Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 12 februari 2015 (29) Plats och tid: Folkets Hus, Sessionssalen kl Ajournering kl.

Transkript

1 Kommunfullmäktige 12 februari 2015 (29) Plats och tid: Folkets Hus, Sessionssalen kl Ajournering kl. Beslutande: Se bilagd förteckning Övriga deltagande: Catrin Marsell, sekreterare Ej tjänstgörande ersättare: Jerry Rothin, Stephanie Treviranus, Irene Frisk, Ann-Charlotte Skalare, Margareta Moberg Utses att justera: Torbjörn Parling och Ulf Söhrman med Britt-Marie Wall och Patrik Fornander som ersättare. Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 19 februari 2015 kl Underskrifter: Sekreterare Catrin Marsell Paragrafer: Ordförande Marina Isaksson Justerande Torbjörn Parling.. Ulf Söhrman ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige 12 februari 2015 Anslagsdatum: 20 februari Datum för anslags nedtagande: 16 mars 2015 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunfullmäktige 12 februari Beslutande Per Gruvberger (S) Cecilia Svanlind Törn (M) Marina Isaksson (S) Gisela Nyquist (SD) Torbjörn Parling (S) Patrik Fornander (M) Robert Spector (SD) Sune Frisk (S) Christel Iversen (V) Henric Forsberg (S) Christer Olsson (M) Britt-Marie Wall (S) Tord Johansson (SD) Benny Ahremark Persson (C) Olle Engström (S) Marcos Ciscar (M) Åsa Hååkman-Felth (S) Sebastian Nilsson (SD) Claes-Eric Ericsson (S) Anders Nilsson (V) Ulla Olsson (FP) Ulf Söhrman (M) Helene Larsson Saikoff (S) Stefan Johansson (SD) Helen Eriksson (FIL) Jomark Polintan (S) Linda Knutsen (M) Ann-Marie Rosö (S) Benny Granberg (MP) Urban Granfeldt (S) Roger Göransson (SD) Peter Johansson (C) Marianne Andersson (S) Bengt Sjöberg (KD) Caroline Lundberg (M) Pia Skoglund (V) Stefan Andersson (S) Tjänstgörande ersättare Sune Frisk Ej närvarande ersättare Christina Söhrman Louise Eriksson Ej närvarande ersättare Gudrun Henriksson Frida Olsson Lillvor Eriksson

3 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 1 Allmänhetens frågestund Under frågestunden aktualiseras frågor beträffande vindkraftetablering i Kungbergen. Under frågestunden yttrade sig förvaltningschef Hannes Fellsman, Per Gruvberger och Christer Olsson.

4 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 2 Dnr 2015/14 Motion ang. revidering av hela den kommunala vindbruksplanen I motion inkommen till kommunkansliet den 3 februari 2015 anför Patrik Fornander att den starka opinionen mot de föreslagna vindkraftsetableringarna visar att det uppenbarligen föreligger en stark intressekonflikt i områdena runt Grävlingkullarna och Kungbergen. När fullmäktige beslutade om planen fanns det för lite information kring i vilken grad kommunen kan påverka projekten, hur detta påverkar grannkommuner samt storleken på verken. Vi vet nu också att vindkraften inte kan bära sina egna kostnader utan subventioner av olika slag vilket ska påverka hur vi ser på lönsamheten och förmågan att förvalta dessa områden över tid. Med anledning av den uppkomna situationen önskar vi en skyndsam behandling av motionen. Vi föreslår en revidering av vindbruksplanen i sin helhet som starkt begränsar möjligheten till etableringar av storskaliga vindparker inom Filipstads kommun. att remittera motionen till kommunstyrelsen.

