Kinesiska för kineser i Kina

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kinesiska för kineser i Kina"

Transkript

1 Kinesiska för kineser i Kina en studie av läsinlärning i kinesiska Författare: Johan LM Svensson Handledare: Joakim Enwall Examinator: Lena Rydholm Kurs: Kinesiska D2 Uppsala

2 Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka korrelationen mellan vetenskaplig forskning av läsinlärning i det kinesiska språket bland barn i Kina i skolans första år, med nationella officiella direktiv som berättar vad läsinlärningen ska innehålla och på vilket sätt den ska utföras. En god korrelation kan tolkas som att direktiven för den nuvarande undervisningen är modern och uppdaterad och ligger i linje med modern forskning. För att genomföra undersökningen sammanfattas först ett stort antal vetenskapliga artiklar vilka redogör för faktorer som är viktiga för läsinlärningen. Därefter studeras den kinesiska nationella läroplanen samt två olika läroböcker för grundskolans första år, vilka tillsammans representerar nationella direktiv. Många av de centrala faktorerna som finns enligt forskningen finns även med i de nationella direktiven. Studien visar dock att korrelationen är olika god beroende på vilken synvinkel man använder och vilken faktor som studeras. 2

3 1. Inledning s 4 2. Syfte och frågeställning s 4 3. Metod och material s 5 4. Bakgrund s Det kinesiska språket en lång historia s Från bild till text s Forskningsläget s Faktorer som påverkar läsinlärningen s Visuell förmåga s RAN s Fonologisk medvetenhet s Pinyin ett transkriptionssytem s Morfologisk medvetenhet s Ortografisk medvetenhet s Sammanfattning av tidigare forskning s Officiella direktiv s Riktlinjer för den kinesiska undervisningen s Den nationella läroplanen s Undervisningsmaterial s Yuwen 语 文 den nationella versionen s Yuwen 语 文 den lokala versionen s Sammanfattning av officiella direktiv och läroböcker s Slutsats och diskussion s Förslag på fortsatt forskning s 36 Källförteckning s 37 Bilaga 1: Åtta grundläggande streck s 40 Bilaga 2: Läroplanens 300 viktigaste tecken s 41 3

4 1. Inledning Kinesiska 1 som andraspråk räknas som ett av de svåraste språken i världen att lära sig behärska, beroende av inlärarens förstaspråk och en del andra faktorer. Samtidigt är kinesiska det språk som talas som förstaspråk av flest människor i världen. Det finns flera anledningar till att kinesiska är krångligt att lära sig behärska, speciellt för den som inte tidigare talar ett tonspråk. En annan anledning förutom tonerna i språket är det kinesiska skriftspråket. Kinesiskan har dock vuxit i popularitet utanför Kina under senare år och idag går det att studera kinesiska som andraspråk i ett stort antal länder och platser världen över. Det kommer också ett stort antal utlänningar till Kina varje år för att studera språket. Men den största delen av undervisningen i kinesiska i Kina sker naturligtvis för denna egna befolkningen i form av modersmålsundervisning i skolan. Vad gäller kunskaper i det kinesiska språket är det ett rimligt antagande att kineserna har bäst kunskaper i världen på detta, precis som svenskarna är bäst på svenska, och så vidare. Språket är en del av identiteten. Undervisning är som allt annat en färskvara som ständigt bör förändras och uppdateras för att vara bra och funktionell. Nya metoder, kunskaper och fakta kommer och går, och snabbt blir modern undervising förkastad som omodern. Den här uppsatsen handlar om inlärning av det kinesiska skriftspråket i Kina för kineser, hur den bedöms vara och utföras, beroende på vem man frågar. 2. Syfte och frågeställning Uppsatsen behandlar läsinlärning i kinesiska utifrån två synvinklar. Dels handlar det om vilka processer som är centrala för läsinlärningen enligt modern internationell forskning. Dels vilka faktorer som är centrala för läsinlärningen enligt gällande kinesiska regelverk, uttryckt i läroplaner och undervisningsmaterial. Syftet med denna undersökning är att undersöka korrelationen mellan internationell vetenskaplig forskning av barns läsinlärningsförmåga av det kinesiska språket och officiella kinesiska direktiv om hur läsinlärning bör utföras och vad den bör innehålla. Om korrelationen är god skulle det kunna tolkas som att undervisningen är uppdaterad 1 Kinesiska är en sammanfattande benämning på det kinesiska riksspråket och kallas också standardkinesiska eller mandarin. Det finns ett stort antal dialekter som avviker från standardkinesiskan. Drygt 70 % av befolkningen talar olika varianter av rikskinesiskan, vilka skiljer sig mer eller mindre åt. Vad som förenar samtliga dialekter och varianter är skriftspråket. (NE 2014) 4

5 och ligger i framkant, i linje med aktuell forskning. Uppsatsens frågeställning i enlighet med syftet är följande: Vilka faktorer är centrala för läsinlärning i kinesiska enligt modern internationell forskning? Om och på vilket sätt finns dessa faktorer uttryckta i officiella undervisningsdirektiv och läromedel? 3. Metod och material Utgångspunkten för att svara på uppsatsens första forskningsfråga är vetenskapliga undersökningar som studerar hur läsinlärning går till och på vilket sätt inlärningen bäst främjas. De flesta av de rapporter som behandlas i denna undersökning är gjorda av forskare från etablerade universitet i Kina, Hongkong och USA. Majoriteten av undersökningarna är gjorda på barn i grundskolans tidigare år i skolor i Peking, Taiwan eller i Hongkong. Fram till sekelskiftet utfördes forskning på läsinlärning i kinesiska till större delen utanför Kinas fastland, i Hongkong eller i Taiwan. Runt sekelskiftet tog forskningen fart även på Kinas fastland och de större undersökningarna därifrån kommer nästan undantagslöst från Peking. Det faktum att forskningen även görs i Peking ger en bredare grund för forskningsresultaten eftersom skrift och dialekt skiljer sig från Hongkong och Taiwan. Den senaste studien (Li et al 2012) som behandlas i detta arbete gjordes 2012 i Peking och den utfördes på barn i 184 förskolor och 273 grundskolor och fokuserade på att undersöka vilka förmågor hos barnen som mest påverkade läsinlärningen. Bakom denna studie stod forskare från Beijing Normal University och The Chinese University of Hong Kong. Samma grupp forskare står bakom flera av de studier som behandlas i denna undersökning. Kriterierna för urvalet av de vetenskapliga artiklar som finns med i denna undersökning är att de ska behandla läsinlärning i allmänhet och kinesiska i synnerhet. De ska finnas med i en vetenskaplig tidskrift, gärna skrivna av forskare från både Kina och andra länder, och slutligen var målsättningen att hitta så nya undersökningar som möjligt. Nedan följer en översikt i form av en matris som sammanfattar de artiklar som finns med i denna undersökning och som också visar vilket år undersökningarna är gjorda 5

