Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 2

3 Årsredovisning 2011 om gryning Styrelseordföranden har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Viktiga händelser under Institutionsvård för barn och familjer... 9 Institutionsvård för ungdomar...11 Missbrukarvård...14 Öppenvård och lägenhetsboende...16 LSS-boende...18 Boende för ensamkommande flyktingbarn...19 Familjehemsvård...21 Kvalitetsfrågor...23 Våra målgrupper...26 Personalfrågor...28 ekonomi Förvaltningsberättelse...31 Resultaträkning Balansräkning...38 Kassaflödesanalys...39 Noter och kommentarer...40 Revisionsberättelse...44 Adresser

4 Styrelseordföranden har ordet 4 Gryning Vård AB firade sitt 10 års jubileum under året. Bolaget startade 1 juli 2001 med verksamheter från Bohus-, Älvsborgs-, och Skaraborgslandstingen samt Göteborgs stad. Uppdraget var och är fortfarande att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård- behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet vilket ska bidra till hög kvalitet och god konkurrenskraft. Bolaget ska självt finansiera utveckling av verksamheten även innefattande start av nya verksamheter genom försäljningsintäkter. Ett av motiven att bilda Gryning var att skapa ett starkt offentligt alternativ som ska verka i konkurrens. Konkurrenssituationen har ändrats under de senaste åren. Vi ser en utveckling där det sker en konsolidering på marknaden med riskkapitalbolag som visar intresse för branschen. Några privata aktörer växer sig starkare. Bolagets grundläggande värden står fast. Vi står för ett samskapande med kommunerna kommunernas Gryning, kvalitet och resultatfokusering det ska gå bra för människan. Under de här åren har bolagets inriktning breddats, nya verksamheter har startats och genom omstruktureringar och anpassningar till kundernas behov har bolaget uppnått en stabil ekonomisk situation. Bolaget omfattar nu 38 enheter spridda i Västra Götaland med målgrupper som spänner från nyfödda till vuxna, från ensamplacerade till hela familjer, från ett dygns placering till flera år och från öppenvårdsinsatser till skyddat boende med en stor spridning i problembilden och därmed en stor bredd i behandlingsmetoder och kompetenser. Bolaget har vuxit både i volym men även vad det gäller antalet olika verksamheter. Nu har bolaget 507 medarbetare, en omsättning på 417 miljoner och en kraftig ökning av sålda vårddagar inom heldygnsvården med till ( ). Antalet vårdagar per klient uppgår för året till 100 vårdagar. Flyktingpolitiken påverkar Grynings verksamhet i hög grad. Under 2011 låg tonvikten på nystartade verksamheter i att stödja kommunerna i flyktingmottagningen. Under året har två nya boenden startat, Luna i Mariestad och Lyran i Örby. Förberedelser har vidtagits för att starta boendet Stella i Strömstad som kommer igång i början av Med dessa verksamheter har Gryning nu sex boenden för ensamkommande flyktingbarn. Efter moget övervägande har styrelsen och VD Marianne Forslund kommit till samsyn att gå skilda vägar. Styrelsen är mycket nöjd med hur VD har lett bolaget mycket framgångsrikt under de första tio åren men Gryning Vård AB behöver ett annat ledarskap för att fortsätta att utveckla bolaget inför de kommande åren. Rekrytering av ny VD sker under våren De kommande 10 årens utveckling är beroende på kommunerna behov. Gryning framgång ska ställas mot att vi bistår kommunerna att lösa deras behov. Vår bedömning är att Gryning kommer att fortsätta att växa både till volym och till en än mer breddad verksamhet. Det görs ett fantastiskt arbete i Gryning varje dag för att stödja människor att få ett drägligare liv. Vi står för det långsiktiga samhällsintresset. Gryning har lyckats förena affärsmässighet med samhällsnytta. Gryning Vård AB kan nu lägga sitt tionde år till handlingarna. Återigen kan vi konstatera att det varit ett framgångsrikt år. Vi har levererat en bra verksamhet. Vår vision är att Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Vi konstaterar att Gryning Vård AB lever mycket väl upp till förväntningarna. Åke Jacobsson styrelseordförande

5 VD har ordet Som tillförordnad VD sedan två månader vill jag ge en övergripande bild av bolaget. För mer konkreta inslag hänvisar jag till övriga delar av årsredovisningen. År 2011 var något av ett normalår vilket är ett gott omdöme eftersom bolaget sedan flera år haft en god utveckling i olika avseenden. Efterfrågan på bolagets tjänster var hög Kunderna/kommunerna gav mycket goda omdömen om de placeringar och tjänster man köpte. I stort sett alla uttalar att man gärna använder bolagets tjänster igen. Tillsynsmyndigheterna har haft mycket få anmärkningar. Ekonomin är stabil med hög soliditet och resultatet 2011 nådde målet cirka 4 procent av omsättningen i rörelsemarginal. Bolaget expanderade med tre nya enheter till 38 stycken. Personalomsättning och sjukskrivningsfrekvens låg på en rimlig nivå. Detta trots att anställda ställs inför många krävande situationer både fysiskt och psykiskt Översyn och förbättringar av interna kontrollsystem och system för riskhantering har genomförts. Några tendenser kan urskiljas för kommande år: Behovet av behandlande insatser ökar och ingår alltmer även i öppna vårdformer. Verksamheter för ensamkommande flyktingbarn samt skyddade boenden efterfrågas alltmer. Konkurrensen från privata vårdbolag skärps. Tillsynsmyndigheterna utfärdar alltmer detaljerade krav och ökar intensiteten i tillsynen. För bolagets strategi innebär detta fortsatt och ökat behov av: Utveckling av relationen till kunderna/ kommunerna när det gäller att avläsa efterfrågebilden men även för att kommunicera bolagets kvaliteter och resultat. Intensifiering av bolagets utvecklingsarbete och FoU-kontakter. Bolagets möjligheter får anses vara goda till en fortsatt gynnsam utveckling. Ekonomin är god och medger offensiva satsningar. Och inte minst - de möten jag hunnit ha med enskilda enheter och med alla chefer i bolaget ger bilden av ett bolag med engagerade anställda som visar intresse för metodutveckling och för deltagande i bolagets strategiska arbete. Östen Carlson Tf VD 5

6 Fakta om Gryning Ägarförhållanden, ledning, styrning och organisation Gryning Vård AB bildades den 1 juli 2001, då Gryning övertog driftsansvaret för de sociala institutioner som tidigare tillhörde Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Ägarna utgörs av de fyra kommunalförbunden i länet. Ägarbilden framgår av nedanstående tabell: Göteborgsregionens kommunalförbund 54% Fyrbodals kommunalförbund 17% Skaraborgs kommunalförbund 17% Sjuhärads kommunalförbund 12% Bolaget har som föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings-, och rådgivningsresurser och att bedriva annan därmed jämförlig verksamhet. Årsstämma, styrelse och VD Vid årsstämman den 14 juni 2011 omvaldes åtta ledamöter inklusive ordföranden. Ytterligare en ledamot valdes in i styrelsen. Under året har en styrelseledamot på eget initiativ avgått ur styrelsen. Styrelsen består av tjänstemän, vilkas namn framgår av tabellen i organisationsbeskrivningen. Under 2011 har styrelsen haft sju ordinarie styrelsemöten. I december 2011 lämnade Marianne Forslund sitt uppdrag som VD för Gryning. Hon ersätts under rekryteringsperioden av Östen Carlson. Ledning, organisation och styrning Bolaget leds av en bolagsledning bestående av VD, personal-, utvecklings-, och ekonomichefer samt de tre verksamhetsområdescheferna varav en även är vice VD. Bolaget är organiserat så att stödfunktioner i form av utveckling, personal, ekonomi, fastighetsansvarig och placeringsfunktion är placerade i en stabsfunktion som är direkt underställd VD. Linjeorganisationen består av VD och de tre verksamhetsområdescheferna som leder varsitt verksamhetsområde. De har ett antal underställda enheter med ett omfattande självständigt ansvar (se organisationsschema). Organisationen bygger på ett nära samarbete mellan verksamheterna. l VISION OCH AFFÄRSIDE Vision Gryning Vård AB skall skapa långsiktig kundtillfredställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Affärsidé Gryning Vård AB är ett offentligt ägt bolag, vars verksamhet skall utformas så att det med respekt för den enskildes behov bidrar till varaktiga förändringar i människors liv. Gryning skall tillhandahålla ett brett differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utvecklingen av verksamheten skall ske i dialog med kunderna. Grynings verksamhet skall vila på samhällsnyttig grund och förena samhällsansvar och ekonomiskt tänkande på ett sätt som vinner uppslutning inom och utom organisationen. Utformningen av Grynings insatser skall vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Detta skall bidra till en verksamhet av hög kvalitet och med god konkurrenskraft Genom att vara en seriös, engagerad och professionell vårdgivare och alltid sträva efter att tillmötesgå kundernas behov skall Gryning vara ett självklart förstahandsval. 6

