Undervisningsmaterial för utbildning av vårdcentralspersonal 2018-2019. 1 Beslutsstöd vid tecken på allvarlig infektion hos Barn: Behandlingsrekommendationer
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper
Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka
Läs merSEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde
SEPSIS - vad är det och vilka är utmaningarna? 180222 Lars Ljungström Infektionskliniken Skövde Sepsis, internationell definition, Sepsis-3 (2016): Life threatening organ dysfunction caused by a dysregulated
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merTänk Sepsis - Tid är liv!
Tänk Sepsis - Tid är liv! Pär Lindgren Överläkare, Anestesikliniken, Växjö Anna Wimmerstedt Specialistläkare, Infektionskliniken, Växjö 1 Hög dödlighet vid sepsis! Svår sepsis/septisk chock 28 50 % Stroke
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merMEQ-fråga Sida 1 (av 5)
MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merFråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p
MEQ2 DEX 3 VT 14 Du arbetar som medicinjour på medicinakuten. Din nästa patient heter Erik och är 65 år gammal. Dottern larmade ambulansen för att hon hittade pappan liggandes på golvet i sin egen lägenhet.
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) 62-årig man söker pga feber och frossa. Han är tidigare frisk, rökare sedan länge. Dricker alkohol vid festligare Söker med hög feber och frossa sedan tre dagar tillbaka. Lite lätt
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs mer1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Läs merBakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Läs merDelexamen 4 Infektion MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6)
MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6) 56-årig rökande, kvinna söker på vårdcentralen i Fruängen. Hon är känd där på grund av ett alkoholmissbruk som hon dock sedan 6 månader är fri från. Hon har hemhorrojdbesvär,
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merMEQ fråga Nr..
1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och
Läs merMinifall Tecken på allvarlig infektion 2019
Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna
Läs mer1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!
1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,
Läs merSKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan
SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens
Läs merDel 6 5 sidor 9 poäng
5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2
Delexamination 3 Klinisk Medicin 10 april 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merHypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT
Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merDelexamination poäng
Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2015-04-21 40 poäng Om det står nämn två alternativ, så rättar vi bara de två första alternativen. Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:..
Läs mer1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker
Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs mer1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.
SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem
Läs merINFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.
66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag
Läs merYrkesintroduktion för nyutbildade sjuksköterskor Utbildningsplan
Utbildningsplan 2019-05-17 1(6) Upprättare: Elin Larsdotter Kliniskt Träningscentrum 4:e versionen Utifrån tidigare förslag framtaget 2017-11-06 av Carola Andersson, Kliniskt Träningscentrum Yrkesintroduktion
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merDelexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1
Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merDatum: Händelseanalys. Misstänkt sepsis. Oktober Analysledare: Område 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen
Datum: 2018-01-17 Händelseanalys Misstänkt sepsis Oktober 2017 Analysledare: Område 6 Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen Sammanfattning Syftet med händelseanalysen är att identifiera orsaker
Läs merAktuella synpunkter på Sepsisbehandling. Anders Hedman MIVA/SÖS
Aktuella synpunkter på Sepsisbehandling Anders Hedman MIVA/SÖS 2013-12-04 SIRS = Systemic Inflammatory Response Syndrome minst 2 av följande: Temp >38 o C eller 90/min AF >20/min
Läs merBröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016
Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Fall 1. 61-årig man inremitterad till akuten från VC p g a bröstsmärta. Anamnes: Typ 1 diabetes mellitus, beh med insulinpump. Hypertoni. Pågående utredning p g
Läs mer/(\ inspektionen för vård och omsorg
/(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz
Läs mer1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd
MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande
Läs merRandare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merDU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.
DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. Fråga 1. Klockan är 15.30 Situation Kvinna 75 år, inkommer med sepsismisstanke. Bakgrund Erysipelas vänster underben som ej har svarat på tablett Kåvepenin.
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merHändelseanalys Oväntat dödsfall på vårdavdelning
Datum: 2015-02-10 Händelseanalys Oväntat dödsfall på vårdavdelning November 2014 1 Sammanfattning Patient som inkom den 11/11 2014 efter att ha fallit i hemmet av oklar anledning och legat under 3-4 dygn.
