Gryning Vård ABs Årsredovisning 2012

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 2

3 Årsredovisning 2012 om gryning Styrelseordföranden har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Viktiga händelser under Institutionsvård för barn och familjer... 8 Ungdomsvård...9 Boende för ensamkommande flyktingbarn...10 LSS-boende...11 Missbrukarvård...12 Öppenvård...13 Familjehemsverksamheten...14 Kvalitetsrapport...15 Våra målgrupper...16 Personalfrågor...17 ekonomi Förvaltningsberättelse...19 Resultaträkning Balansräkning...26 Kassaflödesanalys...27 Noter och kommentarer...28 Revisionsberättelse...32 Adresser

4 Styrelseordföranden har ordet 4 Gryning Vård AB kan nu efter starten 1 juli 2001 lägga sitt tolfte verksamhetsår till handlingarna. Återigen kan vi konstatera att vi levererat en bra verksamhet. Uppdraget är att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård- behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet vilket ska bidraga till hög kvalitet och god konkurrenskraft. Bolaget ska självt finansiera utveckling av verksamheten även innefattande start av nya verksamheter genom försäljningsintäkter. Bolaget omfattar 39 enheter spridda i Västra Götaland med målgrupper som spänner från nyfödda till vuxna, från ensamplacerade till hela familjer, från ett dygns placering till flera år och från öppenvårdsinsatser till skyddat boende med en stor spridning i problembilden och därmed en stor spridning av behandlingsmetoder och kompetenser. Efterfrågan på våra tjänster varierar över tiden. Vi har dock vant oss vid snabba förändringar och stora variationer i efterfrågan som inte alltid är så lätta att förutspå. Bolagets grundläggande värden står fast. Vi står för ett samskapande med kommunerna kommunernas Gryning, kvalitet och resultatfokusering det ska gå bra för människan. Rekrytering av ny vd har genomförts under året. I slutet på oktober började Katarina Ahlqvist på tjänsten. Katarina drivs tydligt av att vara med och utveckla det hållbara samhället där Gryning ska bli en allt viktigare aktör inom den sociala dimensionen. Grynings framgång inom den sociala dimensionen med att utveckla det hållbara samhället uppnås genom att vi stödjer kommunerna i att finna lösningar på deras behov. Vår bedömning är att Gryning kommer att fortsätta att växa både till volym och till en än mer breddad verksamhet. Vi står för det långsiktiga samhällsintresset. Gryning har lyckats förena affärsmässighet med samhällsintresse. Vår vision är att Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Vi går mot visionen genom det fantastiska arbete som utförs varje dag i Gryning för att hjälpa människor att få ett drägligare liv. Efter tolv års verksamhet kan jag konstatera Gryning Vård AB lever mycket väl upp till dessa förväntningar. Göteborg Åke Jacobsson styrelseordförande

5 VD har ordet Medarbetare som möjliggörare Tillsammans är vi många medarbetare som också är möjliggörare av Gryning Vårds verksamhet. Under 2012 har vi hjälpt fler än två tusen individer. Vården, förenat i ett vardagssammanhang med struktur och trygghet, ger många solskenshistorier att berätta om, där klienterna som människor får synlighet, sammanhang, omtanke och framtidsdrömmar. Några exempel att nämna är härliga sommardagar med bad, fiske, dykning, särskilda fiskedagar för pojkar och pappor, ungdomar som får skådespelardrömmar i filminspelningar eller vanliga vardagssammanhang där klienterna visar omsorg och omtanke om varandra. Gryning Vård har förmånen och glädjen att ha många, många kloka, engagerade och kunniga medarbetare som gör vardagen möjlig för våra klienter. Det känns fint att vara en del i denna gemenskap, i rollen och uppdraget som VD för Gryning vård. Unik driftsorganisation Gryning Vård har allt sedan starten 2001 verkat, breddat och differentierat bolagets verksamhet. Gryning är också genom sin ägarbild, där 50 kommuner i Västra Götaland står bakom bolaget, en unik driftsorganisation med fortsatt stor potential i de olika affärsområdena. En breddad verksamhet som samhällsägd vårdaktör, där människor sätts i centrum, ger viktig och nödvändig hjälp till behövande men också samhällsnytta. Grynings verksamhet gör att vi har kunskap och erfarenhet av att verkligen vara en hjälpande hand för våra ägare och våra kunder i omställningen mot hållbar stad, kommun och region. Gryning Vård är en värderingsburen organisation, vars mål är att göra samhällsnytta och medlet är affärsnytta Jag har genom åren haft glädjen att uppleva ett rikt arbetsliv, i varierande branscher, verksamheter och uppdrag. Det finns en tydlig röd tråd i form av olika perspektiv på samhällsbyggeri. Det är för mig viktigt att verka i ett sammanhang där vi tillsammans gör gott både för individer, människor och samhälle, ställt i ett förhållande till att vi steg för steg måste ställa om i en hållbar utveckling. År 2012 ett viktigt år för omställning År 2012 kan på flera vis beskrivas som ett år för omställning för fortsatta utvecklingssatsningar de kommande åren. Gryning Vård har därmed lagt grunden för nästa fas, som har ett fokus på att förena vårda/mogna i affärsområden, strukturer i ett förhållande till nästkommande utvecklingssteg. Denna utveckling skall ske i en allt mer föränderlig omvärld, som ställer nya krav på oss som bolag förenat med övergripande frågeställningar i vårt samhälle som handlar om vilken välfärd och vård vi har råd att betala för. Dessa övergripande frågeställningar har påverkat offentlig verksamhet under 2012 och så även Gryning Vårds, vilket framgår av förvaltningsberättelsen. Nöjda kunder En bra verksamhet börjar och slutar med nöjda kunder, som också huvudsakligen är våra ägare. Återigen har vi fått mycket höga kundvärden i våra kontinuerliga mätningar. Gryning Vårds omfattande vårdutbud med bredd och spets förenat med kvalitet, kompetens, lyhördhet och flexibilitet ger nöjda kunder/ägare. Under 2012 har vi än mer förädlat vårt kvalitetsarbete med nya uppföljningsinstrument. Stabilitet för framtiden Gryning Vård har en stabilitet att möta de kommande årens utmaningar såsom möjligheter. Bolaget bär på stor erfarenhet. Tillsammans med våra ägare, kunder vill vi som offentlig ägd samhällsaktör fortsätta att bygga broar där vi arbetar tillsammans med fokus på helhetssyn, samverkan och uthållighet utifrån att vi människor är centrala i ett hållbart samhälle. Göteborg Katarina Ahlqvist Verkställande Direktör 5