7 Gryning Vård AB, organisation Grynings styrelse Ordförande Åke Jacobsson VD Marianne Forslund (fr.o.m Östen Carlson VD) Grynings styrelse 2011 Ordförande: Åke Jacobsson Ledamöter: Arbetstagarrepresentanter: Per-Olof Hermansson Elisabeth Hajtowitz Henry Einestedt Pia Jonsson-Axelsson Per Johansson Kers n Einarsson Ewa Roslund Agneta Kores (avgick hösten 2011) Lars Norén Anna Imstedt Anna Merje Larsson Barbro Larsson Personal Inge Olofsson Utveckling Henrik Persson Ekonomi Vice VD Niels Elvhammar Barn och familj Carina Fransson Äldre tonår Ann-Louise Östman Yngre tonår Grynings affärsområden Barn- och familjeenheter Ungdomsenheter Asylboenden Missbrukarvård Öppenvårdsenheter LSS-enheter Familjehemsvård Birkahemmet Trollbacken Familjecentrum Fyrbodal Boda familjecentrum Bryggans akuthem Kris nedal Familjehemsenheten Grynings familjeteam Luna asylboende Vega asylboende Delsjötorp Eriksdals flickhem Lillgården Snäppan Sparregården Tallbacken Götateamet Lärjeholm Strandgården Resursteamet Stella Asylboende HRV-enheten Psykologenheten (egen enhet ingår i bolagskontoret) Bergiusgården Hagen Lilla Torp Ramnäs Vilgot Claesborg Kinnegatan Lyrans asylboende Mira asylboende MST - Hisingen Väster MST - vid Vänern 7

8 Viktiga händelser under 2011 Gryning fortsatte att växa under 2011 och det har bland annat inneburit ett fortsatt intensivt arbete med asylboenden. Luna asylboende i Mariestad startades 1 mars på uppdrag av Mariestad och Töreboda. Asylboendet Lyran i Örby startades den 1 april på Sjuhäradskommunernas uppdrag Stella asylboende i Strömstad var planerat att starta den 1 november men starten blev uppskjuten på grund av försenade tillstånd. Stella startas i februari 2012 på uppdrag av fyra kommuner i norra Bohuslän. Dalslandskommunerna meddelade under hösten 2011 att de kommer att säga upp avtalet med Vega asylboende. Det innebär att verksamheten upphör som abonnemangsfinansierat asylboende den 31 juli Gryning planerar dock för fortsatt drift av enheten men med delvis förändrad inriktning och finansiering via försäljning av platser. Ny fastighet för Snäppan i Trollhättan har projekterats och byggts. Verksamheten flyttar under januari 2012 och platsantalet utökas var ett år med god efterfrågan på bolagets tjänster. Detta speglas i det ekonomiska resultatet. Det har också inneburit att för första gången sedan bolaget startade planeras en ökning av institutionsplatserna för ungdomar under Totalt planeras en utökning med omkring 15 platser, varav cirka hälften på den nya enheten Svea i Borås. I april 2011 avslutade Göteborgs Stads Upphandlings AB sin upphandling av vård och behandlingstjänster. Gryning fick ramavtal på samtliga verksamheter som bolaget lade anbud på. Den fjärde maj 2011 firade Gryning sitt tioårsjubileum i Lisebergshallen i Göteborg. Totalt deltog cirka 800 personer varav cirka 300 kom från kommunerna. MST vid Vänern förlorade Lidköping som abonnemangskommun inför den kommande avtalsperioden som startar i mars Lysekil, Tanum, och Uddevalla bestämde sig efter en tids diskussion för att abonnera på de platser Lidköping lämnade. Det innebär att teamet kan fortsätta med samma volym som tidigare. Under 2011 har Socialstyrelsens förändrade hållning när det gäller tillståndsgivning blivit tydlig. De nya och förändrade kraven har inneburit att processen drar ut på tiden och blir betydligt mer arbetskrävande än tidigare. Beviljade tillstånd riskerar att bli snävare vad gäller målgrupp, lokalernas utformning och platsantal. Under 2011 har det blivit tydligt att konkurrenssituationen har förändrats. Många företag har varit föremål för uppköp vilket har lett till fler starka aktörer som är mer aggressiva i sin marknadsföring och som är inställda på expansion. Under hösten 2011 startade en debatt om vinster och skatteplanering i välfärdssektorn som med stor säkerhet kommer att påverka hela branschen under lång tid. l 8

9 Institutionsvård för barn och familjer Gryning har åtta behandlingshem med boende för familjer och barn. Uppdrag som tas emot kan gälla omvårdnad, utredning och behandling. Samtliga verksamheter har oftast möjlighet att ta emot placering på kort varsel men Bryggan är den enhet som är särskilt inriktad på akutmottagande. Som komplement till heldygnsvården tillhandahåller flera av institutionerna öppen- och eftervårdsinsatser i olika former samt platser i jourhem. Inför 2011 reducerades bemanningen vid Kristinedal med två tjänster. Enheten har också därför under året haft något färre platser inom heldygnsvården jämfört med tidigare. Antalet tjänster inom öppenvården vid Familjecentrum Fyrbodal har också reducerats något vilket minskat verksamhetens kapacitet. I övrigt är verksamhetsområdets organisation oförändrad sedan föregående år. Ekonomiskt resultat Resultatet inom Barn och familjeenheterna var under våren 2011 mycket positivt. Därefter följde en längre period med svagare beläggning, vilket innebar att det ekonomiska resultatet försämrades. Under året sista tre månader kunde en förhållandevis kraftig uppgång noteras. Samtliga enheter redovisar överskott och det sammanlagda resultatet inom barn och familjeenheterna uppgår till tkr (15 035), vilket var 31 procent lägre jämfört med verksamhetsåret Omsättningen minskade med cirka 2,7 procent. Metod- och verksamhetsutveckling Barn och familjeenheterna har under 2011 fortsatt att satsa på kompetensutveckling och profilering inom olika områden. Som ett led i detta har flera av enheterna arrangerat utbildningsdagar med kvalificerade föreläsare och utvecklat samarbetet med högskolor, andra utbildningsgivare och forskare inom verksamheternas kunskapsområde. Som exempel kan nämnas att flera enheter i samverkan anordnade föreläsningar med Kari Killén, professor och forskare från Norge. Familjecentrum Göteborg har startat ett traumateam och i samband med detta anlitat en forskare, professor Gudrun Olsson från Köpenhamn. Birkahemmets samarbete med forskare på psykologiska institutionen i Göteborg, där metod för utvärdering av arbetet med anknytningsprocessen mellan förälder och spädbarn prövas, har fortsatt under Birkahemmet har under året renodlat sin psykologtjänst som numera kan konsulteras i frågor som rör anknytningsbehandling även utanför enheten. Vidare är en av enhetens biträdande chefer MarteMeo-terapeuter, såväl externt som inom Gryning. Solsidan har under fler år tagit emot åtskilliga uppdrag och utvecklat metoder rörande barn och vuxna med uppgivenhetssymtom. Då enheten har kunnat hjälpa så gott som samtliga dessa med att återta sina kroppsliga och själsliga funktioner, har verksamheten under 2011 uppmärksammats även utanför sina vanliga nätverk. Forskare och andra representanter från bl.a. psykiatrin och socialstyrelsen har visat stort intresse för verksamhetens exceptionellt goda resultat med målgruppen vilket också lett till positiv uppmärksamhet i media. Barn- och familjeenheterna har under flera år försökt förbättra förutsättningarna för att kunna ta emot och klara av särskilt svåra uppdrag, t.ex. barn med kraftigt utagerande beteende. Kristinedal är en av de enheter som tydligast har denna ambition och inriktning. Ansvariga vid enheten har kommit fram till att det visserligen är viktigt att tillägna sig evidensbaserad kunskap och att arbeta metodiskt men att det samtidigt inte är möjligt att endast låta sådana principer styra arbetet. En stor del av professionaliteten handlar också om att tid, tålamod, kontinuitet, uthållighet, flexibilitet och inte minst relation ska genomsyra behandlingsarbetet. Kristinedals förmåga att i högre grad än många andra behandlingshem klara de svåraste uppdragen visar att enheten sannolikt är på rätt spår när det gäller att hitta fungerande förhållnings- och arbetssätt. Kvalitet och resultat Sammanlagt har 141 kundenkäter rörande barn- och familjeenheternas insatser besvarats av socialtjänsten. På frågan om hur väl enheten genomfört uppdraget är det 9

