IT-stöd för vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

Transkript

1 IT-stöd för vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Harald Nilsson och Ingelise Olsson Stadskontoret IT-avd och Avd för vård och omsorg

2 Innehållsförteckning IT-stöd för vården, strategi och handlingsplan för 2010 till Bakgrund, direktiv... 3 Nuläge... 3 Omvärlden... 3 Inom stadens vård och omsorg... 3 Problemanalys och beskrivning av projekten... 4 ID-projektet... 5 SVPL-tjänsten... 9 Patientdatalagen Mobil journal Planeringsstöd E-tjänster Källförteckning Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

3 Bakgrund, direktiv Kommunstyrelsen beslutade den 1 oktober 2008 (KS-VOO ) att ge avdelningen vård och omsorg i uppdrag att, inom ramen för den nationella IT-strategin för kommunernas vård och omsorg, ta fram strategi och handlingsplan för Malmö stad. Förstudien är en del i uppdraget. För en utförlig beskrivning av bakgrund, syfte, mål, avgränsningar, krav, förutsättningar, tidplan projektorganisation och uppdragsgivare för denna förstudie - se vidare i projektdirektivet. Nuläge Omvärlden Den Nationella IT-strategin för vården påbörjades av socialdepartementet i mars Initiativ pågår på alla sex insatsområden som omnämns i strategin. För en lägesrapport över hur genomförandet framskrider nationellt, se socialdepartementets Lägesrapport 2009: Även på regional nivå i Skåne går arbetet vidare. Till projektdirektivet sattes ihop ett kompendium med informationsmaterial från olika aktörer som har aktiva planer inom den nationella IT-strategin. Detta material kan hämtas i Komin med sökväg: Verksamheter > Vård och omsorg > IT-stöd och system. För den som vill fördjupa sig ytterligare finns ett omfattande kunskapsstoff tillgängligt på nätet. En förteckning över viktiga aktörers hemsidor återfinns sist i denna rapport. Inom stadens vård och omsorg Malmö stads vård och omsorg ska följa med och bidra till utvecklingen av den nationella ITstrategin. För det första måste verksamheten förhålla sig till de tjänster och projekt som formeras på nationell- och framförallt på regional nivå, i samarbete med region Skåne och Kommunförbundet Skåne. För det andra driver verksamheten sina egna projekt, vars mål naturligt sammanfaller med de intentioner som finns i den nationella strategin. För det tredje pågår utveckling av e-tjänster till medborgarna inom projektet Digitala tjänster. Slutligen så pågår ett omfattande utvecklingsarbete av Malmö stads IT-miljö som inverkar och på sikt ökar möjligheterna att realisera lösningar, i takt med att den tekniska miljön och systemen moderniseras. 3 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

4 Problemanalys och beskrivning av projekten Förstudien syftar till att analysera läget och som ett resultat beskriva och föreslå projekt som är relevanta i förhållande till de mål som sattes upp av uppdragsgivaren i projektdirektivet. Projektgruppen har gått igenom planer i aktuella projekt, lyssnat av vad som är på gång i omvärlden, utrett frågeställningar, bedömt möjligheter & risker, kalkylerat kostnader och bedömt resurser. Förhandskontakter har tagits för att bereda vägen för kommande projekt. Slutsatsen är att åtminstone fem projekt bör formeras som ingår och bidrar till förverkligandet av den nationella IT-strategin för vården. Dessutom finns idéer till e-tjänster för vård och omsorg som är väl värda att vidareutveckla inom ramen för projektet digitala tjänster. Den nationella IT-strategin för vården famnar över ett vitt område. Det är mycket möjligt att flera nationella tjänster kommer att erbjudas som bedöms bli användbara, t ex sjukvårdsrådgivningens vården på webben. I nedanstående tabell följer en beskrivning av var och en av dem, följt av en mer ingående redogörelse för projektens förutsättningar för ett lyckat resultat: Projekt Projektmål Ingående delar Insatsområde i den nationella ITstrategin ID-projektet Leverera data till HSA-katalogen. Elektronisk katalog 2. Informationsstruktur Införande av SITHS-kort. Kvalitetssäkring av vårdpersonals identi- Behörighetskontroll Identifiering tetsuppgifter. 3.Teknisk infrastruktur SVPL-tjänsten System för hantering av gemensamma vårdplaneringsärenden UMAS/Primärvård/Kommun Administrativt stödsystem Journalföring 4. Verksamhetsstödjande och samverkande 5. Åtkomst över organisationsgränser Patientdatalagen Anpassningar av journalsystemen och verksamhetsrutiner föranledda av den nya Patientdatalagen Behörighetskontroll Loggning Spärrning av uppgift Sammanhållen journal 1. Lagar och regelverk Planeringsstöd IT-planeringsstöd för hemtjänstinsatser i ordinärt boende Beslutsstöd 4. Verksamhetsstödjande och samverkande Mobil journal Göra hälso- och sjukvårdsjournalen och andra tjänster tillgängliga på fältet för mobil vårdpersonal. Journalsystem Kommunikationsnät Behörighetskontroll Ev. e-tjänster 6. Tillgänglighet för medborgare 2. Teknisk infrastruktur 6. Tillgänglighet för medborgare E-tjänster Förenklad ansökan om trygghetslarm Fixartjänst Elektronisk katalog Identifiering Tjänster 2. Teknisk infrastruktur 6. Tillgänglighet för medborgare 4 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

5 ID-projektet ID-projektet handlar om att tillföra viktiga komponenter i infrastrukturen som öppnar möjligheter för att utbyta information och tjänster med andra vårdgivare på ett säkert sätt, enligt de standards som är accepterade av berörda parter. Med anledning av Datainspektionens krav på säker inloggning i Apotekets e-dos har Malmö stad att beakta på vilket sätt detta ska hanteras efter årsskiftet. I Malmö stad berörs i dagsläget ca 150 sjuksköterskor av kravet. Införande av IT-stöd för samordnad vårdplanering innebär dessutom att Malmö stad under hösten 2010 ska förse ca 700 anställda, leg arbetsterapeuter, - sjukgymnaster, - sjuksköterskor samt biståndshandläggare med SITHS/e-ID. Projektets målsättning ska vara att: - över tiden kunna leverera kvalitetssäkrade data till HSA-katalogen, (hälso- och sjukvårdens adressregister) - Malmö stad medverkar som pilotkommun i kommunförbundet Skånes samverkanslagerprojekt - skapa egna administrativa rutiner för att ge ut SITHS-kort, i första hand till de personalgrupper som ska nyttja Apoteksbolagets tjänst e-dos, (som kräver denna säkerhetsnivå), och senare med en fortsatt utbyggnad till en större personalgrupp - utrusta arbetsplatserna tekniskt och förbereda personalen för nya rutiner 5 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