6 Fakta om Gryning Ägarförhållanden, ledning, styrning och organisation Gryning Vård AB bildades den 1 juli 2001, då Gryning övertog driftsansvaret för de sociala institutioner som tidigare tillhörde Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Ägarna utgörs formellt av de fyra kommunalförbunden i länet. Bakom kommunalförbunden står 50 kommuner. Ägarbilden framgår av nedanstående tabell: Göteborgsregionens kommunalförbund 54% Fyrbodals kommunalförbund 17% Skaraborgs kommunalförbund 17% Sjuhärads kommunalförbund 12% Bolaget har som föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings-, och rådgivningsresurser och att bedriva annan därmed jämförlig verksamhet. Årsstämma, styrelse och VD Vid årsstämman den 14 juni 2012 omvaldes sju ledamöter inklusive ordföranden. Ytterligare två ledamöter valdes in i styrelsen. Styrelsen består av tjänstemän, deras namn framgår av nästa sida. Under 2012 har styrelsen haft åtta ordinarie styrelsemöten. I slutet av oktober tillträdde Katarina Ahlqvist som Vd för Gryning, hon kom då från ett Vd-uppdrag för det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder i Göteborg. Ledning, organisation och styrning Bolaget leds av en bolagsledning bestående av Vd, tre verksamhetsområdeschefer, personal-, utvecklings-, och ekonomichef. Bolaget är organiserat så att stödfunktioner i form av utveckling, personal och ekonomi är placerade i en stabsfunktion som är direkt underställd VD. Linjeorganisationen består av Vd och tre verksamhetsområdeschefer som leder varsitt verksamhetsområde. De har ett antal underställda enheter med ett omfattande självständigt ansvar. (Se organisationsskiss på nästa sida). Organisationen bygger på ett nära samarbete mellan verksamheterna. Hållbarhet Gryning skall vara en samhällsaktör som bidrar till en hållbar utveckling, ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Verksamhetens inriktning gör att Grynings huvudfokus är den sociala dimensionen. l VISION OCH AFFÄRSIDE Vision Gryning Vård AB skall skapa långsiktig kundtillfredställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Affärsidé Gryning Vård AB är ett offentligt ägt bolag, vars verksamhet skall utformas så att det med respekt för den enskildes behov bidrar till varaktiga förändringar i människors liv. Gryning skall tillhandahålla ett brett differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utvecklingen av verksamheten skall ske i dialog med kunderna. Grynings verksamhet skall vila på samhällsnyttig grund och förena samhällsansvar och ekonomiskt tänkande på ett sätt som vinner uppslutning inom och utom organisationen. Utformningen av Grynings insatser skall vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Detta skall bidra till en verksamhet av hög kvalitet och med god konkurrenskraft Genom att vara en seriös, engagerad och professionell vårdgivare och alltid sträva efter att tillmötesgå kundernas behov skall Gryning vara ett självklart förstahandsval. 6

7 Viktiga händelser under 2012 Januari Östen Carlsson tillträder som Tf Vd. Henrik Persson tillträder som ny ekonomichef. Gryning Vård AB, organisation Februari Stella tar emot sina första ungdomar. Invigning av nya Snäppan. April Juni Augusti Upphandling klar gällande nytt löne- och HRsystem. Två nya ledamöter väljs in i styrelsen vid årsstämman. Niels Elvhammar slutar som verksamhetsområdeschef och vice Vd. Ramavtal klart för 19 enheter med kommuner i Skåne, Kronoberg och Halland. Grynings styrelse 2012 Ordförande: Åke Jacobsson Vice ordförande: Lisbeth Nilsson Ledamöter: Arbetstagarrepresentanter: Barbro Larsson Personal Krister Karlsson Elisabeth Hajtowitz Henry Einestedt Pia Jonsson-Axelsson Per Johansson Ewa Roslund Kers n Einarsson Lars Norén Anna Imstedt Anna Merje Larsson Inge Olofsson Utveckling Henrik Persson Ekonomi Grynings styrelse Ordförande Åke Jacobsson VD Katarina Ahlqvist Nheri Samuelsson (fr.o.m ) Carina Fransson Ann-Louise Östman Mats Ohlsson Fas gheter September Svea öppnar. Oktober Katarina Ahlqvist tillträder som ny Vd. November HVB-hemmet Villan avvecklas. December Beslut i styrelsen att starta asylenheten Castor i januari Gryningdagen genomförs för första gången. l Grynings affärsområden Barn- och familj Äldre tonår Yngre tonår Asyl Missbrukarvård Specialist LSS-enheter Familjehemsvård Birkahemmet Trollbacken Familjecentrum Fyrbodal Familjecentrum Göteborg Boda familjecentrum Bryggans akuthem Kris nedal Grynings familjeteam Claesborg Kinnegatan Delsjötorp Eriksdals flickhem Lillgården Snäppan Sparregården Tallbacken MST - Hisingen Väster MST - vid Vänern Resursteamet Götateamet Lärjeholm Strandgården HRV-enheten Psykologenheten Bergiusgården Hagen Lilla Torp Ramnäs Svea Vilgot Lyrans asylboende Mira asylboende Luna asylboende Vega asylboende Stella asylboende Castor asylboende Familjehemsenheten 7