10 10 genomsnittliga värdet 8,7 på en tiogradig skala. På frågan om hur enhetens kompetens värderas är resultatet 8,8 och när det gäller service och bemötande bedöms enheterna i genomsnitt ligga på 9,0. Det samlade genomsnittliga värdet hamnar på 8,8, vilket innebär att socialtjänsten överlag är mycket nöjda med verksamheternas insatser. Utfallet var marginellt lägre jämfört med föregående år (8,9). Socialstyrelsen har under året genomfört två tillsynsbesök per enhet, ett planerat och ett oanmält. Omdömena i inkomna tillsynsrapporter har varit positiva och socialstyrelsen har i samtliga fall bedömt att verksamheterna uppfyller lagstiftningens krav. Det kommande året Barn och familjeverksamheterna kännetecknas av ett brett utbud, en hög grad av flexibilitet och god kvalitet. Målet är att denna bild ska förstärkas ytterligare, främst genom fortsatt utvecklingsarbete inom verksamheterna men också genom aktiv marknadsföring. För att ytterligare förbättra enheternas förmåga att möta kundernas behov av kvalificerade insatser ska arbetet med att förtydliga enheternas profilering och identitet som kunskapscentrum fortsätta under Ett inslag i detta arbete är att fortsätta arrangera seminarier med kvalificerade externa föreläsare men också att erbjuda kommunerna utbildningar och konsultativa insatser som ges av personal med särskild kompetens eller specialistkunskap vid de egna verksamheterna. Som nämnts ovan har målsättningen under flera år varit att förbättra verksamheternas möjlighet att ta emot särskilt krävande placeringar och uppdrag. Dessa ärenden är i de flesta fall betydligt mer resurskrävande än normalt. Tillfällig förstärkning av bemanningen behövs ofta viket innebär förhöjda kostnader för den mottagande enheten. Framöver är det därför viktigt att Grynings verksamheter i dessa ärenden försöker få till stånd avtal om särskilt behovsanpassade vårdavgifter. För att kunna erbjuda hög tillgänglighet, samordnade insatser och vårdkedjor som är stabila över tid ska samarbetet mellan Grynings olika verksamheter förbättras ytterligare. En förutsättning för detta är god kännedom om varandras verksamheter. Barn- och familjeenheterna är involverade i ett samverkansprojekt som kommer att implementeras under 2012 där öppenvårdsinsatser erbjuds i kombination med placering inom Grynings familjehemsverksamheter. ENHETSPRESENTATIONER Birkahemmet Behandlingshemmets målgrupp är familjer med spädbarn och gravida föräldrar. Dessutom kan enheten ta emot barn, 0-3 år, i kontrakterade jourhem. Efterfrågan och beläggning har varit god under året. Beläggningsgraden på institutionsplatserna om drygt 93 procent, motsvarade utfallet under föregående år, medan antalet jourhemsplaceringar och öppenvårdsuppdrag ökade. Den totala omsättningen steg med 6,1 procent. Då verksamhetens kostnader ökade i samma omfattning som intäkterna redovisar Birkahemmet för 2011 ett överskott i nivå med resultatet under Bryggan Bryggan tar emot barn i åldern 1-12 år samt familjer i behov av akutplacering. Bryggans verksamhet finansieras till största delen genom abonnemangsavtal med Göteborgs stad. Efterfrågan och beläggning motsvarar föregående års utfall även om antalet inskrivna individer var något färre under 2011, 131 jämfört med 136 under Antalet sålda vårddygn till externa kommuner var något lägre än under föregående år, vilket också innebär att omsättningen minskade något. Bryggan uppvisar för 2011 ett positivt resultat. Trollbacken Trollbacken riktar sig till barn i åldern 0-12 år samt familjer. Enheten har haft mycket god efterfrågan under året. Beläggningsgraden har under året varit mycket god även om den inte når upp till föregående års mycket höga nivå. Antalet mottagna individer är emellertid högre än under 2010 vilket förklaras av flera korta akutplaceringar. Trollbacken har under året förändrat sin ledningsorganisation vilket innebär att enheten numera har två biträdande enhetschefer. Omsättning och resultat motsvarar utfallet under 2010 vilket innebär att enheten åter redovisar ett avsevärt överskott. Solsidan Solsidans målgrupp är barn i åldern 1-12 år och familjer. Antalet förfrågningar ökar åter jämfört med tidigare år. Även antalet inskrivna individer är högre jämfört med Dock har en betydligt större andel av placeringarna varit kortvariga varför beläggningsgraden har sjunkit markant. Ytterligare ett skäl till den lägre beläggningen är att flera av de placerade barnen och familjerna har haft mycket omfattande behov vilket periodvis inneburit svårigheter att belägga samtliga platser. Omsättningen minskade under 2011 och enheten redovisar ett mindre överskott. Kristinedal Kristinedal tar emot ensamplacering av barn i åldern 7-14 år och familjer. Efterfrågan och beläggningen har varit mycket god, framförallt på familjeavdelningen. Verksamheten har p.g.a. platsbrist ej haft möjlighet att ta emot åtskilliga av de förfrågningar som inkommit. I sammanhanget ska nämnas att Kristinedal, p.g.a. starten av Vega hösten 2010, har något färre platser tillgängliga jämfört med tidigare. En utökning av platsantalet kommer dock att ske under Ytterligare en följd av det lägre antalet platser är att omsättningen minskat. Enheten redovisar ett positivt resultat för verksamhetsåret Boda Familjecentrum Enheten har ett brett utbud som inrymmer lägenhetsboende för ungdomar och familjer, öppenvård och jourhem samt heldygnsvård för familjer och barn. Efterfrågan och beläggning har under större delen av året varit god inom samtliga verksamhetsområden. Behovet av jourhem har varit särskilt stor, vilket enheten p.g.a. platsbrist inte alltid har kunnat tillgodose. Beläggningsgraden har sjunkit något medan det totala antalet inskrivna individer i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Enhetens omsättning har ökat

11 något samtidigt som rörelsekostnaderna är lägre än under Boda Familjecentrum redovisar för 2011 ett ekonomiskt överskott. Familjecentrum Göteborg Enheten erbjuder heldygnsvård för barn 0-12 år, jourhem, öppenvård och lägenhetsboende för ungdomar och familjer. Efterfrågan har varit mycket god under året och enheten har haft svårt att möta kommunernas behov av placeringar. Detta gäller främst inom jourhemsverksamheten där den höga efterfrågan sammanföll med att verksamheten haft färre kontrakterade jourfamiljer. Den totala omsättningen har minskat, om än marginellt, samtidigt som en tydlig ökning kan noteras på kostnadssidan. Förklaringen till det sistnämnda var främst att uppdragen inom heldygnsvården varit mycket resurskrävande. Familjecentrum Göteborg uppvisar ett mindre överskott för Institutionsvård för ungdomar Gryning Vård har 11 ungdomsinstitutioner som ligger geografiskt spridda i Västra Götalands län. Verksamheterna som riktar sig till ungdomar mellan år har varierande verksamhetsinnehåll och behandlingstider. Detta innefattar bl.a. institutioner med kortare respektive längre behandlingstider samt verksamheter som specifikt riktar sig till ungdomar med psykiatriska problem eller som enbart tar emot flickor. I bolaget finns två akut- och utredningsinstitutioner, belägna i Skara respektive Göteborg. Tre av enheterna arbetar med MSMT (multi systemisk miljöterapi) vilket är en manualbaserad metod med en begränsad behandlingstid om 3-6 månader. Familjecentrum Fyrbodal Institutionens målgrupp är familjer och barn i åldern 0-12 år samt gravida kvinnor. Inom öppenvård och jourhem kan enheten även ta emot uppdrag rörande ungdomar. Efterfrågan på enhetens platser har under året som helhet varit stabil. Prestationen avseende sålda vårddygn och tjänster är dock lägre vilket har flera förklaringar. Öppenvårdsverksamheten har reducerats och bemannas nu endast av en person. Vidare har enhetens jourhem haft låg beläggning och dessutom avslutade familjen sitt kontrakt med FC Fyrbodal under hösten. Enhetens omsättning har därför minskat påtagligt jämfört med föregående år. Eftersom rörelsekostnaderna samtidigt har reducerats kan enheten ändå redovisa ett positivt resultat. l Ekonomiskt resultat Ungdomsenheternas samlade resultat 2011 uppgick till 154 tkr, vilket står i kontrast till föregående år då enheternas redovisade ett positivt resultat på tkr. Skillnaden mellan åren beror bl. a. på att beläggningen 2010 var extremt hög och att de ekonomiska marginalerna på enheterna minskat. I resultatet inräknas även transitboendet på Delsjötorp där beläggningen minskat dramatiskt som en följd av att Migrationsverket har förändrat sin asylhandläggning. Flertalet verksamheter har dock haft god efterfrågan och beläggning även Fem enheter redovisar negativa resultat varav två enheter enbart marginellt. Metod och verksamhetsutveckling Förbättrad skolgång och undervisning som skyddsfaktor för placerade barn har varit ett fokusområde för ungdomsinstitutionerna under Arbetet inleddes hösten 2010 med en gemensam utbildningsdag för hela Gryning och de kommunala skolor som utgör våra samarbetspartners. Dagen innefattade föreläsningar av forskaren Bo Vinnerljung och en representant från skolinspektionen kring placerade barns skolgång. Under 2011 har enheterna arbetat målinriktat för att utveckla skolområdet vilket resulterat i en tydlig förbättring av både erbjudanden, synsätt- och arbetsformer. Vidare har olika kompetenshöjande utbildningssatsningar genomförts, bl.a. en omfattande utbildning i anknytningsteori där personal från flera av institutionerna deltagit. De tre MSMT enheterna har genomfört gemensamma utvecklingsdagar samt erhållit fortbildning i metoden genom Hvasserstiftelsen. Under 2010 deltog flertalet ungdomsenheter i ett forsk- 11

