KOMMUNFULLMÄKTIGE. ÄRENDE 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till extra sammanträde torsdagen den 29 oktober 2015 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering Utlåtande avseende delårsrapport per 31 augusti b Delårsrapport per den 31 augusti Förslag till reviderade lokala avfallsföreskrifter 4. Förslag till renhållningstaxa för Lysekils kommun 5. Revidering av informationsplan vid extra ordinära händelser 6. Förslag till sammanträdeskalender 2016 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 7. Besvarande av motioner och medborgarförslag a) Svar på motion om att rusta upp våra offentliga badplatser b) Svar på motion om att CCA-impregnerat virke tas bort från kommunens lekplatser c) Svar på motion angående dialog mellan politiker och barn och ungdomar d) Svar på motion demokrati och förtroendeutveckling e) Svar på motion om att utreda möjligheterna för att införa ett ungdomsfullmäktige i Lysekils kommun f) Svar på motion om besvärsrätt och jävsliknande situationer g) Svar på motion om att utveckla mötesformerna i kommunfullmäktige 8. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Medborgarförslag - Plantering av träd och blommor i Brastad centrum b) Medborgarförslag - Rusta upp gång- och cykelväg från Tuntorp, Brastad till Stångenässkolan c) Motion att Lysekils kommun omgående tar beslut om att ansluta sig till SKL nätverket mot rasism och diskriminering 9. Nyinkomna frågor och interpellationer 10. Anmälningsärende 11. Avsägelser 12. Valärenden - Nämndemän

2 Lysekil Kommunstyrelseförvaltningen/mld Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert Sekreterare

3 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Mats Karlsson (M) 2014/10 Ulrika Häller Lundbäck (KD) 2015/01 Cheyenne Röckner (M) 2014/11 Katja Norén (MP) 2015/03 Richard Åkerman (M) 2014/12 Inge Löfgren (MP) 2015/04 Siw Lycke (C) Jeanette Jansson (LP) 2015/05 Ann-Charlotte Strömwall (FP) 2015/03 Ronald Rombrant (LP) 2015/06 Lars Björneld (FP) 2015/04 Camilla Carlsson (FP) 2015/01 Fredrik Lundqvist (LP) 2014/12 Jan-Olof Johansson (S) 2015/05 Thomas Falk (LP) 2015/09 Christina Gustafson (S) 2015/06 Fredrik Häller (LP) Klas-Göran Henriksson (S) Patrik Saving (LP) Maria Forsberg (S) 2014/10 Anette Björmander (S) 2014/11 Anders C Nilsson (S) Jessica Södergren (V) 2015/09 Kenth Enhov (SD) Marthin Hermansson (V) Christoffer Zakariasson (SD) Yngve Berlin Håkan Johansson (SD) Britt-Marie Kjellgren JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL TORSDAG DEN 5 NOVEMBER 2015

4 UTLÅTANDE AVSEENDE DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2015 Dnr: LKS Kommunens revisorer har i enlighet med kommunallagen och god revisionssed översiktligt granskat Lysekils kommuns delårsrapport per den 31 augusti Revisorernas uppgift är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är rättvisande och är förenlig med de av fullmäktiges beslutande målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Revisionsrapporten från PwC bifogas som på kommunens revisorers uppdrag har granskat kommunens delårsrapport. Beslutsunderlag Kommunens revisorers utlåtande PwC granskning av delårsrapport Förslag till beslut Kommunfullmäktige tar del av revisorernas utlåtande avseende delårsrapport per 31 augusti 2015.

5

6

7

8

9

10

11

12

13 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (4) 134 DELÅRSRAPPORT 31 AUGUSTI 2015 Dnr: LKS Kommunen redovisar för årets första åtta månader ett resultat på 6,9 mnkr. Motsvarande period föregående går uppgick till 14,8 mnkr. För helåret 2015 prognostiseras ett resultat på 22,0 mnkr. Detta kan jämföras med ett budgeterat resultat på 22,4 mnkr. Således en negativ budgetavvikelse på 0,4 mnkr. De båda större nämnderna socialnämnden och utbildningsnämnden prognostiserar båda negativa avvikelser mot sina budgetar på 15,0 mnkr respektive 1,4 mnkr. Kommunstyrelsen prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 2,8 mnkr medan övriga mindre nämnder förutser endast mindre avvikelser. Mot bakgrund av de obalanser i verksamheternas utfall per 31 augusti samt prognos för helåret som framgår av delårsrapporten så kommer kommunstyrelsen att initiera dialoger med nämndernas presidier. Syftet är att med utgångspunkt i kommunstyrelsens uppsiktsplikt diskutera resultatet för 2015 och vilka åtgärder som planeras för att på sikt komma i balans. Beslutsunderlag Ekonomienhetens tjänsteskrivelse , med bilaga Yrkande Christina Gustafson (S): tilläggsyrkande att socialnämnden får i uppdrag att utarbeta förslag på åtgärder inklusive konsekvensbeskrivning med inriktning att närma sig budget i balans. Återrapport ska ske till kommunstyrelsens sammanträde i december. Ronald Rombrant (LP), avslag på Christina Gustafsons tilläggsyrkande. Mats Karlsson (M), Christer Hammarqvist (C), Camilla Carlsson (FP) och Fredrik Häller (LP): bifall till förvaltningens förslag samt bifall till Christina Gustafsons tilläggsyrkande. Ronald Rombrant (LP): återtar avslagsyrkandet. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på förvaltningens förslag. Proposition på Christina Gustafsons tilläggsyrkande. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt tilläggsyrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande:

14 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (28) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten per den 31 augusti Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och styrelser att under resterande del av året vidta åtgärder för att minska befarade underskott. Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden får i uppdrag att utarbeta förslag på åtgärder inklusive konsekvensbeskrivning med inriktning att närma sig budget i balans. Återrapport ska ske till kommunstyrelsens sammanträde i december. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