6 och vilken tidskrift de är publicerade i. År Författare Tidskrift Apel, K. 2011; Li, H. et al. 2012; Lin, D. et al. 2010; Pasquarella, A., Chen, X., Lam, K. and Luo, Y.C Law, Y.-K. 2008; Lervåg, A. and Hulme, C. 2009; Tong, X.L. et al Huang and J. Richard Hanley, H.S. 1997; Ku, Y.-M. and Anderson, R.C. 2003; McBride- Chang, C. and Ho, C.S.-H. 2000; Siok, W.T. and Fletcher, P. 2001; Wang, J., Inhoff, A.W. and Chen, H Language, speech & hearing services in schools; Journal of Research in Reading; Psychological Science Journal of Research in Reading; Psychological Science; Scientific studies of reading International Journal of Behavioral Development; Reading & Writing; Journal of Educational Psychology; Developmental Psychology Tabell 1: Översikt av vetenskapliga artiklar till grund för undersökningen. Den här undersökningen kommer först att ge en översikt av dessa studier och rapporter. Förutom att svara på frågeställningen är meningen med denna översikt även att ge en djupare inblick kring forskningsläget, samt att redogöra för många av de aktuella begreppen. Fyra stycken av de kommande kapitlen handlar om faktorer som påverkar läsinlärningen enligt modern forskning och samtliga av dessa avslutas med en ritad figur. Dessa figurer är gjorda av uppsatsens författare med syfte att sammanfatta och tydliggöra föregående text. Grunden till varje figur är baserad på fakta ur vetenskapliga rapporter, vilka redogörs för i föregående text. Den sista figuren som synes i kapitel 6.1 är en sammanfattning av alla de föregående modellerna och den totala bilden av redogjord forskning. Den sistnämnda figuren har också syftet att sammanfatta och tydliggöra, men även att utgöra ett verktyg för analysera de officiella riktlinjerna i undervisningen som studeras senare. De huvudsakliga faktorer som behandlas i denna undersökning som är centrala för läsinlärningen är fonologisk medvetenhet, morfologisk medvetenhet och ortografisk medvetenhet. Nästan alla vetenskapliga artiklar som tas upp i denna undersökning tar upp dessa faktorer som centrala, med skillnaden att fokus skiftar mellan olika undersökningar. Angående de specifika faktorerna för det kinesiska språket finns det heller inga direkta motsättningar i de vetenskapliga undersökningarna. Däremot fäster 6

7 artiklarna och vetenskapen lite olika tyngd och vikt vid respektive egenskap. För att besvara uppsatsens andra forskningsfråga och undersöka riktlinjer i den nuvarande undervisningen är målet att undersöka nationella kinesiska utbildningsdirektiv för det kinesiska språket. Centrala utbildningsdirektiv finns bland annat i den senaste nationella läroplanen för språk i grundskolan, utgiven av Kinas utbildningsministerium och som är obligatorisk för hela nationen, från år Denna läroplan täcker språkundervisningen i kinesiska från grundskolans första läsår till och med det nionde läsåret. För motsvarande gymnasiet i Sverige finns en ytterligare läroplan av samma omfattning. Läroplanen för det kinesiska språket i grundskolan i Kina utgörs av ett 30 sidor långt dokument som behandlar generella övergripande mål och konkreta delmål för respektive utbildningsstadium. Den innehåller också förslag till genomförande av undervisning och förslag till utbildningsmaterial. Läroplanen kommer att analyseras för att söka efter sådant innehåll som är relaterat till de faktorer som påverkar läsinlärningen i kinesiska enligt vetenskaplig forskning. Utöver läroplanen kommer denna undersökning även att studera undervisningsmaterial i kinesiska, närmare bestämt läroböcker. De läroböcker som är vanligast förekommande i grundskolan i Kina för språkundervisning i kinesiska heter Yuwen 语 文, vilket på svenska betyder ungefär språk och syftar på det kinesiska språket som ämne. Den här undersökningen kommer att behandla två olika versioner av Yuwen 语 文, för både det första och det andra året i grundskolan. Den första versionen av Yuwen 语 文 (Cai Yuqin et al. 2001b) är nationell och används i hela Kina. Den andra versionen är lokal och gjord för en skola i Peking. Den senare heter också Yuwen 语 文 och har undertiteln Beijing Jingshan Xuexiao 北 京 景 山 学 校 (Liu Manhua et al. 2007). Boken är enligt egen utsago använd i 600 skolor i 24 olika provinsstäder. Båda böckerna är publicerade av samma utbildningsförlag och lyder direkt under utbildningsministeriet. Båda böckerna refererar till att innehållet är baserat på den nationella läroplanens rekommendationer (Renmin jiaoyu chuban she, 人 民 教 育 出 版 社 2013 [Folkets offentliga utbildningstryck]). Dessutom är en av författarna till den nationella versionen även ansvarig utgivare för den 7

8 lokala versionen. Anledningen till att studera dessa två böcker är för att ge undersökningen en större bredd, för att se om det förekommer några skillnader, och för att båda böckerna har stor spridning och är väl etablerade i undervisningen i ett stort antal skolor i Kina. Härefter refereras i denna undersökning till böckerna som den nationella versionen och den lokala versionen. Den nationella versionen publicerades första gången 2001 och kommer varje år ut med en uppdaterad upplaga. Undersökningen utgår från den senaste upplagan från år Som jämförelse med den senaste upplagan av boken kan konstateras att den gamla upplagan från år 2007 och den senaste från år 2013 är identiska i innehåll, form och färg. Förändringar mellan 2001 till 2007 är för denna undersökning okända, men mellan 2007 till 2013 har inga förändringar skett med boken (Cai Yuqin et al. 2001b). Den lokala versionen kom ut första gången Denna undersökning studerar 2007 års upplaga. Analyserna av läroböckerna kommer att genomföras i likhet med analysen av läroplanen, vilket innebär att studera material som berör faktorer för läsinlärningen. I genomgången av böckerna redogörs för relaterade övningar, för att sedan förklara dess innebörd. Den ursprungliga avgränsningen för undersökningen var att endast behandla undervisningsmaterial för grundskolans första år, men efter att studerat läroböckerna närmare visade det sig att det finns ett intressant avancemang under grundskolans andra läsår och fler exempel som berör faktorerna för läsinlärning. Dessutom ger det en rättvisare helhetsbild och större möjlighet att kunna dra slutsatser i jämförelse med att bara studera materialet för det första läsåret. Detta är ingen statistisk studie. Det finns vissa tydliga siffror i rapporter och direktiv och antalet tecken diskuteras i olika sammanhang, så även här. Värdet av att beskriva olika faktorer i siffror kan diskuteras, men att försöka räkna och jämföra antal övningar i undervisningsmaterialet är nästan en omöjlighet eftersom det många gånger inte är tydligt vad som är en övning och inte. En text eller en bild i en lärobok är ett sådant exempel. Oavsett uppsatsens resultat så är inte syftet att bedöma den faktiska undervisningen i en kinesisk kontext, utan endast studera och analysera nuvarande offentliga direktiv. 8