5 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 3 Dnr 2015/01 Motion ang. installation av alkolås i kommunens tjänstebilar och övriga fordon I motion 5 januari 2015 anför Christer Olsson (M) följande: Trafiken ska vara en alkoholfri zon och vi måste alla vara med och bidra till att det blir så. Ett led i detta arbete är att installera alkolås i kommunens tjänste-bilar och övriga fordon. Många kommuner, landsting och företag har utrustat sina fordon med alkolås som ett led i att kvalitetssäkra sina transporter. Tack vare alkolåsen kan man då garantera att fordonen framförs av nyktra förare. Alkolåset är konstruerat så att fordonet inte går att starta om det finns alkohol i förarens utandningsluft. Alkolåset är en teknisk anordning som är kopplad till fordonets tändningssystem. Innan fordonet startas måste föraren blåsa i ett munstycke och utandningsluften kontrolleras därmed. Om det finns alkohol som motsvarar eller överstiger laglig gräns i utandningsluften går motorn inte att starta. Varje dag kör många onyktra och varje år dödas många i trafikolyckor som för-orsakas av rattonykterhet. Vi som kommun och som arbetsgivare kan genom installation av alkolås i kommunens tjänstebilar och övriga fordon bidra till att ingen av våra anställda framför något av kommunens fordon i onyktert tillstånd. Undertecknad yrkar därför; att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna för installation av alkolås i kommunens samtliga tjänstebilar och övriga fordon. att en kostnadsberäkning och en tidsplan för installationen utarbetas. att remittera motionen till kommunstyrelsen.

6 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 4 Dnr 2015/22 Motion ang. gratis broddar till våra pensionärer i Filipstads kommun I motion inkommen till kommunkansliet 8 februari 2015 anför Gisela Nyquist (SD) följande: Orsak: ATT förebygga halkolyckor! Som för med sig personligt lidande för den enskilda och ökade kostnader för kommunen p sikt! I Göteborg erbjöd man sina pensionärer redan förra vintern gratis broddar för de som var 65 år och äldre. Varje år skadar sig ca fotgängare i halkolyckor främst äldre kvinnor. Kostnaderna beräknar man upp till 600 miljoner/år. I förebyggande syfte delar flera kommuner ut gratis broddar i dag! För ett handledsbrott el. benbrott för med sig i värsta fall kanske ett kvarstående handikapp för de äldre och för med sig förutom ett personligt lidande för den enskilda, även ta in de ökade kostnaderna för kommunen. Om man tror att kommunernas ekonomi inte berörs av dessa halkolyckor tror man fel. Personerna måste få eftervård, hemhjälp/hemsjukvård dagligen kanske för en mycket lång tid. I Göteborg erbjöd man sina pensionärer redan förra vintern gratis broddar för de var 65 år och äldre. Även i kommuner som Laxå, Huddinge, Haninge, Skövde, Mark och Göteborg. I vissa kommuner har man t.ex. andra lösningar och överenskommelser med lokala restauranger. brodd luncher, om en 65 plussare uppvisar ett kvitto från inköp av broddar får de en gratis lunch på vissa restauranger. I Filipstad tog Coop in broddar för 47 kr men det var först i januari. De fanns i fotis salongerna men inte alla går dit, och de var dyrare. Köper man i specialaffärer kan de kosta uppåt 200 kr. Och inte många kan INTE ta sig till tex BILTEMA/Karlstad där de är billigare! 200 kr är 200 kr för de med minst inkomst! Om vi slipper alla benbrott med detta? NEJ, men besparar vi ett 10 tal av våra äldre rent personligt lidande en ev. invaliditet som följd, sparar vi även kostnadsmässigt på sikt, för kommunen. I Karlstad hade man även där upptäckt att vinter var här igen. Vi fick meddelande om att planerade operationer måst skjutas framåt minst en månad (brukar bli två) p.g.a. av den höga belastningen ortopedoperations avdelningar fått pg. av denna överraskande vinter!