15 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Förvaltn/enhet: Ekonomienheten Handläggare: Jonas Malm Telefon: 0523/ E-post: DELÅRSRAPPORT 31 AUGUSTI 2015 Dnr: LKS Kommunen Kommunen redovisar för årets första åtta månader ett resultat på 6,9 mnkr. Motsvarande period föregående går uppgick till 14,8 mnkr. För helåret 2015 prognostiseras ett resultat på 22,0 mnkr. Detta kan jämföras med ett budgeterat resultat på 22,4 mnkr. Således en negativ budgetavvikelse på 0,4 mnkr. De båda större nämnderna socialnämnden och utbildningsnämnden prognostiserar båda negativa avvikelser mot sina budgetar på 15,0 mnkr respektive 1,4 mnkr. Kommunstyrelsen prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 2,8 mnkr medan övriga mindre nämnder förutser endast mindre avvikelser. I finansverksamheten ingår några poster av engångskaraktär som inte budgeterats. Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar ingår med 7,6 mnkr och återbetalning av tidigare inbetalda AFA-premier ingår med 7,4 mnkr. Exklusive reavinster prognostiseras ett resultat på 14,4 mnkr. Detta är det resultat som prognostiseras ur ett balanskravsperspektiv. Exklusive reavinster samt exklusive AFA-återbetalning prognostiseras ett resultat på 7,0 mnkr. Detta är resultatet justerat för jämförelsestörande poster och kan anses som det mest rättvisande. I förhållande till skatteintäkter motsvarar detta resultat 0,9 procent. Generellt brukar ett resultat på mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera en normal investeringsvolym.

16 Kommunkoncernen I kommunkoncernen, ingår förutom kommunen det helägda Lysekils Stadshus AB med dess dotterbolag Leva i Lysekil AB, Lysekils Bostäder AB, Lysekils Hamn AB och Havets Hus i Lysekil AB samt kommunens respektive andelar i Rambo AB och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Kommunkoncernen redovisar ett resultat på 19,9 mnkr för årets första åtta månader. Det kan jämföras med 22,7 mnkr föregående år. Prognostiserat helårsresultat uppgår till 29,0 mnkr att jämföra med 38,2 mnkr i utfall 2014, vilket förvisso inkluderade engångsposter (Leva AB) på cirka 21 mnkr. Ekonomienhetens bedömning Lysekils kommun har under de senaste åren försvagat sina resultat, om man exkluderar jämförelsestörande poster såsom återbetalningar av premier från AFA samt realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Dessa justerade resultat ligger lägre än vad som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Eftersom skattesatsen är hög och balansräkningen svag är det finansiella läget ansträngt. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en aktiv ekonomistyrning. För att stärka kommunens ekonomi är det av största vikt att resultatet stabiliseras på en nivå på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Dialoger om budgetuppföljning Mot bakgrund av de obalanser i verksamheternas utfall per 31 augusti samt prognos för helåret som framgår av delårsrapporten så kommer kommunstyrelsen att initiera dialoger med nämndernas presidier. Syftet är att med utgångspunkt i kommunstyrelsens uppsiktsplikt diskutera resultatet för 2015 och vilka åtgärder som planeras för att på sikt komma i balans. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner tertialrapporten per den 31 augusti Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnder och styrelser att under resterande del av året vidta åtgärder för att minska befarade underskott. Bilaga: Delårsrapport per 31 augusti 2015 Lysekils kommun Leif Schöndell Kommunchef Jonas Malm T.f. ekonomichef

17 Delårsrapport per 31 augusti 2015 Lysekils kommun

18 Mnkr 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Resultaträkning Not Budget helår 2015 Utfall 1508 Utfall 1408 Verksamhetens intäkter 1 187,4 134,4 148,3 Verksamhetens kostnader 2-928,8-635,1-625,5 Avskrivningar 3-27,0-17,0-17,3 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader -768,4-517,7-494,5 Skatteintäkter & gen. statsbidrag 4 788,8 522,3 508,0 Finansiella intäkter 5 6,8 4,6 6,2 Finansiella kostnader 6-4,7-2,3-4,9 Resultat 22,5 6,9 14,8 Kommuninformation Kommunens invånarantal var personer den 30 juni Under kvartal var folkökningen 73 personer. 25 barn föddes, 29 personer dog. Inflyttningen uppgick till 228 personer totalt, varav 143 från V Götalands län, 52 från övriga Sverige och 33 från utlandet. Utflyttningen var totalt 147 (110 till länet, 31 till övriga Sverige och 6 till utlandet) vilket ger ett flyttningsnetto på 81. Under första halvåret 2015 ökade befolkningen med 98 personer. I augusti 2015 var antalet öppet arbetslösa 211 vilket är en färre än augusti Arbetslösa i program med aktivitetsstöd var 95 vilket är tio färre än förra året. Totalt var 306 öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i augusti Antalet ungdomar år som var öppet arbetslösa var 47 och 18 deltog i program Totalt var antalet 65 i gruppen 2015 jämfört med Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar i allt väsentligt samma redovisningsprinciper för delårsrapporter som i årsredovisningen. Från och med 2014 ska komponentavskrivning gälla. Detta har tillämpats på nya investeringar. Befintliga anläggningar har emellertid ännu inte räknats om enligt det nya regelverket. Målet är att ha det klart innan stängning av årets räkenskaper. Förändring av semesterlöneskulden är inte redovisad i rapporten. Periodens resultat Periodens resultat uppgår till 6,9 mnkr vilket är en försämring med 7,9 mnkr jämfört med samma period Verksamhetens nettokostnader har ökat mer (4,7%) än vad skatteintäkterna har ökat (2,8%). Kommunens verksamhetsanknutna intäkter minskade med 13,9 mnkr jämfört med samma period föregående år och uppgår till 134,4 mnkr. Merparten förklaras av minskade intäkter från Sotenäs på grund av deras utträde ur den tidigare gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Verksamheternas intäkter täcker 21,2 procent av kommunens totala Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