9 4. Bakgrund 4.1 Det kinesiska språket en lång historia Det kinesiska skriftspråket är det äldsta fortfarande använda i världen. Vid sekelskiftet 1900 gick en författare in i en butik i Peking för att köpa medicin. Denna medicin bestod av vad som ansågs vara så kallade drakben, men vilka visade sig vara små ben och sköldpadskal med inskriptioner och bilder på. Så gick upptäckten till av de som senare skulle kallas orakelbenen vilka fört vidare kvarlevor av det kinesiska skriftspråket som härstammar från drygt 3000 år tillbaka i tiden. Orakelbenen användes för spådom liksom för att ta kontakt med avlidna förfäder. Efter den första upptäckten har utgrävningar gjorts och sedan dess har man hittat uppåt orakelben. Tidigare hade man även funnit bronsföremål med inskrifter på. Materialen innehöll bilder och andra tecken som liknar dagens tecken. Bilderna har sedan utvecklats genom åren fram till dagens tecken vilket betyder att dagens skriftspråk är en direkt fortsättning på gamla förfäders. Det gör också den kinesiska skriften till världens äldsta idag använda (Lindqvist 1989, p ). Fram till 1900-talet användes den skrift som vi idag refererar till som den klassiska kinesiskan. I syfte att göra den skriftliga kinesiskan mer lik det talade språket gjordes 1919 en reformering av språket. Efter 1949 gjordes dessutom ytterligare en förenkling av ett par tusen tecken, vilket innebar att de tecken som ändrades generellt fick färre streck infördes det transkriptionssystem som används i dagens Kina och som kallas Pinyin och som behandlas längre fram i uppsatsen. Det fanns tidigare ett annat system som kallades Wade-Giles som kom redan på 1800-talet, men som inte är lika vanligt förekommande idag. De kinesiska tecknen som används idag är av olika bakgrund. En del tecken är före detta bilder, som beskrivet ovan, men de flesta tecken är sammansatta av olika betydelsebärande delar vilket är beskrivet längre fram i uppsatsen. Hur många tecken det finns är en fråga som har flera svar. Det kom ut ett lexikon 1716 som kallades Kangxi zidian 康 熙 字 典, vilket innehöll innehöll tecken. För att klara av att läsa de flesta skrifter räcker det dock med att behärska några tusen tecken (Wong 2010, pp ). 9

10 4.2 Från bild till text När man en gång lärt sig känna igen och förstå dem, erbjuder de inte bara en nyckel till skriftspråket, utan också till den verklighet, från vilken de en gång utgick, och till det liv som levs idag. (Lindqvist 1989, p.s 358). Citatet kommer från boken Tecknens rike författad av Cecilia Lindqvist. Lindqvist använder med sin bok ca 400 sidor för att grundligt beskriva drygt 100 skrivtecken genom att förklara dess ursprung, bakgrund, utseende, likhet med bilder och utveckling. Bildtecken är grunden för den kinesiska skriften, bilder är skriftens grund. Ett bildtecken var från början en avmålning eller bild av något, som sol eller måne, vatten eller vind. Bilderna har med tiden förenklats, men många bildtecken ger trots sin förenkling en likhet med bilder. På orakelbenen har man utfunnit 227 stycken enkla bildtecken med konkreta föremål. Eftersom behovet av fler tecken fanns så hittades nya lösningar redan tidigt i skriftens utveckling. En sådan lösning var dubbla bildtecken, med innebörden att man kombinerade två bilder i ett tecken för att få fram en ny betydelse. Men inte heller metoden med dubbla bilder räckte för att täcka behovet av fler tecken för att beskriva verkligheten. För att bild nya ord bildades kombinationer av tecken där en del var betydelsebärande och den andra delen av tecknet sa något om tecknets uttal. Den betydelsebärande teckendelen refereras idag till med namnet radikal och den ljudbärande delen kallas fonetikum. Majoriteten av de kinesiska tecknen är uppbyggda på det här sättet. I praktiken fungerar dock inte systemet som det från början var meningen. Det skrivna språket har bevarats, men det talade har förändrats, och följden har blivit att många av de tecken som ursprungligen skulle fungera som ljudangivare inte är aktuella längre. Fonetikum i dagens skrivtecken berättar ibland, men inte alltid, om hur tecknet ska uttalas (Lindqvist 1989, p.s ). 5. Forskningsläget 5.1 Faktorer som påverkar läsinlärningen Många undersökningar är gjorda på barns läsinlärning i språk med alfabetiska skriftsystem. Även i kinesiska som har ett annat slags skriftspråk finns mycket forskning gjord, om än inte i samma omfattning. Eftersom skriftspråket i kinesiska är avsevärt annorlunda jämfört med det latinska alfabetet går det inte att dra exakt samma slutsatser som kring läsinlärning i andra språk med alfabetiska skriftsystem. Dock finns det många 10

11 gemensamma nämnare. Först kan nämnas att de grundläggande faktorerna och förutsättningarna som generellt ligger till grund för läsinlärningen är mycket lika. Sådana faktorer är visuell förmåga, RAN (Rapid Automatised Naming) och fonologisk medvetenhet. Dess förmågor kan utvecklas i ett mycket tidigt stadium hos ett barn och senare påverka läsinlärningen, oavsett språk. När processen med läsinlärningen börjar, utvecklas andra förmågor till centrala kunskaper som gör fortsatt språkinlärning möjlig. Sådana kunskaper är ortografisk medvetenhet, morfologisk medvetenhet, och utökad fonologisk medvetenhet. Inom respektive område utvecklas speciella kunskaper som är specifika beroende av vilket språk som är aktuellt. Nedan följer en beskrivning av de olika faktorerna, liksom vad som är utmärkande för det kinesiska språket i detta avseende Visuell förmåga Visuell förmåga definieras som förmågan att kunna urskilja och skilja på symboler och tecken, liksom förmågan att memorera och komma ihåg. Små barn har stort behov av sin visuella förmåga för att tolka verkligheten. Visuell förmåga antas vara extra viktig för att lära sig kinesiska i inlärningens inledningsskede. De kinesiska tecknen är många till antalet och att de flesta tecken är betydligt mer komplexa i jämförelse med bokstäverna i det latinska alfabetet. Den visuella förmågan är central i ett tidigt skede då barn lär sig känna igen olika skrivtecken. Efterhand minskar dock behovet av den visuella förmågan då kunskapen om skrivtecknens struktur ökar, alltså den ortografiska medvetenheten. Anledning till denna förskjutning tros vara att barn snabbt tar till sig kunskap kring tecknens uppbyggnad, tecknets olika delar och streck och då har mindre nytta av den visuella förmågan (Li et al. 2012, p.281) RAN RAN står för Rapid Automatised Naming och det är en metod för att mäta en individs förmåga att känna igen objekt, färger, symboler, tecken och siffror. Denna förmåga hos barn ger en god indikator om förutsättningarna för att kunna lära sig läsa. RAN har också visat sig vara en pålitlig metod för att förutsäga variationer i barns läsinlärningsförmåga i kinesiska (Li et al. 2012, pp ). En förmåga att snabbt kunna känna igen och 11

