Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten

Transkript

1 Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten Utskrivet den

2 Kokbok för kartläggning och analys Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten Version: Version III utgiven Diarienummer: Utgiven av: Ansvarig arbetsgrupp: Ansvarig projektledare: Författare: Illustrationer: Upplaga: Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västra Götaland Vattenmyndigheterna i samverkan Kartläggning och analys Juha Salonsaari Fredrik Gunnarsson, Agneta Christensen, Juha Salonsaari Fredrik Gunnarsson Endast digital utgåva

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte Expertbedömning kemisk status Bedömning av rimlighet och osäkerhet vid klassificeringen Expertbedömning Praktiskt genomförande av rimlighetsbedömning och expertbedömning Hur går klassificeringen till? Tillvägagångssätt vid klassning av kemisk status Metaller Kontroll av halt mot gränsvärde Tillvägagångssätt i VISS Representativa data Tillförlitlighetsklassning Alternativa datakällor Passiva provtagare Sedimentfällor Screeningdata Grundvattendata Hantering av kvicksilver och andra ämnen med stor spridning, hög persistens och låga gränsvärden Här finns data Nationella datavärdar SGU sedimentdatabas och vattentäktsarkivet SLU databaser för vattenkemi, bekämpningsmedel och fiskfysiologiska data IVL screeningsdatabas IVL biotadatabas RMÖ och SRK data för miljögifter Förorenade områden Data från vattenverksamheter Forskningsrelaterade data Utvärdering av data Kontroll av tillförlitlighet Bedömningsgrund som använts Referenser... 34

4 1 Inledning Miljögifter behandlas inom vattenförvaltningen som antingen prioriterade ämnen eller så kallade Särskilda Förorenande Ämnen (SFÄ). De prioriterade ämnena utgör grunden för klassificeringen av kemisk status medan SFÄ ligger till grund för klassning av ekologisk status. Denna hjälpreda hanterar enbart kemisk status med undantag av kap 9 (Här finns data) då miljögiftsrelaterad data rör både prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen. De prioriterade ämnena är EU-gemensamma och för dessa finns beslutade gränsvärden som ska uppfyllas. Gränsvärden kallas på engelska för Environmental Quality Standards (EQS) och har tidigare kallats för Miljökvalitetsnormer (MKN), vilket har varit förvirrande i förhållande till de övergripande Miljökvalitetsnormerna. För vissa ämnen anges olika värden beroende på om det är inlandsvatten eller andra ytvatten som ska bedömas. För samtliga ämnen anges ett AA-EQS (Annual Average), dvs. ett årsmedelvärde som inte får överskridas. För vissa ämnen anges även MAC-EQS (Maximum Allowed Concentration ), dvs. halter som inte får överskridas vid ett enskilt mät-tillfälle. För SFÄ används begreppet klassgräns. Tabel1. Benämning av bedömningsgrunder för kemisk status och ekologisk status med avseende på särskilt förorenande ämnen. Kemisk status - Prioriterade ämnen SFÄ AA-EQS AA-EQS MAC-EQS MAC-EQS EQS-biota Klassgräns Inlandsytvatten Övriga ytvatten Inlandsytvatten Övriga ytvatten Kemisk status ska bedömas utifrån de ämnen för vilka det finns EU-gemensamma gränsvärden. Detta följer av direktiv 2008/105/EG om prioriterade ämnen, samt direktiv 2013/39/EU och bestämmelserna i 3 kap vattenförvaltningsförordningen samt HaVs föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Till allra största delen uttrycks dessa gränsvärden i dagsläget som halter i vattnet, men för vissa ämnen finns även gränsvärden fastställda för biota: Bromerade difenyletrar (Summan av 28, 47, 99, 100, 153 och 154), fluoranten, hexaklorbensen, hexaklorbutadien, kvicksilver och PAHer. Kemisk status anges i två klasser: uppnår god eller uppnår ej god. Och bedöms enligt principen one-out-all-out för den slutliga bedömningen. Om ett ämne överskrider ett gränsvärde ska kemisk status klassas som uppnår ej god. Även bedömningen ska klassas i en 4-gradig skala av tillförlitlighet: A om bedömningen anses Mycket god, till D om bedömningen anses osäker.

5 2 Bakgrund och syfte Att bedöma kemisk status är ofta komplicerat då ett stort antal ämnen ska bedömas, samtidigt som tillgängliga mätdata ofta är bristfälliga. Även i de fall bedömningsgrunder och övervakningsdata finns tillgängliga behöver man kritiskt granska kvaliteten hos analysdata, utvärdera den statistiskt och i vissa fall är det lämpligt att beakta naturliga bakgrundshalter och biotillgänglighet innan man slutligt kan fastställa status. Syftet med denna hjälpreda är att ge ett förbättrat stöd i de bedömningar som behövs i samband med statusklassningar av ytvatten med avseende på miljögifter vad gäller kemisk status. Målgruppen för Hjälpredan för kemisk statusklassning är handläggare på länsstyrelserna, verksamhetsutövare, vattenvårdsförbund samt andra som jobbar med miljögifter och statusklassning. Bedömningen av kemisk status bygger på de 33 prioriterade och 8 övriga ämnen listade under kemisk status. De föreslagna prioriterade ämnena i det nya direktivet 2013/39/EU kommer inte ingå i nuvarande cykels ( ) statusklassning. Det kommer dock ges möjlighet att klassa dessa i VISS. Däremot kommer reviderade gränsvärden för befintliga prioriterade ämnen användas samt gränsvärden för biota. Det kommer även ges möjlighet att expertbedöma kemisk status för andra matriser än de som gränsvärden finns angivna för. I figur 1 presenteras vilka parametrar som ska användas för bedömning av kemisk status. I korthet utgörs de av: 33 prioriterade (Information om ämnenas användning och hur de ska övervakas i ytvatten hittas i NV rapport 5801). 8 övriga förorenande ämnen, dessa klassas inte som prioriterade ämnen men ska ingå i bedömning av kemisk ytvattenstatus enligt direktiv 86/280/EEG: koltetraklorid, aldrin, dieldrin, endrin, isodrin, DDT-total/parapara-DDT, tetrakloretylen och trikloretylen.