Läs merNär är det dags för IVA? Magnus Brink Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
När är det dags för IVA? Magnus Brink Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ankomstväg till IVA Svenska Intensivvårdsregistret 2017 Vad är IVA? En plats för övervakning och behandling av
Läs merSepsis akut handläggning. Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock
Sepsis akut handläggning Se ny riktlinje på Medicinska riktlinjer/ Infektionssjukdomar/Sepsis och Septisk chock Övriga PM Färdiga Nekrotiserande fasciit Diagnossättning av svåra infektioner Pågående Meningit
Läs merMaria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015
Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning
Läs merManual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd
Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2
Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 augusti 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa
Läs mer1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p)
En 52-årig man söker akutmottagningen pga tilltagande smärtor i övre delen av buken sedan 12 timmar. Han är tidigare splenektomerad pga en motorcross olycka för 25 år sedan. I övrigt uppger han sig vara
Läs merUppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg
Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs mer2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...
Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans
Läs merSkrivtid: Nummer:...
1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som
Läs merBeslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient
Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad
Läs merFul urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama
Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.
Läs merAllmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab
Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merIntegrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng
Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin 2016-04-19 22 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Anvisning: Frågan är
Läs merBViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Januari Maria Björck
BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg Januari 2018 Maria Björck maria.bjorck@falkoping.se Bakgrund Forskning visar att: Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm RUTIN NEWS Akutsektionen
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21518 su/adm 2014-12-12 1 Innehållsansvarig: Martin Lindblad, Sjuksköterska, Akut- och olycksfallsmottagning Sahlgrenska (marli125); Patric Antonsson,
Läs merIPE OSCE VT Information till läkarstudenten
IP OC VT 2016 Information till läkarstudenten u är kvällsjour på ortopeden och har då ansvar för både akuten och avdelningen. u har i nuläget inte möjlighet att lämna akutmottagningen om avdelningspatienternas
Läs merChockseminarium SVK HT 2014/ VT 2015
Chockseminarium SVK HT 2014/ VT 2015 Fall 1-24-årig man Anamnes: 24-årig kille från New Mexico, USA, semestrar i Europa sedan en månad. Efter att ha varit på Mykonos kom han till Stockholm för en vecka
Läs merTID ÄR LIV Tänk svår sepsis. Men glöm inte STRAMA
SEPSIS Pär Lindgren, Överläkare, anestesikliniken Anders Tuneskog, Överläkare, anestesikliniken Anna Wimmerstedt, Specialistläkare, infektionskliniken Niklas Lönnbro, Överläkare, infektionskliniken 2011-10-25
Läs merBViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg
BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg 2018 Bakgrund Forskning visar att: Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Otrygghet
Läs merKräkningar och diarré sedan imorse. Kan inte stå på benen. Inte kunnat ta sin medicin. Andfådd. Magsjuka?
Du tjänstgör på akuten. In med ambulans kmmer Greta 84 år kl 13:00. Greta har Prednislnbehandlad plymyalgi, tablettbehandlad hypertni ch diabetes typ 2. Greta medicinerar med: Trmbyl 75 mg x 1, Behepan,
Läs merPneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik
Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera
Läs merAmbulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt?
Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt? Situation Ny rutin för patienter med central bröstsmärta Mål: att patienten är på PCI inom
Läs merHandläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Handläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter Syfte Patienter med neutropeni sekundärt till hematologisk malignitet eller cytostatikabehandling måste handläggas
Läs merMikro 24/7 Hur snabb mikrobiologisk diagnostik behövs? Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi, Umeå 29 maj 2018
Mikro 24/7 Hur snabb mikrobiologisk diagnostik behövs? Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi, Umeå 29 maj 2018 Medical Microbiology Laboratory, Vancouver Mikro 24/7 Varför? Varför nu? Hur? Planering Resurser
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merHändelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Läs merSepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson
Sepsis Klassifikation och nya begrepp Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK konferens Örebro 26 Mars 2009 Sepsis, de goda gamla dagar Traditionella och föråldrade synssätt: Patient med 40 grader feber
Läs merGERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm
GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva
Läs mer1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?
Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare
Läs merPersoncentrerad processkartläggning
Personcentrerad processkartläggning Personcentrerad processkartläggning, Qulturum Mari Bergeling Utvecklingsledare, Qulturum mari.bergeling@rjl.se SOSFS 2005:12 GOD VÅRD ska vara: Kunskapsbaserad och
Läs merTidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Läs merRädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merObstretisk NEWS2 riktlinje
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: MIG Faktaägare: Kerstin Cesar, sjuksköterska ProACTcourse Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs mer