6 SWOT-analys, ID-projektet Styrkor ID-projektet är en samordnad operation med Region Skåne och kommunförbundet Skåne, som ligger rätt i tiden i förhållande till de tjänster som håller på att etableras nationellt och regionalt. Utvecklingskostnaderna kan hållas nere genom att delas även av andra aktörer. Projektet är nödvändigt att driva, då åtkomst av information över organisatoriska gränser kommer att kräva förbättringar av identitetshanteringen. Svagheter Vård och omsorg är beroende av att kommunförbundet/regionens projekt fungerar väl, för att ett lyckat resultat. Malmö stads behov och önskemål ska realiseras samtidigt som vi måste kompromissa och enas om lösningar med omgivande organisationer. Detta är både en svaghet och en styrka. Projektet är ej i fas med och ej förankrat fullt ut med HRut-projektet. Malmö stad har tidigare, (i samband med att primärvården omorganiserades), lyckats genomföra projekt där sjuksköterskor identifierat sig med tjänstekort. Vi har gjort det förut. Möjligheter Ett genomfört ID-projekt kommer att leda till bättre kvalitet på identitetsdata och processer som hanterar identiteter. Detta är till gagn för alla kommande aktiviteter inom området identitetshantering. Tvåfaktorsautentisering med SITHS-kort innebär en högre teknisk nivå av informationssäkerhet. Etablerade gemensamma processer för hantering av ID n innebär en snabbare logistik vid ändringar och nyansställningar. Nyttjande av ramavtalsupphandlingar för tjänstekort innebär en lägre kostnad per kort. Goda utbyggnadsmöjligheter finns längre fram för att andra yrkeskategorier än bara vårdpersonal kan använda tjänstekorten. Hotbilder Dålig beredskap inför förändringen kan finnas i organisationen. På vårdsidan kan det vara omedvetenhet inför kommande föränringar. Inom ITS kan det vara brist på tekniska resurser och konkurrens med andra IT-projekt. Nuvarande metakatalog har en bristande datakvalitet som kan försvåra projektets genomförande. Om inte HRut-projektet ägnar speciell tid och uppmärksamhet åt vård och omsorgs behov av att försörja HSA-katalogen med uppgifter är det en risk att det bli en dålig koordination mellan projekten. Risken finns att projektet blir för hårt styrt av Region Skåne, inte minst i kraft av att de ligger långt före kommunerna i utvecklingen inom identitets och behörighetshantering (en kompetent partner är givetvis i första hand en styrka, men kan även ha en baksida). 6 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

7 Tidplan, projektsteg, beslutspunkter Projektet genomförs i tre steg, från en mer provisorisk rutin mot mer fullgångna rutiner. Det första projektsteget med en begränsad manuell hantering av uppgifter har redan inletts. En konsultrapport från Pulsen, som även är aktiv samarbetspart med Kommunförbundet Skåne, beskriver förutsättningarna för projektet och vilka aktiviteter som krävs i respektive projektsteg se bilaga 1. För genomförande av steg två i projektet rekommenderas styrgruppen följande beslutspunkter, att: Beslutspunkter anmäla intresse till kommunförbundet Skåne att medverka som pilotkommun i samverkanslagret Malmö stad träffar eget avtal om SITHS-kort, direkt med sjukvårdsrådgivningen, istället för att beställa korten via den av Region Skåne erbjudna tjänsten Särskilt steg tre Automatiserad koppling mot HSA kräver en omfattande samverkan med andra projekt inom Identitets- och Behörighetshantering och HRut (nytt HR-system), varför planering och beslutspunkter i denna del bör beredas i ett senare skede. Följande argument ligger till grund: Medverkan i pilotprojektet - Malmö kan starta tidigare i större skala genom att aktivt medverka i utvecklingsarbetet - Påverkansmöjligheterna rörande utformningen av lösningarna ökar för Malmös del om man är aktivt deltagande - En del av utvecklingskostnaderna faller naturligt på kommunförbundets projekt eftersom de är projektägare Träffa eget avtal om SITHS-kort - Malmö har tidigare erfarenheter av tvåfaktorsautenticering med hjälp av EID-kort. Det var i samband med att hemsjukvården blev kvar som en kommunal verksamhet, alltmedan primärvården återgick till regionen Då använde personalen systemet BIOSIS som fanns som en resurs i regionens nät. Kommunikationen mellan Malmö förvaltningsnät och regionens nät släpptes igenom med VPN och EID. Malmö stads vård och omsorg satte upp en organisation för hantering av korten och avtal tecknades med Postens EID vilket tillsammans med en support från UMAS (som skötte VPN-servern) ledde till en ganska väl fungerande helhet. 7 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

8 - Malmö kommer med tiden att hantera tillräckligt stort antal kort för att det ska motivera en egen hantering - Förutsatt att rutinerna kan utformas på ett kostnadseffektivt sätt så kan varje utfärdat kort bli billigare i det långa loppet, (då regionens administrativa kostnad för hanteringen om 240 kr för varje nytt kort faller bort) - Malmö stads egen logga kan präglas på kortet, något som inte låter sig göras om regionens administrativa rutiner används som kanal för beställningar - Sist men inte minst kan korten på sikt även användas av kommunens övriga verksamheter, i de fall man behöver ett kort med de tekniska möjligheter som tjänsten erbjuder. 8 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