19 verksamhetskostnader exklusive avskrivningar vilket är 2,5 procentenheter lägre än samma period förra året. Bruttokostnaderna för kommunens verksamhet uppgår till 635,1 mnkr vilket är 9,6 mnkr eller 1,5 procent högre än motsvarande period Verksamhetens nettokostnader uppgår till -517,7 mnkr och är 23,2 mnkr sämre än motsvarande period Ökningen av nettokostnaderna uppgår därmed till 4,7 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 99,1 procent jämfört med 97,3 procent föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 5,8 mnkr eller 1,4 procent. Köp av verksamhet har ökat netto med 5,0 mnkr. Ökningarna har främst skett inom Individ- och familjeomsorgen, de har dock till viss del uppvägts av minskningar när det gäller interkommunal ersättning för Sotenäselever som Lysekil inte längre betalar. Ekonomiskt bistånd har ökat med 2,9 mnkr. Lokalkostnader, hyror och övriga fastighetskostnader inklusive bränsle, el och vatten har minskat med 1,4 mnkr. Kostnader för transporter, resor och drivmedel och bilhyra har också minskat med totalt 1,4 mnkr. Avskrivningarna har minskat med 0,3 mnkr på grund av av få nya investeringar har aktiverats för avskrivning. Skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 14,3 mnkr, vilket motsvarar 2,8 procent, jämfört med samma period Finansnetto Finansnettot är positivt och uppgår till 2,3 mnkr vilket är 1,0 mnkr bättre än föregående år. Den koncerninterna utlåningen har minskat och den externa upplåningen minskat i motsvarande grad vilket föranlett skillnader i finansiella intäkter och kostnader jämfört med God ekonomisk hushållning och balanskravet Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige fastställa finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning. Vidare ska, enligt kommunallagen, kommunens intäkter överstiga kommunens kostnader. Denna senare bestämmelse kallas balanskravet. Enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut var det finansiella målet att årets resultat skulle uppgå till 22,5 mnkr. Detta motsvarar 2,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Periodens resultat på 6,9 mnkr motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

20 1.2 Balansräkning Not Tillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 7 387,4 390,0 Maskiner och inventarier 8 18,8 22,3 Finansiella anläggningstillgångar 9 42,2 121,0 Kortfristiga fordringar ,2 81,8 Kassa och bank 11 63,0 78,7 Summa tillgångar 614,6 693,8 Eget kapital och skulder Ingående eget kapital 274,9 258,8 Förändring insatskapital Kommuninvest 2,1 2,5 Årets resultat 6,9 13,5 Avsättningar 12 21,9 21,9 Långfristiga skulder ,1 185,8 Kortfristiga skulder ,7 211,3 Summa eget kapital och skulder 614,6 693,8 Tillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar har minskat med 6,1 mnkr sedan årsskiftet. Investeringsvolymen har varit fortsatt låg och understigit avskrivningarna, därav minskande bokförda värden i dessa tillgångar. De finansiella anläggningstillgångarna har minskat med 78,8 mnkr. Huvuddelen förklaras av att LEVA har amorterat sitt reverslån genom att överta ett av kommunens lån. Kommunens insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening har ökat genom utdelning med 2,1 mnkr och uppgår till 10,1 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 5,7 mnkr sedan årsskiftet. De likvida medlen har dock minskat något men saldona på kassa och bank uppgår fortfarande till starka 63,0 mnkr. Kommunen har tillsammans med koncernbolagen i Lysekils Stadshus AB ett gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten redovisas som kommunens likviditet i balansräkningen. Bolagen och kommunen har en internkredit på koncernkontot som kan omfördelas för att klara tillfälliga likviditetsbehov. Dessutom har kommunen en gemensam extern kredit på koncernkontot om 60,0 mnkr som inte var utnyttjad vid bokslutstillfället. Avsättningar Kommunens avsättningar består dels av avsättningar till pensioner dels av avsättning för återställande av avfallsdeponi. Avsättningarna är oförändrade sedan årsskiftet. Lång- och kortfristiga skulder Kommunens långfristiga låneskuld har sjunkit med 73,7 mnkr sedan årsskiftet. Som nämnts ovan har LEVA har övertagit ett av kommunens lån. Kortfristiga skulder har minskat med 14,6 mnkr. Eget kapital Eget kapital har ökat med 9,1 mnkr sedan årsskiftet och uppgår till 283,9 mnkr. Ökningen består dels av resultatet för perioden på 6,9 mnkr dels av den överskottsutdelning som Lysekil erhållit såsom medlem i Kommuninvest ekonomisk förening på 2,1 mnkr. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

21 Soliditet - betalningsförmåga på lång sikt Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme som visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Kommunens soliditet, exklusive pensionsskulden, har ökat från 39,6 procent till 46,2 procent sedan årsskiftet. Solideten har förbättrats på grund av att det egna kapitalet har förbättrats, samtidigt som tillgångarna inte ökat. Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtagande, är dock negativ och uppgår till - 29,4 procent. 1.3 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys jan-aug 2015 jan-aug Den löpande verksamheten Årets resultat 6,9 14,8 13,5 Justering för ej likviditetspåverkande poster 17,3 14,5 20,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 24,2 29,3 33,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -17,9 36,2 28,6 Ökning/minskning förråd och varulager -3,7 0,0-0,3 Ökning/minskning kortfristiga skulder -14,3-25,4 29,8 Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten -11,7 40,1 91,9 Investeringsverksamheteten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -13,8-13,2-24,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,0 4,9 6,5 Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 1,5 0,0 0,5 Medel från investeringsverksamheten -11,3-8,3-17,4 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld -73,7-23,0-43,3 Minskning av långfristiga fordringar 78,8 3,6 3,6 Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 2,2 0,8 1,5 Medel från finansieringsverksamheten 7,3-18,6-38,2 Årets kassaflöde -15,7 13,2 36,2 Likvida medel från årets början 78,7 42,5 42,5 Likvida medel vid periodens slut 63,0 55,7 78,7 Den löpande verksamheten genererar netto utbetalningar på 11,7 mnkr. Investeringsverksamheten redovisar motsvarande utbetalningar på 11,3 mnkr. Tillsammans med finansieringsverksamhetens inbetalningar på 7,3 mnkr ger detta ett negativt kassaflöde på 15,7 mnkr. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

22 1.4 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 1,6 2,0 Taxor och avgifter 29,3 29,9 Hyror och arrenden 16,5 17,7 Bidrag 54,8 50,9 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 31,1 20,7 Försäljning av anläggningstillgångar och exploateringstillgångar Sotenäs andel av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 0,7 4,2 0,0 22,4 Övrigt 0,4 0,5 Summa 134,4 148,3 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter 400,7 396,1 Pensionskostnader 28,2 27,1 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 23,3 22,9 Bränsle, energi och vatten 10,0 10,1 Köp av huvudverksamhet 66,0 61,0 Lokal- och markhyra 35,2 36,8 Lämnade bidrag 20,5 17,7 Övrigt 51,2 53,8 Summa 635,1 625,5 Not 3 Avskrivningar Immateriella tillgångar 0,0 0,1 Inventarier 3,6 3,3 Byggnader och anläggningar 13,3 13,9 Nedskrivningar - - Summa 17,0 17,3 Not 4 Skatteintäkter och generella statsbidrag Preliminära skatteintäkter 428,5 408,7 Preliminär slutavräkning innevarande år 0,6 1,5 Slutavräkning föregående år -0,6-0,5 Summa kommunalskatteintäkter 428,5 409,7 Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