12 placera objekt, är tecken på att läsinlärningen kommer gå smidigt. RAN förklaras vara en oberoende variabel, som inte är knuten till fonologisk medvetenhet eller IQ. Precis som den visuella förmågan minskar nytta av av RAN för läsinlärningen snabbt, med följd av att andra kunskaper utvecklas. Därför har också RAN en begränsad effekt för läsinlärningen och är viktigast i ett inledningsskede av läsinlärningsprocessen (Lervåg and Hulme 2009, pp ) Fonologisk medvetenhet Fonologisk medvetenhet handlar om förmågan att förstå att det talade språket består av sekvenser av mindre enheter och segment. Det kräver kunskap i språkets struktur och uppbyggnad och en förståelse för kopplingen mellan det talade och det skrivna språket. Denna förmåga tränas bland annat upp genom inlärning av stavelser och bokstäver och det är enligt ett flertal studier (Huang and Hanley 1997; Li et al. 2012; Siok and Fletcher 2001b) en faktor som förutsäger läsinlärning, vilket också är en slutsats som gäller språk i allmänhet. Den fonologiska medvetenheten skiljer på tre olika typer av ljudstrukturer. För det första handlar det om medvetenhet om stavelser. Stavelser är grundenheter i språket och består ofta av en vokal som inte sällan också är omgiven av konsonanter. Medvetenhet om stavelser kan direkt kopplas till läsinlärningen i kinesiska, speciellt hos yngre barn. Varje kinesiskt skrivtecken motsvarar en stavelse, och varje stavelse är en framträdande enhet i talad kinesiska. I kinesiska kan varje stavelse delas upp i ansats och rytmisk grundenhet (Li et al. 2012, pp ). Konsonanterna som föregår vokalen i en stavelse kallas ansats och det efterkommande ljudet som vanligtvis är en vokal, kallas rytmisk grundenhet eller kärna (NE 2013a). Den andra ljudstrukturen handlar om medvetenhet om den rytmiska grundenheten. Det är viktigt för nybörjare att bli medveten om den fonologiska strukturen i kinesiskan och kunna särkilja en stavelses ansats och dess rytmiska grundenhet. Exempelvis kan stavelsen lao delas enligt följande: l-ao. Medvetenhet om den rytmiska grundenheten är en viktig faktor sammankopplad med läsinlärningen inom den fonologiska medvetenheten hos barn som lär sig kinesiska. Att kunna experimentera och rimma med stavelser för att hitta likheter och skillnader kan bidra till att hjälpa eleven att skilja på 12

13 stavelser med olika ljud och toner. Denna medvetenhet kommer till användning då eleven lärt sig tillräckligt många stavelser för att ha behov av att kunna särskilja dem åt, fonologiskt (Siok and Fletcher 2001a, p.888). I en stor studie gjord på barn i Taiwan 2001 konstateras också att förmågan att rimma med stavelser utvecklas hos barn innan de lär sig läsa och kan i hög grad förutsäga framgången i barnets läsutveckling (Huang and J. Richard Hanley 1997, p.249). Den tredje ljudstrukturen är medvetenhet om fonem. Fonem kan definieras som det talade språkets minsta betydelseskiljande enhet, som en konsonant eller vokal i ett ord som om den ändras också ändrar hela betydelsen av ordet. Att särskilja fonem är inte lika betydelsfullt för läsinlärningen i kinesiska, som att kunna särskilja stavelser, speciellt inte för elever under skolans tre första år (Li et al. 2012, p.303). Stavelser Läsinlärning Fonologisk medvetenhet Rytmisk grundenhet Fonem Figur 1: Faktorer som påverkar den fonologiska medvetenheten. Figur baserad på (Huang and Hanley 1997; Li et al. 2012; Siok and Fletcher 2001) Pinyin ett transkriptionssytem Utöver de ovan nämnda slutsatserna kring fonologisk medvetenhet understryker flera studier (Huang and Hanley 1997; Law 2008; Lin et al. 2010) vikten av transkriberingsskriften Pinyin som avgörande för att kunna lära sig den fonologiska strukturen i de kinesiska stavelserna. Pinyin är namnet på det alfabetiska transkriptionssystem som består av det latinska alfabetet och som används för att visa hur kinesiska tecken ska uttalas i ljud och ton, och som introducerades i Folkrepubliken Kina Pinyin refereras ofta i kinesiska som Hanyu pinyin 汉 语 拼 音, där hanyu 汉 语 har betydelsen kinesiska. Pinyin används vanligtvis för att lära ut kinesiska till 13

14 nybörjare i alla åldrar. Barn i grundskolans första år introduceras till systemet under utbildningens två första månader, för att sedan fortsätta använda det i praktiken. Barnen beräknas behärka systemet fullt ut efter det första studieåret. Pinyin har lika många bokstäver som det engelska alfabetet 2 förutom att bokstaven v inte är representerad, men däremot finns bokstaven ü. Dessutom finns kombinationer av konsonanter och vokaler som utgör centrala ljud i kinesiskan. Vad som dessutom syns i Pinyin är kinesiskans språktoner som konstant används i det talade språket. Tonerna märks ut genom en markering över den aktuella vokalen i Pinyinalfabetet. Det finns totalt fyra toner, varav en neutral och hög ton, en stigande ton, en fallande-stigande ton och en fallande ton. Tidigare studier (Huang and Hanley 1997; McBride-Chang and Ho 2000) har konstaterat att Pinyin effektivt underlättar inlärningen av kinesiska genom att visa stavelsernas exakta ljud och ton. Pinyin hjälper nybörjaren att särkilja stavelsernas ljud i ansatser och rytmisk grundenhet (Siok and Fletcher 2001a, pp ). Dessutom kan det användas för effektiv självinlärning av nya tecken. Dess effektivitet till trots innebär inte behärskandet av Pinyin att man kan läsa kinesiska, utan det utgör endast ett effektivt verktyg för att koda av tecken. Förutom att eleven själv kan lära sig tecken med hjälp av Pinyin, ökar det förståelsen för tecken och stärker insikten om tonerna i språket, medvetenhet om stavelser, samt stärker den fonologiska medvenhet. Kunskaper i Pinyin bidrar också till att kinesiska barn får ett verktyg att kunna läsa skrifter på språk med det latinska alfabetet (Lin et al. 2010, pp ) Morfologisk medvetenhet Morfologisk medvetenhet handlar om att kunna reflektera kring och dra nytta av morfem. Morfem är språkets minsta betydelsebärande enhet, som används för olika ordbildningar och förstå komplexa ord. Vuxna modersmålstalare kan använda och förstå ord som de aldrig har hört förut. Genom att bryta ner ord i delar och analysera dess enskilda betydelser går det att förstå helheten, liksom det är relativt lätt för en modersmålstalare att uttrycka sig genom att experimentera med språket, och till och med bilda nya ord. Om barn som ska lära sig läsa får lära sig att bli medvetna om ordens delar och enheter får 2 Författarens anm: Användning av Pinyin gör det möjligt att använda sig av ett normalt tangentbord på en dator för skrift med kinesiska tecken. Dock syns då inte några tonmarkeringar. 14