8 Institutionsvård för barn och familjer Gryning Vård har 8 behandlingsenheter med boende för familjer och barn. Uppdrag som tas emot kan gälla utredning, behandling och omvårdnad. Som komplement till heldygnsvården tillhandahåller flera av institutionerna öppen- och eftervårdsinsatser samt jourhem. En enhet arbetar endast med öppenvård. Enheterna finns geografiskt utspridda i Västra Götaland och har god lokal förankring. Till affärsområdet har 2012 förts en öppenvårdsenhet som arbetar med familjer. 8 Ekonomiskt resultat Efter många år av stabil ekonomi slutade 2012 för barnoch familjeenheterna på ett samlat resultat som innebar tkr. För 2011 var resultatet tkr. Under hela 2012 var beläggningen sämre än året innan, det var särskilt kännbart under hösten. Bolaget genomförde då en nedläggning av en dygnet- runt verksamhet, bland annat för att begränsa underskottet. Metod- och verksamhetsutveckling Barn och familjeenheterna har liksom ungdomsverksamheterna, under 2012 satsat på traumautbildning på flera enheter. Samtliga enheter har en plan för sin kompetensutveckling och har under 2012 följt sin planering. Flera av enheterna har fortsatt att arrangera utbildningsdagar med kvalificerade föreläsare och har utvecklat samarbete med högskolor, andra utbildningsgivare och forskare inom verksamheternas kunskapsområde. Under året har det varit verksamhetsförändringar inom ledningsfunktion på två enheter, Boda samt Solsidan. Kvalitetsutveckling Antalet inkomna nöjdkundenkäter har under 2012 minskat jämfört med året innan. Det är stor spridning på svarsfrekvensen mellan enheterna och svårt att utläsa någon enhetlighet. Det finns här ett klart förbättringsområde för flera enheter. Resultatet baserat på 9 enheter visar en genomsnittlig nöjdhet på 8,6 på en 10-gradig skala. I 94 procent av svaren anges att man kan tänka sig att använda enheten igen. Socialstyrelsen har under året genomfört två tillsynsbesök per enhet, ett planerat och ett oanmält. Omdömena i inkomna tillsynsrapporter har varit positiva och Socialstyrelsen har i samtliga fall bedömt att verksamheterna uppfyller lagstiftningens krav. Det kommande året Barn och familjeverksamheterna kännetecknas av ett brett utbud, en hög grad av flexibilitet och god kvalitet. Målet är att detta skall förstärkas ytterligare. Målsättningen har under flera år varit att förbättra verksamheternas möjligheter att ta emot särskilt krävande placeringar och uppdrag. Arbetet med denna målsättning fortsätter under de kommande åren, bland annat genom att en utredning rörande målgruppen de utmanande barnen genomförs i bolaget. Socialtjänsten efterfrågar alltmer platser för ensamplacerade barn. Ett arbete med att öka förmågan, både vad gäller organisation och ekonomi, att ta emot ensamma barn eller syskongrupper pågår och kommer att vara en omständighet att ta hänsyn till i budgetarbetet inför Affärsområdet fick i februari 2013 en ny verksamhetsområdeschef efter att tidigare VO-chef slutat i augusti l

9 Ungdomsvård Gryning Vård har 12 ungdomsinstitutioner som ligger geografiskt spridda i Västra Götalands län. Verksamheterna riktar sig till ungdomar mellan år. Detta innefattar bland annat institutioner med kortare respektive längre behandlingstider samt verksamheter som specifikt riktar sig till ungdomar med psykiatriska problem eller som enbart tar emot flickor. I bolaget finns två akut- och utredningsinstitutioner, belägna i Skara respektive Göteborg. Under 2012 har en ny verksamhet, Svea öppnats i Borås. Till affärsområdet har 2012 förts 3 öppenvårdsenheter som arbetar med ungdomar. Ekonomiskt resultat Ungdomsenheternas samlade resultat 2012 är -549 tkr. För 2011 var resultat ett litet överskott vilket redan då var en försämring av resultatet för enheterna. Under 2012 har beläggningen och därmed resultatet förändrats från en positiv utveckling under första halvåret till att successivt försämras under andra halvåret. Metod och verksamhetsutveckling Skolgång och undervisning som skyddsfaktor för placerade barn har fortsatt varit ett fokusområde för ungdomsinstitutionerna under Det målinriktade arbetet som inleddes hösten 2010 har fortsatt och kommer att vara fortsatt aktuellt över tid. Olika kompetenshöjande utbildningssatsningar har genomförts, bland annat kris- och traumautbildning. Snäppan flyttade i början av 2012 till sitt nybyggda hus i Trollhättan. Samtidigt utökades antalet platser. Delsjötorp ställde om från att ta emot transitplaceringar till att ta emot ensamkommande flickor. Sex nya ungdomsplatser tillkom i samband med starten av Svea den 1 oktober. Kvalitetsutveckling Totalt 169 svar på utskickade kundenkäter har inkommit. Resultatet i kundenkäten som baseras på totalt 10 enheter visar att den genomsnittliga nöjdheten är 8,3 på en tiogradig skala. I 92 procent av svaren anges att man kan tänka sig att använda enheten igen. Noterbart är att svarsfrekvensen sjunkit i jämförelse med föregående år. Socialstyrelsen har under året genomfört tillsyn vid två tillfällen på varje enhet, varav det ena tillfället ett oanmält besök. I tillsynen 2012 har myndigheten varit särskilt inriktad på hur verksamheten ser till att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Enheterna har genomgående svarat upp mot ställda krav och har fått goda omdömen. Ungdomsenheterna använder bedömningsinstrumentet ADAD. Två enheter har under året övergått till att använda kartläggningsinstrumentet ESTER Det kommande året Andelen unga med svår problematik med inslag av psykiatri, neuropsykiatri och fysiskt utagerande beteende har varit tydlig under året. För att möta dessa ungdomars behov krävs både kompetens, personaltäthet och tillgång till kringresurser av specialistkaraktär som t ex barnpsykiatri. Arbetet för att förbättra ungdomsenheternas förutsättningar att möta dessa behov fortgår under de kommande åren, bland annat genom att en utredning rörande målgruppen de utmanande barnen genomförs i bolaget. En prioriterad framtidsfråga är hur den ekonomiska sårbarheten ska kunna minskas vid enskilda enheter och i affärsområdet som helhet. Vidare kommer arbetet för att förbättra elevernas tillgång till undervisning och skolresultat att fortgå. l 9