23 Not 1 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 62,6 67,0 Kommunal fastighetsavgift 23,1 22,4 LSS-utjämning 10,0 9,6 Kommunalekonomisk utjämning -2,7-3,9 Strukturbidrag 1,0 1,0 Regleringsbidrag -0,2 2,2 Summa generella statsbidrag 93,8 98,3 Summa skatteintäkter och generella statsbidrag 522,3 508,0 Not 5 Finansiella intäkter Utdelning aktier 0,1 0,1 Ränteintäkter 0,0 0,1 Ränteintäkter kommunala bolag 0,5 2,5 Borgensavgifter 3,9 3,5 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0 Summa finansiella intäkter 4,6 6,2 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader 2,1 4,5 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,4 Summa finansiella kostnader 2,3 4,9 Not 7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 707,6 698,0 Ackumulerade avskrivningar -347,8-334,6 Ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0 Bokfört värde 359,8 363,4 Avskrivningstider år år Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början 369,2 369,2 Investeringar 9,6 12,3 Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar -5,7 2,7 Avskrivningar -13,3-20,8 Redovisat värde vid årets slut 359,8 363,4 Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

24 Not 7 Övriga materiella anläggningstillgångar, pågående investeringar Anskaffningsvärde 27,6 26,6 Bokfört värde 27,6 26,6 Övriga materiella anläggningstillgångar, pågående investeringar Redovisat värde vid årets början 26,6 23,1 Investeringar 13,8 24,4 Överföring från eller till annat slag av tillgång -12,8-20,9 Redovisat värde vid årets slut 27,6 26,6 Summa mark, byggnader och tekniska anl. 387,4 390,0 Not 8 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 66,6 66,8 Ackumulerade avskrivningar -47,8-44,5 Ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0 Bokfört värde 18,8 22,3 Avskrivningstider 3-12 år 3-12 år Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 22,3 23,1 Investeringar 0,6 2,2 Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar -0,5 2,0 Avskrivningar -3,6-5,0 Redovisat värde vid årets slut 18,8 22,3 Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

25 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Aktier: Rambo AB 1,0 1,0 Lysekils Stadshus AB 9,5 0,1 Andelar: HSB kvarteret Mollen 0,3 0,3 Kommuninvest förlagslån 2,6 2,6 Kommuninvest ekonomisk förening 10,1 8,0 Övriga andelar 0,4 0,2 Långfristiga fordringar: Leva i Lysekil AB 0,0 81,0 Havets Hus i Lysekil AB 0,0 9,5 Kolholmarna AB 8,0 8,0 Lysekils Hamn AB 10,0 10,0 Övriga långfristiga fordringar 0,3 0,3 Summa 42,2 121,0 Not 10 Kortfristiga fordringar Förråd och exploateringsfastigheter 8,3 4,4 Kundfordringar 6,6 8,3 Skattefordringar 49,3 32,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 37,7 34,4 Övrigt 1,4 1,8 Summa 103,2 81,8 Not 11 Kassa och bank Bank 63,0 78,7 Summa 63,0 78,7 Not 12 Avsättningar Pensionsskuld 9,2 9,2 Löneskatt 2,2 2,3 Återställande av soptippar 10,4 10,4 Summa 21,9 21,9 Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

26 Not 9 Not 13 Långfristiga skulder Kommuninvest 110,0 185,1 Övrigt 2,1 0,7 Summa långfristiga lån 112,1 185,8 Not 14 Kortfristiga skulder Kommunens skuld i koncernvalutakontot 38,9 43,2 Leverantörsskulder 10,9 39,6 Moms 0,8 0,5 Personalens skatt och soc avg 23,2 19,9 Övriga kortfristiga skulder 14,0 12,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 108,8 95,2 Summa 196,7 211,3 Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

27 2 Verksamhetsuppföljning 2.1 Kommunstyrelse Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår 2015 Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 142,2 94,8 95,6 109,9 145,2 3,0 Personalkostnader -95,2-63,7-64,2-62,5-95,5-0,3 Övriga kostnader -109,9-73,2-73,0-78,2-115,5-5,6 Kapitalkostnader -33,6-22,4-22,2-22,7-33,5 0,1 Resultat -96,5-64,5-63,8-53,5-99,3-2,8 Väsentliga händelser under perioden Under perioden har kommunstyrelsen berett ett antal större frågor för beslut i fullmäktige. Som exempel kan nämnas pensionspolicy, reviderat reglemente för arvoden och övriga ersättningar samt överföring av detaljplanearbetet från styrelsen till byggnadsnämnden och därmed sammanhängande reglementsändringar. Styrelsen har tagit beslut om att påbörja arbetet med att utarbeta en ny översiktsplan (ÖP), organisationsförändringar inom kommunstyrelseförvaltningen samt en reviderad delegationsordning. Ekonomisk analys Utfallet för kommunstyrelsens totala verksamhet per 31 augusti uppgår till -63,8 mnkr vilket är cirka 10 mnkr högre nettokostnad än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Utfallet per 31 augusti jämfört med årets budgetanslag är en positiv avvikelse med 0,7 mnkr. För året prognostiseras en negativ avvikelse på - 2,8 mnkr. Intäkterna förväntas bli högre än budgeterat men detta väger inte upp de prognostiserade högre övriga kostnaderna som till stor del faller inom samhällsbyggnadsförvaltningens område. Bland annat prognostiserar kostenheten en negativ budgetavvikelse på 1,3 mnkr. Åtgärder för budgetbalans Förvaltningens enheter får i uppdrag att löpande följa den ekonomiska utvecklingen inom sina ansvarsområden och omgående vidta justerande åtgärder. Detta kan innebära att ambitionsnivån tillfälligt måste sänkas och att vissa aktiviteter måste senareläggas. Personalenheten har haft och har regelbundna möten och uppföljningar med fackliga parter där man går igenom ärenden, planering och representation från fackliga parter. Avsikten med detta arbete är att på sikt kunna minska kostnaderna. Inom kostenheten pågår ett intensivt arbete med att minska kostnaderna med sikte att nå budgetbalans under år Samhällsbyggnadsförvaltningen har dessutom i uppdrag att genomföra en revidering av nu gällande kostpolicy. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