9 SVPL-tjänsten SVPL-tjänsten eller samordnad vårdplanering IT, är regions Skånes benämning på projektet som syftar till att införa ett IT-stöd för vårdprocessen samordnad vårdplanering. Nedan följer projektinformation hämtat från regionens projektforum. Projektet har som uppdrag att ta fram en fungerande IT-tjänst som är utvecklat, mottaget, testat och godkänt senast IT-stödet skall dessutom vara pilottestat vid Lasarettet i Landskrona, kommunerna i Landskrona och Svalöv, och vid vårdcentralerna inom Landskrona och Svalöv. IT-stödet ska vara utformad som en gemensam SVPL-tjänst för kommun, sluten och öppenvård och vara nåbart för användarna via ett webbgränssnitt. Efter en upphandling under fick leverantören SYSteam AB i början av 2008 uppdraget att leverera ett IT-stöd för Samordnad Vårdplanering till Region Skåne och Skånes kommuner. SYSteam har valt att utnyttja Capgemini såsom underleverantör i utvecklingsarbetet. Region Skåne står, enligt överenskommelse med Kommunförbundet, som beställare av SVPL tjänsten. Om SVPL-tjänsten SVPL-tjänsten ska rent tekniskt använda sig av en s k teknisk plattform, en tjänsteplattform. Vidare ska SVPL-tjänsten använda sig av en BIF-tjänst (Basinformationsförsörjning) för bl a åtkomstkontroll, autentisering, samtycke, loggning och notifiering. Det innebär att den enskilde användaren kommer att utnyttja s k SITHS-kort via en kortläsare, för att kunna logga in till SVPLtjänsten. SVPL-tjänsten ska utnyttja HSA-katalogen (Hälso- och sjuvårdens adressregister) för att kunna identifiera den enskilda användaren som loggar in till SVPL. SVPL-tjänsten kommer inte att ha något eget patientregister, utan kommer att använda PASIS och LISSY för att identifiera dels patienten och kommuntillhörigheten, dels avgöra vilken hälsocentral en patient tillhör. Tidplan Projektets tidplan är följande: Acceptanstester av SVPL-tjänsten är uppdelade i flera delleveranser, L1-L4. o L1 levererat december 2008 (teknisk plattform) o L2 är testat mars 2009 (ärendeflödet) o L3 testas september 2009 (innehåller integrationer för HSA, PASIS, LISSY samt regelmotor (se under fliken Delprojekt) o L4, d v s slutleveransen, testas februari 2010 (här inkluderas även integration med BIF och SITHS) Piloten, d v s Landskrona och Svalövs kommuner med till hörande hälsocentraler samt Lasarettet i Landskrona, planeras att genomföras från mitten april mitten maj 2010 Projektavslut 31 maj Efter acceptanstest av SVPL-tjänsten kommer en pilot att genomföras under 1 månad i datum som gäller är 15/4 17/ Därefter kommer en fortsatt Utrullning ske i Skåne i ett särskilt utrullningsprojekt. Vi räknar med at utrullningen kommer att påbörjas under hösten Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

10 SWOT-analys, SVPL-tjänsten Styrkor SVPL-projektet är en samordnad operation med Region Skåne och kommunförbundet Skåne, som ligger rätt i tiden i förhållande till de tjänster som håller på att etableras regionalt. Projektet är nödvändigt att delta i för att fortsätta att utveckla ett väl fungerande samarbete för den lagstadgade samordnade vårdplaneringsprocessen. Svagheter Projektet är redan försenat jämfört med leveransplanen. Även medräknat komplexiteten i kommande projektaktiviteter, kan man befara att tidplanen - för när det är Malmös tur att införa rutinerna - kommer att vara oklar ett bra tag framöver. Det finns en risk för att Region Skånes problematik dominerar och att projektet får slagsida gentemot den, snarare än att projektet löser kommunernas problematik. Möjligheter I projektdirektivet inför upphandlingen till SVPLtjänsten utlovade gjorda studier att arbetstiden i ett genomsnittligt ärende skulle kunna förkortas till hälften. Pappersslöseri och hoten mot sekretessen vid fax av journalhandlingar kan elimineras. Bättre koll på ärendetrafiken kan ge ett ledningsstöd, då mer tillförlitlig och snabbare tillgänglig statistik finns att tillgå. SVPL-tjänsten ger alla berörda en samlad och samtidig bild av ärendets status. Journalhandlingar kan arkiveras enligt gemensamt fastslagna regler och rutiner i elektronisk form. Hotbilder Dålig beredskap inför förändringen kan finnas i organisationen. På vårdsidan kan det vara omedvetenhet inför kommande föränringar. Inom ITS kan det vara brist på tekniska resurser och konkurrens med andra IT-projekt. Om den tekniska infrastrukturen inte är på plats i tid kommer Malmö långt bak i kön av organisationer som vill komma igång med den nya ITtjänsten. Det kan finnas låg medvetenhet längre ut i organisationen, vad som krävs av personalen och följden blir att man inte har en plan och genomför utbildning i tid. Tidplan, projektsteg, beslutspunkter Projektet befinner sig just nu i fas L3 enligt ovan. Malmö stad måste förbereda sig för ett införande hösten 2010, med en viss lyhördhet för ändringar i tidplanen. Som framgår av regionens projektinformation ovan möter ett genomförande av ID-projektet många av de mått och steg som måste vidtas som förberedelser. Ordning och reda på identiteter, HSA-uppgifter och administrationen av SIHTS-korten är nödvändigt för att kvalificera sig som användare av tjänsten. Ytterligare förberedelser består i att hålla sig väl underrättad om hur det går för pilotkommunerna Landskrona och Svalöv samt lasarettet i Landskrona. Speciell uppmärksamhet måste ägnas åt det faktum att Malmö stad med sin organisatoriska indelning i tio stadsdelar har behov av ett delvis annorlunda ärendeflöde, jämfört med en mindre kommun. Detta har redan diskuterats med projektledaren för projektet, kretsande kring frågan om hur man kanaliserar ärenden till rätt stadsdel. 10 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

11 Beslutspunkter Stadskontoret bör formera en arbetsgrupp i februari 2010, som arbetar speciellt med införandeplanering för SVPL-tjänsten i dialog med de vårdorganisationer som är vård och omsorgs vårdpersonals naturliga samarbetspartners i ärenden för samordnad vårdplanering. 11 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

12 Patientdatalagen Särskilda hänsyn till Patientdatalagen ur informationssäkerhetsperspektiv Sammanfattning av särskilda hänsyn som bör beaktas ur Informationssäkerhetsperspektiv och Patientdatalagen (Pdl). De verksamhetskrav eller tekniska krav från Pdl som inte förekommer i sammanfattningen bedöms kunna hanteras enligt de riktlinjer som skall skapas och med befintliga resurser och processer inom Malmö stad. Informationssäkerhet och ansvar Tidigare vald inriktning att hantera krav från patientdatalagen enligt samma modell som i övrigt informationssäkerhetsarbete är fortfarande aktuellt, dvs. i ledningssystemet för informationssäkerhet vid Malmö stad. Patientdatalagen får och behöver inte bli ett eget stuprör som hanteras separat. Detta innebär bl.a. att Malmö stads nuvarande övergripande IT-säkerhetspolicy fortfarande är styrdokumentet för Informationssäkerhet (och därför också vårdgivarens Informationssäkerhetspolicy). Vad avser de specifika informationssäkerhetskrav som Patientdatalagen (Pdl) och Personuppgiftslagen (Pul) ställer på verksamheten och informationstillgångar (t.ex. journalsystem och register) kommer dessa att framgå av riktlinjer för informationssäkerhet. Dessa riktlinjer bör fastställas av KS. Vid nästa revidering av informationssäkerhetspolicyn (2010) kan det finnas anledning att lyfta erfarenheter vid tillämpningen av Pdl. Vad avser ansvar gäller IT-säkerhetspolicyn (KF 2007). Avdelningen Vård- och Omsorg bör utse en informationssäkerhetssamordnare för att samordna vårdenheter, följa upp och kontrollera efterlevnad av Pdl. Informationssäkerhetschefen stödjer samordnaren i denna uppgift. Denna typ av samordnarfunktioner finns redan vid ett flertal stadsdelar och förvaltningar och ingår i säkerhetsorganisationen för Informationssäkerhet och kan användas för samordning inom stadsdel och förvaltning. Eftersom fler organisationsdelar än Vård & Omsorg berörs av den Nationella IT-strategin och Pdl bör dessa intressenter informeras och ges möjlighet att delta i framtagande av framtida projekt. En tydlig intressent är Avdelningen för barn och ungdom och den verksamhet som handlar om skolhälsovård. 12 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