7 Kommunfullmäktige 12 februari Konsekvenserna av detta för de som väntar: 1) Förlängt lidande 2) Förlängda sjukskrivningar, det kan även medföra ökad vikt på g av immobilitet som försvårar/förlänger rehabiliteringen. Köper kommunens inköpsavdelning förslagsvis in dem före man gör rullator service för vintern då kan man dela ut dem då, men vinter pågår än, tidigare beslut är behjärtansvärt. Yrkar ATT: K.F. beslutar ja till gratis broddar för personer fyllda 65 och äldre. Skadeuppgifter hämtade från: hp@dagenssamhälle.se. att remittera motionen till kommunstyrelsen. _

8 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 21 januari Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 oktober Kommunfullmäktige 18 september Au 76 Ks 2 Kf 5 Kf 80 Dnr 2014/150 Motion ang. äldreomsorgens mat Kf 18 september 2014 I motion 4 augusti 2014 anför Helen Eriksson (FIL) följande: I dagsläget kan de brukare som bor i ordinärt boende välja mellan två maträtter till lunch, skolans eller äldreomsorgens. Denna valmöjlighet finns enbart under skolterminerna. När skolan har lov finns inte denna. De brukare som bor i särskilt boende har ingen valmöjlighet alls. När man blir äldre eller sjuk och inte längre klarar av sin matlagning är det än viktigare att maten smakar bra, är näringsrik och serveras på ett tilltalande sätt. För många är matsituationen dagens viktigaste händelse och bör därför vara en positiv matupplevelse. Sannolikheten för att maten blir uppäten ökar. Det finns idag en problematik inom äldrevården gällande undernäring. Valmöjligheten mellan fler rätter kan vara ett sätt att minska denna. Matens betydelse är viktig för att främja hälsan och livskvaliteten hos våra brukare. Valfriheten ökar möjligheten att få något som man tycker om till förmån för att kunna välja bort det man tycker mindre om eller rent av inte tycker om alls. Med anledning av ovanstående yrkar Filipstadspartiet på att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att under ett år prova och sedan utvärdera: Att brukare inom ordinärt boende under hela året får välja mellan två rätter till lunch under hela året, som tillagas i de kommunala köken. Att brukare inom särskilt boende under hela året får välja mellan två rätter till lunch, som tillagas i kommunala köken. Att brukare inom ordinärt och särskilt boende genom upphandling får välja på ytterligare en utförare (restaurang).. att remittera motionen till kommunstyrelsen Au 13 oktober 2014 I-NP SOC Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till tekniske chefen att i samverkan med socialförvaltningen besvara motionen.

9 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 21 januari Ks 21 januari 2015 Teknikutskottet har behandlat motionen vid sammanträdet den 8 december 2014, 49 och beslutat enligt förvaltningens förslag. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsens teknikutskott beslöt 8 september 2014 i enlighet med tidigare beslut i kommunen att iordningställa ett tillagningskök på Älvkullens vårdboende och organisera kostverksamheten i en skolkostdel och en äldre kostdel. I samband med att det nya tillagningsköket tas i bruk och den nya organisationen kommer på plats hösten 2015, kommer de praktiska möjligheterna att kunna erbjuda två olika lunchrätter och organisationen kommer att titta över möjligheterna för detta och återkomma med förslag i ärendet. Att som motionären också förslår Att brukare inom ordinärt och särskilt boende genom upphandling får välja på ytterligare en utförare (restaurang)., anser förvaltningen med hänsyn till vårdverksamheternas krav och kommunens egen kostverksamhet och ekonomi olämpligt Förvaltningens förslag till beslut Motionen avseende delen förslaget att välja ytterligare en utförare/restaurang avslås. Motionen föreslås för övrigt vara besvarad. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen avseende delen förslaget att välja ytterligare en utförare/restaurang avslås. Motionen föreslås för övrigt vara besvarad. Helen Eriksson tackar för svaret och utvecklar sina åsikter. att motionen avseende delen förslaget att välja ytterligare en utförare/restaurang avslås. Motionen föreslås för övrigt vara besvarad.