28 2.2 IT-nämnden Resultat och prognos IT-nämnden (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Utfall jan-aug 2014 Budget jan-aug 2015 Budgetavvik jan aug Prognos Budgetavvikelse Verksamhetens exkl kommunbidrag intäkter Intäkter SOT Intäkter MUN Intäkter LYS Intäkter Havets Hus Intäkter Lysekilsbostäder Intäkter RAMBO Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag SOT Kommunbidrag MUN Kommunbidrag LYS Resultat Viktiga händelser Under första delen av 2015 färdigställdes Munkedals kommun till den nya infrastrukturen (domänen). Fortsättning sker nu ytterst prioriterat med resterande enheter inom Lysekils kommun. När allt är klart så kommer upplevelsen hos användarna att vara mycket positiv. Detta märks på de kommuner som redan kommit över i ny infrastruktur där supportbehovet i form av samtal och ärenden till supporten minskat med procent. Licensrevisionen som startade hösten 2014 slutfördes under perioden, vilket resulterade i ett resultat om att kommunerna var 2.5 procent fellicensierade. Detta resultat är i sammanhanget ett bra resultat, men medför ökade kostnader av framförallt engångskaraktär. Nytt avtal med Microsoft tecknades vilket kommer ge större flexibilitet då detta är helt användarbaserat. Detta innebär att datorer inte längre licensieras, utan att det istället ligger på användarnivå vilket innebär att fler enheter kan användas på samma licens. Upphandling av trygghetslarm med annan teknisk utrustning har genomförts med nio andra kommuner, där vi har varit ett stort teknikstöd. Nytt telefoniavtal tecknades med TDC, detta innebär minskade kostnader samt införande av så kallad flat rate vilket innebär att du kan ringa, skicka sms mm så mycket Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

29 du, vill till fast månadskostnad. Flat rate innebär också att de anställda kan använda jobb-mobilen för privatsamtal utan att riskera att förmånsbeskattas. Ett antal förbindelser har uppgraderats. Ny trådlös infrastruktur har införts, detta som ett led i det strul det varit med just trådlös access. Handhållna enheter (Ipads) och bärbara datorer har fortsatt att öka i stor omfattning, allt ifrån en-en hos elever samt politiker. Den 1 juni övertog IT-enheten personal och ansvar för växelsystemen. Detta beslut har redan gett förvaltningarna minskade kostnader i form av att IT-enheten har kunnat kapa kostnader med hjälp av god avtalsuppfyllnad. Ekonomisk analys Ökade intäkter framför allt på grund av ökade satsningar i förvaltningarna, vilket innebär ökade kostnader Ökade konsultkostnader på grund av sjukskrivningar, personalomsättning, föräldraledigheter samt bygga ny infrastruktur Helårsprognosen visar att IT-nämnden håller sin rambudget för Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

30 2.3 Lönenämnd Resultat och prognos Lönenämnden (mkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Utfall jan-aug 2014 Budget jan-aug 2015 Budgetavvikelse jan-aug 2015 Prognos budgetavvikelse 2015 Verksamhetens intäkter exkl kommunbidrag 0 68, ,8 0 Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Sotenäs Kommunbidrag Munkedal Kommunbidrag Lysekil Resultat Händelser av väsentlig karaktär Med anledning av besparingsåtgärder inom SML-kommunerna skall löneenhetens verksamhet redovisa ett överskott å minst 160 tkr vid årets slut. Löneenheten kommer under hösten att påbörja införandet av E-lön (elektroniska lönespecifikationer) till alla anställda. Fullt utbyggt innebär det minskade kostnader för respektive SML kommun motsvarande ca 50 tkr/år. Planen är att E-lön skall gälla fr.o.m Införandet ger dock ingen effektivitets påverkan på löneenhetens verksamhet eftersom detta tidigare sköttes av bankerna. Kontakter har påbörjats omkring ett eventuellt samarbete mellan löneenheten och kommunalt bolag. Anställningsavtal kommer eventuellt fr.o.m att upprättas och hanteras direkt i HEROMA systemet vilket frigör tid för både chefer inom SML och löneenhetens medarbetare. Reseräkningar kommer att hanteras via HEROMA och användas fullt ut av SML kommunerna vilket underlättar inrapporteringen av resor och förrättningar. Samtliga SML kommuner kommer också att fr.o.m att använda hjälpverktygen VARSAM (arbetsskador), REHAB (rehabiliteringsfrågor) och Förhandlingsmodulen (hantering av lönerevision) i HEROMA vilket underlättar och förbättrar arbetet omkring dessa områden främst för personalenheterna. Lönenheten har styrt upp sin supportfunktion på ett effektivare sätt genom att informera om och fördela ut supporten mellan telefoni, mail och webbsupport. Detta innebär att supportärenden får en bättre prioritetsordning för hur och när i tiden supportfrågor skall hanteras. Ett ytterligare projekt som löneenheten arbetar med är att förenkla registrering av kostavdrag. Tillsammans med SML kommunernas kostansvariga skall vi ta fram rutiner som effektiviserar och underlättar redovisningen för både chefer och löneenheten. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

31 Ekonomisk analys Det totala utfallet per augusti månad är +529 tkr och årsprognosen förväntas bli +160 tkr. Prognosen på 160 tkr är löneenhetens bidrag till besparingsåtgärder för SML kommunerna, varav 46 tkr Munkedals kommun, 70 tkr Lysekils kommun samt 44 tkr Sotenäs kommun. Konsekvensen av besparingsåtgärden blir att vissa planerade insatser för kostnadseffektivitet inom hanteringen av PA System får senareläggas. Värdet av detta går i dagsläget inte att precisera men löneenheten gör prioriteringar under året så att det får så lite negativ påverkan som möjligt. Detta motsvarar 9 procent av årsprognosen. Löneenheten vidtar också besparingsåtgärder inom verksamheten kontor genom att vara restriktiv med inköp. Detta motsvarar 4 procent av årsprognosen. I övrigt planerar löneenheten att för resterande del av året använda avsatt budget. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