12 12 ningsprojekt i samarbete med Örebro Universitet gällande ett nytt bedömningsinstrument ESTER (ESTER är ett verktyg för strukturerad bedömning och uppföljning av evidensbaserade risker, skydd och insatser av unga med eller i riskzon för normbrytande beteende). Efter avslutat projekt har några enheter valt att implementera verktyget i verksamheten. Kvalitetsutveckling Totalt 188 svar på utskickade kundenkäter inkom. Kundernas nöjdhet var 8,5 på en tiogradig skala. Socialstyrelsen har genomfört tillsyn vid två tillfällen på varje enhet varav det ena tillfället ett oanmält besök. I tillsynen 2011har myndigheten varit särskilt inriktad på hur verksamheterna planerar och följer upp vården samt de inskrivna barnens möjlighet att var delaktiga. Enheterna har genomgående svarat upp mot ställda krav och har fått goda omdömen. Sedan ett antal år använder ungdomsinstitutionerna bedömningsinstrumentet ADAD påbörjades implementering av EVIDUR som mäter de inskrivna ungdomarnas upplevelse av vården. Implementeringen har fungerat väl och flertalet enheter använder instrumentet vid utskrivning. Däremot används EVIDUR Uppföljningsdel i lägre utsträckning, vilket är ett framtida utvecklingsområde. Det kommande året Som en följd av ökad efterfrågan kommer ett arbete för att utöka det totala antalet platser för ungdomar att genomföras under Detta sker dels genom utökningar på befintliga behandlingshem, dels också genom en utökning med sex platser i en fastighet i direkt anslutning till Ramnås behandlingshem i Borås. Den nya verksamheten, som kommer att kallas Svea behandlingshem, beräknas öppna under hösten. En särskild satsning görs vidare för att kunna erbjuda ett ännu mera diversifierat utbud som riktar sig till ungdomar med specifik problematik eller bakgrund, som t ex ungdomar med psykiatriska och neuropsykiatriska svårigheter och ungdomar som har flyktingbakgrund. Snäppans behandlingshem i Trollhättan flyttar i februari in i helt nya och större lokaler som är specifikt anpassade till målgruppen ungdomar med psykisk ohälsa. Arbetet för att förbättra elevernas tillgång till undervisning och skolresultat kommer att fortgå. Enhetspresentationer Bergiusgården Bergiusgården som ligger i Ljungskile tar emot ungdomar i åldrarna Enheten som har sex platser är en av tre enheter inom bolaget som arbetar enligt MSMT metoden. Bergiusgården har tillgång till en egen liten grundskola på promenadavstånd från behandlingshemmet. Huvudman för skolan är Uddevalla kommun. Samarbetet mellan behandlingsavdelning och skolan är välfungerande och har utvecklats vidare under de sista åren. Enheten utökades med tre platser i ett lägenhetsboende föregående år. Denna verksamhet har nu hittat stabila strukturer och former. Bergiusgården har haft en god efterfrågan och beläggning. Däremot minskade efterfrågan på öppenvård något jämfört med föregående år. Delsjötorp Delsjötorp är en enhet som har flera verksamhetsdelar. En behandlingsenhet med 3 platser bedriver behandlingsverksamhet för ungdomar. En tog under 2011 emot transitplaceringar, främst flickor, och kan också ta emot ungdomar som är asylsökande där annan insats från hemkommunen inte fungerar, t.ex. familjehem. Inom verksamheten finns också ett lägenhetsboende som kan ingå i en vårdkedja eller fungera som enskild insats för ungdom, t.ex. då asylsökande fått PUT ( Permanent UppehållsTillstånd). Delsjötorp har också ett samarbete med Lillgården och Resursteamet och har stora möjligheter att göra flexibla boende- och behandlingslösningar. Under 2011 minskar antalet transitplaceringar stort då Migrationsverket genomför en organisationsförändring som förkortar handläggningstiderna och därmed transitplaceringarnas längd. En övergång till ensamkommande flyktingbarn med trauma sker. Avtal om transitplaceringar sägs upp med upphandlande kommun till Eriksdal Eriksdal är en behandlingsenhet med 5 platser enbart för flickor år med svår psykosocial problematik. Eriksdal är beläget utanför Skövde. De boende på Eriksdal, enbart flickor, har ett uttalat behov av behandling. Det är vanligt med ett självdestruktivt beteende och att det finns övergreppsproblematik. Eriksdal kan erbjuda längre behandlingstider. Under 2011 har det pågått ett översynsarbete av enheten då 2010 var ett turbulent år med vårdsammanbrott. Översynen har haft fokus på det inre arbetet, vilket utmynnat i tre projekt, miljö, mat och skola som verksamheten ska fortsätta att arbeta med Under 2011 har verksamheten stabiliserats både metodmässigt och ekonomiskt. Hagen Hagen ligger i Kullavik i Kungsbacka kommun. Enheten består av två behandlingsavdelningar med totalt 11 platser. Överhuset med målgrupp år arbetar med metoden MSMT och Nederhuset som arbetar med barn i åldrarna 9-14 år. Inom området finns en skola som en integrerad del av verksamheten. Skolan som tidigare ingått i Hagens verksamhet lades ner i december 2010 efter diskussioner med Kungsbacka kommun. I januari tog Kungsbacka över ansvaret för undervisningen av Hagens elever och öppnade en kommunal grundskola, Kullenskolan, i samma lokaler som den tidigare skolan. Övergången har fungerat mycket bra och under året har Hagen och skolförvaltningen arbetat fram gemensamma rutiner och samverkansformer. I december inleddes ett utvecklingsarbete för att utöka antalet platser vid Hagen totalt med särskilt fokus på möjligheter att bättre anpassa Nederhusets lokaler till målgruppen. Hagen har under det gångna året tagit emot totalt 40 barn Lilla Torp Lilla Torp i Göteborg består av en akutavdelning, en uppdragsenhet med totalt 11 vårdplatser och 3 platser som