10 Boende för ensamkommande flyktingbarn I Gryning finns fem asylboenden för ensamkommande pojkar. Mira, Vega, Luna och Lyran. I februari 2012 öppnade Stella i Strömstad. Tre av enheterna bedrivs med kommunala abonnemang. Under hösten 2012 förbereddes öppnande av Castor, med start i januari Därmed kommer bolagets affärsområde för ensamkommande barn och unga att innefatta 70 boendeplatser för pojkar i åldrarna år och 60 anställda. 10 Ekonomiskt resultat Asylenheterna redovisar ett positivt resultat med totalt 3591 tkr. Orsaken till det positiva resultatet är att flera av enheterna haft en betydligt högre beläggning än budgeterat. Detta då enheterna har tillgång till ytterligare platser (PUT) utöver de avtalade abonnemangen. Under hösten fanns en stor efterfrågan från Mölndals flyktingenhet gällande platser för nyanlända ungdomar vilket fått särskilt stort genomslag vid Mira som helt finansierar sin verksamhet genom att sälja platser. Metod och verksamhetsutveckling Under det gångna året har bolagets gemensamma utvecklingsarbete inom asylområdet varit i fokus. En särskild asylsamordnare tillträdde vid halvårsskiftet med uppgift att följa utvecklingen inom området samt stödja och samordna bolagets verksamhet riktad till ensamkommande barn. Stella, har startat sin verksamhet med god beläggning från starten i februari. Migrationsverkets handläggning av asylansökan blev snabbare under 2011 och inledningsvis 2012 samtidigt som kommunerna haft svårt att skapa boendealternativ för ungdomar med PUT. Ungdomarna vid Lyran erbjöds 2011 möjlighet att delta i en förebyggande självhjälpsgrupp genom Psykiatrins flyktingmottagning i Borås. En utökning av behandlingsplatser riktade till ensamkommande har genomförts vid två enheter; Ramnås- Svea och Delsjötorp. Kvalitet och resultat Svarsfrekvensen avseende kundenkäter är låg i förhållande till det totala antalet boende. De inkomna svaren är i stort sett begränsade till enbart två av asylenheterna. Den genomsnittliga nöjdheten är 8,0 på en tiogradig skala. Samtliga kunder har angivit att de kan tänka sig att använda boendet igen. Vid några enheter har enkäter riktade till de boende och gode män använts på prov. Arbetet för att skapa en gemensam och likvärdig kvalitetsuppföljning kommer att fortgå under Socialstyrelsen har gjort tillsyn på samtliga boenden. Tillsynen har inriktat sig på hur verksamheten tillser att ungdomarna får den hjälp de behöver och att de har det bra avseende: bemanning, fritid, skola, barnens utveckling, fysisk och psykisk hälsa samt lokaler och utrustning. Bedömningarna har genomgående varit att enheterna uppfyller lagstiftningens krav. Det kommande året I januari 2013 öppnade Castor asylboende på Hisingen i Göteborg med 9 platser och huvudsakligt uppdrag att ta emot nyanlända ungdomar direkt från ankomstkommunen Mölndal. Castor, kom till som en direkt följd av en kraftigt ökad efterfrågan gällande platser för nyanlända flyktingungdomar. De fyra Dalslandskommuner som ursprungligen abonnerade på platserna vid Vega avslutade sina abonnemang i juli I samband med detta tecknade Åmåls kommun ett avtal om sex platser, resterande platser har därefter belagts genom försäljning. Avtalet med Åmål upphör i juli Om detta inte förlängs innebär det att verksamhetens funktion som abonnemangsfinansierat asylboende helt kommer att upphöra och i stället övergå till en ren säljverksamhet. Under det kommande året kommer bolaget att fortsätta att samordna och tydliggöra asylverksamheternas innehåll och metoder. l

11 LSS-boende Grynings LSS-verksamhet består av två boendeenheter som riktar sig till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Kinnegatan, som ligger i Lidköping, är ett träningsboende för ungdomar i åldrarna år. Claesborg som ligger i Skövde tar emot pojkar år. Båda enheterna vänder sig till ungdomar som inryms inom LSS. Båda enheterna har också möjlighet att ta emot ungdomar för boende enligt Socialtjänstlagen. Ekonomiskt resultat LSS-enheterna gör ett negativt resultat med totalt -350 vilket är en förbättring med 545 tkr jmf med föregående år. Det förbättrade resultatet beror övervägande på att Kinnegatan haft en jämnare beläggning under 2012 Metod- och verksamhetsutveckling Under 2012 har olika åtgärder genomförts för att stärka Kinnegatans utbud och innehåll i syfte att öka förmågan att klara en allt mer komplex och blandad målgrupp. Claesborg har under 2012 påbörjat ett arbete för att utveckla användande av olika tekniska kommunikationshjälpmedel. De båda enheterna har fortsatt det gemensamma arbetet med marknadsföringsaktiviteter. Kvalitet och resultat Då enbart ett fåtal klienter skrivits ut under året och då underlaget är mycket begränsat är det inte möjligt att dra slutsatser gällande NKI eller EVIDUR för affärsområdet som helhet. Socialstyrelsen har gjort tillsynsbesök vid två tillfällen varvid en gång oplanerat. Tillsynen har varit inriktad på att tillförsäkra att verksamheterna tillgodoser barnen och ungdomarnas individuella behov i ett tryggt och säkert boende i en hemlik miljö. Socialstyrelsens bedömning är att enheterna uppfyller lagstiftningens krav och har för övrigt lämnat genomgående goda omdömen vid såväl planerade som oanmälda besök. Det kommande året Under det gångna året har en åtgärdsplan för att stärka Kinnegatans verksamhet genomförts. Detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta under det kommande året. Arbetet för att möjliggöra att de inskrivna ungdomarna ska få tillgång till olika typer kommunikativa teknikstöd och hjälpmedel kommer att fortgå liksom utarbetandet av en brukarenkät som är anpassad till målgruppen. Båda enheterna kommer att arbeta vidare med marknadsföring och samarbete med föreningar och organisationer inom området. Vidare planeras en sammanslagning av de båda enheternas ledningsfunktion. l 11