13 Styrning av behörighet Behörighetshanteringen är grundläggande för att övriga delar i lagstiftningen skall kunna efterlevas, som t.ex. aktivt val, spärr, åtkomstkontroll mm. Därför bör extra vikt läggas vid att etablera en generell rutin för behörighetshantering inom Malmö stad. Behörighetsrutinen omfattar tilldelning, förändring, borttagning, och regelbunden uppföljning av behörigheter. Aktiva val Ett frågetecken under förstudien har varit vad som avses med Aktiva val för åtkomst till patientjournal. Att uppfylla kravet på aktivt val är dels en teknisk fråga såsom att användaren skall kunna identifieras unikt och dels att loggning skall ske av vilka journaler användaren har tagit del av (dokumenterat tagit del). Vad avser hur till vida att användaren har bedömt att förutsättningar för att ta del av patientjournalen så är detta en informations-, och utbildningsaktivitet som genomförs i verksamheterna. Möjlighet att spärra patientinformation (inre spärr) Förutsättningen för att tillämpa principen att vårdtagare skall kunna sätt spärr på patientinformation i journalsystemen är att alla vårdenheter och processer mellan vårdenheter har identifierats. Delvis för att säkerställa att spärren får den omfattning som avses men också för att besluta hur spärren skall implementeras i journalsystemet (var skall spärren sättas). Samtycke om att bryta en spärr bör dokumenteras, såvida det inte är en nödsituation, bör dokumenteras för att skydda vårdpersonalen vid ev. tvister. Åtkomstkontroll Arbete har påbörjats för att i Origo kunna lämna ut information till vårdtagare avseende vem som tagit del av patientjournalen och detta är en aspekt på kraven på åtkomstkontroll. Vad som skall loggas och kunna presenteras framgår i SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Den andra aspekten är kraven på systematiska och återkommande kontroller (då menas inte specifika kontroller vid/efter incidenter). Det innebär dels att rätt information, enligt SOSFS, måste lagras i loggar och dels att det finns möjlighet att analysera loggarna för att hitta avvikelser, t.ex. om en vårdenhet har tagit del av en annans vårduppgift utan att förutsättningarna uppfylls. Här bör Malmö stad även ta ställning till loggar skall skrivskyddas, dvs. skyddas mot manipulering av logginnehåll. Vad avser logganalys bör hänsyn tas till att det finns mer än ett journalsystem inom Malmö stad och att lösningen därför inte nödvändigtvis är systemspecifik. 13 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

14 Förstöring I det fall beslut om förstöring av journal fattas, menas förstöring i alla led och nivåer. Detta innebär att dokumentation om kopior på journaler måste föras, även kopior i nationella och regionala kvalitetsregister. Elektroniska journaler på backup media skall också förstöras för att säkerställa att journalen inte kan återläsas. Detta kommer att ställa långtgående krav på rutiner för IT-service (eller annan driftleverantör). SWOT-analys, patientdatalagen Styrkor En förstudie för loggning av Origo är redan genomförd, som analyserar vilka delar i systemet som behöver loggas, samt med vilka rutiner loggar behöver vara omgärdade med. Stöd för tillämpning finns i Socialstyrelsens föreskrifter. Svagheter Patientdatalagen är så ny att rättspraxis saknas som kan ge vägledning. Kravbilden är inte helt utredd bl.a. behövs riktlinjer från Datainspektionen. Patientdatalagen kan hanteras i ledningssystem för informationssäkerhet. Möjligheter Möjligheter finns längre fram att använda bastjänsterna för informationsförsörjning BIF, som är under utveckling. Infört IT-stöd enligt Patientdatalagen ger ökade möjligheter att ge insyn i egna - liksom i att hantera andras organisationers - journaluppgifter. Det leder till ett förbättrat IT-stöd för vårdkedjan Aktualiserar säkerhet och risker på andra system t.ex. kraven på behörighetsrutin mm. Hotbilder Teknisk påverkan på journalsystemet är outredd; kommer mängden loggningar att påverka svarstiderna? Långtgående krav avseende att förstöra journal Den stora mängden loggar hotar att generera en massiv mängd data som måste lagras och hanteras. Logganalysverktyg blir nödvändigt 14 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

15 Beslutspunkter Att kommande projekt omfattar alla Pdl intressenter. Exempel på övriga intressenter kan vara Skolhälsovård, Sociala resursnämnden m.fl. och ev. interna ansvar för kvalitetsregister. Att Avdelningen för Vård & Omsorg och övriga intressenter utser en informationssäkerhetssamordnare som ingår i säkerhetsorganisationen avseende informationssäkerhet och som bl.a. utformar anvisningar enligt riktlinjerna. Att en särskild förstudie genomförs i syfte att säkerställa att rätt information loggas för åtkomstkontroll och hur logganalyser skall kunna genomföras ur ett tekniskt perspektiv. Att möjligheterna att skapa en rutin för förstöring av elektronisk journal, som finns på ett annat lagringsmedium än i det operativa journalsystemet, undersöks av ITservice Att arbetet med anpassningar i enlighet med Patientdatalagen sker inom ramen för informationssäkerhetsarbetet. 15 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