15 goda förutsättningar att själva knäcka koden i språket och öka sina kunskaper på egen hand. Förmågan att kunna dela upp ett ord i beståndsdelar och bilda nya ord av dessa delar gör det möjligt att snabbt lära sig en stor mängd nya ord (Ku and Anderson 2003, pp ). Det finns två olika typer av morfologiska regler, vilka är böjningar och ordbildningar. Med böjningar menas att man med små ändringar skapar nya former av samma ord. Ett exempel från svenska språket är ordet bil-ar, där -ar är böjningen som ändrar den grundläggande betydelsen. Ordbildningar kan sedan vidare uppdelas i avledningar och sammansättningar. Avledningar innebär att man lägger till komponenter till ett ord som ändrar dess innebörd och ordklass, exempelvis snygg-t där ett -t innebär att ordet ändrar ordklass och blir ett adverb istället för ett adjektiv. Sammansättningar har innebörden att man kombinerar olika typer av ord för att få fram en ny betydelse. I svenska språket kan man bilda ett ord av till exempel last och bil, och resultatet lastbil utgör då en sammansättning. (Ku and Anderson 2003, pp ). I det kinesiska språket formeras 75 % av orden genom morfologiska sammansättningar. Jämförelsevis formeras orden i engelskan till största delen av böjningar och avledningar. Ett kinesiskt tecken utgör ofta ett enskilt morfem och bildar en byggsten som tillsammans med andra tecken bildar ord. Studier har även visat att tvåspråkiga barn har förmågan att kunna överföra och utnyttja medvetenheten av sammansättningar mellan olika språk (Pasquarella, Chen, Lam and Luo 2011, pp.38 40). Morfologisk medvetenhet har enligt många studier (Ku and Anderson 2003; Pasquarella, Chen, Lam, Luo, et al. 2011; Wang et al. 1999) visat sig ha betydelse för läsinlärningen. En stor studie gjord i Taiwan och i USA 2003 visade att morfologisk medvetenhet ökar kraftigt med ökade kunskaper i språket hos barn med både engelska och kinesiska som modersmål. Skillnaden var att medvetenheten om sammansättningar är betydligt högre hos kinesiska barn än hos amerikanska. Kinesiskan har ett starkt behov av morfologisk medvetenhet då stavelserna är få och många tecken har ett identiskt uttal, så kallade homofoner (Ku and Anderson 2003, pp ). Homofoner är ord som uttalas likadant, men som skiljer sig i stavning och betydelse (NE 2013a). Att kunna särskilja homofoner räknas som viktigt i kinesiskan, framförallt då läsprocessen blir mer avancerad, och i mindre grad hos 15

16 nybörjare. Att lära sig sammansättningar är till stor nytta för att gradvis medvetandegöra hur morfemen passar samman i det kinesiska språket, och efterhand lära sig att kunna särskilja dem åt. Dessutom är sammansättningar, som nämnt ovan, vanligt förekommande i kinesiskan (Li et al. 2012, pp ). Böjningar Läsinlärning Morfologisk medvetenhet Sammansättningar Avledningar Figur 2: Faktorer som påverkar den morfologiska medvetenheten. Figur baserad på (Ku and Anderson 2003; Pasquarella, Chen, Lam, Luo, et al. 2011; Wang et al. 1999; Li et al. 2012) Ortografisk medvetenhet Ordet ortografi kommer från grekiskan och betyder rättskrivning (NE 2013b). Ortografisk medvetenhet är information som är lagrad i minnet som berättar för oss hur det talade språket är representerat i skriven form, liksom kunskap om hur man använder det skrivna språket på ett korrekt sätt. Att bli medveten om ortografi leder till att individen skapar mentala regler för hur ord och delar av ord ser ut i skrift. Det innebär också att man enklare kan lära in specifika regler för det aktuella språket kring hur det talade språket ska uttryckas i skrift. Sådana regler handlar om hur bokstäver och skrivtecken representerar ljud, hur bokstäver och stavelser kan kombineras och hur de inte kan kombineras, liksom position, kontext och regler för uppbyggnaden av det skrivna språket (Apel 2011, pp ). I kinesiskan handlar det om att kunna se vad i ett tecken eller ett ord som är rätt och fel, förmåga att se tecknets delar, teckendelarnas placering, tecknens placering i en mening eller att kunna se om ett tecken är korrekt skrivet eller inte baserat på placering av tecknets olika beståndsdelar. De flesta kinesiska tecken är sammansatta och innehåller en intern struktur som är förutsägbar. 82 % av de kinesiska tecknen består av kombinationer av betydelsebärande radikaler av vilket det finns närmare 200 stycken. Det finns över 1100 stycken fonetikum vilka ibland 16

17 information om hur tecknet uttalas. Genom olika kombinationer skapas på detta sätt tusentals olika tecken. Strecket är den minsta beståndsdelen i det kinesiska skriftsystemet. Det finns streck i en mängd olika former, men det är åtta stycken streck som är grundläggande och som resten av strecken utgår ifrån 3. Alla tecken är uppbyggda på dessa streck (Wang et al. 1999, pp.53 55). Kunskapen om positionen och betydelsen av dessa byggstenar är central kunskap för att kunna tyda tecken och läsa texter och det är vad den ortografiska kunskapen handlar om. Studier (Li et al. 2012; Law 2008; Tong et al. 2009) har visat en stark koppling mellan ortografisk förmåga och läsinlärning i skolan på ett tidigt stadium. Denna förmåga konstateras ha betydelse för läsinlärningen, men en något mindre betydelse i början av inlärningsprocessen, alltså i skolans första år, och en större betydelse för att lära sig läsa ju längre i läsinlärningsprocessen eleven kommer. Det är av avgörande betydelse att lära sig beståndsdelar och streck i skriften för att utveckla denna förmåga. En studie gjord i Hongkong 2009 visade att morfologisk och ortografisk medvetenhet var helt avgörande för framgång i läsinlärningen och att 95 % av de fel och misstag som barnen i studien gjorde i skriven text kunde relateras till morfologi eller ortografi (Tong et al. 2009, p.426). Läsinlärning Oktografisk medvetenhet Teckenstruktur Figur 3: Faktorer som påverkar den oktografiska medvetenheten. Figur baserad på (Apel 2011; Wang et al. 1999; Li et al. 2012; Law 2008; Tong et al. 2009) 6. Sammanfattning av tidigare forskning Forskningsläget är relativt entydigt om ramen kring de faktorer som påverkar läsinlärning generellt. Oavsett vilket språk som behandlas är mer eller mindre samtliga ovan diskuterade rubriker centrala. Om man sedan bryter ner de olika förmågorna i mindre enheter så går det att se skillnader i olika språk. Den här studien tittar efter särdrag i läsinlärningen i kinesiska. Eftersom denna studie har som syfte att studera läsinlärningen 3 Se bilaga 1 17