6 Figur 1. Ingående parametrar för bedömning av kemisk status.

7 Tabell 2. Tabellen anger gränsvärden i vatten och biota för prioriterade ämnen + 8 övriga. Se direktiv 2013/39/EU för gränsvärden för tillkommande prioriterade ämnen. Gråmarkerad text med * efter värdet anger att detta är osäkert och bör endast användas för att bedöma behov av uppföljande övervakning. Ämne AA-EQS Inlandsytvatten μg/l AA- EQS Övriga ytvatten μg/l MAC- EQS Inlandsvatten μg/l MAC- EQS Övriga ytvatten μg/l QS-sediment µg/kg TS Alaklor 0,3 0,3 0,7 0,7 Antracen 0,1 0,1 0,1 0,1 24 Atrazin 0,6 0, ,2* Bensen Polybromerade difenyletrar ( PBDE) 0,14 0, (inland) 310 (övrigt) Biota μg/kg våtvikt 0,0085 Kadmium (Cd) 0,08 0,2 0,45 0, Koltetraklorid C10-C13 kloralkaner 0,4 0,4 1,4 1,4 998* Klorfenvinfos 0,1 0,1 0,3 0,3 Klorpyrifos 0,03 0,03 0,1 0,1 Cyklodiena bekämpnings-medel = 0,01 = 0,005 DDT-total 0,025 0,025 para-para-ddt 0,01 0,01 1,2-Dikloretan Diklormetan DEHP 1,3 1, Diuron 0,2 0,2 1,8 1,8 Endosulfan 0,005 0,0005 0,01 0,004 Fluoranten 0,0063 0,0063 0,12 0, Hexaklorbensen 0,05 0,05 16,9* 10 Hexaklorbutadien 0,6 0,6 493* 55 Hexaklorcyklohexan 0,02 0,002 0,04 0,02 10,3* Isoproturon 0,3 0,3 1 1 Bly (Pb) 1,2 1, (inland) (övrigt) Kvicksilver (Hg) 0,07 0,07 670* 20 Naftalen 2 1, * Nickel (Ni) 4 8, Nonylfenol 0,3 0, * Oktylfenol 0,1 0,01 34* Pentaklorbensen 0,007 0, * Pentaklorfenol 0,4 0, * Benso(a)pyren 0, , ,1 0,1 91,5* Benso(b)fluoranten 0,017 0,017 70,7* Fisk: 2 Benso(k)fluoranten Använd B(a)P Använd B(a)P 0,017 0,017 67,5* Kräftdjur och Benso(g,h,i)perylen som indikator som indikator 0,0082 0, * bläckfisk: 5 Blötdjur: 10 Indeno(1,2,3-cd)- pyren Simazin ,5* Tetrakloretylen Trikloretylen TBT 0,0002 0,0002 0,0015 0, Triklorbensener 0,4 0,4 Triklormetan 2,5 2,5 Trifluralin 0,03 0,

8 Förklaring av bedömningsgrunder Gränsvärde: Ett gränsvärde anger högsta tillåtna gräns av ett specifikt ämne. För prioriterade ämnen anges EU-gemensamma gränsvärden för vattenfas och i vissa fall biota. Medlemsländerna kan ta fram egna gränsvärden för andra matriser förutsatt att skyddsnivån är densamma som för redan existerande gränsvärden. Environmental quality standard (EQS): Engelska motsvarigheten till gränsvärde. Klasssgräns: Motsvarande gränsvärde för SFÄ. Anger gränsen mellan de olika klasserna i en bedömningsgrund. Indikativt värde: Ett effektbaserat värde som räknats fram genom omvandling från gränsvärden fastställda för andra matriser.

9 3 Expertbedömning kemisk status Med hänvisning till 9 och 14 HVMFS 2013:19 får länsstyrelserna genomföra expertbedömningar av kemisk status om rimlighetsbedömningen motiverar det: Bedömning av rimlighet och osäkerhet vid klassificeringen 9 Bedömning av rimlighet och osäkerhet vid klassificeringen ska genomföras. Tillförlitligheten ska beskrivas. Bedömningen ska genomföras på de data som finns från ytvattenförekomsten eller från grupp av ytvattenförekomster. Om resultatet av bedömningen enligt första stycket ger anledning att anta att klassificeringen för en parameter inte är rimlig eller har stor osäkerhet ska orsakerna till detta utredas. Om utredningen bekräftar att resultatet inte är rimligt eller har stor osäkerhet får vattenmyndigheten bortse från resultatet av klassificeringen för berörd parameter. Genomförandet och resultatet av utredningen ska dokumenteras Expertbedömning Enligt 2 kap 14 i HVMFS 2013:19 är det möjligt att basera kemisk statusklassning på data även för de matriser än de som gränsvärden uttryckts för: Om det vid klassificering av kemisk ytvattenstatus inte är möjligt att tillämpa de gränsvärden som anges i bilaga 6 på grund av att underlagsdata saknas för den matris (vatten eller biota) som gränsvärdet avser, ska vattenmyndigheten göra en expertbedömning av ytvattenförekomstens status. Expertbedömningen ska utgå från bedömningsgrunderna och göras utifrån bästa tillgängliga kunskap om tillstånd och påverkan. Motiv till expertbedömningen, genomförandet och resultatet av den ska dokumenteras. Havs- och vattenmyndigheten har meddelat att de bedömningsgrunder som finns idag i NV rapport 4914 är inte lämpliga att använda då dessa inte baseras på tester för toxicitet mot sedimentlevande organismer.

10 Praktiskt genomförande av rimlighetsbedömning och expertbedömning 1. Genomför statusklassificering utifrån de data som finns tillgängliga. 2. Bedöm rimligheten i statusklassningen genom att jämföra mot andra data, påverkanstryck och med hjälp av övrig expertkunskap. 3. Om klassificeringen stämmer överens med övrig information och kunskap ska den föras in i VISS. Typ av bedömning anges till Bedömningsgrunder mätvärden. Ange även tillförlitlighetsklass och beskriv förfarandet i motiveringstexten. 4. Om klassificeringen inte stämmer (dvs verkar orimlig) ska man genomföra en expertbedömning genom att utgå från bedömningsgrunder i sediment (se excelfil på Sharepoint) och/eller kunskap om tillstånd och påverkan. 5. Rimligheten hos expertbedömningen ska bedömas för att tillförlitligheten i bedömningen ska kunna anges. 6. För in bedömningen i VISS och ange typ av bedömning som Bedömningsgrunder expertbedömning eller Annan expertbedömning. Ange tillförlitlighet. 4 Hur går klassificeringen till? Kemisk ytvattenstatus ska klassas som antingen uppnår god status eller uppnår ej god status beroende på om gränsvärdet överskrids eller inte. Två olika gränsvärden är utformade: AA-EQS (annual average): Om beräknat medelårsvärde överskrider AA-EQS bedöms kemisk status till uppnår ej god. MAC-EQS (maximum allowable concentration) Om maximalt uppmätta enskilda mätvärden överskrider MAC-EQS bedöms kemisk status till uppnår ej god. Utgångspunkten är att en bedömning av kemisk status för vatten som regel ska baseras på månatliga data, dvs. 12 mätvärden per år eller årliga mätvärden för biota (art 3.2.c direktiv 2008/105/EG). I praktiken uppfylls dessa krav sällan inom ramen för den övervakning som bedrivs vilket gör att frånsteg från denna princip behöver tillåtas men att klassningen då får en sämre tillförlitlighet. Om t.ex. variationen mellan månaderna är låg eller halterna generellt är låga i förhållande till gränsvärdet, kan man motivera en glesare övervakning som grund för klassningar. Även för ämnen som misstänks överskrida gränsvärdet i hela Sverige behöver inte övervakas lika ofta. Exemplet kvicksilver har en stadig nivå högt över gränsvärdet i biota i hela Sverige och därför är det möjligt att grunda klassningen på en lägre övervakningsfrekvens.