13 abonneras av Göteborgs stad. Enhetens uppdrag innefattar jour, akut, behandling och utredning riktade till ungdomar år. I september utökades akutenheten med en plats från fem till sex som en följd av en förändring av avdelningens inre organisation och bemanning. Vid verksamheten finns även en pedagogisk enhet. Den pedagogiska enheten har under året avvecklat den del av verksamheten som riktade sig till externa elever då efterfrågan upphört. Det pedagogiska arbetet vid akutavdelningen har omorganiserats med utökat antal teoripass, medan uppdragsenheten allt mera har inriktat utvecklingsarbetet till att främja och stödja de inskrivna elevernas förankring i sin ursprungsskola. Efterfrågan har ökat under 2011 liksom antal inskrivna ungdomar. Under 2011 har 227 ungdomar varit inskrivna vid enheten varav 218 varit placerade på akutavdelning. Lillgården Lillgården tar emot ungdomar för längre tids behandling och är en mycket efterfrågad enhet. Lillgården arbetar individuellt med familjearbete och att få ungdomar delaktiga och medvetna om sin livssituation och sin behandling. Lillgården har tillgång till en psykiaterkonsult. Ett samarbete finns mellan Lillgården, Delsjötorp och Resursteamet som innebär att fler och flexiblare insatser kan erbjudas. Lillgården har under 2011 utökat sin möjlighet till träningsboende och startat upp ett samarbete med en närbelägen skola. Lillgården har en stabil ekonomi men har genom sina få platser, 5 st, en sårbarhet. Samarbetet med andra enheter minskar denna sårbarhet. Ramnås Ramnås ligger centralt i Borås och har och sju platser för ungdomar i åldrarna år. Enheten, som arbetar enligt metoden MSMT, har under de senaste åren utvecklat ett välfungerande familje- och nätverksarbete. Man erbjuder även eftervård och har en utslussningslägenhet kopplad till behandlingshemmet. Under de senare åren har Ramnås utvecklat särskild kompetens att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar med behandlingsbehov. För detta ändamål har man utvecklat ett särskilt integrationsprogram. Under 2011 har en satsning gjorts för att förbättra elevernas skolgång genom en särskild skol- och praktiksamordnare. Detta har lett till ett mera sammanhållet och fungerande samarbete med skolorna och att eleverna fått tillgång till undervisning snabbare samt förbättrat närvaro och skolresultat. Tallbacken Tallbacken är en behandlingsverksamhet i Skövde och vänder sig enbart till flickor. Tallbacken består av ett behandlingshem med 7 platser och en lägenhetsverksamhet. Tallbacken arbetar med MBT (mentaliseringsbaserad terapi). Målgruppen har i regel en komplex problematik med behov av individanpassad behandling. Tallbacken har under 2011 haft fler förfrågningar än någonsin. Vid Grynings 10-årsjubileum hade Tallbackens seminarium cirka 250 deltagare och verksamheten fick positiv respons. Tallbacken har under 2011 fördjupat sitt metodarbete. Snäppan Snäppan var under 2011 en liten behandlingsenhet med 4 platser belägen i Trollhättan. Snäppan har successivt förändrat sin målgrupp och arbetar idag med ungdomar som har en psykiatrisk problematik. Snäppan har ett nära samarbete med barnpsykiatrin och har specialiserat sig på sin målgrupp. Verksamheten kommer att utökas till 6 platser i och med att verksamheten får nya lokaler i januari Snäppan har tillgång till skola, Snäppanklassen, som Trollhättans kommun är huvudman för. Under 2011 har Snäppans nya fastighet byggts och arbetet med förberedelser inför flytt, utökning av platsantal samt personalutökning har haft stort fokus parallellt med behandlingsarbetet. Efterfrågan på plats har varit rekordstor men ojämnt fördelad under året varför beläggningen sviktat. Sparregården Sparregården bedriver heldygnsvård för ungdomar och tar emot utrednings-, behandlings- och eftervårdsuppdrag. Sparregården består av en kollektiv boendeenhet med 6 platser och en lägenhets- och öppenvårdsverksamhet, Ovandalen. En egen skola finns knuten till verksamheten och huvudman för skolan är Vänersborgs kommun. Sparregården har ett nära samarbete med barnpsykiatrin. Under 2011 har Sparregården arbetat intensivt med familjearbete som en del av behandlingen. En utbildningssatsning i interaktionistiskt förändringsarbete har genomförts. Sparregården har haft en stor efterfrågan på platser och en god beläggning under Vilgot Vilgot, som ligger i Skara kommun, tar emot ungdomar i åldrarna år i behov av akutplacering eller utredning. Enheten har plats för fem ungdomar. Antalet ungdomar som placeras för utredning har ökat de senaste åren och utgjorde 2011 drygt en tredjedel. Vilgot har tagit emot 53 ungdomar under året varav 31 flickor och 22 pojkar. En tydlig trend under de sista två åren är att de placerade ungdomarna i genomsnitt är yngre än tidigare och att problematiken tenderar att bli allt mer komplex. Denna trend förstärks av att allt flera av ungdomarna, under 2011 ungefär hälften, efter tiden på Vilgot har flyttat vidare till en annan behandlingsinstitution. Ett samarbete med Skara skolförvaltning har inletts, vilket innebär att inskrivna ungdomar nu kan erbjudas undervisning i den kommunala grundskolan. l 13

14 Missbrukarvård 14 Gryning har tre enheter som är inriktade mot utredning/ motivation och behandling för missbrukare. Två av dessa erbjuder boende, Strandgården, som endast tar emot kvinnor, och Lärjeholm. Götateamet arbetar med hemmabaserad öppenvård för unga vuxna år. Ekonomiskt resultat Enheterna inom missbrukarvården uppvisar tillsammans ett underskott på tkr (-884 tkr). Det var Strandgårdens resultat som var orsaken till det totala underskottet. Strandgårdens beläggning och därmed intäkter har kraftigt svängt under året från en svag inledning till ett starkt avslut. Götateamet är en av Göteborgs stad abonnerad verksamhet. Viss försäljning av platser utanför abonnemanget ska ske och det var Götateamets andra år som delvis intäktsfinansierad. Efterfrågan är konstant och hög från Göteborgs Stad. Efterfrågan från kranskommunerna varierar. Lärjeholm har ett abonnemang med Göteborgs Stad men säljer också platser utanför abonnemanget till andra kommuner, men även också till kriminalvården. Verksamheten vid Strandgården är helt intäktsfinansierad. Strandgården har ramavtal med ett stort antal kommuner och organisationer inom och utom länet samt Kriminalvården. Metod- och verksamhetsutveckling Götateamet bedriver hemmabaserad öppenvård för unga som nyligen genomgått avgiftning inom sjukvården. En utvärdering, Brobryggare i frontlinjen, från FoU i Väst/GR har genomförts. En slutsats i rapporten var att Götateamet lyckats utarbeta en arbetsmodell som präglas av professionalitet, har hög grad av forskningsanknytning samt i stor utsträckning motsvarar krav och förväntningar från i stort sett samtliga involverade aktörer. Götateamet satsar på marknadsföring i Göteborgs kranskommuner och har nära samarbete med och lokaler på Östra sjukhuset samt delar lokaler med bl.a. Mini- maria som drivs av sociala resursförvaltningen i Göteborg. Lärjeholm arbetar medvetet med att bli en länk till öppenvården som finns etablerad i Göteborgs Stad eller i annan kommun. De flesta uppdrag Lärjeholm får uttrycker en ambition att fortsätta med någon form av behandling utanför institution eller familjevård. Lärjeholm har under 2011 påbörjat ett arbeta med att ta fram ett kortare behandlingsprogram för att komplettera sitt utbud. Det händer också att boende blir kvar på Lärjeholm i avvaktan på vidare insatser och då riskerar motivationsarbetet att stanna av utan mer behandlingsinriktade insatser. Strandgården fick tydligare och bättre förutsättningar inför 2011 då en permanent lösning av ledningsorganisation infördes. Åtgärder vad gällde bemanning och platsantal vidtogs under Ett kvalitetsstärkande arbete hade påbörjats, medarbetare och ledning fick positiv feedback från uppdragsgivare och boende. Den ojämna efterfrågan fortsatte 2011 med ett svagt första tertial och därefter en ökande efterfrågan. Under årets sista månader har beläggningen varit mycket hög. Strandgården använder CRA, en beteendeterapeutisk evidensbaserad metod för behandling av personer med svåra beroendetillstånd. I huvudsak går metoden ut på att identifiera utlösare till missbruk och hitta förstärkare till drogfrihet. Strandgården har kompletterat sitt utbud med att göra utredningar. En bärande tanke för missbrukarvården inom Gryning är att tänka i vårdflätor. Enheterna ska ha ett brett utbud och kunna anpassa sina insatser efter individens behov och uppdragsgivarens önskemål. Dessutom ska verksamheterna kunna göra delar av uppdrag i samarbete med annan missbrukarenhet, annan enhet inom Gryning eller kommunens öppenvård. Grynings missbrukarenheter har en viktig roll som kunskapsförmedlare både externt och internt. I praktiken arbetar man med metoder som telefonrådgivning, familjearbetet i öppenvård, drogkonsult och droganalyser. Kvalitet och resultat Samtliga verksamheter har fått goda omdömen vid tillsynsbesök av Socialstyrelsen. De skriver i tillsynsbeslut att bl.a. Strandgården bedriver en välutvecklad och god verksamhet där insatserna och utredningsarbetet bygger på evidens och ett långsiktigt förhållningssätt gentemot klienterna. Kvalitetsbrister uppmärksammades på Strandgården under 2009/2010. Bristerna var i första hand i förhållande