18 med tyngdpunkt av vad som lärs ut i skolan så finns det vissa förutsättningar för läsinlärningen som inte studeras närmare. Sådana förmågor som utvecklas tidigare hos barn, innan de börjar skolan är egenskaper som visuell förmåga och RAN, som nämnt ovan. En anledning till att dessa inte studeras närmare i denna undersökning är att de är förmågor som relativt snabbt övergår i nya kunskaper när läsinlärningen tar vid. Forskningen är relativt enig kring huvudspåren i dessa fortsatta kunskaper. Vad som är konstaterat viktigt för läsinlärningen är fonologisk medvetenhet, ortografisk medvetenhet och morfologisk medvetenhet. Även här skiljer sig sedan läsinlärningen i kinesiska språket på olika punkter inom respektive område. Centralt för fonologisk medvetenhet och kopplingen mellan läsinlärning och det kinesiska språket är en framstående förmåga eller medvetenhet om stavelser och medvetenhet kring stavelsens rytmiska grundenhet. Den fonologiska medvetenheten gestaltas och utvecklas i transkriptionssytemet Pinyin. Värdet av Pinyin beräknas enligt forskningen vara stort för läsinlärningen och den fonologiska medvetenheten. För den ortografiska medvetenheten och det kinesiska språket så handlar det om förmågan att kunna se hur ett kinesiskt skrivtecken är uppbyggt, vilka delar det innehåller, samt delarnas korrekta placering, innebörd och mening. Den morfologiska medvetenheten visar också tydliga utmärkande drag för det kinesiska språket och då handlar det om att medvetenheten kring sammansättningar som dominerande faktor för läsinlärningen, framför medvetenhet kring böjningar och avledningar. Modellen nedan är en illustration för att tydliggöra sammanfattningen av det redogjorda forskningsläget som visar på faktorer som påverkar läsinlärningen i allmänhet och läsinlärningen i kinesiska i synnerhet. Modellen är också konstruerad för att tydliggöra det verktyg som används i undersökningen för att söka vidare efter relevanta faktorer i undervisningsdirektiv och undervisningsmaterial. 18

19 Fonologi Stavelser Rytmisk grundenhet Läsinlärning generellt Morfologi Sammansättningar Läsinlärning kinesiska Ortografi Teckenstruktur Figur 4: Sammanfattande modell över faktorer som påverkar läsinlärningen i allmänhet och läsinlärningen i kinesiska i synnerhet. Figur baserad på föregående modeller och tidigare redogjord forskning. 7. Officiella direktiv 7.1 Riktlinjer för den kinesiska undervisningen Regeringen i Kina har det yttersta ansvaret för att skapa direktiv och riktlinjer för vad som lärs ut i skolan och vilket undervisningsmaterial som ska användas, liksom kriterierna för detta. Andra aktörer som organisationer och byråer kan också få tillstånd att publicera läromedel och liknande så länge som de följer de regler och riktlinjer som regeringen har bestämt. Innehållet i en lärobok ska inte enbart rikta sig till elever utan även material som gör att läraren utvecklar sig och kan föra en progressiv undervisning. Förutom att läromedlen ska följa gällande riktlinjer ska de också reflektera över den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen av nationen. Kinas utbildningsministerium sätter regelverket rörande examinationer och material inom skolväsendet. För att få publicera en lärobok som extern part måste man söka tillstånd för detta hos National School Testbook Examination liksom hos Provincial School Textbook Examination Council. Om en ansökan går igenom testas sedan läromedlet på över elever, för att sedan utvärderas av lärare, forskare och övriga ansvariga inom sektorn. När ett läromedel slutligen blivit godkänt hamnar det på en lista över godkända läromedel som grundskolan kan välja bland för att använda till undervisningen. För att undvika lokal protektionism är det rekommenderat att det ska finnas tillgång till tre olika uppsättningar av läroböcker inom varje ämne i varje i varje provins. Då skolan valt ett läromedel bör det inte bytas ut under normala förhållanden, för att säkra kontinuiteten i undervisningen. Först om läromedlet inte passar lokala förhållanden så kan det bytas ut 19

20 under godkännande från provinsens utbildningsmyndighet (Wang 2010, pp.38 40) fastslogs grundförutsättningarna för dagens skolsystem i Kina av Folkkongressen. Beslut togs om Compulsory education act of the people s republic of China, vilket också gjorde expansionen av den obligatoriska skolan möjlig. Bland annat fastslogs nioårig obligatorisk avgiftsfri grundskola med början vid sju års ålder, uppdelad i två stadier (Wang 2010, p.10). 7.2 Den nationella läroplanen Den kinesiska grundskolans läroplan från 2011(Zhonghua renmin gongheguo jiaoyubu 中 华 人 民 共 和 国 教 育 部 2011[Utbildningsministeriet för Folkrepubliken Kina]) innehåller övergripande och abstrakta mål för undervisningen i språk. Introduktionen av läroplanen behandlar vikten av ett livslångt lärande med syfte att främja den kinesiska kulturen, nationen, folkets sammanhållning, samt för främjandet av en ideologisk och kulturell rikedom. Kulturens inflytande beskrivs som en utmärkt injektion för att främja en harmonisk utveckling av eleverna, så att de får möjlighet att förbättra den ideologiska och moraliska odlingen. Undervisningen i skolan bör innehålla värderingar som för den kinesiska kulturen vidare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de speciella egenskaper i det kinesiska språket som utvecklar skrivkunnighet och kunskap i att läsa, och muntlig kommunikation. Läroplanen innehåller en mängd konkreta studiemål som eleverna ska uppnå under grundskolans två första år i arbetet med att lära sig läsa och skriva det kinesiska språket. Några av dessa krav återupprepas vid ett flertal ställen i läroplanen. Nedan följer en sammanfattning av dessa mål i punktform. Efter att ha slutfört det andra utbildningsåret är målet att eleverna ska kunna: - Känna igen runt 1600 skrivtecken och kunna skriva runt 800 av dessa. - Behärska kinesiska teckens grundläggande streck och vanliga radikaler. - Skriva tecken i enlighet med rätt streckordning och skriva med känsla. - Känna igen tecknens korrekta form, uttal och grundläggande innebörd. - Själva genom uppslagsböcker kunna ta reda på betydelsen av nya tecken. - Grunderna i kalligrafi. 20