32 2.4 Miljönämnden Resultat och prognos Miljönämnden tkr Budget 2015 Utfall janaug 2015 Utfall janaug 2014 Budget janaug 2015 Budgetavvik janaug Prognos budgetavvikelse Verksamhetens intäkter exkl kommunbidrag Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag SOT Kommunbidrag MUN Kommunbidrag LYS Resultat Väsentliga händelser under perioden Den fasta tillsynen inom livsmedels-, miljöskydds- samt hälsoskyddsområdena fortlöper i huvudsak enligt verksamhetsplanen, likaså hålls ärendebalansen för den löpande tillsynen. Sanering av enskilda avloppsanläggningar fortgår inom Munkedals kommun. För detta arbete avsätts en (1) tjänst varav 50 procent finansieras med LOVA-bidrag. Det miljöstrategiska arbetet för de tre kommunerna fortsätter med ny handläggare. Miljönämnden rekommenderar de tre samverkanskommunerna att anta en gemensam miljöpolicy och införande av miljöledningssystem. Arbetet med en revidering och uppdatering av de lokala miljömålen pågår. I övrigt måste verksamheten under 2015 stabiliseras för att öka effektivitet och få en väl fungerande organisation. Andra förutsättningar som påverkar verksamheten är bl.a. lika timavgift i de tre samverkande kommunerna och anpassning mellan nämndens uppdrag och kommunbidraget. Introduktion av fem stycken nyanställningar bedöms under året medföra lägre produktivitet samt ta resurser i anspråk. Ekonomisk analys Omsättningen bör efter 8 månader motsvara ca 67 procent av årsbudget. Intäkterna hittills i år är något lägre (cirka 350 tkr), medan utfallet visar på ett överskott av cirka 600 tkr. En stor del av de externa intäkterna utgörs av avgifter för den årliga återkommande fasta tillsynen. Dessa faktureras normalt i början av året och periodiseras för hela året. Det nya verksamhetssystemet fungerar, men då faktureringsproblem medför en minskning av fasta årsavgifterna för de verksamheter som har hunnit avslutats under året förväntas kreditförluster uppstå som kan uppgå till tkr. Avgiftsintäkter från löpande inkommande ärenden har varit normala, med en viss minskning av avloppsärenden. Kostnaderna, som till största delen är personalkostnader är lägre än förväntat på grund av personalomsättning under första halvåret. Jämfört med föregående år uppvisas ungefärligen lika resultat inom normal avvikelse. Utfall hittills i år ligger ungefärligen enligt budget inom normal avvikelse. Prognosen för helåret är nollresultat jämfört med budget. Såväl intäkter som kostnader är något lägre. Personalkostnaderna balanseras med den avgiftsfinansierade tillsynen som utförs. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

33 2.5 Byggnadsnämnd Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår 2015 Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 4,2 2,8 3,1 2,8 4,3 0,1 Personalkostnader -5,4-3,6-3,5-3,3-5,2 0,2 Övriga kostnader -2,0-1,3-1,3-1,2-2,0 0,0 Kapitalkostnader -0,2-0,1-0,1-0,2-0,2 0,0 Resultat -3,4-2,2-1,8-1,9-3,1 0,3 Väsentliga händelser under perioden Under våren har nämnden arbetat fram och antagit en tillsynsplan. Inför sommaren fattades beslut om nytt reglemente för byggnadsnämnden. Det nya reglementet innebär att kommunstyrelsen lämnar över stora delar av hanteringen av detaljplaner till byggnadsnämnden. Nämndens delegationsordning har setts över. Arbete med att utse en ny byggnad som får årets byggnadspris pågår. Nämnden deltar i ett centrumutvecklingsprojekt som syftar till att skapa ett attraktivare och mer bärkraftigt centrum. Nämnden deltar i arbete med att under våren 2016 ordna en byggnadsvårdsutställning på Skaftö. Underlag för grundkarta samt orthofoto har tagits fram under våren för Lysekil och Brodalen. Karteringen sker i höst. En utbildningsinsats av byggnadsinspektören har genomförts. Flertalet utbildningsinsatser gentemot den nya nämnden har genomförts. Ekonomisk analys Resultatet t o m augusti 2015 visar på en positiv budgetavvikelse för nämndens verksamhet på 0,4 mnkr. Intäktssidan i år är högre än motsvarande period förra året med 0,3 mnkr pga fler inkommande ärenden och utgående beslut. Även mätenheten har en positiv avvikelse på intäktssidan, vilket hänger samman med den ökade ansökningsmängden för bygglovsverksamheten, vilka i förlängningen medför fler uppdrag för mätenheten. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av en långtidssjukskrivning. Nämnden räknar dock med full bemanning igen från augusti månad, varför avvikelsen troligtvis kommer att jämna ut sig till viss del under resterande delen av året. Nämndens verksamhet kommer att få en negativ budgetavvikelse på grund av ökade arvodeskostnader. För nämndes ledamöter har en utbildningsinsats gjorts i PBL (planoch bygglagen). Kostnadssidan i övrigt är i fas med budget. Prognosen per 31 december är satt till 0,3 mnkr, främst p g a den lägre bemanningen som har varit under året, men också utifrån att mängden inkommande ärenden tros minska något efter sommaren. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

34 2.6 Utbildningsnämnd Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår 2015 Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 69,1 46,0 47,2 58,6 71,3 2,2 Personalkostnader -221,5-148,1-149,3-149,9-223,2-1,7 Övriga kostnader -157,9-105,5-103,0-110,7-159,8-1,9 Kapitalkostnader -3,6-2,4-2,5-2,4-3,6 0,0 Resultat -313,9-210,0-207,6-204,4-315,3-1,4 Väsentliga händelser under perioden Arbetet med att förena alla skolverksamheter under en nämnd pågår. Förbättringsarbeten pågår för att skapa bra strukturer och samordningsvinster som höjer kvaliteten i verksamheten. Det har gjorts omstruktureringar och förstärkning på chefstjänsterna. En ny gemensam skolportal har införts. En strategi och konkret handlingsplan med åtgärder för förbättring av elevernas resultat är påbörjad. Samordning av insatser till förbättrad integration för nyanlända elever. Elevgruppen nyanlända ökar vilket också innebär en ökad efterfrågan på barn- och elevhälsans insatser. Samsyn och gemensam arbetsgång för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram för förskolan, grundskolan och gymnasiet pågår under perioden. Utbildning för chefer och personal i ICDP, vägledande samspel har startat. Nybyggnationen av särskolans lokaler pågår vilket kommer att förbättra bl. a. Mariedalsskolans brist på lokaler. Nämnden har svårt att rekrytera behöriga förskollärare och lärare. Behov av personal på grund av pensionsavgångar bör särskilt belysas. Kommunens deltar i SKL; matematiksatsning PISA 2015 och PRIO projekt. Målet är att varaktigt höja kunskapsresultaten. På gymnasiet har huvuddelen av pedagogerna genomfört en högskolekurs i Bedömning för lärande i syfte att förbättra skolresultaten. Ekonomisk analys Nämnden visar en positiv avvikelse jämfört med budget t o m 31 augusti 2015 på 2,4 mnkr bättre och en prognos vid året slut på -1,4 mnkr. Vid uppföljningen i april var prognosen -3,6 mnkr. Både intäkter och kostnader har minskat de åtta första månaderna 2015 jämfört med samma period Minskningen beror främst på att samarbetet gällande gymnasieskolan och vuxenutbildningen med Sotenäs kommun upphörde vid halvårsskiftet Kostnaderna har inte minskat i samma takt som intäkterna vilket har medfört att nämndens nettokostnader har ökat med 3,2 mnkr från 204,4 mnkr till 207,6 mnkr. Totalt har nämndens intäkter minskat med 11,4 mnkr, där intäkterna från Sotenäs kommun står för merparten, men bromsas upp av ökningen från statsbidrag från migrationsverket och skolverket. Nämndens kostnader har minskat med 8,2 mnkr. Även här härrör minskningen från att samarbetet med Sotenäs upphörde. Nämnden har haft Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