10 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 21 januari Kommunstyrelsen 27 augusti Kommunfullmäktige 12 juni Kf 6 Ks 3 Ks 88 Kf 55 Dnr 2014/121 KF 12 juni 2014 Motion ang. farthinder I motion inkommen till kommunkansliet 3 juni 2014 anför Henric Forsberg (S) följande: Ett antal trafikolyckor, orsakade av alldeles för hög hastighet har skett på senare år. Hittills har ingen människa omkommit men frågan är om det inte bara är en tidsfråga. Farthinder finns utplacerade på olika ställen i staden men dessa har visat sig ha begränsad effekt. Dessutom finns de bara sommartid. Det behövs permanenta farthinder (t.ex. fartgupp). Med anledning av ovanstående yrkar Socialdemokraterna i Filipstads kommun att permanenta farthinder byggs, på de platser där det behövs. att remittera motionen till kommunstyrelsen. Ks 27 aug Beslutsexp: TU Ks 21 januari 2014 Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till Teknikutskottet. Teknikutskottet har behandlat motionen vid sammanträdet den 8 december 2014 och beslutat enligt förvaltningens förslag. Förvaltningens förslag till svar: Kommunstyrelsen Teknik och Service förvaltningen är av den uppfattningen att alla problem i trafiken med höga hastigheter och olämpliga beteende inte går att bygga bort.

11 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 21 januari Ks 21 januari 2015 I vissa fall bör kommunen som väghållare genomföra åtgärder i form av trafikreglering och i vissa fall i form av fysiska åtgärder men för att det inte skall bli inflation i åtgärder och trafiksäkerhetsfokus hamnar på kommunens farthinder istället för trafikanternas beteenden och polisens trafikövervakning, så anser förvaltningen att åtgärder i form av permanenta farthinder även invid skolor och andra liknande miljöer där många barn vistas, och på särskilt belastade genomfartsgator. Vidare föreslår förvaltningen att tillfälliga farthinder används på samma sätt som hittills på bostadsgator för att under perioder stävja trafikproblem. Förslag till beslut Motionen föreslås besvarad, och Teknik- och Service även fortsättningsvis får uppdraget att se över behoven av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid skolmiljöer och på särskilt belastade genomfartsgator i kommunen. Marina Isaksson yrkar med instämmande av Torbjörn Parling att motionen bifallas och att Teknik- och Service även fortsättningsvis får uppdraget att se över behoven av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid skolmiljöer och på särskilt belastade genomfartsgator i kommunen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen och att Teknik- och Service även fortsättningsvis får uppdraget att se över behoven av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid skolmiljöer och på särskilt belastade genomfartsgator i kommunen. Henric Forsberg tackar för svaret och utvecklar sina åsikter. att bifalla motionen och att Teknik- och Service även fortsättningsvis får uppdraget att se över behoven av trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid skolmiljöer och på särskilt belastade genomfartsgator i kommunen.

12 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 17 december Kommunstyrelsens arbetsutskott 4 14 oktober 2013/8 december /3 Kommunfullmäktige 11 september Ks 143 Kf 7 Au 90 Ks Au 70 Kf 72 Dnr 2013/164 Motion ang. lärares löner m m I motion inkommen till kommunskansliet 3 september 2013 anför Michael Helmersson (FP) följande: Filipstads verksamhetsplan för grundskolan har följande vision: Alla elever skall, när de lämnar grundskolan i Filipstadskommun, ha det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. På frågan om hur de upplevt tiden i grundskolan skall de säga att de haft de bästa lärarna, att de fått den bästa undervisningen och att de alltid känt lust att gå till sin skola som varit en trygg arbetsplats med arbetsro. Lärarna och deras möte med eleverna är det som dagligen påverkar elevernas förmåga att långsiktigt, som vuxna, bli herrar över sina egna liv. Om vi accepterar tanken - vilket jag hoppas vi är eniga om - att eleverna i Filipstad undervisats av de bästa lärarna för att nå de högsta resultaten så bör vi förstås se till att kommunen långsiktigt arbetar för att rekrytera de bästa lärarna hit. Att vi gör Filipstad intressant som arbetsgivare för de bästa lärarna och lärarstuderande. Vi har åtminstone två sätt att arbeta för det, karriärvägar och lön. Karriärvägar innebär inte att vi ska skapa inflation i antal skolledare. Andra metoder som gynnar eleverna bättre finns. Filipstad har redan idag ämnesutvecklare, 2,5 tjänster, inom svenska, engelska och mattematik. Vi saknar lektorer, lärare med forskarbakgrund eller som kombinerar sitt undervisande med forskning. Att konkurrera med lön är något mer problematiskt då kommunen i dagsläget inte har en ekonomi som motiverar några snabba framsteg på den vägen. Men långsiktigt har vi knappast råd att låta bli, åtminstone om visionen om de bästa lärarna som lärare för eleverna i vår kommun ska vara annat än tomma ord. Att underlätta rekrytering av lärare är inte enda skälet att få upp lärarnas löner. Det finns gott om duktiga lärare i Filipstad, som under många år har gjort ett bra jobb. Dessa lärare förtjänar bättre betalt för sin insats. Mycket bättre.