21 - Lära sig Pinyin och lära sig pinyin-alfabetet utantill. - Kunna läsa korrekta konsonanter, vokaler och olika toner. - Lära sig stavelser. - Kunna stava korrekt. - Kunna skriva korrekta konsonanter, vokaler och stavelser. - Lära sig att läsa på egen hand. Kunna läsa kinesiska tecken med hjälp av Pinyin. Lära sig att slå upp ord i en ordbok utefter Pinyin-alfabetet och radikalerna. - Läsa enkla sagor, fabler och berättelser. Läroplanen uttrycker också att eleverna ska undervisas i innehållet av tecknen och tecknens olika delar, så som radikaler. Nedanstående 17 radikaler räknas som de mest grundläggande. Radikaler med grundtecken 4 1. 人 ( 亻 ) 2. 刀 ( 刂 ) 3. 心 ( 忄 )4. 水 ( 氵 )5. 手 ( 扌 )6. 爪 ( 爫 )7. 犬 ( 犭 )8. 火 ( 灬 ) 9. 玉 ( 王 ) 10. 示 ( 礻 ) 11. 衣 ( 衤 ) 12. 竹 ( )13. 肉 ( 月 ) 14. 足 ( ) 15. 言 ( 讠 ) 16. 金 ( 钅 )17. 食 ( 饣 ) Radikalen är tecknet inom parantes. Tecknet utanför visar vilket grundtecken respektive radikal härstammar från. (Zhonghua renmin gongheguo jiaoyubu 中 华 人 民 共 和 国 教 育 部 2011 [Utbildningsministeriet för Folkrepubliken Kina]) Lärarens roll är att skapa förutsättningar och vägleda eleverna för att lära sig att skriva kinesiska tecken med korrekt hållning och grundläggande skrivfärdigheter. Läraren bör genomföra undervisningen genom dialog med eleverna. Eleverna ska erbjudas möjlighet till ett självständigt lärande med mål att själva kunna behärska sin språkinlärning. Individuella skillnader ska respekteras och varje elevs enskilda lärande ska uppmuntras. Läraren bör använda modern pedagogisk teknik och utforska nya undervisningsmetoder för att förbättra kvaliteten på språkundervisningen. 4 Varje radikal som syns inom parantes härstammar från ett grundtecken. Radikalen har ingen egen betydelse, däremot syns ofta likheten med det ursprungliga tecknet. 1. 人 (ren(2)=man, människa) 2. 刀 (dao(1)=kniv) 3. 心 (xin(1)=hjärta) 4. 水 (shui(3)=vatten) 5. 手 (shou(3)=hand) 6. 爪 (zhua(3)=klo) 7. 犬 (quan(3)=hund) 8. 火 (huo(3)=eld) 9. 玉 (yu(4)=jade) 10. 示 (shi(4)=visa, avslöja) 11. 衣 (yi(1)=kläder) 12. 竹 (zhu(2)=bambu) 13. 肉 (rou(4)=kött) 14. 足 (zu(4)=fot) 15. 言 (yan(2)=ord, språk, säga, prata) 16. 金 (jin(1)=guld) 17. 食 (shi(2)=mat) (Ragvald et al. 2012) *Betydelsen av de tecken som redogörs för här kan vara flerartad. Här redogörs endast för den huvudsakliga betydelsen. Siffran inom parantes är en tonmarkering. 21

22 Läroböckerna i skolan bör vara anpassade efter lokala förhållande för att tillgodose behoven hos olika elevernas lärande och utveckling. Undervisningsmaterialet bör spegla den kinesiska kulturen och den revolutionära traditionen, det bör bidra till elevernas nationella stolthet och patriotism. Läroböcker bör sträva efter innovation i design och funktion. Utöver läroböcker bör annat material användas så som tv, internet och övrig media. Läroplanen ger specifika rekommendationer till eleverna som de bör läsa innan de slutar den nionde årskursen. Ett flertal kinesiska litterära verk specifieras, men även ett antal utländska. Eleverna bör även ta eget ansvar och utnyttja resurser utanför skolan som familj, vänner och samhället för sitt eget lärande. Eleverna ska lära sig känna igen och kunna läsa fler tecken än de måsta kunna skriva. Läroplanen uttrycker exakt vilka tecken och vilka radikaler som ska läras in under en viss period. Av den totala teckenmängden nämnd ovan uppges i läroplanens fjärde bilaga att eleverna ska börja med att lära sig de 300 tecken som tillhör språkutbildningens obligatoriska tabell för vardagliga tecken. Läroplanens lista på skrivtecken innehåller 3500 stycken, och dessa uppges vara de viktigaste och mest grundläggande tecknen. Några av de mål som ska ha uppnåtts då den nionde årskursen är avslutad innebär att eleven ska: - Fått undervisning i läroplanens 3500 skrivtecken. - Ha läst inte mindre än fyra miljoner ord. - Kunna läsa enkla texter på klassisk kinesiska. - Utmärkt kunna recitera 240 segment ur olika dikter. 7.3 Undervisningsmaterial Nedan beskrivs sammanfattningsvis ett antal övningar från två olika läroböcker från de två första läsåren och som är relaterade till uppsatsens forskningsfrågor. Övningarna beskrivs först hur de är representerade i läromedlet. Därpå följer en mindre förklaring för tydliggöra respektive övning. Förklaringen förekommer inte i undervisningsmaterialet, men ibland bör övningarna förklaras närmare i en svensk kontext för att förtydliga dess syfte. 22

23 7.3.1 Yuwen 语 文 den nationella versionen Den nationella läroboken för det första läsåret har totalt sex avsnitt med rubriken språkhörnan. Där har man samlat språkövningar som sammanfattar det som står i kapitlets text och där finns ett antal övningar varav några som är relevanta för den här undersökningen sammanfattas nedan. Vad som gör läroboken för det första läsåret speciell jämfört med senare läsår är att de första 50 sidorna till större delen behandlar Pinyin, vilket också är det första som behandlas i den praktiska undervisningen. Första läsårets lärobok introducerar totalt 400 skrivtecken, vilket täcker samtliga av de 300 viktigaste tecknen som finns rekommenderade i den nationella läroplanen (Cai Yuqin et al. 2001b). För det andra läsåret innehåller läroboken 450 nya skrivtecken. Boken för det andra läsåret är tjockare, storleken på texten är mindre och den innehåller mer information. En annan stor skillnad jämfört med den första boken är en nästan total avsaknad av Pinyin. Endast i introduktionen av nya tecken finns det Pinyin (Cai Yuqin et al. 2001a). Angående boken för det andra läsåret så redogörs i denna undersökning endast för exempel som skiljer sig från första årets lärobok, eftersom många övningar liknar varandra. Övningarna som exemplifieras i texten nedan utgör inte på något sätt helheten av övningarna i de båda böckerna. Det finns andra typer av övningar som inte redogörs för här. Framförallt innehåller böckerna många kortare och längre texter att läsa och öva på. Ett annat stående inslag är övningar gjorda för att öva på att skriva tecken. Ett tecken består av ett visst antal streck och dessa streck ska skrivas korrekt och i en specifik ordning. Det finns också flera övningar med sammansättningar i syfte att utöka elevernas ordförråd. I bokens första del förekommer en större mängd övningar för att träna Pinyinalfabetet, med dess toner och stavelser. En vanlig metod är att dela upp stavelser i ansats och rytmisk grundenhet och på följande vis gå igenom en stor mängd stavelser och centrala ljud. Exempel 1 ur boken 5 (Cai Yuqin et al. 2001b, p.22) zhà aà zha chà aà cha rà eà re 5 Detta är en övning med stavelser. En stavelse består av en vokal och ofta angiven av en eller flera konsonanter. Stavelserna som synes här består av ansats och rytmisk grundenhet. Stavelserna har ingen betydelse. Övningen delar upp stavelserna för att öva på ljud. I denna övning finns inga toner angivna, men samma typ av övning kan innehålla toner. 23