15 till kund och ej klient. Arbetet med att säkra och höja kvalitet på bl.a. Strandgården startades av den tillfälliga ledningsorganisation, som var tillsatt under Fr.o.m var en permanent gemensam ledningsorganisation beslutad och den har under året etablerat sig. En ny roll som behandlingschef tillkom i ledningsorganisationen för missbrukarvården, vilket stärkt kvalitetsarbetet och behandlingsresultat. Det för missbrukarvården turbulenta 2010 påverkade kvalitetsarbetet. Ledningens uppmärksamhet riktades på att säkra behandlingen för klienter och att bättre organisera enheterna. Arbetet med NKI blev eftersatt och svarsfrekvensen varierar på missbrukarenheterna mellan 7 och 82 procent. Under 2011 har arbetet med NKI återupprättats och svarsfrekvensen är i genomsnitt 73 procent. Undersökning utförd av skandinavisk sjukvårdsinformation ger Strandgården ett medelbetyg på 7,9 på 10 frågor. Samtliga intervjuade skulle rekommendera placering i liknande ärende. Motsvarande intervjuundersökning på Lärjeholm gav ett medelbetyg på 8,3 på 10 frågor. Samtliga tillfrågade skulle rekommendera verksamheten i liknande ärende. Strandgården och Lärjeholm använder DOK (Dokumentationssystem inom ungdoms- och missbrukarvården) som uppföljningsinstrument. DOK består av ett flertal kortare och längre intervjuer. DOK ger enheterna värdefull information som används i utrednings- och behandlingsarbetet. Under 2010 har de två enheterna gjort totalt 77 (64) inskrivningsintervjuer. Antalet utskrivningsintervjuer var 50 (51). Endast Strandgården genomför uppföljningsintervjuer som 2011 var 17st (6). From 2012 sker en övergång från DOK till ASI. Av intervjuerna på Lärjeholm framgår att de s.k. internetdroger som 2010 angavs som drog som användes nu inte får samma uppmärksamhet. Dessa droger finns ofta en kort tid, sedan blir de narkotikaklassade eller klassade som hälsofarlig produkt. Då försvinner de för att lätt modifierade dyka upp under annat namn, då utan narkotikaklassning. Värt att notera är också att igen av de intervjuade uppgett heroin eller GHB som huvuddrog. DET KOMMANDE ÅRET Missbruksutredningen presenterade sina förslag under våren 2011 och under hösten var förslaget ute på remiss. Utredningens förslag har väckt en debatt om missbrukarvården som var behövlig. Under 2012 kommer bolaget att följa utvecklingen inom lagstiftningsområdet med stort intresse. Under 2012 fortsätter inriktningen med att erbjuda högkvalitativ behandling och att träffa avtal med upphandlande kommuner och myndigheter. Lärjeholms utbud ska breddas till att erbjuda ett kortare behandlingsprogram och Strandgårdens utredningskompetens ska stärkas. ENHETSPRESENTATIONER Strandgården Strandgården bedriver behandling för kvinnor med beroendeproblematik och kvinnor i behov av skydd. Strandgården erbjuder dygnetruntbehandling, återfallsprevention, anhörigsamtal och eftervårdsarbete. Strandgården arbetar huvudsakligen utifrån den beteendeterapeutiska modellen CRA (Community Reinforcement Approach), en kognitiv inriktning som syftar till att identifiera utlösare för fortsatt drickande/drogande samt identifiera förstärkare för nyktert/drogfritt liv. Under 2011 har verksamheten på Strandgården stabiliserats efter förändringarna under En permanent ledning har funnits på plats, genom att Strandgården fr.o.m ingår i den gemensamma ledningsorganisationen för missbrukarenheterna. Fördelarna med organisationsutvecklingen har varit tydligast för Strandgården. Strandgården har kompletterat sitt vårdutbud och genomför nu utredningar. En låg beläggning under årets första tertial har förändrats till en hög beläggning under årets sista tertial. Dock belastar den låga beläggningen årets resultat. Lärjeholm Lärjeholm är ett utrednings- och motivationshem för missbrukare i åldern Lärjeholm är beläget i utkanten av Göteborg. Göteborgs stad abonnerar på platser på Lärjeholm men intag sker också utanför abonnemanget. Lärjeholms uppdrag inom abonnemanget är att utreda, motivera och slussa till fortsatt vård och behandling. Det finns oftast en önskan från uppdragsgivaren att Lärjeholm ska arbeta mot vård i öppna former. Lärjeholm har även ett behandlingsprogram att erbjuda. Inom Lärjeholm finns spetskompetens i drogkunskap och i matchning till fortsatt behandling. From 2011 har missbrukarenheterna inom Gryning en gemensam ledningsorganisation. Lärjeholm har under 2011 vidareutvecklat sin verksamhet och varit mycket aktiva i sin marknadsföring och i sina nätverk. Götateamet Götateamet drivs i huvudsak på uppdrag av Göteborgs Stad och arbetar med unga vuxna 16-21år och deras familjer i öppenvård. Abonnemanget är inte heltäckande och ett antal platser finns till försäljning för kranskommuner. Teamet arbetar hemmabaserat med unga, avgiftade missbrukare. Götateamet erbjuder en hög tillgänglighet med väl utvecklad metodik som har en hög grad av forskningsanknytning. Verksamheten arbetar nära sjukvårdens avgiftningsenhet för unga vuxna. Verksamheten disponerar lokaler i anslutning till avgiftningsenheten och är samlokaliserade med bl.a. Mini- Marias verksamhet i centrala Göteborg. l 15

16 Öppenvård och lägenhetsboende 16 Under rubriken öppenvård och lägenhetsboende redovisas sex enheter. Av dessa är MSTteamen och Familjeteamet renodlade öppenvårdsverksamheter. HRV-enheten har ett brett utbud med allt från öppenvårdsinsatser, lägenhetsboende, en mindre kollektiv boendeenhet och platser i familjehem/jourfamiljer. Resursteamen tillhandahåller boende med viss tillsyn och annan öppenvård. Psykologenheten drivs på abonnemang av ett antal verksamheter inom Gryning. Öppenvård och lägenhetsboende utgör även en del av utbudet på många av Grynings institutioner. Dessa insatser redovisas då ihop med respektive institution. Ekonomiskt resultat Det sammantagna resultatet för ovanstående enheter uppgår till 5 451tkr (6 943). De två MST- teamen är abonnemangsfinansierade. Tillgången på ärenden har varit ojämn men har ökat markant för MST Göteborg. Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), f.d. Skyddsboendet, redovisar ett överskott som dock är lägre än Resursteamet har under 2009 och halva 2010 haft dålig beläggning och låga intäkter. Den positiva vändning som skedde under 2010 har fortsatt med hög beläggning och efterfrågan Psykologenheten är abonnerad av ett antal enheter inom Gryning Vård och det ekonomiska resultatet är inte intäktsrelaterat. Specialiserade öppenvårdsinsatser har under 2011 varit efterfrågade och enheterna visar ett jämnare ekonomiskt resultat, i de flesta fall positiva siffror. Metod- och verksamhetsutveckling Enheterna inom öppenvården är till sin karaktär olika och varje enhet har sin profil. Ett mål är att enheterna ska synas med sin profil hos kunder och i marknadsföring. I affärsplan 2011 finns målformuleringen att Grynings specialiserade och flexibla öppenvårdsverksamheter ska komplettera kommunernas egna hemmaplanslösningar. Våra verksamheter ska skilja ut sig i förhållande till de egna hemmaplanslösningarna med kompetens och insatser utanför kontorstid. Samarbete har blivit ett honnörsord för Grynings öppenvård. Många olika samarbetslösningar har skapats för att tillgodose kunders och enskilda människors behov. Nätverksmöten för öppenvårdare i Gryning finns etablerat där ett antal enheter deltar. Under 2011 har en ny modell kallad SAMINSATS tagits fram i samarbete mellan Grynings familjehemsverksamheter och öppenvårdsverksamheterna. Modellen levererar boende i familjehem och behandling beroende på behov. Kombinationen har efterfrågats av kommuner och nu finns en struktur att arbeta efter framtagen. MST- teamens arbete är evidensbaserat och har en egen metod och profil. Ett arbete genomfördes 2010 för att öka efterfrågan på MST- insatser i Göteborgsteamet och under 2011 har antalet ärenden tydligt ökat. Familjeteamet har ökat sina samarbetsytor då de haft uppdrag från fler kommuner HRV- enheten har en unik profil och en särställning i landet genom sin storlek och erfarenhet av att arbeta med hedersrelaterade frågor. Enheten har satsat på metodutveckling och manualer används i familjearbete och för att bedöma hot, våld och risk. Efterfrågan på föreläsnings- och utbildningsinsatser från HRV- enheten har fortsatt varit stor HRV- enheten har 2011 gjort en särskild satsning på pedagogiskt stöd. Familjearbetet har fått en större efterfrågan. Det har dessutom skett särskilda satsningar på familjehemsvården för målgruppen. Resursteamet har 2011 tagit fram en särskild verksamhetsbeskrivning som kommer att underlätta arbetet med kvalitetsledningssystem för enheten. Psykologenheten har under 2011 fått klartecken till rekrytering av en psykolog till och enheten kommer att successivt ställas om till att bli intäktsfinansierad from Kvalitet och resultat Kvalitets- och resultatjämförelser över tid och mellan år kan inte göras då sammansättningen av verksamheter inom gruppen förändrats. Antalet ärenden i de aktuella enheterna