13 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 17 december Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 oktober 2013/8 december /4 Kommunfullmäktige 11 september Ska verksamhetens vision bli verklighet så behöver Filipstad bli mer attraktiv som arbetsgivare.lösningen är att långsiktigt våga välja att låta lärarnas löner utvecklas snabbast. Jag yrkar därför att kommunfullmäktige som sin uttalade målsättning ställer sig bakom intentionerna i visionen som presenteras i verksamhetsplanen för grundskolan genom att: Kommunfullmäktige uttalar som sin målsättning att lärarnas löneutveckling ska långsiktigt vara ett prioriterat mål för Filipstads kommun. Kommunfullmäktige uttalar som sin målsättning för förskola, grundskola och gymnasiet att lärares karriärmöjligheter, vid sidan av skolledande tjänster, ska vara ett prioriterat mål för Filipstads kommun. att remittera motionen till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till personalchefen. Beslutsexp: H S Personalchefen Helena Strandberg lämnar i tjänsteskrivelse 13 november 2014 förslag till yttrande enligt följande: I sin motion efterfrågar Michael Helmersson (FP) ett politiskt ställningstagande i kommunfullmäktige avseende prioritering av lärares löner. Fullmäktiges vision 2020 berör i flera delar ungdomars möjligheter till bra utbildning. Vidare har fullmäktige uppdragit till barn och utbildningsnämnden att sköta utbildningsfrågorna och uppdragit till Kommunstyrelsen som genom sitt arbetsutskott är förhandlingsdelegation när det lokala utrymmet för löneökningar och eventuella riktade satsningar ska fördelas Nämnderna konkretiserar i sina verksamhetsplaner ambition och fokus bland annat för resursernas prioritering.

14 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 17 december Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 december Gällande lönesättning och fördelning mellan olika yrkesgrupper har arbetsutskottet i uppdrag att väga de olika gruppernas löneutveckling mot varandra för att inrymmas i kommunens budget och målsättning. Det är många olika grupper som kommunen har att prioritera och fördela löneökningar mellan. Kommunens ansvarsområde är som bekant mycket brett. I det fall kommunfullmäktige skulle uttala prioritering av specifik yrkeskategori skulle kommunstyrelsen genom sitt arbetsutskott få svårt att utföra sitt uppdrag i detta avseende. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med personalchefens svar anse motionen besvarad. Marina Isaksson meddelar jäv, lämnar rummet och deltar inte i ärendets beredning eller beslut Michael Helmersson yrkar bifall till motionen. Då ordförande ställer de båda förslagen under proposition begärs votering. Votering verkställs med följande justerade voteringsproposition; den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar Ja, den som röstar för Michael Helmerssons bifallsyrkande röstar Nej. Torbjörn Parling, Olle Engström, Åsa Hååkman Felth, Britt-Marie Wall, Christel Iversen, Ulf Söhrman, Christer Olsson, Benny Persson och Per Gruvberger röstar Ja. Michael Helmersson röstar Nej. Kommunstyrelsen beslutar bifalla arbetsutskottets förslag med 9 röster mot 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med personalchefens svar anse motionen besvarad. Ulla Olsson yrkar till bifall till motionen. Torbjörn Parling yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande ställer de båda yrkandena under proposition. Sedan propositionerna besvarats, finner ordförande att kommunstyrelsens förslag vunnit bifall.