35 minskade kostnader för interkommunal ersättning, minskade personalkostnader inom vuxenutbildningen medan det inom grundskolan blivit ökade personalkostnader i samband med satsningar som finansierats med statsbidrag. De interna lokalkostnaderna har minskat på grund av ändrade principer för beräkning av lokalkostnader. Åtgärder för budgetbalans En del av de åtgärder inom gymnasie- och vuxenutbildningen som presenterades under våren 2015 förväntas få effekter först under höstens senare del. Prognosen för 2015 för verksamheten beräknas till -3,0 mnkr vilket dock är en försämring med 0,4 mnkr. Försämringen beror på att det är något färre elever som valt Gullmarsgymnasiet än beräknat. De åtgärder som tagits fram är utfasning av estet- och barn- och fritidsprogrammen, vilket ger besparingar genom personalneddragningar. Samordning med stadsbiblioteket av bibliotekstjänsten har skett vilket också ger besparing av personalkostnader. I åtgärdsprogrammet fanns även åtgärder för ökade intäkter. Fisk- och skaldjursodlingen kommer att pågå ytterligare ett år vilket ökar intäkterna medan vissa uppdragsutbildningar, bland annat till Preemraff inte kommer till stånd. Gymnasie- och vuxenutbildningen har fått en större del av statsbidrag från migrationsverket än vad som budgeterats. Än är det för tidigt att beräkna den ekonomiska effekten eftersom antalet elever på utbildningarna fortfarande förändras. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

36 2.7 Socialnämnd Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår 2015 Budget 1508 Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos utfall Prognos budgetavv Intäkter 70,9 47,4 55,8 49,0 71,8 0,9 Personalkostnader -284,6-190,0-196,9-193,4-295,4-10,8 Övriga kostnader -119,8-79,8-96,9-86,0-124,9-5,1 Kapitalkostnader -1,3-0,9-1,0-0,9-1,3 0,0 Resultat -334,8-223,3-239,0-231,3-349,8-15,0 Väsentliga händelser under perioden Vård och omsorg/lss Psykiatri Stångenäshemmet invigdes den 25 maj. Vårdtagarna flyttade in succesivt under april maj från Lysehemmet. Planering av nybyggnation av Lysekilshemmet i Fiskebäck pågår. Lysekils kommun följer regeringens rekommendationer om att alla trygghetstelefoner/larm i Sverige ska bytas ut till digitala larm. Detta kommer att ske under hösten med start i oktober Tillsammans med Samhällsbyggnadskontoret har avdelningen tittat på olika förslag på lokaler för hemvården i Lysekil som delas med sjuksköterskorna. Det förslag som arbetas med i dagsläget är Drottninggatan 8 b, 1:a vån (Postens lokaler). Förvaltningen ser stor samarbetsvinster med att hyra den lokalen med tanke på att Socialkontoret är på 2:a vån, dessutom har behovet ökat. IFO och Boendestöd ser att de kan lämna lokaler för att även hyra i samma lokal. Hyran på befintliga lokaler är låg vilket kommer att innebära en större kostnad fr.o.m IFO Under aktuell period har omorganiseringen av Ungbo haft stor påverkan på avdelningen. I samband med tryck från Migrationsverket har boendet Fjällagården öppnat. Boendet fylldes snabbt under maj-augusti och verksamheten letar nu febrilt efter ytterligare möjligheter för placering av ensamkommande flyktingbarn. Ekonomisk analys Socialnämndens nettokostnader har ökat med 7,7 mnkr under årets första åtta månader jämfört med samma period Intäkterna här ökat med 6,7 mnkr och det är främst ökade bidrag från migrationsverket. Kostnaderna har ökat med 14,5 mnkr. Av dessa utgör 3,5 mnkr ökade personalkostnader, 3,1 mnkr ökade kostnader för försörjningsstöd och 7,7 mnkr är ökade kostnader för köp av verksamhet såsom placering av vuxna missbrukare på behandlingshem och placeringar som finansieras via migrationsverket. Kostnadsökningen som redovisas under försörjningsstöd gäller främst de stora grupper vuxna och ungdomar som inte fått tillträde till arbetsmarknaden av olika orsaker. Av det totala försörjningsstödet som utbetalas är cirka 50 procent utlandsfödda. Möjligheterna för denna grupp att erhålla sin försörjning genom arbete är fortfarande mycket små, trots att mottagandet av flyktingar sedan 2010 flyttats över till arbetsförmedlingen. Jämfört med samma period 2014 har det skett en ökning med cirka 400 tkr/mån. Ökning av kostnader för familjehemsplaceringar inom IFO har ökat med anledning av att vården alltmer köps av privata vårdgivare, då det är brist på traditionella familjehem. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