17 har ökat för alla utom för en enhet. MST-Göteborg, HRVenheten och Resursteamet är de enheter som ökat antalet ärenden mest. Antalet inkomna nöjdkundenkäter var 99 (65), vilket är en klar ökning jämfört med Det ökade antal ärenden var en del av förklaringen. Kunderna var nöjda med Grynings öppenvårdsenheter. En genomsnittlig kundtillfredsställelse var 9,0 (9,2), vilket var en liten minskning från Minskningen beror inte på lägre resultat på enstaka enheter utan var mer generell. Dock var det goda nivåer på nöjdheten hos kunderna. Flera av verksamheterna har höga NKI-siffror. Av de som besvarat enkäten kan 100 procent tänka sig att använda enheten igen. Inga klagomål finns inrapporterade. MST- teamen, har i samverkan med MST services i USA, en kontinuerlig uppföljning av resultat och insatser varje månad. Båda teamen ligger väl till i kvalitetsmätningar. Psykologenheten arbetar på uppdrag av andra enheter och genomför själva inte någon kvalitetsuppföljning utan de ingår som en del i enhetens uppföljning. DET KOMMANDE ÅRET Öppenvårdsenheterna har olika inriktning varför en generell bedömning av utvecklingen är svår att göra. Dock har vi 2011 sett att öppenvårdsinsatserna varit efterfrågande och i genomsnitt gett höga resultat i kvalitetsmätning. Antalet ärenden ökade Flera av öppenvårdsenheterna har tagit steg i samarbetsfrågor och i utvecklingen av sitt arbete och de tjänster kunderna erbjuds. Det finns en potential och en utvecklingskraft inom området öppenvård. Psykologernas möjlighet att utöka och erbjuda även externa kunder sina tjänster ses som mycket positivt. Samarbetet med familjehemsverksamheten och skapandet av SAMINSATSER ger möjlighet till behandlingsalternativ. Nya kunder har tecknat avtal om MST. Under 2012 är det ett mål att genomföra gemensam marknadsföring av ett antal öppenvårdsenheter, där kompetensen hos de olika enheterna visas upp. ENHETSPRESENTATIONER Grynings Familjeteam i Skaraborg Grynings familjeteam är en öppenvårdsverksamhet som riktar sig till barn, ungdomar och familjer. Enheten erbjuder utrednings- och behandlingsinsatser samt andra typer av uppdrag såsom handledning, umgängesuppdrag, familjerådslag, stödsamtal och nätverkssamtal. Efterfrågan har varierat under året. Under våren var beläggningen något svag men under hösten ökade antalet uppdrag. Teamet har arbetat med 27 olika ärenden varav 11 från Lidköpings kommun. Detta innebär att Familjeteamet har haft betydligt fler kommuner som uppdragsgivare jämfört med tidigare, vilket var en uttalad målsättning inför Enhetens omsättning har ökat med drygt 3 procent sedan föregående år. MST Hisingen/Väster Teamet arbetar på uppdrag av stadsdelarna på Hisingen och Västra Göteborg. Under flera år har teamet haft svårt att uppnå tillräcklig beläggning i förhållande till avtal. Teamet har målmedvetet arbetat för att öka beläggningsgraden genom att fokusera på ökad kommunikation med remitterande stadsdelar. Glädjande nog har antalet ärenden ökat markant sedan hösten 2010, vilket i praktiken inneburit att man under 2011 arbetat med 40 familjer. Detta trots en dipp i efterfrågan efter sommaren. Av de 40 familjerna startades 27 behandlingar 2011 och 13 inleddes i slutet av De uppföljningar som gjorts av MST services visar att teamet håller en genomgående hög nivå. Kundenkäterna visar också en hög grad av nöjdhet. MST Vänern Teamet arbetar på uppdrag av Lidköping, Vänersborg, Orust, och Mellerud, enligt ett avtal där teamet har uppdrag att leverera 30 behandlingar per år. Sammanlagt 28 familjer har tagit del av behandlingen under det gångna året. Efterfrågan har varit normal under större delen av året dock med en markant minskning under sommar och tidig höst. Svarsfrekvens och nöjdhet avseende utsända kundenkäter har varit mycket god liksom kvalitetsmätningen inom ramen för MST services. Under hösten har ett nytt abonnemangsavtal förhandlats fram, vilket träder i kraft från 1 mars En av kommunerna, Lidköping, har beslutat sig för att dra sig ur efter flera års samarbete. I deras ställe har två nya parter tecknat avtal; Uddevalla och Tanum. Implementering av modellen hos kommande nya avtalsparter inleddes under hösten. Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV HRV:s uppdrag är att tillförsäkra ungdomar och familjer ett tryggt och säkert boende med god omvårdnad och tillgång till behandlingsinsatser samt vara ett bollplank för socialtjänst och andra myndigheter i ärenden rörande hedersrelaterat förtryck och våld. Enheten har flera verksamhetsdelar som lägenhetsboende, kollektivt boende, familjehem, familjearbete och tillgång till behandlingshemsplatser. Verksamheten har under 2011 haft en fortsatt expansion vad gäller antalet ärenden och antalet anställda. Under 2011 har en specialsatsning inom det pedagogiska området gjorts som innebär att ungdomar med skydd får lättare att upprätthålla sina studier. Resursteamet Resursteamet består av två team som är lokaliserade i Göteborg respektive Alingsås. Resursteamet arbetar med familjer som har tonåringar boende hemma samt med unga vuxna, år, i träningsboende. Teamet arbetar med familjer, tonåringar och unga vuxna som uttrycker en vilja att arbeta för att förbättra relationerna inom familjen och med övrig viktig omgivning. Praktik/arbetsträning kan erbjudas ungdomar som också är inskrivna i någon av Resursteamets andra delar. Resursteamet har haft gemensamma ärenden med andra verksamheter inom Gryning Under året har Resursteamet varit med och utvecklat en ny inriktning som kombinerar öppenvård och familjehemsplacering. Efterfrågan på Resursteamets tjänster har varit god under

18 18 Psykologenheten Psykologenheten består av två psykologer som arbetar på uppdrag av abonnerande enheter i Gryning. I mån av möjlighet kan psykologenheten ta uppdrag från andra enheter inom Gryning. From 2010 blev psykologenheten en egen enhet. Psykologerna gör psykologiska utredningar, har kliniska samtal samt deltar i gemensamma planeringar med socialtjänsten. Psykologerna arbetar också personalorienterat men inte inom arbetsmiljöområdet. Under 2011 fattades beslut om att Psykologenheten ska utökas med en psykolog och att enheten kan påbörja en intern och extern marknadsföring. From 2013 upphör abonnemangen och samtliga verksamheter inom Gryning kan köpa tjänster från enheten. Psykologtjänster kan också erbjudas kommuner vid behov. Verksamheten ska from 2013 vara helt intäktsfinansierad har präglats av en stor och jämn efterfrågan på tjänster. l LSS-boende Grynings LSS verksamhet består av två boendeenheter som riktar till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Kinnegatan som ligger i Lidköping är ett träningsboende för ungdomar i åldrarna år. Claesborg som ligger i Skövde tar emot pojkar år. Båda enheterna vänder sig till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inryms inom Lagen om särskilt stöd, LSS. Båda enheterna har också möjlighet att ta emot ungdomar för boende enligt Socialtjänstlagen förutsatt att de tillhör den definierade målgruppen. Ekonomiskt resultat LSS enheterna gör ett negativt resultat med totalt -895 tkr (-795), vilket beror på att Kinnegatan haft för låg beläggningsgrad. Orsaken är flera oplanerade utskrivningar som lett till att den genomsnittliga beläggningsgraden understiger den budgeterade nivån. Båda enheterna har tillstånd att ta emot fem ungdomar vilket gör att kravet på beläggning är högt och att varje bortfall får ett snabbt negativt ekonomiskt genomslag. Metod- och verksamhetsutveckling Under 2011 har en översyn av Kinnegatan genomförts. En åtgärdsplan för att stärka verksamhetens utbud och innehåll har utformats med aktiviteter som kommer att fortgå under hela det kommande året. Enheterna har fortsatt arbetet med gemensamma marknadsföringsaktiviteter, har vidare ordnat egna föreläsningar, deltagit i flera nationella konferenser och utbildningar för att stärka den gemensamma kompetensen. Kvalitet och resultat Till de två enheterna har totalt 5 svarat på kundenkäter. Den genomsnittliga kundnöjdheten är 9,25 på en tiogradig skala. Socialstyrelsen har gjort tillsynsbesök vid två tillfällen varvid en gång oplanerat. Tillsynens fokus har varit inriktad på verksamhetens dokumentation och uppföljning av insatser samt inskrivna och föräldrars möjlighet till delaktighet i vården. I tillsynen har ledning och personal och ungdomar intervjuats och dokumentationen har granskats. Synpunkter från föräldrar har hämtats in via enkät. Enheterna uppfyller lagstiftningens krav och har genomgående fått goda omdömen. DET KOMMANDE ÅRET Under 2011 har en översyn av Kinnegatan genomförts. En åtgärdsplan för att stärka verksamhetens utbud, innehåll och förmåga att bemästra en allt svårare målgrupp har utformats med aktiviteter som kommer att fortgå under hela det kommande året. Båda enheterna kommer att fortsätta att arbeta med marknadsföring och samarbete