11 4.1. Tillvägagångssätt vid klassning av kemisk status Nedan beskrivs punktvis det principiella tillvägagångsättet för att klassificera kemisk status. För en schematisk beskrivning hänvisas till figur Insamling av data. Det första steget är att samla in mätdata för ämnen listade i figur 1 (samt Särskilda Förorenande Ämnen för alla matriser) och lägga in i respektive databas eller excelfil. Se kapitel 7 Här finns data för vägledning för var man hittar data och hur man kan använda den. Använd genomgående enheterna µg/l för vatten, µg/kg TS för organiska ämnen i sediment, mg/kg TS för metaller i sediment och µg/kg vv för biota. Detta görs för att minska felkällor avseende enheter som skiljer sig. Mätvärden som är under kvantifieringsgränsen sätts till halva kvantifieringsgränsen. För vatten: Samla in data för hårdhet för bedömning av kadmium. Bedömning av kadmium varierar med hårdheten på vattnet. Det gränsvärde som anges i tabell 2 motsvaras av worst case. Om detta värde överskrids går man vidare i bedömningen och tar hänsyn till halten Ca + eller CaCO 3. Hur gränsvärdet för kadmiun skiljer sig i olika hårdheter visas i tabell 3 nedan. Multiplicerar man halten Ca (mg/l) med 2,5 får man halten CaCO 3 (mg/l). Tabell 3. Gränsvärde för kadmium varierar med hårdheten på vattnet. CaCO 3 (mg/l) AA-EQS Inlandsytvatten AA-EQS Andra ytvatten MAC-EQS Inlandsvatten MAC-EQS Andra ytvatten Cd Klass1: < 40 0,08 0,45 0,45 Klass2: 40- <50 0,08 0,45 0,45 Klass3: 50- <100 0,09 0,2 0,6 0,6 Klass4: 100- <200 0,15 0,9 0,9 Klass5: 200 0,25 1,5 1,5 För biota: (Gäller bromerade difenyletrar, fluoranten, hexaklorbensen, hexaklorbutadien, kvicksilver och PAHer). Om mätvärden är baserade på torrsubstans eller lipidvikt behövs data på fetthalt (%) eller torrsubstans (%) för omräkning till våtvikt. Räkneexempel visas i figur Jämförelse mot gränsvärde: För organiska substanser jämförs gränsvärdet mot totala koncentrationen i vattenprovet (obehandlat prov = worst case). Även för

12 metaller görs generaliseringen att totalhalter = lösta halter. I de fall man har mätningar på totala halter är det alltså möjligt att direkt jämföra dessa mot gränsvärdet under förutsättning att man tydliggör detta i motiveringstexter. Mer om statusklassning av metaller beskrivs i avsnitt 4.2. För att klassificera kemisk status jämförs årsmedelvärdet av i bästa fall 12 mätvärden mot AA-EQS. Man jämför även enskilda värden mot MAC-EQS. Vattenförekomster uppnår ej god status om något av dessa gränsvärden överskrids. Principen one out, all out gäller, vilket innebär att det räcker om ett ämne överskrider gränsvärdet för att status ska bedömas till uppnår ej god status, vilket/vilka ämnen som överskrider dokumenteras i motiveringstexten i VISS. Under gränsvärde Över gränsvärde Uppnår god status Uppnår ej god status Figur 2. Jämförelse mot gränsvärde, endast två möjliga 3. Inga mätdata finns tillgängliga: Om data helt saknas klassas vattenförekomsten som uppnår god status men tilldelas lägsta tillförlitlighet. 4. Kontroll av övervakningsstationernas representativitet. Det är viktigt att kontrollera om övervakningsstationerna kan anses vara representativa för vattenförekomsten. För mer information om representativitet hänvisas till kapitel Rimlighetsbedömning och Tillförlitlighetsbedömning. En utveckling av VISS medför numera en möjlighet att klassificera säkerheten i bedömningarna av status och underliggande parametrar. I denna klassificering ska dataunderlaget undersökas för att avgöra hur pass tillförlitlig bedömningen är. För mer information hänvisas till kapitel 3 och 6 samt tabell Inmatning i VISS. I VISS ska klassningens utfall samt tillförlitlighet anges. I den nyutvecklade systemet för VISS finns förutom tillförlitlighet möjlighet att ange mer information om vilken övervakningsstation som är kopplad till klassningen. Mer information om klassningsmodulen finns i Övergripande riktlinjer och information. Använd referensbiblioteket för att kunna hänvisa till det material som bedömningen grundats på (Länk till utsökning av referenser i VISS). 7. Klassning av parametrar kontra övergripande kemisk status. Länsstyrelserna ska klassa kemisk status på ämnesnivå samt nivån prioriterade ämnen och övergripande kemisk status.

13 Figur 3. Arbetssätt vid statusklassificering och är framtagen med utgångpunkt från figuren bilaga 5 IVL rapport B1891.

14 4.2. Metaller Kontroll av halt mot gränsvärde Tillvägagångssätt metaller Här beskrivs bedömning av metaller i punktform. 1. Samla övervakningsdata för metallerna: Cd, Ni, Pb. Hg är inte nödvändigt då detta troligtvis överskrider gränsvärdet i biota i hela Sverige. Samla data för alla matriser då expertbedömning möjliggjorts. 2. Hantering av naturliga bakgrundshalter (Se avsnitt om naturliga bakgrundshalter). 3. Vi gör antagandet att totalhalt = löst halt pga avsaknad av nationella riktlinjer för hantering av detta. 4. Gränsvärdet för kadmium varierar med vattnets hårdhet. Multiplicera halten av kalcium med 2,5 för att få fram hårdheten uttryckt i mg CaCO 3 /liter. 5. Hänsyn till biotillgänglighet kommer inte tas då det saknas nationella riktlinjer för vilken biologisk ligandmodell vi ska använda. 6. Jämför mot gränsvärdet och bedöm status utifrån det ämne som överskrider gränsvärdet med störst tillförlitlighet. 7. Kvicksilver: Äldre data än 2000 ska användas med försiktighet, men pga att påverkanstrycket kvarstår kan äldre data användas om nyare saknas. Status ska klassas för de vattenförekomster där det finns data och extrapolering ska göras länsvis utifrån lokala data. Klassificera i VISS utifrån denna extrapolering och infoga motiveringstext om hur extrapolering är gjord. Platsspecifika förhållanden o Vatten: För metallhalter i vatten görs antagandet att totalhalter = biotillgängliga halter. Läs först avsnittet om hantering av naturliga bakgrundshalter. Se figur 5 för naturliga bakgrundshalter i 7 olika ekoregioner och kustvatten i Sverige o Biota: Om data för biota anges i torrvikt kan de behöva räknas om till våtvikt/färskvikt. Om mätvärden finns i lipidvikt behöver man räkna om till färskvikt utifrån fetthalt. Se figur 4 för omräkningsexempel. Då aktuellt gränsvärde är satt för muskel eller helkropp, vilket ofta är fallet om gränsvärdet är kopplat till human hälsa (ätbar del av fisken dvs. i de flest fall muskel) eller sekundär förgiftning av toppredator (hela fisken) och analys är utförd i lever (muskel om gränsvärdet är satt för helkropp) kan värdena behöva räknas om så att de motsvarar värden i det organ gränsvärdet är satt för. Hänsyn tas inte till naturliga bakgrundshalter av metaller i biota.

15 Då det finns dålig eller ingen information om omräkningsfaktorer mellan olika organ bör man i alla fall ta hänsyn till detta i utvärderingen. I nationella miljöövervakningsprogrammet (NMÖ) av miljögifter i biota gäller detta främst Cd, Pb och PFOS där analyser utförts i lever och även för Hg där analysen är utförd i muskel men gränsvärdet är satt för helkropp. För Hg, Cd och Pb har NRM gjort en pilotstudie på strömming och abborre för att få fram omräkningsfaktorer (Boalt et al, 2012), men ytterligare studier krävs för att verifiera dessa omräkningsfaktorer. De kan dock ge ett hum om hur halterna skiljer sig mellan organ. Woldegiorgis et al, 2010 har tagit fram omräkningsfaktorer för PFOS, men då underlaget bygger på få analyser så får det ses som något bristfälligt. NRM kommer under hösten att rapportera omräkningsfaktorer mellan lever och muskel för PFOS för ett flertal abborrlokaler inom Sötvattensprogrammet. De flesta biotavärden gäller helkropp eller ätbar del av organismen. I statusklassningen likställer vi mätnngar från dessa matriser. Halter i lever bör användas med försiktighet. Figur 4. Omräkningsexempel för halter för torrvikt och lipidvikt till våtvikt o Sediment: Se bedömningsgrunder i tabell 2. Gråmarkerad text med* efter värdet är osäkert framtagna värden och kan inte användas för att sänka status utan ska användas som en riktlinje för behov av övervakningsdata. Värden som saknar * innebär värden som är framtagna utifrån toxicitetstester på sedimentlevande organismer. Värdet för TBT är ett osäkert värde, framtaget enligt tidigare vägledning. Det baseras på att TOC-halten i sedimentet är 10%. Vid ett överskridande av framtaget värde(0,02 µg/kg TS) med 500 gånger (dvs halter över 10 µg/kg TS) är det rimligt att sänka status, men med tillförlitlighet på C eller D beroende på grad av överskridande.

16

17 o Naturlig bakgrundshalt Ur 2013/39/EU, artikel 9a: Med avvikelse från första stycket, i fråga om kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan kallade metaller) jämförs miljökvalitetsnormen för vatten med upplöst koncentration, dvs. den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 µm-filter eller motsvarande förbehandling, eller biotillgänglig koncentration, om sådan anges. Medlemsstaterna får vid bedömning av övervakningsresultaten i jämförelse med de relevanta miljökvalitetsnormerna ta hänsyn till: a) naturliga bakgrundskoncentrationer för metaller och deras föreningar, när en sådan koncentration hindrar efterlevnad av de relevanta miljökvalitetsnormerna, b) vattnets hårdhet, dess ph-värde, löst organiskt kol eller andra parametrar för vattenkvalitet som påverkar metallers biotillgänglighet, varvid de biotillgängliga koncentrationerna ska fastställas med hjälp av lämpliga modeller för biotillgänglighet. Hantering av naturliga bakgrundshalter för metaller Då det saknas ställningstagande från vägledande myndighet kommer Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna inte att ta hänsyn till biotillgänglighet genom användande av någon Biotic ligand model (BLM). Hänsyn tas inte heller till salthalt för kustvatten. Gränsvärdet är angivna utan naturlig bakgrundshalt och ska hanteras därefter. a. Jämför ditt mätvärde med gränsvärdet. b. Om mätningarna inte överskrider gränsvärdet = god status. c. Om mätningarna överskrider gränsvärdet kan man ta hänsyn till bakgrundshalter, men göra en rimlighetsbedömning enligt nedanstående tillväggångssätt: 1. Om man har lokal information om bakgrundshalter bör den användas i första hand. I andra hand kan man finna stöd i SLU:s rapport och underlaget i Hjälpredan. 2. Dra bort bakgrundshalten från ditt uppmätta mätvärde. a. Om mätvärdet fortfarande överskrider gränsvärdet = dålig kemisk status. b. Om mätvärdet underskrider gränsvärdet = god kemisk status. d. Gör en rimlighetsbedömning av klassificeringen oavsett utfall a eller b i punkt c-2. e. Om klassificeringen verkar stämma i förhållande till expertkunskap om påverkan, belastning och områdets beskaffenhet behåll klassificeringen, anteckna bakgrundshalten i VISS och ange även uppmätt halt, eller gränsvärdet man jämför klassningen mot samt bedömning av tillförlitlighet.

18 f. Om det inte stämmer bortse från klassificeringen med bakgrundshalt och klassificera istället utan den. Motivera förfarandet i VISS. Område Cd Hg Ni Pb Ekoregion 1 (Vdrag) 0,005-0,17 0,02 Ekoregion 2 (Vdrag) 0,005 0,0010 0,29 0,04 Ekoregion 3 (Vdrag) 0,005 0,0013 0,37 0,09 Ekoregion 4 (Vdrag) 0,010 0,0011 0,87 0,20 Ekoregion 5 (Vdrag) 0,018 0,0019 1,50 0,21 Ekoregion 6 (Vdrag) 0,007 0,0011 0,73 0,19 Ekoregion 7 (Vdrag) 0,032 0,0026 0,39 0,43 Ekoregion 1 (Sjö) 0,005-0,09 0,03 Ekoregion 2 (Sjö) 0,008-0,22 0,27 Ekoregion 3 (Sjö) 0,005-0,26 0,15 Ekoregion 4 (Sjö) 0,010-1,38 0,19 Ekoregion 5 (Sjö) 0,065-0,57 0,73 Ekoregion 6 (Sjö) 0,008-0,38 0,44 Ekoregion 7 (Sjö) 0,014-0,18 0,27 Västerhavet 0,017 0,0090 0,54 0,07 Göta älv 0,024 0,0100-0,43 Östersjön 0,015 0,0013 0,72 0,048 Botniska viken 0,023 0,0038 0,84 0,067 Stockholm skärgård 0, ,172 Figur 5. Indelningar av 7 olika ekoregioner och 5 kustvatten i Sverige för överblick av vilka naturliga bakgrundshalter för vattenfas som råder (SLU rapport 2009:12). Enheten är µg/l och avser totalhalter. Gränser för ekoregioner från SMHI.

19 4.3. Tillvägagångssätt i VISS Nedan följer en stegvis beskrivning för hur kemisk status inklusive underliggande ämnesgrupper och enskilda ämnen ska anges i VISS. 1. Ange om vattenförekomsten uppfyller god status eller ej god status genom att klicka på förstoringsglaset efter kemisk status och därefter Skapa ny. Kemisk status får inte lämnas oklassat och det är inte heller möjligt att anges kemisk status som ej klassat. 2. Infoga motiveringstext för övergripande kemisk status. Mer information om motiveringstexter finns i bilaga 0A Riktlinjer för motiveringstexter för statusklassificering i VISS. 3. Under parametern kemisk status finns en lista över alla de prioriterade ämnena samt de åtta övriga ämnena grupperade under följande grupper: Bekämpningsmedel, industriella föroreningar, tungmetaller och övriga föroreningar. Klickar man på det gröna pluset bredvid varje grupp får man upp en lista på ämnen som ingår i respektive grupp. 4. Bocka för de ämnen för vilka gränsvärdet överskrids - d v s uppnår ej god kemisk status för respektive grupp. Sedan bedöms även den övergripande nivån. Figur 6. Gruppering av prioriterade ämnen i VISS. Utöka listan genom att klicka på det gröna pluset. Varje ämne som överskrider bockas för och införs på detta sätt i VISS.

20 5. Figur 7 beskriver de fält som ska fyllas i vid bedömningen. Obligatoriska är: Klassificering, Version, Tillförlitlighetsklassning, Typ av bedömning samt Motiveringstext. Figur 7. Fält som ingår i klassificeringen av kemisk status i VISS. 6. För kemisk status (och SFÄ) gäller följande betydelse för de olika fälten: a. Referensvärde/Bakgrundshalt + Enhet för referensvärde/bakgrund = Om man klassar naturligt förekommande ämnen (metaller) och tar hänsyn till naturliga bakgrundshalter ska bakgrundshalten anges i detta fält. b. EK/klass/halt = Den faktiska uppmätta halten. c. EQS-värde/klass + Enhet för EQS-värde/klass. = EQS-värdet för prioämnen eller klassgräns för SFÄ ska anges i detta fält. 6. Infoga motiveringstext för enskilda ämnen som valts under punkt 4 samt nivån prioriterade ämnen. Skriv in om uppmätt värde jämförts mot AA-EQS eller MAC-EQS. 7. Om data saknas för att klassa förekomsten bedöms kemisk status till god status. Observera att tillförlitligheten då ska sättas till lägsta klass, d v s D. Detta ska även framgå tydligt i motiveringstexterna.

21 8. Om det finns tillräckligt med mätvärden och inget ämne överskrider gränsvärdena, bedöms status till god. Ange i motiveringstext hur många ämnen som ingått i bedömningen. 5 Representativa data Våra vattenförekomster ska så långt som möjligt indelas så att det inte finns stora skillnader i påverkan och status inom samma förekomst. I praktiken är detta svårt då en vattenförekomst kan påverkas av flera olika källor och en avgränsning som fullt ut skulle följa dessa principer skulle innebära en icke ändamålsenlig indelning av vattenförekomsterna. Vad som menas med representativa provtagningspunkter varierar från fall till fall, men data som härrör från prover tagna precis i anslutning till en utsläppspunkt (rör) bör inte användas för statusklassning. De kan dock vara användbara indirekt, dels som grund för en riskbedömning (påverkansanalys) och dels som utgångspunkt vid spridningsmodellering för att uppskatta halter på mer representativa punkter i vattenförekomsten. Prover behöver dock inte alltid ha tagits på mycket stora avstånd (km) från en utsläppspunkt för att kunna beaktas vid en statusklassning men vad som är ett rimligt avstånd varierar från recipient till recipient, och kan bero på t.ex. typ av recipient (sjö, vattendrag, kustområde), vattenförekomstens storlek, vilket flöde/omsättningstid som råder, men även av förekomst av andra källor och var det finns skyddsvärda objekt/områden såsom dricksvattenintag och reproduktionsområden för fisk. Det är därför inte heller nödvändigt eller ens lämpligt att klassningen alltid enbart ska baseras på prover tagna mitt i en sjö eller kustvattenförekomst, utan även prover från en vik kan anses spegla förhållandena och de risker som uppmätta ämnen ger upphov till i vattenförekomsten. Halterna av vissa typer av ämnen varierar även med djupet. I synnerhet om det förekommer skiktningar (termoklin, haloklin) i en sjö eller ett marint område är det lämpligt att beakta prover som tagits både över och under dessa skikt, då båda ger en bild av situationen. Även prover tagna i närheten av en punktkälla i ett vattendrag men i sidled ut från källan snarare än nedströms, kan accepteras som representativa. Man ska även tänka på att mätdata från fisk representerar ofta ett större geografiskt område (del av vattenförekomsten), men detta kan variera beroende på art, ålder mm och förhållandena på platsen.

22 6 Tillförlitlighetsklassning Övervakning och analys av biologiska och kemiska data medför alltid en risk för osäkerhet som måste tas i beaktande i samband med klassificering av status. En av nyheterna i denna förvaltningscykels klassificeringar är att en tillförlitlighetsbedömning ska göras för samtliga kvalitetsfaktorer under rubriken Status i VISS. Detta innebär att en klassning ska göras för kemisk status avseende såväl övergripande klassificering som underliggande parametrar. Tillförlitligheten delas in i fyra klasser (A-D) (se skärmklipp från VISS nedan) och utgår från att klassningen av kemisk status ska göras utifrån den utslagsgivande parametern med högst säkerhet. Om flera parameterar inte uppnår god status så är det den parameter med bäst tillförlitlighet som avgör tillförlitligheten på kemisk status. Se tabell 4 för exempel på typfall per tillförlitlighetsklass. Figur 8. Tillförlitlighetsklassning i VISS. Välj mellan A- Mycket bra, B- God, C-Medel och D- Låg. Statistiska analyser ska utföras för att upptäcka felaktiga analys- eller provtagningsförfaranden. En utförlig redogörelse för hur en osäkerhetsbedömning för en enskild kvalitetsfaktor ges i kapitel i bedömningsgrunderna (NV 2007:4). I bilaga 1aA Klassificering av tillförlitlighet (till Hjälpredan för ekologisk status) utvecklas diskussionen kring tillförlitlighet ytterligare. Dessa underlag är i första hand utvecklade för ekologisk status, men går även att tillämpa på kemisk status.

23 Tabell 4. Vägledning i tillförlitlighetsklassningen. Klass Typfall A Mycket god B - God Mätvärden finns med tillräckligt hög mätfrekvens (som en tumregel en gång per månad för de ämnen som ska mätas i vattenfas, och årliga mätvärden för biota). Övervakningsstationerna täcker väl in hela vattenförekomsten med hänsyn tagen till tänkbar variation i olika delar och prover har tagits på representativa platser. Starkt överskridande av gränsvärde (mer än 30 % över värdet). Det finns inte månatliga mätvärden men variationen är låg bland de mätningar som finns tillgängliga. Bedömningen baseras på data tillräckligt hög frekvens men från tidigare år. Alternativa gränsvärden för andra matriser än den mest optimala men som bygger på effektbaserade beräkningsgrunder har använts. I denna klass hamnar vattenförekomster som klassats utifrån säker extrapolering, dvs. bra mätserier uppströms och nedströms med låg variation. Överskridande av gränsvärde (10 % över gränsvärdet). Enstaka mätningar pekar på överskridande av MAC-EQS. C- Måttlig D- Låg Det finns få mätvärden av bra kvalitet eller många som ligger nära gränserna för AA-EQS eller MAC-EQS. Det finns få mätvärden men dessa halter stämmer överens med påverkanssituationen och påverkansanalysen. I denna klass hamnar även vattenförekomster som klassats utifrån extrapolering på en större geografisk nivå än avrinningsområdesnivå. Det saknas mätdata inom eller i närliggande vattenförekomster för att göra en klassificering ens med hjälp av extrapolering. Få mätvärden som stämmer dåligt överens med påverkanssituationen. Mycket små överskridanden av gränsvärdet. Antalet provpunkter är inte tillräckligt för att ge en tillförlitlig bild av tillståndet i hela vattenförekomsten.

24 7 Alternativa datakällor Se Vägledning för operativ övervakning av miljögifter för information och instruktioner om olika provtagningsmetoder Passiva provtagare Underlag från passiva provtagare får användas vid klassificering av kemisk status för att fälla, men inte fria. Om gränsvärdet överskrids ska kemisk status klassificeras som Uppnår ej god kemisk status. Många fördelar finns med passiva provtagare som kan vara bra att känna till: Mätdata från passiva provtagare kan med fördel användas för att få en tidsintegrerad bild över påverkanssituationen. Denna typ av data är mycket värdefull för att lokalisera källor. Resultaten ska med god tillförlitlighet kunna räknas om som en koncentration i vatten. Eftersom bara löst fraktion tas upp av provtagaren, och gränsvärdet för metaller uttrycks för filtrerade prov är det rimligt att i en expertbedömning jämföra metallkoncentrationer uppmätta med passiva provtagare mot motsvarande gränsvärde, även om man ska vara medveten om att filtrerad fraktion och löst fraktion inte helt överensstämmer. Eftersom gränsvärdena för andra ämnen än metaller avser totalhalt ger provtagaren en bild av vilken halt som minst finns i vattnet för organiska ämnen och data skulle i teorin kunna användas för att fälla men inte fria eftersom man inte vet hur mycket som bundits upp av suspenderade ämnen. Uppmätta halter av organiska ämnen i passiva provtagare ger alltså ett resultat på vad som minst finns i vattnet men att det ibland kan finnas högre halter beroende på halten partiklar i vattnet. I de fall den rekommenderade matrisen är biota, kan det bli missvisande att använda passiva provtagare som substitut för rovfisk. Detta eftersom upptag via födan då inte beaktas, och denna upptagsväg är av stor betydelse. Däremot kan passiva provtagare användas istället för t ex blåmusslor eller andra evertebrater, för att utvärdera sådana ämnen som inte ackumuleras i högre halter på högre nivåer i näringskedjan.

25 7.2. Sedimentfällor Användningen av data från sedimentfällor är begränsad till att verifiera på annat sätt uppmätta halter. De ger inte lika tidsintegrerad bild som vanlig sedimentprovtagning men kan användas tillsammans med tidigare provtagning för trendanalys Screeningdata Screeningdata eller andra enskilda insatser ska användas med försiktighet då osäkerheterna i den typen av data kan vara stor. Det går dock att använda även enstaka mätvärden för att bedöma status, men det ska framkomma tydligt av tillförlitlighetsklassningen om underlaget inte är säkert Grundvattendata Indikerar risk för spridning och ska inte användas för statusklassning av ytvatten men kan ge stöd för att verifiera bedömningar.

26 8 Hantering av kvicksilver och andra ämnen med stor spridning, hög persistens och låga gränsvärden Länsstyrelserna ska klassificera kvicksilver genom att nyttja möjligheten till expertbedömning och extrapolera mätdata från vattenförekomster där mätningar finns till vattenförekomster där mätningar saknas. I och med att EU:s gränsvärde är så lågt kommer huvuddelen av vattenförekomsterna att klassificeras som uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver. I de fall man har mätvärden som verifierar det motsatta ska detta visas i VISS. Referenser som kan användas till stöd för klassningen: (Referensnummer: 51606) För de vatten som inte uppnår god kemisk status avseende kvicksilver ska även övergripande kemisk status klassificeras som Uppnår ej God Kemisk status. Konsekvent ska även påverkan klassificeras som betydande påverkan och atmosfärisk desposition ska pekas ut som betydande källa i de generella fallen. Om lokala källor så som skogsbruk är en bidragande orsak ska detta anges i VISS. Miljöproblemet Miljögifter ska klassificeras som ja och i motiveringstexten ska det framgå varför man klassificerat som ja. Som stöd kan motsvarande motiveringstext som för kemisk status användas. Förslag på motiveringstexter Exempelvatten 1 bara Hg enligt extrapolering/modellering eller annan expertbedömning Kemisk status Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. Expertbedömning genom extrapolering/modellering tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids då ingen närliggande förekomst med mätdata understiger gränsvärdet. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram(mg/kg).

27 Det finns inga indikationer på att några av vattendirektivets prioriterade ämnen förekommer i halter som kan antas utgöra ett miljöproblem i vattenförekomsten. Inga mätningar av de prioriterade ämnena har gjorts i vattenförekomsten. Exempelvatten 2 bara Hg enligt mätada Kemisk status Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. Mätningar i fisk tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram(mg/kg). Det finns inga indikationer på att några av vattendirektivets prioriterade ämnen förekommer i halter som kan antas utgöra ett miljöproblem i vattenförekomsten. Inga mätningar av de prioriterade ämnena har gjorts i vattenförekomsten. Exempelvatten 3 Både Hg och annan förorening. Kemisk status Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. En screeningundersökning (Sweco 2009) visar att halten TBT i vatten ligger över gällande gränsvärde. Även förhöjda halter av kadmium, nickel och bly påträffades vid undersökningen. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram(mg/kg).

28 9 Här finns data Vad gäller miljögiftsdata finns det flera nationella datavärdar att tillgå i utsökningen. Man bör dock vara uppmärksam på att all data inte finns hos datavärdarna och att dessa därför behöver kompletteras med data från andra källor, såsom samordnad recipientkontroll (SRK) program, kommunala undersökningar (t ex screening), EBH- relaterade data, forskningsrelaterade data, data från ansökningar om muddring och/eller mudderdeponering och från undersökningar som utförts av enskilda verksamhetsutövare. Alla dessa data är inte nödvändigtvis användbara för statusklassningen men kan ge stöd för bedömningen Nationella datavärdar Nedan följer en sammanställning (tabell 5) av de nationella datavärdarna och vilka data som finns hos respektive datavärd. Tabell 5. Länkar till nationella datavärdar med data som kan vara av relevans vid statusklassningen och bedömning av at risk (både relaterat till halter av ämnen och effekter av farliga ämnen). Datavärd Databas Kommentar SGU Sedimentkemi För närvarande finns här data för utsjösediment (2003) och från Vänern ( ) i databasen för riket (NMÖ), samt regionala data från Kalmar (1985, 1990, 1998, 2003), Västerbotten (1975), och Norrbottens län (1990). Nationella data från 2008 finns på hemsidan som ett excelark. Observera att sediment data även i hög grad återfinns i IVLs screeningdatabas; äldre sediment data finns än så länge hos SLU. Halter i sediment kan man även komma åt via Blå plusset. Sedimentkemi Grundvattenkemi Övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning sedan 1968 genom det s.k. grundvattennätet. Grundvattenkemi Vattentäktsarkivet Halter i dricksvatten (inklusive råvatten från ytvattenrecipient). Förfrågan om utdrag skickas till vattentaktsarkivet@sgu.se IVL Biotadatabas Screeningdatabas Halter i biota (fisk, musslor, sillgrissleägg). Även imposex (blötdjur). För närvarande bara sådana arter och variabler som redan ingår i de nationella programmen; i övrigt se IVLs screeningdatabas. Både marina och limniska data ingår. Biotadatabas. Kontakt: datamanager@ivl.se Halter i biota (även t ex vattenmossa), sediment, vatten, mm) Många regionala undersökningar hamnar i denna databas, oavsett vilken matris som undersökts. Observera att det kan vara svårt att identifiera var ett prov har tagits någonstans, om det rör sig om recipientvatten, dagvatten, avloppsvatten, sediment från akvatisk miljö eller i dagvattenbrunn osv. Liksom om provet tagits nära källa eller på en plats som är mer representativ för recipienten.

29 Screeningdatabas Vattenkemi Sidan Översikt vattenkemi innehåller en översikt för vattenkemidata och olika databanker. Halter (metaller) i sidan MÖ-data sjöar och vattendrag hänvisar till flera databaser, för data från IKEU, flodmynningar, omdrev, recipientkontroll men även från de stora sjöarna Vänern och Vättern. SLU Bekämpningsmedels-data Halter av bekämpningsmedel i vatten och sediment. På SLUs hemsida finns två olika databaser med uppgifter om halter av bekämpningsmedel i miljön; dels data från nationella programmet (de fyra typområdena och de två större vattendrag som övervakas) och den s.k. regionala databasen (liknande typ av data som i IVLs screeningdatabas, men här fokus på bekämpningsmedel). Observera att de vatten som studerats inte nödvändigtvis räknas som vattenförekomster eller ens del av dessa, ens inom det nationella programmet. Regionala Pesiticiddatabasen och Jordbruksvatten Fiskdata Fiskdata från Sveriges sjöar och vattendrag, provfiske- och elfiskeresultat. Fiskdata Marin fiskfysiologisk data Effekter på fisk. Än så länge inte tillgängliga via hemsidan, Kontakta Kerstin Söderberg, kerstin.soderberg@slu.se för utdrag. Även Lars Förlin lars.forlin@bioenv.gu.se för ytterligare info om trender och provtagning. Länk: Marin fiskfysiologisk data SMHI Miljöövervakningsdata kust & hav Hydrografiska, kemiska och marinbiologiska data från Östersjön och Västerhavet. Trendövervakning i fria vattenmassan, makrofauna, embryonalutveckling hos vitmärla, vegetationsbeklädda bottnar, hydrografi, kemi och biologi i fria vattenmassan, sälbestånd. Miljöövervakningsdata kust & hav Data för Monoporeia T.ex. Missbildningsfrekvens. Än så länge saknas dessa data SGU sedimentdatabas och vattentäktsarkivet Det är i dagsläget enklast att ladda ner samtliga data, för alla stationer och parametrar, och sedan kopiera över de som gäller det aktuella området till en ny fil. Inkludera torrsubstansmätningar eftersom dessa används vid utvärdering av sedimentdata. För närvarande finns här data för utsjösediment (2003) och från Vänern ( ) i databasen för riket (NMÖ), samt regionala data från Kalmar (1985, 1990, 1998, 2003), Västerbotten (1975), och Norrbottens län (1990). Nationella data från 2008 saknas ännu på hemsidan men kan erhållas vid direktkontakt. Halter i marina sediment kan man även komma åt via Blå plusset om man söker på SGU marina sedimentprov. Man kan även komma åt denna data samt grundvattendata via webgis via: Bakgrundsdata > SGU (grupp) > SGU Grundvatten. I den kategorin hittar man sedan mätstationer för brunnsdataarkivet och grundvattennätet. Observera att sedimentdata även i hög grad även återfinns i IVLs screeningdatabas; äldre sedimentdata finns än så länge hos SLU. Vattentäktsarkivet vid SGU innehåller även data för ytvatten som ska användas som råvatten vid framställning av dricksvatten. Rapporteringen görs av flera