16 Mobil journal Maj 2007: På Vård- och Omsorgschefernas internat i Åhus framkom det ett intresse att utveckla IT- stöd för personalen ute på fältet. Projekt mobila lösningar startades hösten 07. Uppdragsgivare var Susanne Jordal VoS chef Kirseberg Uppdraget var att: Utvärdering och produktval av mobil enhet t ex bärbar dator Bedöma och värdera olika möjligheter att jobba mot Origo med trådlös förbindelse Testa lösningar i projektgruppen, både läsa och dokumentera Utveckla processtödet till ambulerande HSL- personal Ev. specificera nya funktioner (t ex för att tanka ner journaldata lokalt till PC n) Göra säkerhets och riskanalys för trådlös datakommunikation och lokal data Kravställning beträffande autenticering och inloggning Omvärldsbevakning, studiebesök Delprojektets medl: Cecilia Troedson Stadskontoret Parisia Kalantari/ Helen Ferm Rosengård Ingalill Lundberg Husie Rebecca Schmidt V Innerstaden Mia Fjellström/Jungmark Kirseberg Kristina Holm Fosie Efter en kartläggning av vad för uppgifter i journalen som är viktig att nå via en mobil journal samt en mindre omvärlds analys valde projektet att starta med en mindre bärbar dator utan att ändra gränssnitt för Origo. Gruppen plockade fram en liten bärbar dator som tål tuffare tag (Fuiji Siemens med 12 tums skärm á :- ) Husie har köpt in 4 st, Rosengård 2 st, Kirseberg 2 st. Den kopplas upp via mobilt bredband (Telenor på 24 mån bindningstid kostnad 199:-/ mån per dator) Inloggning till plattformen och Origo har skett via VPN- konto - då inget annan säker inloggning finns att få för närvarande. Projektet mobil journal är direkt beroende av projektet säker fjärråtkomst och detta är inte löst än. Kostnaderna för VPN-kontona har betalts av ett nu avslutat projekt (ca 70000kr) i väntan på en bättre och säkrare lösning. Pilotstadsdelar har varit hemsjukvård inom Husie, Kirseberg och Rosengård Sammanfattning hittills: Användningen av mobil journal verkar inte ha varit så stort vad som hittills framkommit i pilotstadsdelarna. Det har varit lite problem med uppkopplingar som brutits samt att man upplevt att datorn varit lite tung (1,2 kg). En utvärdering av delprojektet kommer att ske under oktober månad då samtliga sjuksköterskor som fått ett VPN-konto ska uppmanas att använda datorerna så mycket som möjligt. 16 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

17 Tidplan, projektsteg, beslutspunkter Projektet har aldrig fullt ut kunnat utvärdera nyttan av att ha tillgång till journalen på fältet. Optimala betingelser har saknats, då projektet aldrig har kunnat hämta stöd från åtkomstlösningar i infrastrukturen. Sådana projekt har funnits i planen för IT-översynen men har inte realiserats. Projektet mobil journal har sedan starten 2007 anmält intresse för att medverka i tester. När nu Portwise är aktuellt för införande finns förutsättningar för att ta upp projektet med förbättrade rutiner. Eftersom en hel del av vården, bl.a. hemsjukvården, av naturliga skäl alltid kommer att ske ute på fältet kan mobil journal även ses som ett första led i att föra ut IT-stöd där verksamheten bedrivs. Utvecklingen av handhållna datorer går vidare mot lättare och smidigare lösningar. Om datorn känns tung nu så kommer det förmodligen inte att vara fallet längre fram. Beslutspunkter Att hittills gjorda erfarenheter tillvaratas och utvärderas med förslag till förbättringar före starten Att projektet mobil journal återupptas i förbättrad form, genom att delta som pilotprojekt när åtkomstlösningar testas i Portwise SWOT-analys, mobil journal Styrkor Projektet är påbörjat vilket gett erfarenheter att bygga vidare på. Bl.a. är en enkätstudie genomförd för sjuksköterskor med kvälls och nattpass och behoven är belysta. Svagheter En analys av förutsättningarna för att på nytt starta upp behövs, t ex att utvärdera vad som hittills upplevts som mindre bra. En skiftande vana och intresse för IT-stöd finns i personalgruppen. Möjligheter Att öka säkerhetsnivån inom vård och omsorg med tvåfaktorsinloggning. Kvalitets & tidsvinster när personalen kan läsa och uppdatera journalen utan att åkta tillbas till vårdcentralen. Hotbilder Ett ökat teknikberoende kan eventuellt uppstå om organisationen anpassar sig till nya arbetssätt utan att anpassa säkerhetsnivån därefter. Projektet får låg prioritet från ledningen om det inte utgår och bejakas därifrån. Om e-tjänster lanseras där vårdtagaren behöver lite hjälp med beställningen kan den erbjudas på fältet med assistans, (t.ex. beställa läkemedel eller ta del av journalen). 17 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

18 Planeringsstöd Laps Care är ett planeringsstöd som hjälper till att få struktur på alla uppdrag som ska utföras. Beslutade insatser som vårdtagaren fått beviljat kommer att skickas över från Malmö stads dokumentationsprogram Origo och in i Laps Care. Där gör personalen en besöksplanering utifrån beslut och genomförandeplan. Laps Care syr sedan ihop besöken efter mottot "rätt person med rätt kompetens utför rätt insats vid rätt tidpunkt". Med sig ut på arbetspasset får personalen sedan en plan som beskriver vad som ska göras. Under våren 2009 ligger fokus på att integrera Origo med Laps Care och testa det i några hemtjänstgrupper i Husie och Södra Innerstaden. Därefter kommer Laps Care successivt att införas i övriga stadsdelar med en plan att alla skall ha börjat använda programmet innan utgången av Under utbildningsperioden i stadsdelarna har projektgruppen arbetat fram förslag på övergripande parametrar som ska gälla i hela kommunen. Det handlar om vilka besöksgrupper, besökstyper, kompetenser och orsakskoder som ska registreras centralt. Det har även tagits fram riktlinjer till stadsdelarna hur besöksnamnen ska skapas för vårdtagarbesöken. Tietos utbildare har även genomfört en utbildningsdag centralt för systemförvaltarna på Stadskontoret. Tidplan, projektsteg Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Etapp 1: Test i två stadsdelar, integration Origo - Laps Care (ej klar) Etapp 2: Införande 3 stadsdelar (fortsätter integrationsarbetet med Origo) Etapp 3: Införande 3 stadsdelar Etapp 4: Införande 2 stadsdelar Resurser 10 stycken utbildare från Malmö stad utbildas under hösten 2009, de ska sedan utbilda vidare from etapp 2. Stimulansmedel är avsatta för utbildarnas aktiviteter. 18 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