37 Verksamheterna inom avdelningarna vård och omsorg och LSS/Psykiatri har fått ökade omvårdnadsbehov både inom hemvården och i gruppbostäderna. Sommarrekryteringen har också varit svår inom avdelningen, vilket gjort att det uppstått kostsamma lösningar. Vid årets slut beräknas socialnämndens resultat vara ett underskott på 15,0 mnkr fördelat på 8,4 mnkr inom verksamheten för individ- och familjeomsorg samt 6,6 mnkr inom vård- och omsorgsverksamheten. I jämförelse med uppföljningen i april försämras därmed resultatet med 6,4 mnkr. Det beror både på ökade kostnader för placeringar av barn och ökade kostnader för försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorgen men också på att kostnaderna inom vård- och omsorgsverksamheten inte har minskat i den utsträckning som tidigare förutsatts. Det finns många orsaker till nämndens nuvarande allvarliga ekonomiska situation. Orsaker som möjligen väger tyngre än andra är den stora omsättningen av ledningspersonal som pågått under lång tid. Tillfälliga lösningar med konsultchefer eller vakanser har allvarligt påverkat förvaltningens förutsättningar att på ett långsiktigt och strategiskt sätt styra, leda och följa upp de olika verksamheterna - såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Många lovvärda processer har satts igång, men den instabila ledningssituationen har lett till att få av dessa fullföljts. Åtgärder för budgetbalans Flera åtgärder har vidtagits för att skapa en större stabilitet i ledningsstrukturerna. Sammantaget kommer dessa insatser och rekryteringar att väsentligt öka förvaltningens möjligheter till styrning, ledning, planering och uppföljning. Detta är grundförutsättningen för att på ett hållbart sätt arbeta med kvalitetsutveckling och en budget i balans. Sjukfrånvaron är hög inom avdelningen Vård och omsorg samt LSS Psykiatri. Förvaltningen arbetar tillsammans med personalenheten med riktade åtgärder. Att komma till rätta med underskottet som tillhör barn och ungdomsgruppen kan endast ske genom långtgående förebyggande insatser, vilket också kommunen idag satsar på genom uppstart av förebyggande enhet. För att motverka ett långtgående försörjningsstöd bör en översyn av insatser riktade till ungdomar och nyanlända skyndsamt ske. Arbetsmarknadsenheten är tillsammans med Arbetsförmedling en viktig part i denna fråga. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

38 3 Personal 3.1 Antal anställda Utfall Utfall Prognos Årsarbetare Antal anställda varav heltid varav deltid Visstidsanställda Antalet anställda samt årsarbetare antas ligga kvar fram till årsskiftet. Heltidsarbetande antas ligga kvar på samma nivå. Personalenheten kan inte i dagsläget se någon större förändring av ovan nämnda årsarbetare med underliggande kategorier. 3.2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent Utfall helåret 2014 Utfall Tertial Utfall Tertial Utveckling T Sjukfrånvaro totalt 7,9 8,0 7,7 0,3 Sjukfrånvaro kvinnor 8,3 8,6 8,1 0,5 Sjukfrånvaro män 5,3 4,8 5,6-0,8 Sjukfrånvaro <29 år 7,1 7,8 7,1 0,7 Sjukfrånvaro år 7,5 7,0 7,6-0,6 Sjukfrånvaro 50-äldre 8,3 8,9 7,8 1,1 Sjukfrånvaro >60 dgr av total frånvaro 55,6 52,0 58,4-6,4 Sjukfrånvaron har totalt ökat med 0,3 procentenheter i kommunen under tertial jämfört med tertial Men jämför man helårsutfall 2014 mot tertial så är ökningen bara 0,1 procentenheter. Frånvaron för kvinnor har ökat något och för män har den minskat. Den långa sjukskrivningen det vill säga den över 60 dagar har minskat i snitt med 6,4 dagar. Sjukfrånvaron skiljer sig dock mellan och inom kommunens förvaltningar. Korttidssjukfrånvaron totalt för kommunen det vill säga upp till 14 dagar ligger på 2-4 procent vilket är normalt. De diagnoser som utgör sjukfrånvaron är psykiska sjukdomar 38%, muskel och skelett 28%, tumörer 5%, skador och förgiftningar 2%, hjärta- och kärlsjukdomar 1%, övriga 22% och där uppgift saknas är det 3%, dessa siffror gäller för sjukskrivningar över sju dagar. De bakomliggande orsakerna till sjukfrånvaron är bristfälligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet med nyckeltal-analys-handlingsplan måste ske på alla nivåer. Avsaknad av systemstöd gällande dokumentering och uppföljning, där de insatser man gör kopplas mot de uppsatta nyckeltalen och där vi också kan följa ett ekonomiskt utfall. Det är också nödvändigt att arbetsmiljörapportering ingår i form av avvikelserapportering gällande tillbud och olycksfall. En stor omsättning på chefer inom organisation har också påverkat arbetsmiljön. Ett arbete har påbörjats gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet med framtagande av ny policy, styrdokument, samt årsplanering som beskriver vad, och när de olika aktiviteterna skall genomföras inom respektive förvaltning med dess olika enheter. En Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

39 första utbildning inom arbetsmiljöansvar har genomförts, nya utbildningsinsatser gällande rehabiliteringsprocessen är planerade. En genomgång av alla rehabiliteringsfall är nu genomförd, vilket innebär att personalenheten kan avsluta ett antal ärenden. En översyn av rutinerna kring beställning av företagshälsovårdstjänster är också genomförd. Översynen gav vid handen att en höjning av beställarkompetensen hos chefer är nödvändig. Personalenhetens helårsprognos är att frånvaron kommer fortsatt ligga kring de redovisade siffrorna för tertial 2, Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)

40 4 Investeringsuppföljning Investeringsutgifter Nämnd/förvaltning (belopp i tkr) Utgifter per 1508 Plan 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Byggnadsnämnden Summa Merparten av investeringsutgifterna till och med den 31 augusti härrör till samhällsbyggnadsförvaltningen. Här ingår investeringar i fastigheter med 7,4 mnkr, investeringar i hamnar med 2,6 mnkr. Resterande inom denna förvaltning handlar om investeringar i gator och vägar. De största enskilda investeringarna är: Gullmarsborg, kylkompressor 1,9 mnkr Beläggningsarbeten gator och vägar 1,9 mnkr Havsbadet, pontonbryggor 1,5 mnkr Dalskogen, anläggning industriområde 1,0 mnkr Inom övriga förvaltningar har endast mindre investeringar företagits. Det rör sig i dessa fall om inköp av inventarier. Investeringsutgifter per kategori Kategori (belopp i tkr) Utgifter 1508 Infrastruktur och skydd Kultur och fritid Förskolor och fritids Utbildning 728 Vård och omsorg 261 Näringsliv, bostäder, hamnar Gemensamma verksamheter Total Ovanstående tabell visar inom vilka områden investeringarna skett inom perioden januari till augusti i år. Lysekils kommun, Tertialrapport 2 per 31 augusti (35)