12 Missbrukarvård Gryning har tre enheter som är inriktade mot utredning/ motivation och behandling för missbrukare. Två av dessa erbjuder boende, Lärjeholm och Strandgården, som endast tar emot kvinnor. Götateamet arbetar med hemmabaserad öppenvård för unga vuxna 16-25år. 12 Ekonomiskt resultat Enheterna inom missbrukarvården uppvisar tillsammans ett underskott med -924 tkr ( tkr). Under 2012 har beläggningen på Strandgården förbättrats avsevärt. Dock har en felbudgetering skett avseende Lärjeholm inför 2012 som gjorde att abonnemangsintäkten minskade. Götateamet är en av Göteborgs Stad abonnerad verksamhet. Viss försäljning av platser utanför abonnemanget skall ske och Götateamets har ökat denna något under Metod- och verksamhetsutveckling Enheterna har en gemensam ledningsorganisation from I ledningsorganisationen finns förutom enhetschef och biträdande även en behandlingschef för att säkerställa kvalitén i behandlingsarbetet. Götateamet bedriver hemmabaserad öppenvård för unga som nyligen genomgått avgiftning inom sjukvården. Götateamet har nära samarbete med och lokaler på Östra sjukhuset samt delar lokaler med bland annat Mini-maria som drivs av sociala resursförvaltningen i Göteborg. Strandgården använder CRA, en beteendeterapeutisk evidensbaserad metod för behandling av personer med svåra beroendetillstånd. Strandgården har profilerat sig på substitutionsbehandling och hjälpinsatser till kvinnor med behov av skydd. Lärjeholm arbetar medvetet med att bli en länk till öppenvården eftersom många klienter går vidare till öppenvård. Lärjeholm har under 2012 arbetat fram och implementerat ett kortare behandlingsprogram byggt på CRA för att komplettera sitt utbud. En bärande tanke för missbrukarvården inom Gryning är att tänka i vårdflätor. Enheterna skall ha ett brett utbud och kunna anpassa sina insatser efter individens behov och uppdragsgivarens önskemål och kunna göra delar av uppdrag i samarbete med andra enheter. Kvalitet och resultat Samtliga verksamheter har fått goda omdömen vid tillsynsbesök av Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen i NKI har sjunkit under 2012 jämfört med tidigare år. Svaren visar en genomsnittlig nöjdhet på 8,5 på en tiogradig skala och 91 procent kan tänka sig att använda enheten igen. En parallell undersökning utförd av skandinavisk sjukvårdsinformation ger Strandgården och Lärjeholm ett medelbetyg på 8,3 på 10 frågor. Samtliga intervjuade skulle rekommendera placering i liknande ärende. Strandgården och Lärjeholm har använt DOK som uppföljningsinstrument. Under 2012 skedde en övergång från DOK till ASI som är ett liknande system. Båda enheterna når sina mål när det gäller svarsfrekvens i in- respektive utskrivningsintervjuer. Det kommande året En ombyggnation pågår på Lärjeholm, två dubbelrum byggs om till fyra enkelrum. Syftet är att öka flexibiliteten och beläggningen. Göteborgs Stad upphandlar under 2013 missbrukarvård och målet är att Strandgården skall få ett ramavtal. Nytt tvåårsavtal gällande abonnemang av Lärjeholm har tecknats med sociala resursförvaltningen i Göteborg. Den gemensamma ledningsorganisationen fortsätter sitt arbete med en stabil ledningsstruktur vilket har synergieffekter för bland annat personalplanering och marknadsföring. l

13 Öppenvård Under rubriken redovisas from 2012 enbart enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). HRV-enheten har ett brett utbud med allt från rådgivning (Mina), öppenvårdsinsatser, lägenhetsboende, en mindre kollektiv boendeenhet samt platser i familjehem/jourfamiljer. Målgruppen är personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och som är i behov av skydd och stöd. Insatser ges till alla oavsett ålder, kön, familjesammansättning och etnicitet. En annan målgrupp är professionella som kommer i kontakt med personer som är utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck då enheten också är ett kunskapscenter. Ekonomiskt resultat Det sammantagna resultatet för enheten för 2012 är ett underskott med tkr. För 2011 redovisades ett överskott med tkr. Olika omställningar har genomförts under året. Bland annat en förändring i ledningsorganisation gjordes i maj månad i syfte att stärka ledningsarbetet. Denna förändring är nu permanentad. Inför 2012 gjordes en personalförstärkning inom enheten vilket gett utslag på kostnadssidan under året. Beläggningen har under andra halvåret 2012 varit lägre än beräknat. HRV-enheten har en unik profil och en särställning i landet genom sin storlek och erfarenhet av att arbeta med hedersrelaterade frågor. Enheten har satsat på metodutveckling och använder manualer i familjearbetet och för att bedöma hot, våld och risk. I samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland har under året Mina Råd&Stöd startat. Det är en öppen verksamhet för allmänhet och professionella som söker kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitet och resultat Antalet inskrivna klienter/ uppdrag har under året varit något lägre än Det är främst lägenhetsboende och familjearbete som minskat. Dock har konsultationer per telefon med professionella ökat stort. Förändring i efterfrågan för lägenhetsboende noterades under andra halvåret. Aktuella ärenden var i behov av andra insatser och hade en lång väg till lägenhetsboende med stöd. Verksamheten har under 2012 saknat tillräcklig kapacitet i familjearbetet där det funnits efterfrågan och någon efterfrågeminskning har inte noterats. Svarsfrekvensen på NKI sjönk kraftigt under Först under december månad skickades årets samtliga enkäter ut. Samtliga svarande kunde tänka sig att använda enheten igen. Genomsnittlig nöjdhet var 8,1. Inga klagomål har noterats under året. Det kommande året 2013 kommer förhoppningsvis vara ett år då enheten har stabila ledningsfunktioner som gör att verksamheten kan bedrivas planmässigt. Enheten kommer att arbeta med ekonomisk stabilitet både gällande intäkter och utgifter och att dessa står i balans till varandra. Den innebär att varje verksamhetsdel behöver analyseras i ett ekonomiskt perspektiv. Mina Råd&Stöd skall fortsätta sin etablering. En utökning av kollektiva boendeplatser förbereds. Det kan innebära metodutveckling för enheten och ytterligare steg i kompetensskapande. Familjearbetet planeras att komma igång i ökad volym för att bättre kunna matcha efterfrågan. l 13

14 Familjehemsverksamheten Grynings Familjehemsverksamhet består av tre geografiska enheter: Familjehem Göteborg, Skaraborg samt Vänersborg. Verksamheterna tillhandahåller platser för barn och ungdomar i åldrarna 0-20 år i konsulentstödd familjehemsvård samt erbjuder konsulttjänster, handledning och utbildning inom familjehemsområdet. 14 Ekonomiskt resultat Beläggningen har totalt sett varit god under Den tidigare trenden av ökad efterfrågan har fortsatt under det gångna året. Under en femårsperiod har förfrågningarna ökat med 45 procent. Ökningen har skett vid samtliga tre enheter. 41 av länets 49 kommuner har under året varit i kontakt med enheterna. Familjehemsverksamheten redovisar ett positivt resultat med totalt tkr Metod- och verksamhetsutveckling Under 2012 har arbetet med SAMINSATSER (behandlingsinsatser under pågående familjehemsvård) fått en färdig struktur. Verksamheten har marknadsförts genom tidningen Engagerat och genom information vid nätverksmöten. SAMINSATS är nu ett etablerat begrepp hos Familjehemmen och internt i bolaget men marknadsföringen har inte fått tillräckligt genomslag externt. En översyn av Skaraborgsenheten har genomförts vilket bland annat har tydliggjort enhetens ekonomiska förutsättningar. Vänersborgsenheten har dubblerat sin jourverksamhet i antal platser genom en lyckad rekrytering. Göteborg har avslutat samarbetet med en familj med en minskning av antal jourplatser som följd. I september anställdes en specialpedagog i ett tvåårigt projekt som syftar till att utveckla och förbättra arbetet kring de placerade barnens skolgång Noterbart är att den grupphandledningsverksamhet riktad till såväl egna som kommunala familjehem och som anordnas av familjehemsverksamheten ökade markant i volym under Kvalitet och resultat Totalt 63 kundenkätssvar har inkommit under året vilket är en minskning jmf med föregående år. Enkätsvaren visar en hög grad av nöjdhet med ett genomsnitt av 9,2 på en tiogradig skala och där 100 procent anger att de kan tänka sig att använda sig av enheten igen. Familjehemsverksamheten har en egen uppföljningsmodell med EVIDUR vilket innebär att varje placerat barn följs upp efter ett års placering och sedan fortlöpande varje år. Under 2012 har 64 EVIDUR genomförts. Det kommande året Utvecklingsarbetet för att stärka Skaraborgsenheten kommer att fortgå med ytterligare rekryteringsinsatser och marknadsföring. Den planerade utökningen av jourverksamheten I Göteborg skall genomföras. En strategi och planering för att rekrytera särskilda familjehemsplatser för ensamkommande flyktingbarn skall arbetas fram. Vidare behöver en långsiktig strategi utformas för att kunna möta den ständigt ökande efterfrågan av familjehemsplatser. Familjehemsvården är hårt konkurrensutsatt inte minst från större privata bolag som tenderar att ta allt mera plats på marknaden. Konkurrensen avser såväl vilka villkor som erbjuds familjehemmen till exempel i form av förmåner och ersättningar som konkurrens i förhållande till kund i form av pris per vårddygn. Nationell statistik visar tydligt en trend med minskat antal vårddygn på institution och att ett ökat antal barn och unga placeras i familjehem. Kravet på vad familjehemmen förväntas hantera och bemästra kommer därmed sannolikt att öka. l

15 Kvalitetsrapport Gryning Vård AB har sedan halvårsskiftet 2002 noga följt verksamheten ur ett kvalitetsperspektiv. Detta görs utifrån det kvalitetssystem som arbetades fram under bolagets första verksamhetsår och som sedan har kompletterats och utvecklats. Kvalitetssystemet innehåller ett nöjdkundindex NKI, uppföljning av hur individerna uppfattar vården, klagomålsstatistik och annan incidentrapportering. Nytt för 2012 är att alla enheter nu har upprättat en enhetsspecifik kvalitetshandbok. Från 2013 kommer vi att fördjupa Grynings kvalitetsredovisning kring frågor som gäller hållbarhet, särskilt inom välfärdssektorn. Kvalitetsarbetet under 2012 i korthet: Missbrukarenheterna går över från DOK till ASI. Missbrukarenheterna har fortsatt sitt arbete med DOK under året, hög svarsfrekvens när det gäller in- och utskrivning, svårt med uppföljningsdata i tillräcklig mängd. Tre ungdomsenheter tar in ESTER i sin verksamhet. Två av dessa ersätter ADAD med ESTER. Första året med elektroniska kundenkäter. Lägre svarsfrekvens men fortsatt goda omdömen i NKI, se särskilt avsnitt nedan. Alla enheterna har lämnat kvalitetsrapporter. Gott utfall av Socialstyrelsens tillsyn, ingen allvarlig kritik. Särskild enkät med inriktning på asylungdomar och gode män har tagits fram och prövas på asylboendena. Stor satsning på implementering av det av Socialstyrelsen föreskrivna ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Det har huvudsakligen skett genom att samtliga enheter har upprättat kvalitetshandböcker. I dessa har samtliga rutiner samlats, beskrivits på aktivitetsnivå och kopplats till relevant lagstiftning i enlighet med föreskriften. Arbetet med ADAD fortsätter på samma sätt som tidigare på ungdomsenheterna. De har mycket nytta av systemet vid in- och utskrivning, men fortsatt svårt att få tillräckliga uppföljningsdata. Fortsatt svårigheter att få in tillräckligt med data i EVI- DUR. Ett arbete har initierats tillsammans med FoU i Väst för att förändra och förbättra EVIDUR. Två enheter inom Social Resursförvaltning i Göteborg prövar EVIDUR. Få klagomål och anmälningar av olika slag. Få Lex Sarah-anmälningar NKI Under 2012 har vi för första gången skickat ut nöjdkundenkäterna elektroniskt. Vi har haft en del inkörningsproblem med systemet vilket tillsammans med andra faktorer har lett till en minskad svarsfrekvens jämfört med förra året, totalt 47 procent, att jämföra med 62 procent Enkäten har delvis ändrat form i det nya formatet. Bland annat ser svarsalternativen annorlunda ut jämfört med tidigare. Det innebär att vi bara redovisar resultatet för 2012 och ingen jämförelse med tidigare år. Vi kan liksom tidigare konstatera att våra kunder genomgående anser att våra insatser håller en hög och jämn kvalitet. I nedanstående tabell redovisas resultaten för Respondenterna har svarat i boxar där 1=inte alls och 10=mycket. l Resultat av NKI gällande 2012 Hur nöjd är du med hur enheten har genomfört uppdraget? Ingen uppfattning 4 % 8 % 41 % 39 % 8 % Hur nöjd är du med kompetensen hos enheten? Ingen uppfattning 4 % 6 % 40 % 41 % 10 % Hur nöjd är du med enhetens service, tillgänglighet och bemötande? Ingen uppfattning 4% 3 % 37 % 48 % 8 % Kan du tänka dig att använda enheten igen? Ja 95 % Nej 5 % 15

16 Våra målgrupper År Totalt antal klienter Här nedanför redovisas ett urval av de data som rapporteras av enheterna i samband med årsredovisningen. Det nuvarande systemet bygger på en manuell rapportering av data. Från och med 2013 kommer all rapportering av verksamhetsstatistik att göras via dokumentationssystemet Carebuilder Gryning, som implementerades sent hösten Detta kommer att öka datakvaliteten väsentligt. De redovisade siffrorna visar tydligt Grynings roll som samhällsaktör kopplat till den sociala dimensionen. Jämförelse mellan 2011 och 2012 Antalet klienter är i stort sett lika 2011 och Den stora skillnaden är att antalet placerade på barn- och familjeenheterna minskar kraftigt med 180 individer, samtidigt som antalet placerade på ungdomsenheter och i asylboenden ökar. Utrednings- och behandlingsuppdragen minskar, medan stöd och skyddsinsatser ökar något, liksom placeringarna inom missbrukarvården. Andelen ensamplacerade ökar till en högstanivå och är nu 51 procent. Öppenvårdens andel av det totala antalet klienter sjunker. l Åldersfördelning totalt inom Gryning Åldersfördelning totalt inom Gryning Ensamplacerade 38% 37% 37% 41% 51% Tillsammans med syskon 8% 7% 6% 6% 6% Familjeplacering 20% 20% 24% 19% 21% Kön Pojkar/män Flickor/kvinnor Enhet Barn/familj Ungdomsenheter (inkl asylboende t.o.m. 2010) Asylboende Missbruk/Beroende Familjehem Typ av insats Akuta placeringar Utredningsuppdrag Behandlingsuppdrag Motivationsuppdrag Planerade utskrivningar 85% 85% 87% 89% 85% Öppenvård/annat 27% 30% 33% 34% 29% Stöd skydd,annat Asylsökande Insatstid Kortare än 8 veckor 48% 43% 45% 49% 44% 8 veckor till 6 månader 25% 25% 32% 30% 31% 6 månader till 1 år 11% 14% 10% 10% 12% Längre än 1 år 16% 18% 13% 11% 13% Lagrum Insats enligt SoL Insats enligt LVU Insats enligt annan lag

17 Personalfrågor Allmänt Vid årsskiftet hade bolaget 493 (467) tillsvidareanställda. Därutöver fanns 77 (70) månadsavlönade vikarier, 272 (240) timavlönade vikarier som varit mer eller mindre fast knutna till olika enheter. Vidare var 204 (182) familjehem, jourhem och avlastare till familjehem knutna till bolaget genom uppdragsavtal, dock utan att anställningsförhållande föreligger. År Medeltal anställda Antal tillsvidareanställda Andel kvinnor 68% 68% 68% 69% Andel män 32% 32% 32% 31% Medelålder 44, Personalomsättning 7% 9% 8% 9% 47 (40) personer har slutat under året, vilket innebär en personalomsättning på 9 procent (8 %). Sjukfrånvaron för perioden är 17 dagar/tillsvidareanställd. Detta innebär att sjukfrånvaron har ökat med 2 dagar/tillsvidareanställd, andel frånvaro som utgörs av korttidsfrånvaro har ökat marginellt. Övertidsuttaget är 47 tim/tillsvidareanställd. Antalet övertidstimmar har minskat med 1 timme/ tillsvidareanställd jämfört med föregående år. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet i bolaget bedrivs både under löpande drift och vid förändringar. Riskbedömning samt arbetsmiljöronder skall ske regelbundet i enlighet med bolagets samverkansavtal. Den psykiska arbetsmiljön i verksamheten är mycket ansträngande och påfrestande. Att ständigt arbeta med vuxna, ungdomar, barn och familjer vars liv präglas av ångest, vanmakt, hot och våld medför en speciell arbetssituation. Under 2012 har bolaget gett samtalsstöd till 62 (94) personer både i förebyggande och i rehabiliterande syfte. Syftet med förebyggande samtalsstöd är att ge anställda verktyg att hantera situationer och stress samt att minska frånvaro och konflikter. Förutom samtalsstöd finns det utbildning, handledning, behandlingskonferenser, överlämning, arbetsplatsträffar, och utvecklingssamtal som bidrar till att upprätthålla hälsa och god arbetsmiljö. Antal tillbud/arbets- Verksamhet skador våld och hot Institutionsvård ungdom 94 (86) Institutionsvård barn och familj 159 (98) Missbruksvård 5 (1) Öppenvård/lägenhetsboende 2 (0) LSS-boenden 8 (2) Asylboenden 23 (16) Totalt 291 (203) * Alla siffror inom parentes avser Under året har 399 (354) personer utnyttjat friskvårdsbidraget. Antalet arbetsskadeanmälningar och tillbud har ökat under året, 35 (35) arbetsskade-anmälningar och 273 (192) tillbud har rapporterats. Detta innebär en ökning av tillbuden med 42 procent. Det är främst tillbudsrapporterna inom bolagets barn- och familjehemsverksamheter som är relaterade till kraftigt utagerande av inskrivna barn och ungdomar som har ökat. Se tabell nedan. Det är inom institutionsvården som antalet tillbud ökat. Från öppenvårdsverksamheterna har inga tillbud relaterade till våld- och hot rapporterats. Samtalskontakt för den anställde är fortfarande den vanligaste åtgärden efter att ett tillbud inträffat. Jämställdhet Av personalstyrkan utgör kvinnorna 69 procent och männen 31 procent. I bolagets styrelse är 55 procent kvinnor och 44 procent män. Ledningsgruppen bestod vid årsskiftet av fyra kvinnor och två män. Vi försöker så långt möjligt att underlätta för de anställda att kombinera arbete och familj. Personalförsörjning Bolaget har under året tillsvidareanställt 70 personer. Att rekrytera män med högskoleexamen och arbetslivserfarenhet från området är fortfarande förenat med svårigheter. Bolaget har under 2012 haft en intern rörlighet, på 4 procent (3 %). Under året har alla som slutat sin anställning i bolaget fått besvara en avgångsenkät. Svarsfrekvensen var 36 procent (42,5 %) De vanligaste orsakerna till att medarbetare 17

18 slutar är att de vill pröva annat arbete, få bättre arbetstider, få bättre lön samt orsaker som rör den privata situationen. Av de som besvarat enkäten har 29 procent (29 %) arbetat i bolaget mer än fem år. Flertalet går till ej specificerat annat arbete. Det som upplevs som positivt med Gryning är att man trivs med arbetsuppgifterna, har utvecklande arbetsuppgifter och trevliga arbetskamrater. Flertalet, 71 procent (82 %), av de som besvarat enkäten kan tänka sig att komma tillbaka och arbeta i bolaget. Utbildningsnivå 56 procent (65 %) av alla tillsvidareanställda har högskoleexamen. Andelen anställda med högskoleexamen har minskat med 9 procentenheter. Anställda med grundskoleutbildning, gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning har ökat något, huvudsakligen beroende på att vi har startat flera asylboenden där kompetenskraven är något lägre. De vanligaste eftergymnasiala utbildningarna är KY-utbildningar och folkhögskoleutbildningar till fritidsledare och behandlingsassistent. De vanligast förekommande högskoleutbildningarna är socionom, socialpedagog, socialpsykolog och fritidspedagog. Många har vidareutbildning i miljöterapi, familjeterapi, funktionell familjeterapi, BoF (barnorienterad familjeterapi), ART (Aggression Replacement Training), utvecklingspsykologi, interaktionistiskt förändringsarbete, MarteMeo, BBIC (Barns Behov I Centrum), MI (motiverande intervju), traumautbildning, traumaterapiutbildning, utbildning om hedersrelaterat våld, MST (Multisystemisk terapi) och CRA (Community Reinforcement Approach). Övrigt Bolaget kommer under kommande år att arbeta fram ett förslag till en ny HR-plan. Nytt HR/Lönesystem tas i drift under l Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en viktig investering inför framtiden och ett sätt att undvika stress och sjukskrivning. Samtliga personalgrupper på enheterna samt chefer/arbetsledare har kontinuerligt erhållit handledning. Många har deltagit i externa utbildningar och konferenser. 18

19 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Gryning Vård AB, org.nr , får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret Samtliga belopp är i tkr, om inget annat anges. Information om verksamheten Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund, samt kommunalförbunden i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Kunderna är företrädesvis kommunernas socialtjänst. Bolaget har sitt säte i Göteborg, där även de bolagsgemensamma funktionerna finns. Måluppfyllelse På grund av den ekonomiska nedgången under sommaren och hösten har Gryning inte klarat sitt ekonomiska mål för Bolaget har under året fortsatt att växa inom affärsområdet Ungdom med enheten Svea i Borås och inom affärsområdet Asyl där nästan alla enheter uppnått helårseffekt för 2012, vilket har påverkat försäljningen positivt. Samhällsnytta, kundfokus och kundanpassning är ledstärnor i Gryning. Bolagets kvalitetsredovisning visar att alla insatser skall vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Ett nära samarbete och samverkan finns mellan kommunerna, ägarna och bolaget. Andel Andel av av total försäljning per förbund och övriga. Skaraborg 10% Sjuhärad 12% Övriga 19% GR 42% Konsortialavtalet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund, utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av insatserna skall vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket skall bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Utvecklingen av bolaget skall ske i nära samverkan med parterna och bolaget. Bolaget verksamhet skall i första hand erbjudas parternas medlemskommuner. Diagrammet visar att 81 procent av den totala försäljningen för 2012 har skett till ägarkommunerna. Fyrbodal 17% 19

20 Ekonomi Årets resultat uppgick till -499 tkr (13 440). Rörelseresultatet blev tkr (15 534) och rörelsemarginalen blev -1,8 procent (3,7), vilket innebär att det finansiella målet, på 3-5 procent i rörelsemarginal, inte uppnåddes för För 2012 har omsättningen för affärsområdet barn och familj minskat med 15,9 procent jämfört med 2011 samt att underskott och avvecklingskostnader för en enhet inom samma affärsområde har belastat årets resultat med tkr. En ny enhet, Svea, inom affärsområdet Ungdom startade upp under oktober som glädjande redovisar ett positivt resultat på +117 tkr för Nyckeltal Räkenskapsåret januari december Nettoomsättning, tkr Förändring, % 1,0 4,1 9,3 Balansomslutning, tkr Rörelseresultat, tkr Rörelsemarginal,% -1,8 3,7 7,8 Resultat efter finansiella poster, tkr Soliditet 60,7 64,0 60,7 Kassalikviditet 164,8 219,9 225,9 Antal anställda, medeltal under året Nettoomsättning per anställd, tkr Personalkostnader per anställd, tkr Avkastning på eget kapital,% neg 12,0 27,6 Avkastning på totalt kapital,% neg 10,3 22,1 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på eget kapital resultat efter finansiella poster (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). Avkastning på totalt kapital rörelseresultat och finansiella intäkter i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. 20 Åtgärder under 2012 Orsaken till att Gryning upprättade en åtgärdsplan under 2012 berodde på den ekonomiska nedgången under sommaren. Åtgärder för att sänka kostnader och att öka intäkter på kort sikt har tagits fram för enheter inom barn och familj Enheterna har även fått bedöma effekterna av rutinen; När anställda vid låg beläggning tillfälligt byter arbetsplats För att öka möjligheterna till att byta arbetsplats har det också tagits fram en rutin gällande särskild prövning vid anställning som har inneburit att all rekrytering måste först prövas av verksamhetsområdeschef i samråd med personalchef Särskild prövning av inköp av bilar och underhåll av bolagets fastigheter har också tagits fram som en åtgärd för att möta den ekonomiska nedgången. Antal vårdenheter Antal enheter vid ingången av Under året öppnades antal enheter 1 Antal enheter vid utgången av Enheten Svea i Borås, som organisatoriskt finns under enheten Ramnås i affärsområdet Ungdom, startade sin verksamhet i oktober. Fastigheter och hyreskontrakt Gryning Vård AB ägde vid årets utgång totalt 13 fastigheter. Övriga vårdenheter drivs på inhyrda lägen. Driftsöverskottet 2012 uppgår till tkr. I resultatet ingår reavinst på såld fastighet gamla Snäppan, i Trollhättan, på tkr. I övrigt beror överskottet på styrelsens beslut i oktober gällande särskild prövning för planerad drift och underhåll av bolagets fastigheter. Fastighetsservice består av kostnader avseende yttre renhållning såsom bland annat gräsklippning och snöröjning. Dessutom ingår översyner och kontroller av ventilation, el, hissar m.m. Kostnadsökningen på 148 tkr beror på att samtliga kostnader för markskötsel med mera från och med 2012 bokförs på fastighetsansvaret. Finansiering har skett genom en ökad internhyra som motsvarar markskötselkostnaden. Bolagets miljöpolicy Gryning upprättade en miljöutredning och ett miljöledningssystem under 2011, som reviderades i maj Av bolagets miljöpolicy framgår bland annat att bolaget skall hushålla med energi och att förnybara energikällor skall användas. Fordonsparken Bolaget hade 116 fordon vid årsskiftet. Kraven på miljöbilar har skärpts för varje år och Grynings fordon börjar delvis bli ålderstigna. I samband med utbyte av äldre fordon mot nya försöker bolaget dels analysera behovet av bilstorlek, dels se om marknaden har lämpligt fordon i tillgängligt ramavtal som är miljöklassad. En genomgång av bilregistret visar att ca 70 procent av Grynings bilar är miljöbilar.