24 Detta är rena fonologiska övningar. Som i exemplet ovan är flera av övningarna konstruerade med stavelser som rimmar. Förutom bokens första del så förekommer inga fler specifika övningar på stavelsernas uppdelning så som i exemplet ovan. Inte heller i den andra läroboken finns det några explicita övningar av denna typ (Cai Yuqin et al. 2001b). En annan typ av övningar handlar om teckenstruktur och är relaterad till ortografisk medvetenhet. Som synes nedan består uppgiften att finna de tecken i rutan nedan som innehåller korrekt radikal. Exempel 2 ur boken 6 (Cai Yuqin et al. 2001b, p.87) hand gräs fot 1. 拍 2. 跑 3. 拔 4. 草 5. 拉 6. 花 7. 排 8. 苗 9. 报 10. 蓝 11. 把 12. 跟 13. 打 14. 跳 Om man studerar dessa tecken närmare kan man i varje tecken utläsa någon av de tre radikalerna som syns ovan matrisen. Det preciserade målet med övningen är att eleverna ska läsa tecknen för att lära sig identifiera och känna igen radikalerna. Av de ovanstående tecknen finns det sex stycken som innehåller radikalen för hand, och de har alla en betydelse som har någon anknytning till hand att göra, så som att klappa händerna, slå, hålla, etc. Denna typ av övning återkommer vid tre tillfällen i boken och hinner täcka all de sjutton radikaler som också nämns som de allra viktigaste i 6 Radikalen hand ovan finns i tecken nummer 1. 拍 (pai(1)=klappa, slå, trumma) 3. 拔 (ba(2)=dra ut, suga ut, välja, lyfta) 5. 拉 (la(1)=dra, transportera, flytta) 7. 排 (pai(2)=s.rad, räcka v.arrangera, lägga i ordning, linje) 9. 报 (bao(4)=v.rapportera, deklarera, svara, hämnas s.tidning, annons) 11. 把 (ba(3,4)=v.hålla, ta, gripa, kontrollera, vakta. s. Grepp, handtag) 13. 打 (da(3)=slå, knocka, krossa, slåss, attackera, ta hand om). Radikalen gräs ovan finns i tecken nummer 4. 草 (cao(3)=s.gräs, strå v. Skissera, göra utkast) 6. 花 (hua(1)=blomma, blommar, fyrverkeri, mönster, design) 8. 苗 (miao(2)=planta, frö, djurunge, vaccin) 10. 蓝 (lan(2)=blå, indigoplanta) Radikalen fot 足 ovan finns i tecken nummer 2. 跑 (pao(3)=springa) 12. 跟 (gen(1)= häl, följa, med 14. 跳 (tiao(4)=hoppa, språng (Ragvald et al. 2012) *Betydelsen av de tecken som redogörs för här kan vara flerartad. Här redogörs endast för den huvudsakliga betydelsen. Siffran inom parantes är en tonmarkering. 24

25 läroplanen (Cai Yuqin et al. 2001b). Fler typer av övningar relaterade till ortografisk medvetenhet är skrivtecken som är bildtecken. Varje tecken i nästkommande övning illustreras med relevant bild, en ritad förenkling av bilden, samt tecknet i dess aktuella form. Boken ger ingen närmare förklaring utan låter bilderna tala för sig själva. Följande nedanstående tecken finns med och illustreras i övningen. Exempel 3 ur boken 7 (Cai Yuqin et al. 2001b, pp.46 47) 1. 口 2. 耳 3. 目 4. 羊 5. 鸟 6. 兔 7. 日 8. 月 9. 火 10. 木 11. 禾 12. 竹 Skrivtecken nummer 1 i matrisen visas bredvid en bild av en öppen mun, vilket också är tecknets betydelse. Detta är den största övningen med bildtecken som förekommer i boken, i övrigt förekommer endast ett fåtal exempel. Det finns flera övningar med sammansättningar som bildar ord och som genom kombinationer med andra tecken bildar olika betydelser. Se exempel nedan. Exempel 4 ur boken 8 (Cai Yuqin et al. 2001b, p.122) 1. 生 2. 种 3. 许 4. 外 A. 生 长 B. 生 日 C. 花 生 Med hjälp av de fyra tecknen i den ovanstående matrisen är det meningen att eleven ska bilda så många sammansättningar som möjligt där dessa tecken ingår. Boken ger exempel 7 Tecknen i matrisen har följande betydelse: 1. 口 (kou(3)=mun) 2. 耳 (er(3)=öra) 3. 目 (mu(4)=öga) 4. 羊 (yang(2)=får) 5. 鸟 (niao(3)=fågel) 6. 兔 (tu(4)=kanin) 7. 日 (ri(4)= sol) 8. 月 (yue(4)=måne) 9. 火 (huo(3)=eld) 10. 木 (mu(4)=träd) 11. 禾 (he(2)=stående säd) 12. 竹 (zhu(2)=bambu) 8 De fyra tecken i den översta matrisen har följande betydelse: 生 (sheng(1)=föda, födas) 种 (zhong(3,1)=s.sort, ras, frö,m.ord, v.växa, plantera, odla) 许 (xu(3)=hylla, lova, tillåta, kanske) 外 (wai(4)=utom, utländsk, yttre, extern) Tecknen A,B och C i den nedre matrisen är tre sammansatta tecken som alla innehåller tecknet 生 (sheng(1)=föda, födas, växa, leva) i kombination med ett annat tecken. Sammansättningarna betyder A. 生 长 (shengzhang(1,4)= växa upp, bli uppfostrad. 生 日 (shengri(1)= födelsedag) 花 生 (huasheng(1,1)=jordnöt) (Ragvald et al. 2012)*Betydelsen av de tecken som redogörs för här kan vara flerartad. Här redogörs endast för den huvudsakliga betydelsen. Siffran inom parantes är en tonmarkering. 25

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs

Läs mer

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande

Läs mer

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an Arbetets syfte: Den språkliga medvetenheten är av betydelse för hur barns läs- och skrivförmåga utvecklas. Studier på förskolebarn visar att de som är

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Lyssna, Skriv och Läs!

Lyssna, Skriv och Läs! Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Kinesiska I Kursbeskrivning HT 2013

Kinesiska I Kursbeskrivning HT 2013 Kinesiska I Kursbeskrivning HT 2013 Kursen omfattar följande delkurser: Modern Kinesiska I a, 7,5 hp Praktisk språkfärdighet I a, 4 hp Modern Kinesiska I b, 7,5 hp Praktisk språkfärdighet I b, 3,5 hp Kinakunskap

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Henke och bokstäverna som hoppar

Henke och bokstäverna som hoppar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Kinesiska III Kursbeskrivning HT 2013

Kinesiska III Kursbeskrivning HT 2013 Kinesiska III Kursbeskrivning HT 2013 Kursen omfattar följande delkurser: Modern kinesiska III a, 6,5 hp Praktisk språkfärdighet III a, 3 hp Modern kinesiska III b, 7 hp Praktisk språkfärdighet III b,

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2012:13 Utkom från trycket den 13 april

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -

Läs mer

Genomgång av tuschmaterialet

Genomgång av tuschmaterialet Som en kontrast till färgläran fortsätter vi med det svarta tuschet. Det kinesiska tuschmåleriet tar ofta tag i sina utövare. Genom sin kraftfulla svärta skapar det så tydliga avtryck på pappret att det

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år 1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en

Läs mer

Förslag den 25 september Moderna språk

Förslag den 25 september Moderna språk Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK MVK941 Forskarutbildningsförberedande kurs i musikpedagogik, 30 högskolepoäng Preparatory Research Education Course in Music Education, 30 higher education credits Fastställande

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag till kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk Dnr U2015/03843/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag till kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk Dnr U2015/03843/S Redovisning av regeringsuppdrag Regeringskansliet 2015-09-08 1 (3) Dnr 2015:897 Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag till kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk Dnr U2015/03843/S

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer