Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin

Transkript

1 Rapport 2009:4 Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin Mars 2009 Mona Hedfeldt Johan Mörck

2 Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin Av Mona Hedfeldt och Johan Mörck Centrum för Urbana och Regionala studier Örebro universitet Mona Hedfeldt Johan Mörck Rapport 2009:4 ISBN

3 Förord Örebroregionens framtidsarbete engagerar. Samtal och seminarier avlöser varandra. Rapporter och analyser tas fram för att skapa en bild av vår region både som den ser ut och hur vi vill ha den. Inom ramen för detta arbete har fil dr Mona Hedfeldt och fil dr Johan Mörck, Örebro universitet på regionförbundets uppdrag genomfört en sammanfattande analys och dragit slutsatser. Vår förhoppning är att du som läsare ska få en bild av våra styrkor och svagheter och de hot och utmaningar omvärlden bjuder. Författarna ansvarar själva för rapportens innehåll, slutsatser och förslag. Magnus Persson Regiondirektör Mona Hedfeldt Johan Mörck Rapport 2009:4 ISBN

4 Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin Av Mona Hedfeldt och Johan Mörck Centrum för Urbana och Regionala studier Örebro universitet 1

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Hållbar regional utveckling En ökad tilltro till regionen Regional tillväxt och utveckling Hållbar regional utveckling Utvecklingen i omvärlden Ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner Nya arbetssätt Befolkningens tillväxt och flyttmönster i Örebro län Befolkningens tillväxt i Örebro län Befolkningsstruktur Framtidens befolkning Sammanfattande analys Arbetsmarknaden, näringslivet och företagandet Sysselsättning och arbetsmarknad Vikten av förnyelse i näringslivet En utveckling mot kunskapsintensivt och personalintensivt företagande Starka näringsgrenar och kluster? Den framtida arbetsmarknaden i Örebroregionen Låga utbildningsnivåer i länet men allt fler utbildar sig Sammanfattande analys Flöden av människor och varor Pendling och regionförstoring Trafik och infrastruktur Sammanfattande analys Folkhälsa och livskvalitet Folkhälsa Boende och bostäder Boendesegregation Livskvalitet Sammanfattande analys Referensförteckning

6 Sammanfattning Den regionala nivån har kommit att lyftas fram som allt mer betydelsefull. Inte minst som en bättre lämpad skalnivå än den centralstatliga och den lokala för många utvecklingsfrågor. I statliga policies antas ofta nyckeln till ekonomisk utveckling på den regionala nivån ligga i samordnade lösningar där synergieffekter förväntas uppstå. För att frammana detta har regeringen beslutat att det i varje län skall finnas ett regionalt utvecklingsprogram (RUP). Syftet med programmet är att nå ett bättre samspel mellan olika sektorer i samhället och att få fram gemensamma visioner, mål och handlingsplaner på lokal och regional nivå. RUP avses därmed utgöra länens långsiktiga strategi för en hållbar utveckling. Såväl lokalt som regionalt och nationellt utvecklingsarbete förväntas bygga på en hållbar grund och omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv samt beakta relationen mellan dem. Det regionala utvecklingsprogrammet samt programarbetet förväntas därmed bidra till en långsiktig hållbar utveckling i regionen. I vår analys av dokument och rapporter som avhandlar Örebroregionen idag och i framtiden kan vi tydligt se hur olika frågor i den regionala utvecklingen är sammanlänkade. Exempelvis är det svårt att säga någonting om pendling utan att säga något om arbetsmarknad, infrastruktur eller miljö. Trots det har vi försökt att strukturera redovisningen utifrån avgränsade teman. Den allmänna nationella trenden går mot större lokala arbetsmarknader (LA), ökad pendling och regionförstoring. Den trenden gäller även för Örebroregionen. Idag finns det fyra LAregioner i länet men i framtiden tros länet utgöra en sammanhållen LA-region. Man tror också att framtiden kommer att föra med sig en ökad integrering med LA-regionerna i Mälardalen. Denna utveckling brukar gå under benämningen regionförstoring. Regionförstoring kan innebära ökad sysselsättning, ökad produktivitet och högre löner, och därmed ökad regional ekonomisk tillväxt. Ett generellt samband mellan arbetsmarknaders storlek och ekonomisk tillväxt finns. Men regionförstoring kan också få mindre önskvärda konsekvenser såsom miljöpåfrestningar, bevarande av traditionell könsstruktur och lokalsamhällets minskade betydelse. 3

7 Fem tendenser är särskilt tydliga när det gäller befolkningsutvecklingen. flyttandet ökar internationalisering flyttningen sker från mindre till större regioner unga och högutbildade står för nästan all ökning av flyttandet andelen äldre i befolkningen ökar Sedan 1995 tills idag har det skett en befolkningsökning i länet men variationen är stor mellan kommunerna. Länets totala procentuella ökning är något högre än för riket över samma period. Men variationen är stor i länet. Fyra kommuner har haft en positiv befolkningsutveckling under de första åren av 2000-talet. Dessa är Örebro, Nora, Kumla och Lekeberg. Befolkningen i Hallsberg, Karlskoga, Degerfors, Ljusnarsberg, Hällefors och Laxå har minskat betydligt, medan den har varit oförändrad eller minskat svagt i Askersund och Lindesberg. I stort är det alltså i Örebro och i storstadsnära landsbygdskommuner som befolkningen ökar, medan den minskar i tidigare bruksorter. Bakom denna befolkningstillväxt döljer sig invandring av utrikes födda. Utan den skulle befolkningstillväxten inte alls vara lika tydlig. I det scenario som presenteras som ett medelscenario räknar man med att befolkningen i länet kommer att växa med omkring invånare fram till år Enligt prognoser kommer rådande befolkningstrender att fortgå eller förstärkas: andelen äldre kommer att öka, de delar av länet vars befolkning idag ökar kommer att fortsätta öka och de delar av länet vars befolkning idag minskar kommer att fortsätta minska. Den ojämna befolkningstillväxten i länet ser alltså i medelscenariot ut att fortsätta. En fortsatt hög invandring i kombination med fungerande integration skulle kunna lindra den negativa trenden. Under första halvan av 2000-talet kan man se en parallell utveckling mellan befolkningstillväxt och nyproduktion av bostäder i länet. Merparten av bostäderna är i flerbostadshus. Nyproduktionen ökar mest i Örebro kommun men samtidigt minskar överskottet på bostäder. Hos en majoritet av kommunerna i länet finns ett behov av att öka bostadsbyggandet. Det finns flera faktorer som kan ses som delförklaringar till detta. Inte minst är det ett uttryck för att hushållen har en relativt god ekonomi och att räntorna är mycket låga sett i ett historiskt perspektiv. Till detta skall läggas förändrade regler för beskattning av fastigheter samt annan stimulans som regeringen bidragit med. 4

8 Invånarnas ökade rörlighet och regionförstoringen innebär att frågan om bostadsförsörjningsplanering kan eller bör kopplas samman med frågan om infrastrukturella satsningar och förbättrade kommunikationsmöjligheter. Det innebär också att bostadsfrågan blir en mellankommunal eller till och med en regional angelägenhet. Undersökningen av folkhälsan i länet visar bland annat att livsvillkoren förbättrats i flera avseenden. Bland annat har den ekonomiska situationen förbättras för de allra flesta, fler trivs på sin arbetsplats, man känner sig trygg i sitt bostadsområde och man kan lita på de som bor där. Vad gäller levnadsvanorna så röker färre medan alkoholkonsumtionen ökat. Fetman ökar i länet bland såväl män som kvinnor. Problemet framstår som särskilt bekymmersamt när det gäller kvinnorna. När det gäller synen på myndigheter och politiska institutioner kan det konstateras att förtroendet för skolan, försäkringskassan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen minskat sedan 2000 medan det varit konstant eller ökat för äldreomsorgen, barnomsorgen, polisen, domstolarna samt de politiska institutionerna på olika nivåer. Arbetsmarknaden är i Örebro län, precis som i landet i övrigt, uppdelad mellan kvinnor och män. Kvinnorna arbetar framförallt inom den offentliga sektorn, medan männen framförallt arbetar inom den privata sektorn. Branscher vars andelar har ökat på arbetsmarknaden mellan 1995 och 2005 är exempelvis handel och transporter, personliga och kulturella tjänster, företagstjänster samt forskning och utbildning. Branscher vars andelar har minskat är exempelvis tillverkningsindustrin, jordbruk samt hälso- och sjukvård. För ekonomisk tillväxt och för att klara internationell konkurrens är en välfungerande arbetskraftsförsörjning och ständig förnyelse inom näringslivet betydelsefullt. Branscher som sticker ut när det gäller tillväxt och förnyelse är framförallt kunskapsförmedling, vård- och omsorg, konsultverksamheter och personalintensiva tjänster. Här finns nyföretagande och god sysselsättningsutveckling. Att nyföretagandet har ökat i regionen visar att näringslivet förnyas, däremot vet vi mindre om vilka faktorer som ligger bakom det ökade nyföretagandet. Några näringsgrenar som ibland lyfts fram som starka och intressanta i regionen är måltid och upplevelse, logistiksektorn och avancerad tillverkningsindustri. Den förstnämnda ses ibland som ett kluster med tillväxtpotential. Inom logistiksektorn har det funnit en stark sysselsättningstillväxt under senare år, och i ett nationellt perspektiv ligger Örebro i toppen här. Däremot är Örebroregionen inte att betrakta som en dominerande region inom varken logistiksektorn eller inom avancerad tillverkningsindustri. 5

9 Vad är det då för sammanfattande bedömning som kan göras efter genomgången? Vår bedömning är att tre saker bör uppmärksammas. 1. Få regionala utvecklingsfrågor går att hantera avskilt från varandra. Anledningen är att de i praktiken ofta flätas samman till ett större frågekomplex. Om en parameter justeras påverkas hela komplexet av delfrågor. Om arbetstillfällen i en kommun försvinner kan människor tvingas söka arbete i en annan kommun vilket kan ge upphov till ökad pendling samt behov av infrastrukturella investeringar. Givet att pendling sker med kollektivtrafik kan negativa miljökonsekvenser undvikas. En annan aspekt av problemen är att arbetslöshet också kan påverka bostadsmarknaden på ett negativt sätt. Olika avgränsade frågor länkas samman och kan kräva bredare perspektiv snarare än avgränsade. 2. Många frågor sträcker sig långt utanför kommungränserna, trots att det ofta är kommunerna som formellt bär ansvaret för en viss fråga. Det innebär att kommunala frågor sträcker sig utanför det kommunala territoriet. Men det innebär inte nödvändigtvis att man samarbetar med andra om problemet och för att möta nya utmaningar. Men det finns också uttryck för att kommuner tillsammans med andra finner gemensamma lösningar på gemensamma problem. Oavsett så kan vi konstatera att många frågor sträcker sig långt utanför kommunernas gränser. 3. Regionalt ledarskap. Många frågor på lokal nivå har effekter på en regional nivå och får konsekvenser för hela eller delar av länet. När problem tenderar att bli mer gränslösa till sin karaktär krävs också anpassade lösningar samt en förmåga att se bortom kommungränsen. I boken Spela roll en bok om lokal och regional utveckling (skriven för Sveriges Kommuner och Landsting) skriver författarna att det politiska ledarskapet många gånger handlar om att överskrida gränser och att gå utanför sin egen organisation. De skriver att Politiskt ledarskap på regional eller mellankommunal nivå, kräver förmåga och vilja att se bortom det lokala egenintresset till förmån för det regionala allmänintresset (Torége, Norberg et al. 2005). Inte sällan ser man uttryck som understryker betydelsen av en särskild sorts regionalt ledarskap som stämmer väl överens med denna beskrivning. Sådana uttryck återfinns bland annat hos statliga myndigheter såsom Vinnova och Nutek. Ett sådant gränslöst och regionalt regionala ledarskap kan enligt Nutek fungera som garanter, vägvisare, brobyggare och dörröppnare för regionernas utveckling (Nutek 2005). Enligt 6

10 Vinnova anses det främja förnyelse och är en nyckelfaktor för regional tillväxt. (Vinnova 2007). Ska man ta dessa sista uppmaningar på allvar skulle det innebära att förmågan till anpassning, efter allt mer gränslösa och regionala problem, är avhängig ett regionalt och gränslöst ledarskap som har förmåga att agera för kommunernas intresse på en regional nivå. Därmed har såväl enskilda lokala politiker som regionförbund en central betydelse för att möta och leda utvecklingen. Ett sådant ledarskap kan också antas vara en god förutsättning för att hantera utmaningar och utveckling utifrån ett bredare hållbarhetsperspektiv. Hållbar regional utveckling kan därmed förväntas vara beroende av anpassade politiska institutioner, ett nytt och mer gränslöst regionalt ledarskap. 7

11 1. Inledning Regionförbundet har gett oss i uppgift att skriva denna slutanalys för den regionala utvecklingsstrategin. Vår text är baserad på underlagsmaterial som vi har fått från Regionförbundet. Flertalet av dessa har tagits fram i samband med arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Exempelvis har vi använt oss av: Tillväxtprogrammet: strategi för regionernas näringslivsutveckling En studie av logistiksektorn i Örebro län. Tillståndet i Örebroregionen Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? Målbild för kollektivtrafiken Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län Örebroregionen år 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling Dessutom har vi använt oss av pågående studier som bland annat behandlar integration, segregation och arbetsmarknaden. Vår analys berör inte kulturfrågor eftersom dessa avhandlas i en särskild strategi som Regionförbundet arbetar med för tillfället. Vi har i vissa fall kompletterat rapporterna med andra uppgifter som finns tillgängliga på Regionförbundets hemsida. Vår uppgift har alltså inte varit att göra egna analyser utifrån grunddata, utan att göra en analys utifrån redan befintliga rapporter och arbetsmaterial. I något fall har vi dock kompletterat med uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Rapporterna har pekat ut intressanta områden för länets utveckling och i vissa fall har de bidragit till att nya frågor genererats som kan vara intressant att gå vidare med i diskussioner och analyser av Örebroregionens framtid. Rapporten är disponerad på följande vis: Efter denna inledning resonerar vi kring begreppet hållbar regional utveckling som vi ser som centralt i analysen. Efter denna genomgång gör vi en kort utblick över vissa förändringsdrag i omvärlden som är relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Därefter behandlar vi olika aspekter av den regionala utvecklingen i Örebro län. På ett övergripande plan har vi fokuserat på teman som handlar om att bo, arbeta 8

12 och leva i regionen. Vi behandlar befolkningens tillväxt och flyttmönster, därefter arbetsmarknad, näringslivet och företagande. Därefter diskuterar flöden av människor och varor samt folkhälsa och livskvalitet. 9

13 2. Hållbar regional utveckling En ökad tilltro till regionen Den regionala samhällsorganisationen i Sverige är satt under stort förändringstryck. Integrationen i den Europeiska unionen har fört med sig ett ökat fokus på regionen som en lämplig skalnivå för vissa politikområden. För det första har det skett en anpassning genom den gemensamma regionalpolitiken inom EU. Det kommer bland annat till uttryck i en utveckling av den statliga regionalpolitiken till det som idag benämns Regional utvecklingspolitik. Det här området är en sammanslagning av det som tidigare benämnts Regionalpolitik och delområdet Regional näringspolitik. Utgångspunkten är att en förstärkning av regionen bör komma inifrån snarare än utifrån i form av riktade statliga stödåtgärder. Denna omläggning kan ses som ett tydligt uttryck för den starka tilltron till regionernas egen förmåga att generera ekonomisk hållbar utveckling. För det andra har det kommit till uttryck genom en tydlig vilja att stärka den regionala mellannivån i den svenska samhällsorganisationen. Allra tydligast har det kommit till uttryck i försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning (i Skåne, Västra Götaland, Kalmar och Gotland) samt i den reform som öppnade för samtliga län att bilda så kallade Samverkansorgan. (Mörck 2008) Regional tillväxt och utveckling Såväl omläggningen av den statliga regionalpolitiken samt samverkansorgansreformen ger en tydlig bild av att den regionala nivån kopplas nära samman med tillväxt- och utvecklingsfrågor, sådant som förväntas gynna regionens situation och utveckling. Ett konkret uttryck för det är de så kallade Tillväxtprogrammen (tidigare tillväxtavtalen). I skrivningarna kring tillväxtavtalens tillblivelse kan man läsa att dessa syftar till att åstadkomma bättre samverkan mellan organ som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder på såväl lokal och regional som central nivå (Prop 1997/98:62). Tillväxtavtalet kan ses som en anpassning till den europeiska regionalpolitiken. Först och främst för att strukturfondsarbetet också syftar till tillväxt och är sysselsättningsfrämjande med utgångspunkt i lokala och regionala förutsättningar. För det andra har strukturfonderna influerat tillväxtprogrammens utformning vad gäller att involvera en stor bredd av olika aktörer, såväl från näringsliv som 10

14 politik och akademi. 1 Nyckeln till ekonomisk utveckling i regionerna påstås ligga i sådana breda lösningar där synergieffekter förväntas uppstå. För det tredje handlar det om de olika aktörernas förmåga att samarbeta och att dra åt samma håll. Drygt fem år efter att de regionala tillväxtprogrammen föddes tillkom även de Regionala utvecklingsprogrammen. Dessa program är av en mer övergripande karaktär inom vilka tillväxtprogrammen kan ses som delkomponenter. Enligt förordningen om regionalt utvecklingsarbete (SFS 2003:595) ska samtliga län utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram som syftar till att skapa väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknader med en god servicenivå i alla delar av landet. Tillkomsten av de regionala utvecklingsprogrammen kan härledas till en insikt om att de ekonomiska näringslivsorienterade frågorna är tätt sammanlänkade med frågor om fysisk och territoriell samhällsplaneringen. Det regionala territoriet har därmed fått en ökad betydelse när kommuner och andra aktörer samspelar med sin omgivning i olika sammanhang. Förbättrade möjligheter att resa och pendla har stärkt de regionala sammanhangen, som i sin tur haft stor påverkan på människors boende, arbete, utbildning och livsmiljö (Nutek 2005). Utvecklingsprogrammen ska innehålla följande fyra delar: Analys av utvecklingsförutsättningarna och beakta de lokala arbetsmarknadsregionerna och andra relevanta funktionella regioner. Mål som beaktar såväl riksdagens mål för den regionala utvecklingspolitiken som övriga nationella mål. Inriktning och prioriteringar av arbetet för en hållbar regional utveckling. En plan för uppföljning och utvärdering. Hållbar regional utveckling En central ambition med de regionala utvecklingsprogrammen är att åstadkomma en förbättrad sektorssamordning och behovet av att omfatta en större bredd av frågor i programarbetet. Med de regionala utvecklingsprogrammen förväntas de ekonomiska frågorna kompletteras med andra värden som dittills saknats, bland annat ekologiska och sociala 1 Denna treenighet utgör en central del av vad som ibland benämns Triple Helix och är en idé om hur innovation skapas för att möjliggöra tillväxt. Se bl.a. (Etzkowitz, Johansson et al. 2005) 11

15 perspektiv på regionens utveckling. Ett sådant breddat perspektiv fångas upp i det flerdimensionella hållbarhetsbegreppet som återfinns i en av de fyra punkterna ovan. Det framgår såväl i förordningen om regionalt utvecklingsarbete (SFS 2003:595) som i regeringens hållbarhetsstrategi att hållbar utveckling är ett överordnat mål. Det regionala utvecklingsarbetet förväntas därmed bygga på en hållbar grund och omfatta ekonomiska, sociala, miljömässiga perspektiv samt beakta relationen mellan dem. I regeringens hållbarhetsstrategi framhåller man att hållbarhetsperspektivet är viktigt i den regionala utvecklingspolitiken. Man betonar också att ekonomisk utveckling inte behöver ske på bekostnad av andra värden. Politiken skall därför bidra till att öka den ekonomiska tillväxten i alla lokala arbetsmarknadsregioner för att därigenom öka den nationella tillväxten. På samma sätt skall politiken bidra till att de sociala, inklusive de kulturella, aspekterna, bl.a. sysselsättning, jämställdhet och välfärd, samt de ekologiska aspekterna, bl.a. minskad miljöpåverkan av mänskliga aktiviteter samt god hälsa och en god livsmiljö, tillgodoses. Det är viktigt att sociala och miljömässiga frågor ses som drivkrafter och möjligheter för tillväxt och utveckling. (Regeringen, Nationell strategi för hållbar utveckling). Betoningen av hållbarhet i den regionala utvecklingspolitiken innebär att det krävs ett bredare grepp i det regionala arbetet med utvecklingsprogram, att olika perspektiv beaktas samt att relationen dem emellan beaktas. Länen ska också ta hänsyn till de nationella målen för integration, jämställdhet och miljö. Programmet är grunden för länets långsiktiga planering för en hållbar regional utveckling. RUP ska också fungera som ett underlag för samverkan mellan och inom statlig och kommunal verksamhet. 12

16 3. Utvecklingen i omvärlden Ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner På uppdrag av FN skrev Världskommissionen för miljö och utveckling (även kallad Brundtlandkommissionen) en rapport som kom att få stort genomslag. Rapporten var sedan underlag för FNs stora konferens i Rio de Janeiro 1992 där Agenda 21 antogs. Agendan var ett handlingsprogram för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. I den så kallade Bruntlandrapporten så definieras begreppet Hållbar utveckling. Författarna skriver att en hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En sådan hållbar utveckling förväntas beakta tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomiskt hållbarhet. Med ekologisk hållbarhet avser man bevarandet av jordens och ekosystemens produktionsförmåga och en minskad påverkan på naturen. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Utgångspunkten i ett hållbart utvecklingsarbete är att beakta dessa tre dimensioner och arbeta framåtsyftande, dvs att beakta hur ett handlande idag får konsekvenser för framtiden. Samtidigt fångar var och en av dessa dimensioner enskilt viktiga och globala förändringsfaktorer. Dessa har också den egenskapen att de är gränsöverskridande. Ekonomiska strukturella förändringar i en del av världen får konsekvenser för lokala arbetsmarknader på en helt annan plats. Exempelvis kan omlokalisering av företags verksamheter till andra länder få konsekvenser för invånarna i Örebroregionen. De finansiella systemen är också sammanlänkade på ett sådant sätt att konjunktursvängningar drabbar stora delar av världen samtidigt. Denna gränslöshet återfinns också i den sociala dimensionen. Exempelvis skapar krig och katastrofer på en plats internationella migrationsströmmar. Vad som händer på andra platser i världen kan också påverka människor i Örebroregionen på ett konkret vis. Som framgår längre fram i denna analys är invandringen en anledning till att befolkningen i länet växer. En utmaning här är att ta tillvara på denna befolkningsökning på bästa möjliga sätt. Den ekologiska dimensionen är av samma karaktär vilket framgår tydligt i debatten om klimatets förändring. Användandet av kol som energikälla i Sydafrika får konsekvenser på andra platser, långt bortom de nationella gränserna. 13

17 Nya arbetssätt Globala omvärldsfaktorer, exempelvis klimatförändringar, konjunktursvängningar och internationella migrationsströmmar, innebär utmaningar för politiska system på alla nivåer. Utmaningarna är komplexa och stora varför lösningar över institutionella gränser oftast är nödvändiga. Globala problem och utmaningar kan dock stå i nära relation till det lokala. Därmed kan vi tala om en glokalisering, det vill säga relationerna och dynamikerna mellan det globala och det lokala. Pettersson (2007:187) skriver exempelvis: det globala förstås i relation till det lokala och tvärtom. På samma sätt som globala problem får effekter lokalt så har lokala handlingar också globala konsekvenser. Förmågan att kunna samarbeta över gränser kan därför ses som en nödvändig framgångsfaktor för att möta problem och utmaningar. Vi ser här att det regionala samarbetet kan spela en viktig roll, särskilt i de fall då utmaningarna kan hanteras mer effektivt genom samarbete kommuner emellan snarare än enskilt. 14

18 4. Befolkningens tillväxt och flyttmönster i Örebro län Befolkningens tillväxt i Örebro län Den totala folkmängden, befolkningens geografiska fördelning och ålderssammansättning är faktorer som är av grundläggande betydelse för en regions utveckling. En positiv befolkningsutveckling och en åldersfördelning som är balanserad kan förväntas stärka förutsättningarna för utveckling på såväl kommunal som regional nivå. Under perioden så var befolkningsutvecklingen i länet ihållande negativ och kan antas vara en följd av den ekonomiska kris som inledde 1990-talet. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån hade denna befolkningsminskning inte återhämtats förrän 2008 och idag är antalet invånare högre än det var som mest under 1990-talet. Denna positiva utveckling till trots så är variationen rätt kraftig och under perioden 2000 till 2007 har det faktiskt skett en befolkningsminskning i majoriteten av kommunerna. Detta har sedan kompenserats av en ökning i några få kommuner i länet. Dessa är Örebro, Lekeberg och Kumla. Enligt SCB prognoser bedöms länets befolkning öka på sikt men denna tillväxt bedöms vara mycket liten, cirka 1-5 procent fram till Befolkningsstruktur Sett över en längre tidsperiod är det så att andelen äldre sakta ökar samt att andelen barn blir mindre. Ser man till SCBs statistik så syns en sådan utveckling också på kort sikt. Utvecklingen från 2005 till 2007 visar att andelen människor som är 65 år eller äldre har ökat från 18,3 (2005) procent till 20,8 (2007) procent. I gruppen barn i åldern 0-17 år har andelen minskat från 21,2 procent till 18,6 procent. Jämför man utvecklingen mot riket så minskar barngruppen mindre i Örebro län än i riket och det samma gäller även gruppen 65 år och äldre. Men det finns inomregionala skillnader som kan vara värda att uppmärksamma. Såväl Ljusnarsberg som Hällefors har en åldrande befolkning som skiljer sig från övriga länet. Denna skillnad kan man tydligt se om man studerar medelåldern i länet och de enskilda kommunerna. Medan medelåldern i länet ligger tämligen nära riksgenomsnittet så avviker kommuner som Ljusnarsberg och Hällefors rätt kraftigt. 15

19 Andelen av befolkningen som är utrikes födda har ökat under 2000-talet, från 9,8 procent (2001) till 11,4 procent (2007). Andelen utrikes födda är större i riket men den procentuella utvecklingen i riket under samma period motsvarar ganska väl den i Örebro län. Framtidens befolkning Befolkningstillväxten i länet de senaste åren har framförallt skapats genom invandring. Utifrån denna har Regionförbundet i rapporten Örebroregionen år 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling skapat tre alternativa framtidscenarier i länet när det gäller befolkningsutvecklingen. Genom en väl fungerande integrationspolitik torde länets kommuner kunna påverka sin framtida befolkningsutveckling på ett aktivt sätt. I det scenario som presenteras som ett medelscenario räknar man med att befolkningen i länet kommer att växa med omkring invånare fram till år Här bedömer man dock att rådande befolkningstrender kommer att fortgå eller förstärkas: andelen äldre kommer att öka, de delar av länet vars befolkning idag ökar kommer att fortsätta öka och de delar av länet vars befolkning idag minskar kommer att fortsätta minska. Den ojämna befolkningstillväxten i länet ser alltså i medelscenariot ut att fortsätta. En fortsatt hög invandring i kombination med fungerande integration skulle kunna lindra den negativa trenden. I rapporten säger man dock att man tror att de befolkningstrender vi ser i länet idag kommer att finnas kvar och eventuellt förstärkas. Dit hör bland annat en kraftig ökning av andelen äldre i befolkningen. Bedömningen säger också att de delar av regionen som idag har befolkningstillväxt troligen kommer att fortsätta växa, och att de delar vars befolkning minskar troligen kommer att fortsätta att minska. Det är alltså troligt att den ojämna befolkningstillväxten mellan kommunerna kommer att bestå. En befolkningsminskning kan för enskilda kommuner innebära stora problem. Om befolkningen ständigt minskar blir det problematiskt att på ett kostnadseffektivt sätt anpassa verksamheten. Om befolkningen i kommunen dessutom börjar bestå av en allt större del äldre blir försörjningsbördan tyngre och det kan bli svårt att upprätthålla kommunal service utan att höja skatterna. Att befolkningen minskar kan också innebära brist på arbetskraft. Eventuellt kan pendling vara en del i en lösning på detta problem. Som exempel kan Hallsbergs kommun nämnas. Där 16

20 minskar befolkningen, men eftersom kommunen ligger inom pendlingsavstånd från Örebro innebär minskningen ändå inte brist på arbetskraft. För kommuner som ligger i en lokal arbetsmarknadsregion där samtliga kommuner upplever befolkningsminskning är problemet med brist på arbetskraft större. Viktigt här är att ha möjligheter till integration, pendling och regionförstoring samt unga vuxnas möjliga återflyttning till sina hemkommuner i åtanke. Sammanfattande analys Sammanfattningsvis så är befolkningsutvecklingen positiv och bedöms vara det framöver. Samtidigt kan de inomregionala skillnaderna fortsätta att bli större med befolkningstillväxt i vissa områden och minskning i andra. Det samma gäller åldern på befolkningen som väntas bli äldre i vissa delar av länet men inte i andra. Befolkningstillväxten är dock anhängig tillskotten av invandrade svenskar vilka också väntas ha samma betydelse inom den närmaste framtiden. Utan denna grupp skulle befolkningstillväxten kommit av sig. Om befolkningstillväxt är ett överordnat mål, vad är det då för strategier som man bör välja? Med större arbetsmarknadsregioner skulle människor kunna bo kvar i kommuner där arbetstillfällena minskat kraftigt och befolkningen åldrats. Goda boendealtalternativ samt goda pendlingsmöjligheter skulle kunna vara viktiga satsningar för att möta en sådan utveckling. Det skulle också ge goda möjligheter för vissa kommuner att bibehålla en tillräckligt stor skattebas för att erbjuda såväl effektiv som god välfärd. Därmed skulle ett aktivt arbete med att skapa förutsättningar för en sådan regionförstoring vara strategiskt viktigt. Men regionförstoring medför vanligen ökade persontransporter och under förutsättningarna att möjligheterna till kollektivtrafik är begränsade kommer en sådan utveckling med stor sannolikhet drabba miljövärden. Satsningar på kollektivtrafiken bör därmed följa ambitionen att låta den lokala arbetsmarknaden växa. 17

21 5. Arbetsmarknaden, näringslivet och företagandet Näringslivet i Örebroregionen domineras totalt sett av teknikföretag, handel och råvaru- och processindustri. Dessa branscher sysselsätter flest personer i näringslivet. Idag har regionen landets femte största arbetsmarknadsregion och landets högsta tillväxt av nya företag. Sysselsättning och arbetsmarknad Arbetsmarknaden är i Örebro län, precis som i landet i övrigt, uppdelad mellan kvinnor och män. Kvinnorna arbetar framförallt inom den offentliga sektorn, medan männen framförallt arbetar inom den privata sektorn. Tabell 2. Fördelning av kvinnor och män på sektorer i Örebro län Sektorer Män Kvinnor Areella 4,0 0,9 Industri 28,8 9,8 Offentliga 20,6 62,7 Privata tjänster 46,6 26,6 Totalt 100,0 100,0 Källa: Tillståndet i Örebroregionen. Branscher vars andelar ökade på arbetsmarknaden mellan 1995 och 2005 är exempelvis handel och transporter, personliga och kulturella tjänster, företagstjänster, samt forskning och utbildning. Branscher vars andelar minskade på arbetsmarknaden under samma period är exempelvis tillverkningsindustrin, jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt hälso- och sjukvård. Sysselsättningsgraden för män i Örebro län var både 1995 och 2005 något högre i Örebro än genomsnittet i landet, och för kvinnor något lägre. 2 Jämfört med riket hade Örebro län år 2006 en högre andel öppet arbetslösa: totalt 7,3 procent jämfört med 5,7 procent. 3 2 Bland kvinnorna var sysselsättningsgraden år ,7 procent och bland männen 78 procent. Motsvarande i riket var 73,7 procent respektive 77,5 procent. Den högsta sysselsättningen både bland kvinnor och män återfinns i Lekberg (76,5 procent bland kvinnor och 84,4 procent bland män). Lägst sysselsättning, både bland kvinnor och män, finner vi i Ljusnarsberg (64,2 procent bland kvinnor och 69,7 procent bland män). 18

22 Att industrin liksom sjukvård och sociala tjänster är betydande branscher på arbetsmarknaden, liksom att arbetsmarknaden är könssegregerad framgår också av tabellen nedan. Tabell 3. Fördelning av kvinnor och män på branscher Branscher Män Kvinnor Totalt Industri 27,7 9,8 19,1 Bygg 10,4 0,9 5,9 Handel 12,6 10,3 11,5 Hotell o rest 2,0 3,2 2,6 Transport 6,0 1,4 3,8 Post o tele 1,4 0,8 1,1 Bank, finans, försäk 0,9 1,1 1,0 Företagstj, FoU 11,6 9,7 10,7 Off förv, försvar mm 4,6 6,2 5,3 Utb, inkl. förskola 5,7 16,6 10,9 Sjukvård, sociala tj 5,9 30,0 17,5 Rekreation, pers tj 4,2 5,5 4,8 Jord, skog, fiske 3,9 1,2 2,6 Okänd 3,1 3,3 3,2 Totalt 100,0 100,0 100,0 Källa: SCB/BeDa. Vikten av förnyelse i näringslivet Generellt sker dock den ekonomiska tillväxten främst inom kunskapsintensiva verksamheter. Här handlar det om både produktivitetsutveckling och sysselsättningsutveckling. Inom Örebro län finns emellertid stora skillnader. De näringar som är tillbakagående minskar inte på alla lokala arbetsmarknader. Att den starkaste ekonomiska tillväxten har skett i de större lokala arbetsmarknaderna beror dock på att de snabbast växande branscherna är stora där. För att ekonomisk tillväxt ska skapas i länet är en välfungerande arbetskraftsförsörjning (som motsvarar näringslivets behov) viktigt. Vidare är också ständig förnyelse i näringslivet viktigt för att klara den internationella konkurrensen. När mindre konkurrenskraftiga verksamheter slås ut eller flyttar från regionen behövs nyföretagande och nyetableringar. Detta har betydelse för sysselsättning, innovationer och ökad produktivitet och därmed ekonomisk tillväxt i stort. Kunskap, kompetens, lärande och förnyelse ses idag som viktigt för företags 3 Andelen arbetslösa eller i åtgärder varierade mellan kommunerna i länet: från 5,2 procent (i Lekeberg) till 8 procent (i Örebro). 19

23 och regioners konkurrenskraft. För att uppnå detta är det bland annat viktigt att stärka relationerna mellan företag samt forskning och utveckling (FoU). Att näringslivet i Örebroregionen har förnyats framkommer exempelvis i uppgifter om en ökning av antalet arbetsställen mellan 1993 och År 1993 fanns drygt arbetsställen i länet. Av dessa fanns kvar år hade lagts ner och 80 stycken hade flyttat ifrån länet. Samtidigt etablerades drygt nya arbetsställen (netto) fram till år Man kan alltså tala om en betydande förnyelse i näringslivet. År 2005 fanns ca arbetsställen i privat sektor i länet. I rapporten Strategi för regionens näringslivsutveckling ser Regionförbundet att transporter på vägar och järnvägar generellt sett har ökat. I Örebroregionen är detta särskilt tydligt på järnvägarna och på de större vägarna. Här menar man i rapporten att bristande kapacitet och kvalitet kan hämma näringslivets utveckling och att det finns ett samband mellan investeringar i transportsystem och ekonomisk tillväxt. En utveckling mot kunskapsintensivt och personalintensivt företagande När det gäller start av nya företag har det skett små, men inte obetydliga, förändringar sedan början på 1990-talet. Branschmässigt har utvecklingen gått mot att en större andel av företagen startas inom konsultverksamheter. Antalet nystartade arbetsställen inom konsultbranschen ökade med hela 86 procent mellan 1993 och Branscher som sticker ut när det gäller tillväxt och förnyelse är framförallt kunskapsförmedling, vård och omsorg, konsultverksamheter och personalintensiva tjänster. Här finns ett betydande nyföretagande och en god sysselsättningsutveckling. Vård och omsorg är inte en traditionell företagarbransch, men har relativt sett ökat stort när det gäller företagande. Det sker en förändring mot att fler privata verksamheter startas. Totalt sett är branschen dock fortfarande en liten bransch när det gäller nyföretagande. Branscher som Regionförbundet ser som särskilt intressanta att följa är exempelvis turism, miljö (cleantech), vård och omsorg, kreativa näringar och socialt företagande. Bakom det ökande nyföretagandet står främst kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Kvinnor utgör dock fortfarande en minoritet bland de som startar nya företag. I och med att nyföretagandet blir mer diversifierat är det viktigt att de som arbetar med företagsrådgivning 20

24 har kompetens att bemöta (blivande) företagare inom olika branscher och av olika kön, ålder och etnicitet. Könsuppdelad statistik och genusperspektiv på regional utveckling är därmed relevant. Ett index som ofta refereras till när det gäller företagandet i kommuner är Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Här finns dock forskning (Forsberg 1997) som diskuterar huruvida det goda företagsklimat som organisationen konstaterar genom indexet i kommuner som inte är storstadskommuner bygger på ett traditionellt (icke-jämställt) genuskontrakt. Den könsuppdelade statistiken kan användas för att uppvisa ibland intressanta skillnader mellan kvinnor och män och för att utmana och förändra föreställningar om exempelvis företagande i olika regioner. Exempelvis gör Hedfeldt (2008) detta i en studie av företagandet i Bergslagens industrikommuner. Den traditionella bilden av regionen och dess företagande är en bild av en region som präglas av stora företag, tillverkningsindustri och en bruksanda som hämmar småföretagandet. Genom den könsuppdelade statistiken (registerdata) visas dock att andelen företagare bland sysselsatta kvinnor i dessa kommuner inte skiljer sig nämnvärt från genomsnittet i landet, men däremot att andelen företagare bland män är lägre. Vidare framkommer också en stor variation mellan kommuner när det gäller förekomst av företagare. Bilden av Bergslagen som en icke-entreprenöriell region nyanseras därför, samtidigt som det framkommer att företagande ofta betraktas som ett manligt kodat område (jmf t.ex. Pettersson 2002) liksom att bilden av Bergslagsregionen domineras av berättelser och föreställningar om mäns arbete. Att nyföretagandet har ökat i regionen och att det finns en viss förändring när det gäller inom vilka branscher företag startas är tecken på att näringslivet i regionen förnyas. Vad som har skapat nyföretagandet är dock en fråga som troligen inte har ett självklart svar. Kring detta kan man ställa sig flera frågor: Startas företag för att det finns (som det ofta benämns) ett gott företagsklimat? Startas företag av människor som vill driva företag eller startas de också av människor som upplever sig tvingade till det? Kan ett ökat företagande också spegla brister i ekonomin och en stagnerande arbetsmarknad? 4 4 Detta diskuteras bland annat i den statliga offentliga utredningen Makt att forma samhället och sitt liv jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66, s.234) där företagsekonomen Elisabeth Sundin citeras. 21

25 Starka näringsgrenar och kluster? Örebroregionen är stark inom en rad olika näringsgrenar. Ibland lyfter man fram temat Måltid och Upplevelse som en sådan och som följer den starka framväxten av en så kallad upplevelseindustri. Det har även pekats ut som ett kluster med tillväxtpotential. Två andra, långt mer traditionella, näringar som lyfts fram som starka och med tillväxtpotential är avancerad tillverkningsindustri och logistik. När det gäller det först nämnda så är det främst inom tillverkning av maskinutrustning, bland annat för gruvbrytning. 5 Det andra är Logistik, transporter och trafiksäkerhet. På grund av det geografiska läget finns det en tradition som transportnod och omlastningsplats för landtransporter. Det sker också en fortsatt tillväxt av näringsgrenen genom att stora investeringar gjorts och planerats för framtiden. I rapporten Dynamik och rörlighet i regionala kluster gör författarna bedömningen att denna sektor har en potential att utvecklas till en än mer kunskapsintensiv verksamhet i framtiden såsom maskinindustrin är idag. (Regionförbundet 2007:06). Klusterbegreppet är inte bara ett akademiskt begrepp utan har också använts flitigt i olika policyinitiativ. Bland annat finns det uttryck för det i Tillväxtprogrammen och andra delar av den regionala utvecklingspolitiken. En central utgångspunkt för begreppet är att företagens förmåga till förnyelse, lärande och kontinuerlig uppgradering av verksamheterna är en förutsättning för att de ska utveckla och bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Därmed blir kunskap och kompetens viktiga framgångsfaktorer. En annan utgångspunkt är att denna utveckling sker i samspel med andra företag och organisationer, inte bara kunder och leverantörer utan även FoU-verksamheter samt andra aktörer på arbetsmarknaden. Det är dessa relationer som klusterforskare är intresserade av, dvs system av ömsesidigt beroende och relaterade företag och organisationer. Sådana relationer behöver inte nödvändigtvis följa traditionella branschindelningar utan går ofta på tvären över dessa. Frågan är därmed inte bara hur pass stark logistiksektorn och maskinindustrin är i ett nationellt eller internationellt perspektiv utan också huruvida de är sammanlänkade i ett slags kluster (Regionförbundet 2007:06). Författarnas slutsatser är att Örebroregionen inte är att betrakta som dominerande inom maskinindustribranschen. Däremot är det rent sysselsättningsmässigt den största industribranschen i länet. 5 Här är förstås Atlas Copco dominerande arbetsgivare. 22

26 Beträffande logistiksektorn så har den haft en stark sysselsättningstillväxt under senare år och i ett nationellt perspektiv så ligger Örebro bra till. Däremot kan den inte betraktas som en dominerande region inom branschen. Den framtida arbetsmarknaden i Örebroregionen En generell observation gällande pensionsavgångar idag och kommande pensionsavgångar är att de dominerande sektorerna på arbetsmarknaden (industri samt sjukvård och sociala tjänster) är mindre bland dem som går i pension idag än bland dem som kommer att gå i pension längre fram. Ju yngre population, desto större koncentration till de dominerande sektorerna. Detta speglar att åldersstrukturen skiljer sig mellan branscher, vilket också indikerar att man byter bransch under arbetslivet. Exempelvis är hotell- och restaurangbranschen en ung bransch. Bland dem som går i pension idag är andelen företagare förhållandevis hög, över 13 procent i Örebro LA och Ludvika LA och över 10 procent i Karskoga LA och Hällefors LA. I de yngre åldersgrupperna är andelen företagare lägre. Detta ska vi dock inte se som att företagarna går i pension och det inte kommer nya, eftersom personer med arbetslivserfarenhet, kontakter och en gynnsam familjesituation är mer benägna att starta företag (för diskussion, se Hedfeldt 2008). Under 2000-talet har sysselsättningsutvecklingen i länet varit god. Ökningen har till stor del skett inom Örebro lokala arbetsmarknad, men också Karlskogas och Hällefors lokala arbetsmarknader har haft en positiv sysselsättningsutveckling. När det gäller den framtida sysselsättningsutvecklingen i länet har Regionförbundet i rapporten Örebroregionen år 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkning presenterat två tänkbara alternativa scenarier för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. I det ena hävdar sig länet förhållandevis väl i konkurrensen. Här visas en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling, med ett tillskott på uppskattningsvis drygt arbetstillfällen fram till I huvudsak väntas tillväxten ske i Örebros LA, men också i Karlskogas LA. I det andra scenariot har man antagit en lägre produktivitetsutveckling inom industrin, vilket medför att länet får svårare att hävda sig i industrikonkurrensen med andra regioner. I detta scenario minskar antalet arbetstillfällen med uppskattningsvis fram till år I Karlskoga LA, Hällefors LA och Ludvika LA kan brist på arbetskraft komma att bli ett hinder för den ekonomiska tillväxten. Befolkningen minskar i stora delar av länet, samtidigt 23

27 som pensionsavgångarna ökar och befolkningen blir äldre. 6 Inflöde av arbetskraft blir därför viktigt, och detta kan ske på flera sätt: genom ökad arbetspendling och regionförstoring samt genom ökad invandring och integration. I rapporten Örebroregionen år 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling bedömer Regionförbundet att utvecklingen mot färre och större arbetsmarknadsregioner kommer att fortsätta. Det innebär att i stort sett hela länet skulle kunna utvecklas mot en gemensam lokal arbetsmarknad fram till I sin tur skulle detta innebära att länet också skulle utgöra en gemensam bostadsmarknad. Regionförbundet bedömer också att pendlingen till Stockholmsområdet kommer att öka, men att det inte är rimligt att tro att Örebro län kommer att vara en del av Stockholms lokala arbetsmarknad. Snarare bedömer man att Örebroregionen kommer att ha stärkt sin position som Sveriges femte största arbetsmarknadsregion. Ur ett individperspektiv tycks utvecklingsmöjligheterna på arbetsmarknaden vara störst i Lekeberg, Nora, Askersund, Kumla, Hallsberg och Örebro. Svagast utvecklingsmöjligheter finns i Hällefors, Karlskoga, Laxå, Ljusnarsberg och Degerfors. Låga utbildningsnivåer i länet men allt fler utbildar sig Befolkningens utbildningsnivå i Örebro län är jämfört med det nationella genomsnittet lägre. I länet hade år ,6 procent av kvinnorna och 13,3 procent av männen en minst treårig eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar i landet var 23,7 procent respektive 17,6 procent. 7 Den allmänna trenden går dock mot att fler utbildar sig längre. I Örebro län övergår 44 procent av dem som slutar gymnasiet till högskolestudier inom tre år, vilket kan jämföras med 46 procent som är det nationella genomsnittet. Givetvis är övergången till högskolestudier vanligare bland dem som har gått ett studieförberedande program på gymnasiet (ca 65 procent) än bland dem som har gått ett yrkesförberedande program (ca 15 procent). Att befolkningens utbildningsnivå kommer att bli högre speglas också av att utbildningsnivån 6 Andelen ålderspensionärer i Örebro LA är ca 17 procent, i Karlskoga LA 21 procent, i Ludvika LA 22 procent och i Hällefors LA 25 procent. 7 Variation mellan kommuner finns här: den högsta andelen med högre utbildning hittas både bland kvinnor och män i Örebro och den lägsta andelen i Laxå. 24

28 bland dem som går i pension på sikt kommer att vara högre än idag. Andelen som endast har förgymnasial utbildning sjunker från procent till procent och andelen som har gymnasieutbildning ökar. Särskilt markant är detta i Hällefors. Också den eftergymnasiala utbildningen blir vanligare bland dem som kommer att gå i pension, men trenden är inte lika markant här. Både utbildningsnivån och andelen som övergår till högskoleutbildning varierar inom länet. Exempelvis är övergången till högskolestudier störst bland kvinnor i Degerfors och Örebro (57,7 procent respektive 55,3 procent) och lägst bland män i Ljusnarsberg och Lekeberg (6,3 procent respektive 7,4 procent). För kunskapsförsörjning och för att klara en hårdare internationell konkurrens behövs både utbildning som motsvarar behovet på arbetsmarknaden, vidareutveckling av anställdas kompetens och att kompetensen hos dem som idag saknar (eller har svag) förankring på arbetsmarknaden tillvaratas. Här har gymnasieskolan, universitetet, kvalificerade yrkesutbildningar (sk KY-utbildningar) och kommunernas lärcentra viktiga roller. Inom utbildningsväsendet behövs väl fungerande studie- och yrkesvägledning och aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv. Den inriktning som elever har på gymnasiet har stor betydelse för kommande studier och arbetsliv. Frågan är då om utbildningarna i länet matchar behovet av arbetskraft i länet? I rapporten Samordnad stödfunktion till kompetensförsörjning i Örebro län konstateras att det råder ett utbildningsunderskott på gymnasiet inom industri, teknik, vård och handel. Ett mindre överskott finns inom livsmedelsprogrammet, medieprogrammet, hantverksprogrammet (frisör/kläder/mode) och naturbruksgymnasiet. 8 Eftersom komvux har ett yrkesutbildningsutbud som till stor del består av vårdkurser och ett komplett omvårdnadsprogram balanseras gymnasieskolans utbildningsunderskott. Eftersom det finns ett utbildningsunderskott när det gäller utbildningar där det råder brist på arbetskraft (vård, handel, bygg, teknikprogram) föreslås i rapporten Samordnad stödfunktion till kompetensförsörjning i Örebro län att platserna ökas (eller åtminstone inte minskas, i fall av vikande elevunderlag). När det gäller påbyggnadsutbildningar och KY-utbildningar efterfrågas ett större utbud, bland annat inom handel, IT och teknik. 8 Naturbruksgymnasiet har dock riksintag, vilket förklarar utbildningsöverskott. 25

29 Av de studenter som höstterminen 2005 påbörjade en utbildning vid Örebro universitet kom 37,8 procent från Örebro län. Av dem som bodde i länet och valde att påbörja en högskoleutbildning valde 51 procent att göra det vid Örebro universitet. 9 Vidare stannar 46 procent av dem som utbildar sig vid universitetet kvar i länet efter avslutad utbildning. Universitet bidrar därför på detta vis till inflyttning och en ökande befolkning. Antalet helårsstudenter vid Örebro universitet ökade mellan 1996 och 2006 med 20 procent. 10 Fördelningen mellan olika utbildningsinriktningar var ungefär den samma 1996 som 2006, men andelen studenter inom samhällsvetenskap (som är utbildningsinriktning med flest helårsstudenter) sjönk från omkring 45 procent till drygt 30 procent. Ökningen inom andra utbildningsinriktningar var relativt jämt fördelad, störst ökning hittades dock inom medicin. Örebro universitets studenter etablerar sig i högre grad på arbetsmarknaden jämfört med genomsnittet i landet. Etableringen är störst bland dem som har professionsutbildningar, exempelvis ingenjörer, lärare och sjuksköterskor. Om man räknar med att hälften av studenterna stannar kvar i länet efter avslutat utbildning menar man i rapporten Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län att det utbildas för få inom teknik och undervisning, medan det råder balans när det gäller vård, matematik/naturvetenskapliga program och ekonomiska/samhällsvetenskapliga program. Här skriver man: Vid matchning tillgodoser Örebro universitet i stort länets utbildningsbehov av akademiker med undantag för högskoleingenjörer, sjuksköterskor och avsaknaden av vissa utbildningar inom bl.a. data, vård (läkare) samt civilingenjörsutbildningar. Osäkert är också om ORU:s ekonomiutbilningar tillgodoser behovet av säljare och mäklare (Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län, slutrapport s.13). Ur ett regionalt perspektiv motsvarar universitetets utbildningar i stort utbildningsbehovet, men inte helt. Här menas att vissa utbildningar saknas och att det inom några sektorer utbildas för få akademiker i förhållande till det behov som beräknas komma på arbetsmarknaden. Framförallt gäller detta ekonomer, ingenjörer, vissa lärargrupper (särskilt förskollärare, fritidspedagoger och yrkeslärare) och sjuksköterskor. 9 Viss reservation för tolkningen av dessa uppgifter: underlagsrapporten Utdrag för kompentsförsörjningsrapport gällande Högskolan/Örebro universitet är inte helt tydlig när det gäller vad olika procentsatser står för. 10 Från till