19 SWOT-analys, planeringsstöd Styrkor Upphandling är genomförd. Avtal är skrivna. Projektet är planerat och bemannat. Svagheter Integration mellan Origo och Laps Care saknas ännu. Möjligheter Effektivitetsvinster i planeringen med c:a 15 %. En mängd planeringsparametrar, ger en planering som även tar hänsyn till att största möjliga kontinuitet ska uppnås. En inbyggd kontroll finns att ingen vårdtagare glömts bort i planeringen vilket ger ökad trygghet. Med gruppens planering i digital form ökar möjligheterna att i framtiden erbjuda e-tjänster som ger vårdtagaren inblick i planeringen. Hotbilder Olika hinder kan finnas i verksamheten, t ex rädsla för rationaliseringar och ovana vid teknik. En god planering för utbildning måste finnas. Sårbarhet kan uppstå om verksamheten anpassar sig till nya lösningar utan tillräckliga reservrutiner. Resursbrist hos ITS kan bli till en flaskhals i projektet. Beslutspunkt Att integration Origo Lapscare ges prioritet i listan över de teknikprojekt som ITS ska genomföra, så att den stora utrullning som planeras av verksamheten inte försvåras, med leverans Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

20 E-tjänster Vid diskussioner med representanter för vård och omsorg har projektet digitala tjänster genomfört ett workshopmöte där idéer till e-tjänster diskuterades. Förstudiens projektgrupp resonerade vidare, en bra stund, med protokollet därifrån som utgångspunkt. Mötet enades slutligen om att Ansökan och förenklad biståndshantering av Trygghetslarm och Fixartjänst verkar vara de tjänster som har störst potential att förverkligas, åtminstone på kort sikt. Fixartjänst skulle kunna stödjas med hjälp av det tidsbokningstjänst som digitala tjänster planerar och prioriterar. Ansökan och förenklad biståndshantering skulle kunna stödjas med hjälp av Primecase och Mina sidor. Eftersom det IT-stöd som planeras för e-tjänster verkar matcha just dessa projektidéer så är det också mest realistiskt att tro att vård och omsorg kan förverkliga något inom den närmsta tiden. Idéerna behöver dock utvecklas till mer fullgångna projektförslag innan det går att ta ställning till dem. Rekommendationen till styrgruppen är därför att en arbetsgrupp borde arbeta vidare med dem i samarbete med projektet digitala tjänster och återkomma med ett upplägg som allsidigt genomlyser värdet av tjänsterna. Beslutspunkt Att avdelningen för vård och omsorg följer med i vad som händer på området och bevakar utvecklingen av e-tjänster som pågår inom projektet Digitala tjänster. 20 Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

21 Källförteckning Källförteckning i form av webbadresser till relevanta sidor hos myndigheter och projektforum: Informationsägare Bastjänster för informationsförsörjning Datainspektionen, Patientdatalagen Kommunförbundet Skåne Nationell patientöversikt, projektforum Regeringskansliet Region Skåne, projektforum SVPL- URL-adress Sjukvårdsrådgivningen Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting SVR, 1177 råd om vård Stadskontoret IT-stöd till vården, strategi och handlingsplan för 2010 till 2012

22 Förutsättningar för koppling till HSA för Malmö Stad Detta dokument beskriver kortfattat förutsättningarna för en koppling mot HSA för Malmö stads Vård och Omsorgs personal. Den föreslagna vägen innefattar tre deletapper som är tänkta att leda fram till en automatiserad koppling mot den regionala HSA-katalogen. Det har ställts krav att inloggning mot E-dos ska ske med SITHS-kort till den 1/ För att kunna nå denna tidsram har kommunförbundet tagit fram en process för att underlätta för kommunerna att få fram SITHS-kort till dessa användare. Det inledande steget kommer att vara manuell inmatning av uppgifter i ett Excel ark för de personer som kommer att behöva tillgång till E-dos. Framtagandet av vilka personer som behöver tillgång till E-dos kommer att göras av personer i de olika stadsdelförvaltningarna och sedan sammanställas för att levereras till kommunförbundet i mitten av september De attribut som är minimum för att få personer upplagda i HSA för SITHS-kort och E-dos med hjälp av kommunförbundet presenteras nedan. Kommunuppgifter Fält Längd Format Anmärkning Kommun Max 64 Xxxxx kommun Org. Nummer 10 Nnnnnnnnnn Tel nr kommunväxel Officiell e-postaadress Max 255 Kommunens officiella e-post HSA administratör HSA-admin rättigheter E-post administratör Max 255 Tel nr administratör Mobil nr administratör Personuppgifter Fält Längd Format Anmärkning Efternamn Max 64 Enl Skatteverket Tilltalsnamn Max 64 Enl Skatteverket Personnummer 12 ååååmmddxxxx Leg yrkesgrupp Max 64 Enl socialstyrelsens förteckning E-post adress Max 255 Telnr (direktnr) Mobil nr

23 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: Personuppgifter Fält Längd Format Anmärkning HSA-administratör 1 x Förslag på projektaktiviteter Detta projekt är redan igångsatt i Malmö Stad och ska inom en vecka avlevereras till Kommunförbundet. Påverkan på Malmö Stads tekniska infrastruktur Inga Sida 2 av 10

24 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: I det gemensamma projektet mellan Region Skåne, KFSK och Pulsen kommer möjligheterna till samverkan kring HSA, SITHS m fl ges till de 33 kommunerna i Skåne. En del av den problematik som kommunerna står inför är: Kvalitetssäkra identitetsrelaterad data, exempelvis personuppgifter, mot en extern källa (Skatteverket) Överföra digitala identiteter till HSA-katalogen som är tjänstekatalogen för vård- och omsorg Generera unika HSAid för den digitala identiteten innan den placeras i HSA Eftersom behovet och förutsättningarna i kommunerna är likartade är det naturligt att samverka kring utvecklingen av dessa tjänster. Förutom att det förväntas vara en snabbare väg fram förutses ekonomiska vinster för kommunerna i form av fördelningsvinster. Utöver den inledande samverkan kring HSA, SITHS, E-dos kommer ytterligare möjligheter till samverkan mellan kommuner och landsting att utvecklas successivt. I ett första steg kommer samverkanslagret att erbjuda ett webbaserat administrationsgränssnitt (IM) med kvalitetssäkring av namnuppgifter via Skatteverkets Navet för en manuell hantering av person- och organisationsuppgifter i Region Skånes regionala HSA-katalog. Varje kommun tilldelas behörigheter att administrera sin organisationsstruktur och anställda i HSA-katalogen. För Malmö stad kommer det att innebära att steg 2 inleds med att vara en pilotkommun i det gemensamma arbetet med samverkanslagret. Denna pilotperiod kommer att ske under slutet av 2009 början av Sida 3 av 10

25 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: Produktionsmiljö Region Skåne - Internt Kodserver Metakatalog Integrationsplattform Region Skåne Region - Skåne - Externt Externt WS WS WS Sjunet Nordic Edge (IM) LDAPS IM HSA Manuell Manuell anslutning anslutning WS Skatteverket Automatisk anslutning Navet Figur 1. Den tekniska infrastrukturen i Samverkanslagret i ett första steg I samband med piloten av samverkanslagret kommer det ges möjlighet att via administrationsgränssnittet använda de attribut som är nödvändiga för att kunna hantera behörighetstilldelning till E-dos och SVPL. Nedan beskrivs dessa attribut: Personuppgifter Fält Anmärkning Personnummer Förnamn Tilltalsnamn Initial Mellannamn Efternamn Hämtas via Skatteverket Navet Hämtas via Skatteverket Navet Hämtas via Skatteverket Navet Hämtas via Skatteverket Navet Hämtas via Skatteverket Navet Personlig bild Fullständigt namn Objektsnamn (HSA) Befattning Befattningskod Fastställda värdemängder Fastställda värdemängder (AID) Sida 4 av 10

26 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: Personuppgifter Fält Legitimerad yrkesgrupp Titel Specialist Specialistkod Anmärkning Fastställda värdemängder Fritext Fastställda värdemängder Fastställda värdemängder Fax Mobiltelefon Växeltelefon Unikt ID HSA-id Skapas via samverkanslagret Skapas via samverkanslagret Organisationsuppgifter HSA-id Skapas via samverkanslagret E-postadress Organisations-namn Organisations-nummer Postadress Telefonnummer Enhetsnamn Geografisk plats Länskod Kommunkod Kommunnamn Telefontid Leveransadress Fax Mobiltelefon Växeltelefon Verksamhet Verksamhetskod Vårdform Fastställda värdemängder Fastställda värdemängder Fastställda värdemängder Enhetstyp Förslag på projektaktiviteter under steg 2 Sida 5 av 10

27 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: SITHS-kort till administratörerna en förutsättning för samverkanslagrets tjänster HSA Policy Tillämpning (HPT) framtagen, Samverkslagret kommer att ta fram en delvis ifylld HPT för anslutande kommuner Beslut kring uppbyggnad av organisationsstruktur i HSA Finna korrekta informationskällor till informationen som ska finnas i HSA Utbildning av administratörerna till Samverkanslagrets tjänst Säkerställa rutiner för nyanställningar som ska till HSA-katalogen samt eventuellt ha SITHS-kort Säkerställa rutiner för hantering av förändringar på person- eller anställningsuppgifter som finns i HSA Via metakatalogen skapa ett stöd för ovanstående rutiner tex med mailnotifieringar eller samling i databas eller textfil. Genom denna aktivitet har ett arbete kring urvalet av personal som ska till HSA ha påbörjats som sedan kan återanvändas i steg 3 för den automatiserade processen. Påverkan på Malmö Stads tekniska infrastruktur Administratörerna ska kunna autentisera sig mot Samverkanslagrets tjänst med SITHS-kort. Detta innebär att dessa personer ska ha tekniska förutsättningar för att via kortläsare kunna logga in till det webbaserade administrationsgränssnittet (IM). Utöver detta ingen påverkan på Malmö Stads tekniska infrastruktur. Sida 6 av 10

28 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: Efter utvärderad pilotperiod i samverkanslagret vill Malmö stad implementera en automatiserad koppling mot HSA. I denna lösning ska Malmö stads identitetslösning kunna förse HSAkatalogen med organisations- och personuppgifter per automatik. Malmö stad vill också integrera överföringen av information till HSA och beställningen av SITHS-kort med en eventuell delegerad administration av behörigheter som är under diskussion på Malmö Stad idag. Produktionsmiljö Region Skåne - Internt Kodserver Metakatalog Integrationsplattform Region Skåne Region - Skåne - Externt Externt WS WS WS Sjunet Nordic Edge (IM) LDAPS Automatisk anslutning IM HSA Manuell anslutning WS Skatteverket Automatisk anslutning Navet Figur 1. Den tekniska infrastrukturen i Samverkanslagret med automatiska anslutningar Att automatisera kopplingen mot HSA-katalogen ställer höga krav på informationen som finns i Malmö Stads identitetslösning, det ställer även höga krav på att informationsstrukturerna är transparanta mot HSA-katalogen informationsstrukturer. Den information som idag finns på en användare respektive organisation i Metakatalog saknar vissa delar som kommer att krävas för att kunna bygga upp ett automatiserat flöde mot samverkanslagret för HSA-katalogen. Exempel på information som ej finns i metakatalogen idag Personuppgifter Fält Exempel E-postadress Ett antal anställda inom Vård och Omsorg saknar e-postadress Sida 7 av 10

29 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: Personuppgifter Fält Legitimerad yrkesgrupp Specialist Direkt telefonnummer Organisationsstruktur Exempel Måste följa Socialstyrelsens förteckning, osäkert om det idag finns i något system, närmast är tjänstetitel i Origo Fastställda värdemängder i HSA, finns möjligtvis i Origo Finns på vissa anställda men ej på alla Kräver diskussion kring vilken struktur är aktuell att ha i HSA och finns det en möjlighet att plocka ut den från Metakatalogen Förslag på projektaktiviteter Framtagande av korrekta källor till nödvändig information, tex organisationsstruktur, telefonnummer, e-post m fl Kravställan mot identitetslösningen att hämta in informationen från identifierade källor, tex Origo m fl. Leder till ett delprojekt för att sätta upp regelverk mot respektive system. Ta fram logiken i metakatalogen för hur det automatiserade flödet ska identifiera de personer i Metakatalogen som ska föras över till HSA-katalogen och sedan eventuellt också få utfärdat SITHS-kort. Exempel på möjliga urvalskriterier: o delegerat arbetssätt via anställande chef som anger det i applikation för upplägg av nyanställd G, kräver att delegerad användar- och behörighetsapplikation är implementerad o information som kommer från anslutna system till metakatalogen(tex AID kod från Personec och eventuellt värde för legitimerad yrkesgrupp från Origo) Ta fram logiken i metakatalogen för hur det automatiserade flödet ska identifiera den organisatoriska strukturen som ska föras över till HSA-katalogen Påverkan på Malmö Stads tekniska infrastruktur Detta är troliga scenariers av hur infrastrukturen kan komma att se ut. Förbehåll med anledning av Samverkanslagret inte är infört. Troligtvis kommer valet att stå mellan nedanstående anslutningsmetoder. Valet av metod är främst en säkerhetsfråga samt hur pass SOA-orienterad arkitektur Malmö Stad förhåller sig till. 1) En anslutning direkt mot metakatalogen 2) En anslutning via en integrationsmotor (ESB) Sida 8 av 10

30 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: Scenario 1 Anslutning mot metakatalog Region Skåne Samverkanslagret A B Webbservice för att skapa Webbservice för att hämta Malmö Stad A B Metakatalog Personaladministrativt system Origo Inloggningskatalog Växelsystem Figur 1. Princip för anslutning mot metakatalog Röda markeringar innebär att funktionen/integrationen inte finns idag. Gula markeringar att funktionen/integrationen finns i viss utsträckning men behöver valideras och eventuellt justeras. Grön innebär att det inte ska krävas någon vidareutveckling. Röd A och B = kopplingar mot samverkanslagret Dessa kräver investering i en driver som kan kommunicera WSDL. Detta kan man antingen göra via Novells SOAP-driver eller en Pulsen-utvecklad driver. Vidare så krävs det att en logik utvecklas för dessa integrationer, d v s vilka urval ska gälla för att en person ska skapas i HSA, var ska han/hon skapas, vilka uppgifter vill man skapa etc. Motsvarande logik behöver utvecklas om man vill ha uppgifter i retur. Origo = rödmarkerad eftersom man bör utreda om en integration mot Origo krävs för att hämta uppgifter som inte PA-systemet kan erbjuda. Personec = här bör man validera att den befintliga integrationen hanterar de uppgifter som man vill ha upp i HSA-katalogen. Även formateringen av uppgifterna kan vara intressant att se över. Växelsystem = en koppling som bör valideras och eventuellt vidareutvecklas om man avser att ha med telefonnummer upp mot samverkanslagret. Sida 9 av 10

31 Upprättat av: Sabina Johnson Datum: Version: 1.0 Övrigt: Scenario 2 Anslutning via lokal integrationsmotor (ESB) Figur 2. Princip för anslutning via ESB Röda markeringar innebär att funktionen/integrationen inte finns idag. Gula markeringar att funktionen/integrationen finns i viss utsträckning men behöver valideras och eventuellt justeras. Grön innebär att det inte ska krävas någon vidareutveckling. I grund och botten samma resonemang som i scenario 1. Skillnaden är en investering i en integrationsmotor samt logiken för kopplingen mot samverkanslagret respektive metakatalogen. ESB är gulmarkerad då vi antar att en aktiv integrationsmotor finns i Malmö idag. Skulle så ej vara fallet krävs beslut och investering i en integrationsmotor av valfritt fabrikat. Sida 10 av 10

32 IT-stöd för vård och omsorg inom ramen för den nationella IT-strategin Projektdirektiv - Förstudie Upprättad projektdir förstudie nat it-strategi mö.doc Datum: Version: 1.0 Ansvarig: Ingelise Olsson/Harald Nilsson Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Vård- och omsorgsavdelningen/it-avd

33 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA Godkännande Revisionsinformation Uppdrag från kommunstyrelsen Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Krav på lösning Förutsättningar Tidsplan Organisation Uppdragsgivare... 7 IT-strategin Projektdirektiv - Förstudie Datum: Version: (7)

34 1. BASFAKTA 1.1 Godkännande Projektdefinitionen godkänd av: Uppdragsgivare Projektledare Eva Lundberg Harald Nilsson Eva Lundberg Harald Nilsson 1.2 Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Disposition Utkast till syfte & målformuleringar Diskuterat i arb gr utkast Diskuterat med IT-dir Uppdatering Slutjustering 1.3 Uppdrag från kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade den 1 oktober 2008 (KS-VOO ) att ge avdelningen vård och omsorg i uppdrag att, inom ramen för den nationella IT-strategin för kommunernas vård och omsorg, ta fram strategi och handlingsplan för Malmö stad. Förstudien är en del i uppdraget. IT-strategin Projektdirektiv - Förstudie Datum: Version: (7)

35 2. Bakgrund Flera initiativ i omvärlden, på nationell och regional nivå, rör projekt med IT-inslag för vården. Omfattningen av projekten pekar på att Malmö stad i sin tur måste formera ett eller flera projekt, för att i tid kunna förbereda sig för att möta den kommande händelseutvecklingen. Den nationella ITstragegin kommer i stor utsträckning påverka utvecklingen av verksamhetsstödet. Initiativ i omvärlden, bilagor med nr 1 1. Apoteket AB har, efter föreläggande från datainspektionen, aviserat att from januari 2010 införa s.k. stark autentisering för användare av den webbaserade tjänsten e-dos. 2. Kommunförbundet Skåne (KFSK) i samarbete med Regions Skåne planerar för ett brett införande av SITHS-godkända eid till kommunerna. 3. Som en fortsättning på tidigare tester i det s.k. HSA-hotellet planerar KFSK nu en fortsättning i skarp drift, i SKAT, (Skånekatalogen Regionens katalog för HSA). 4. Projektet SVPL-IT som pågått en längre tid går över i en ny fas, då applikationen efter pilotinförande i början av 2010 kommer i drift för samtliga kommuner under andra halvåret SVPL-IT är en webbaserad applikation som stödjer processer mellan kliniker, primärvård och kommun i samordnad vårdplanering. 5. KFSK driver ett delprojekt tillsammans med Region Skåne inom Barnhälsodataprojektet. Projektets inriktning är att ta fram en modell för identitetshantering via HSA-katalogen med delaktighet av kommuner i Skåne. 6. KFSK bedriver ett projekt kallat Samverkanslager, (för Skånes kommuner), där personuppgifter för hela Skånes befolkning kan kvalitetssäkras via Skatteverkets tjänst Navet. Synergieffekter uppstår genom att kommunerna i Skåne ansluter till en gemensam lösning. 7. Nationell patientöversikt NPÖ är benämningen för en IT-tjänst och projekt, som drivs av Sjukvårdsrådgivningen. Projektet som syftar till att flera vårdgivare ska kunna dela patientinformation i en samlad portal. Pilotförsök pågår mellan Örebro läns landsting och Örebro kommun. Utrullning till samtliga landsting och regioner planeras inom en 3- årsperiod. 8. BIF, bastjänster för informationsförsörjning, är ett ramverk för en uppsättning säkerhetsinfrastrukturtjänster för den svenska vården. Upphandling har genomförts april Tjänsterna är f.n. under utveckling. 9. Den nya patientdatalagen trädde ikraft Den nya lagen syftar till ökat patientinflytande och bättre vårdkontinuitet vilket ställer krav på nya funktioner i vårdgivarnas IT-system. 1 bilagor finns sammanställda i dokumentet Bilagor till förstudie.pdf IT-strategin Projektdirektiv - Förstudie Datum: Version: (7)