30 laboratorier som analyserar dricksvatten. Vissa uppgifter är sekretessbelagda (exakta koordinater för provtagningen har inte angivits). Det är också många gånger så att de parametrar som är av störst intresse för kemisk statusklassning inte rapporteras in eftersom dessa oftast inte analyseras lika frekvent (men krävs likväl enligt gällande lagstiftning). Direkt kontakt med vattenverket kan därför rekommenderas SLU databaser för vattenkemi, bekämpningsmedel och fiskfysiologiska data SLU är datavärd för vattenkemi men lagrar även halter av bekämpningsmedel och resultat av fiskfysiologiska undersökningar. I dagsläget är dessa separata databaser men arbete pågår att sammanföra dessa samt även inkludera biologiska data för inlandsvatten. Bekämpningsmedelsdatabaserna (CKB SLU) som lagrar information från de nationella programmen har även med information om kvantifierings- och detektionsgränser (rapporteringsgränser) för analysen, till skillnad från de flesta övriga databaser i dagsläget. Detektionsgränser är värdefull information för att se hur de förhåller sig till gränsvärden och kan vara bra att notera inför rapportering och motivering av statusklassningen IVL screeningsdatabas Observera att kvaliteten hos de uppgifter som rapporterats in till denna databas kan variera. Det är dessutom ibland svårt att särskilja om ett mätvärde relateras till ytvatten och inte t ex avloppsvatten eftersom båda typer av prover är med om man enbart söker ut vattendata. På motsvarande sätt får man även med slamdata om man söker ut sedimentdata. Då ett värde ska användas för statusklassning är det alltid viktigt att slå upp den rapport som värdet kommer ifrån för att dubbelkolla omständigheterna. Det har också visats sig förekomma felaktig information om t ex koordinater och enhetsangivelser. Det saknas dessutom information om viktiga stödjande parametrar såsom lipidvikt, organisk kolhalt osv IVL biotadatabas I IVLs biotadatabas finns i dagsläget i huvudsak data för variabler som ingår i det nationella övervakningsprogrammet för miljögifter. Således saknas t ex data för vattenmossa, men dessa data går att komma åt via Länsstyrelsen i Jönköpings län. Data från t.ex. undersökningar av imposex finns att ladda ned från IVL RMÖ och SRK data för miljögifter Data som tas fram inom regional övervakning och av vattenvårdsförbund hanteras i dagsläget lite olika och tyvärr är det inte alla data man kan hitta via datavärdarna eller ens på förbundens hemsidor. I många fall behöver man ta direktkontakt. Bilaga 1bI listas program som mäter minst ett prioriterat ämne (uttag från VISS). SLUs datavärdskap för sjöar och vattendrag inkluderar RMÖ- och SRK-data med avseende på vattenkemi och biologi i sjöar och vattendrag. I vatten och sediment mäts generellt inom SRK-RMÖ främst metaller. Det kan dock finnas en del sedimentdata (se SGU) för PAH och andra organiska prioriterade substanser. Vad gäller biota finns det främst data över kvicksilver och

31 andra metaller. I biota från kustvatten görs också en del analyser på organiska miljögifter, Ivl är datavärd. Det finns dock sällan marina vattendata för miljögifter Förorenade områden Inom ramen för undersökningar av förorenade områden - MIFO (Metod för Inventering av Förorenade Områden) - tas en del prover av miljögifter. Oftast är datainsamlingen behäftat med mycket manuellt arbete då data många gånger enbart finns beskrivet i rapportform och bara ibland inmatade i det nya EBHstödet. Om en MIFO-inventering genomförts i fas 2 finns det möjlighet att snabbt se om det finns data från översiktliga undersökningar. Dock finns materialet i bifogade pdf: er i EBH-stödet och inte i sökbara fält i databasen. Man bör vara medveten om att data inom ramen för efterbehandling av förorenade områden oftast tagits fram för andra syften än att övervaka miljön och provtagningsstationerna har kanske inte placerats på representativa platser i vattenförekomsten utan snarare för att undersöka spridning. Se mer om detta under kapitel 11 - Utvärdering av data. Man bör även vara vaksam vad gäller sekretess kring användande av data avseende MIFO då det kan finnas begränsningar i användning och publicering av den här typen av data, då undersökningarna inte alltid har finansierats av myndigheter Data från vattenverksamheter I samband med ansökan om muddring eller dispens för muddertippning görs ofta analyser på sediment i synnerhet vad gäller hamnar vid kusten. Dessa data förvaras i dagsläget i stort sett uteslutande i rapportform och finns oftast inte tillgängligt digitalt. Man bör även vara vaksam vad gäller sekretess kring användande av data då det kan finnas begränsningar i användning och publicering av den här typen av data, då undersökningarna inte alltid har finansierats av myndigheter. Man bör även vara observant avseende tillförlitlighet och representativitet hos dessa data Forskningsrelaterade data Dessa data fås bäst genom direktkontakt med respektive forskare/forskargrupp. I vissa fall publiceras rådata men många gånger är det bearbetade data i vetenskapliga publikationer. Ett tips för att hitta forskningsrelaterade data är att försöka hitta publikationer/forskare genom att använda Google Scholar där man kan hitta vetenskapliga artiklar. För säkrare sökningar rekommenderas ett besök hos universitetsbiblioteken (UB) för att komma åt deras sökmotorer. Här kan man dessutom ofta direkt få tillgång till vetenskapliga artiklar i fulltext. För detta syfte är Web of knowledge en bra databas men som kräver att man använder universitetsbibliotekens datorer. Det pågår också många större internationella forskningsprojekt som kan vara värda att ha överblick över. Man bör dock vara medveten om att