19 med föreningar och organisationer inom området. Möjligheten att erbjuda de inskrivna ungdomarna olika typer kommunikativa teknikstöd och hjälpmedel kommer att undersökas. En brukarenkät som är anpassad till målgruppen kommer att utarbetas. Det påbörjade arbetet gällande utveckling och möjlig expansion av affärsområdet kommer att fortgå under ENHETSBESKRIVNING Kinnegatan Kinnegatan är ett träningsboende enligt LSS. Målgruppen är ungdomar i åldrarna år inom autismspektrumområdet. Ungdomarna bor i egna lägenheter med tillgång till personal dygnet runt. Boendet, som ligger centralt i Lidköping, har totalt fem platser. Enheten har ett väl utvecklat samarbete med både grund- och gymnasieskolan i Lidköping samt möjlighet att organisera praktikplatser. Under det gångna året har efterfrågan minskat något samtidigt som andelen förfrågningar gällande ungdomar med svårare problematik ökat. Enheten har haft åtta ungdomar mellan år inskrivna under 2011 med jämn fördelning mellan män och kvinnor. Claesborg Claesborg i Skövde tar emot pojkar i åldern år med neuropsykiatriska funktionshinder. Verksamheten har fem platser och tillgång till en integrerad träningslägenhet. Skolgång tillhandahålls i samverkan med en närliggande liten friskola, Miaskolan. Sju ungdomar har varit inskrivna i verksamheten under året. Tre ungdomar har skrivits ut med en genomsnittlig boendetid på två år. Claesborg har etablerat sig som ett boende med kompetens att arbeta med barn med funktionsnedsättning och en beteendeproblematik som gör att man riskerar att hamna mellan stolarna mellan LSS och Socialtjänstlagen. Enheten tar emot placeringar både enligt LSS och SoL. l Boende för ensamkommande flyktingbarn I Gryning finns fyra asylboenden för ensamkommande pojkar samt ett transitboende för flickor. Mira asylboende i Alingsås startade 2008 i samarbete med kommunerna inom GR området och finansieras genom försäljning av platser öppnade Vega som ligger i Fengersfors i samarbete med fyra kommuner i Dalsland som abonnerar på samtliga platser. Under 2011 har ytterligare två boendeenheter startat med liknande abonnemangsavtal; Luna som drivs i samverkan med Mariestad och Töreboda kommun öppnade 1 mars. Den 15 april öppnade Lyran som ligger i Örby. Lyrans platser abonneras av 7 kommuner i Sjuhäradsområdet. Under hösten har förberedelser gjorts för ytterligare ett boende, Stella, som ligger i Strömstad. Ekonomiskt resultat Asylenheterna redovisar ett positivt resultat med 851 tkr (641). Orsaken till det positiva utfallet var satt Vega liksom de nya enheterna Luna och Lyran har haft nästan samtliga platser belagda från start. Mira som finansieras genom försäljning av platser har samtidigt ökat sin verksamhet och därmed omsättning genom tre platser i ett utslussningsboende. Noteras bör att Delsjötorps transitplatser inte räknats in i resultatet för asyl. Transitverksamheten har gått med stor förlust då behovet av transitplatser i princip upphörde som en följd av att Migrationsverket förändrat sin handläggning av asylärenden. Transitdelens resultat redovisas i stället under rubrik ungdomsinstitutioner. Metod och verksamhetsutveckling Under det gångna året har bolagets gemensamma utvecklingsarbete inom asylområdet varit i fokus. En särskild styrgrupp bildades bestående av cheferna vid de olika asylenheterna och bolagsledningen. Arbetet i styrgruppen har bl.a. resulterat i att en grundutbildning riktad till ungdomsassistenterna har tagits fram i samarbete med en extern utbildare. Vidare har enheterna arrangerat en gemensam dag för all personal på enheterna med föreläsning och erfarenhetsutbyte. Två nya boenden har startat sin verksamhet. Enheterna har på ett framgångsrikt sätt byggts upp från grunden med helt nya personalgrupper och nya nätverk med företrädare från migrationsverket, kommuner och sjukvård. Migrationsverkets handläggning av asylan- 19

20 20 sökan har blivit snabbare vilket i sin tur lett till delvis förändrade förutsättningar och därmed modifierade rutiner och tillvägagångssätt ute på boendeenheterna. Ungdomarna vid Lyran har erbjudits möjlighet att delta i en förebyggande självhjälpsgrupp genom Flyktingmottagningen i Borås. Vid träffarna deltar även boendepersonal. Modellen som är utvecklad i Malmö har fått positiv respons från ungdomarna och kommer att fortsätta. Kvalitet och resultat Till asylenheterna har inkommit svar på 8 kundenkäter. En förklaring till den låga svarsfrekvensen är att enbart två enheter har skickat ut enkäten. En av enheterna har fått svar på nästan samtliga enkäter medan den andra verksamheten har haft svårigheter att få in enkätsvaren. Den genomsnittliga nöjdheten är 8,2 på en tiogradig skala. De nya enheterna Luna och Lyran har inte använt enkäterna under startskedet utan kommer att införa dem under Under 2011 har enkäter riktade till de boende och till gode män använts på prov vid Vega. Arbetet för att skapa en gemensamt och stabil kvalitetsuppföljning kommer att fortgå under Socialstyrelsen har gjort tillsyn på samtliga boenden, inklusive de nya enheterna Luna och Lyran. Bedömningar har varit genomgående positiva med några mindre påpekanden. DET KOMMANDE ÅRET I februari öppnar Stella asylboende i Strömstad i samverkan med fyra kommuner i Bohuslän. Starten av Stella har försenats något bl.a. med anledning av att Socialstyrelsen tillämpat förändrade bestämmelser kring lokalens utformning. Enheten kommer att ha plats för 12 ungdomar. De fyra Dalslandskommuner som abonnerar på platserna vid Vega meddelade under hösten 2011 att de inte har för avsikt att förlänga avtalet vilket innebär att verksamhetens funktion som abonnemangsfinansierat asylboende kommer att upphöra Gryning planerar därför att Vega från och med augusti 2012 ska inriktas på att erbjuda behandlingsinsatser för flyktingungdomar och att verksamheten ska finansieras genom försäljning av platser till den kommunala socialtjänsten. I bolaget finns ett 60-tal boendeplatser och cirka 50 anställda som arbetar inom asylområdet. Under det kommande året är en viktig uppgift för bolaget att samordna och tydliggöra verksamheternas gemensamma innehåll och metoder. Under 2012 kommer därför en särskild asylsamordnare att tillsättas med uppdrag att utarbeta en strategi för att möta de olika behov av insatser som finns inom området ensamkommande flyktingbarn. Aktiviteter för att förstärka och förbättra samverkan och samsyn mellan de parter som verkar runt de enskilda ungdomarna kommer att genomföras liksom en riktad utbildningssatsning för att skapa en gemensam plattform för samtlig personal. Insatser för att implementera ett gemensamt system för Kvalitetsuppföljning kommer att prioriteras. ENHETSPRESENTATION Mira Vid Mira Asylboende i Alingsås finns 12 platser för pojkar år. Under det gångna året har Mira utökat sin verksamhet med tre utslussningsplatser med målgrupp år i en friliggande fastighet centralt i Alingsås. En struktur för lägenhetsboendet bestående av både individuella insatser och gruppaktiviteter har arbetats fram. Under 2012 har 21 pojkar bott på Mira. Fyra pojkar har bott i lägenheten. Efterfrågan har varit jämn undantaget sommarmånaderna. Under hösten har kommunerna i Sjuhärad tecknat ett abonnemang för tre platser vilket ytterligare stabiliserat verksamheten. Lyran Lyran som ligger i Örby, startade sin verksamhet den 15 april på uppdrag av sju kommuner i Sjuhärad. Enheten har 12 platser för asylsökande pojkar år. Kommunerna abonnerar på samtliga platser. Under det gångna året har fokus varit att bygga upp verksamheten från grunden och med en helt ny personalgrupp. Strukturer och innehåll i verksamheten har utvecklats liksom samverkan med övriga aktörer runt de inskrivna. Verksamheten har fungerat bra trots att genomströmningen varit stor. Från maj då de första pojkarna flyttade in har 22 ungdomar bott på enheten. Verksamheten utökas från 2012 med 2-3 platser för ungdomar med beslut om PUT. Luna Luna asylboende tar emot ensamkommande flyktingungdomar i åldern år. Verksamheten startade den 1 mars 2011 och drivs i samverkan med kommunerna Mariestad och Töreboda. Enheten har 12 platser för heldygnsvård varav hälften är avsedda för ungdomar som befinner sig i asylprocessen och hälften för unga som fått beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT). Verksamheten har under sitt första år lyckats väl i sitt arbete med att ta fram rutiner, förhållningssätt och fungerande samarbetsformer. Under hösten 2011 utökades verksamheten med två utslussningsplatser i lägenheter som ligger på samma område som asylboendet. Lunas platser har i stort sett varit fullbelagda sedan starten. Vega Verksamheten riktar sig till asylsökande ensamkommande flyktingar i åldern år. Vegas 12 platser abonneras av fyra Dalslandskommuner. Beläggningen har under året varit god och omsättningen på enhetens platser hög. Verksamheten har under året fungerat på ett stabilt sätt. Personalen har utvecklat sin kompetens inom området och har med god uthållighet klarat att hantera den ibland allvarliga problematik som de placerade ungdomarna uppvisar. Såväl omsättning som kostnader ligger något över budget. Förklaringen till de högre kostnaderna är att verksamheten periodvis behövt öka bemanningen då några av de boende mått mycket dåligt. l