15 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 17 december Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 december att med personalchefens svar anse motionen besvarad. Ulla Olsson reserverar sig mot beslutet.

16

17 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunstyrelsen 21 januari Kommunstyrelsens teknikutskott 8 december Kf 8 Ks 4 Tu 47 Dnr 2014/231 Filipstads Kommuns Kommunikationsnät Förslag till beslut Tillstyrker förvaltningens förslag till IT infrastrukturplan för perioden att föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige anslå 679 tkr för utbyggnadsåtgärder av IT infrastrukturen för kommunens verksamheter under Ks Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen IT enheten har under 2014 låtit ta fram en plan för kommunens egen Infrastruktur utveckling för perioden Denna plan var inte klar att kunna presenteras i samband med kommunens budget arbete under hösten 2014 utan redovisas separat som förslag för perioden Utbyggnaden av IT infrastrukturen är nödvändig utifrån de verksamheter som finns i kommunens fastigheter och den verksamhet som planeras tillkomma. Teknikutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Förvaltningschef Inge Nilsson Piehl, Mikael Höjd och Ulf Larsson från IT- avdelningen presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka förslag till IT-infrastrukturplan för perioden samt att anslå 679 tkr för utbyggnadsåtgärder av IT-infrastrukturen för kommunens verksamheter under att tillstyrka förslag till IT-infrastrukturplan för perioden samt Beslutsexp IT att anslå 679 tkr för utbyggnadsåtgärder av IT-infrastrukturen för kommunens verksamheter under 2015.

18 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 9 Dnr 2014/174 Sammanräkning ny ersättare i kommunfullmäktige efter Jeanette Carlsson (S) I skrivelse 5 december 2014 avsäger sig Jeanette Carlsson (S) sin plats som ersättare i kommunfullmäktige. att befria Jeanette Carlsson från uppdraget samt att hos Länsstyrelsen begära röstsammanräkning för utseende av ny ersättare efter Jeanette Carlsson (S) för återstoden av mandatperioden. Beslutsexp: J.C Länsstyrelsen

19 Kommunfullmäktige 12 februari Beslutsexp: BRT P-Å S Kf 10 Dnr 2014/174 Fyllnadsval av ledamot i Bergslagens räddningstjänst Valberedningens ordförande Torbjörn Parling föreslår som ordinarie ledamot i Bergslagens räddningstjänst Per-Åke Sandberg. att välja Per-Åke Sandberg till ordinarie ledamot i Bergslagens Räddningstjänst.

20 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 11 Dnr 2014/174 Val av lekmannarevisor och ersättare i Filipstads Stadshus AB, Vårgårda fastigheter AB och Novelty AB Enligt Kommunallagen 3:17 ska kommunen utse minst 1 lekmannarevisor i bolagen ur den krets av revisorer som utsetts för granskning av kommunstyrelsen och övriga nämnders verksamhet. Valberedningens ordförande Torbjörn Parling föreslår som lekmannarevisor Ottfried Eickenrodt och som ersättare Kennet Haglund. att utse enligt följande Lekmannarevisor Ottfried Eickenrodt ersättare Kennet Haglund Beslutsexp Valda

21 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 12 Revisorerna informerar Kommunrevisionens ordförande Lars-Åke Hugosson kommenterar och ger sin syn på revisionsrapporten Hantering av bisysslor. Benny Ahremark Persson och Christer Olsson yttrade sig och ställde frågor.

22 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunfullmäktige 11 december Kf 13 Kf 48 Dnr 2014/219 Interpellation angående fastigheter för boende för asylsökande I interpellation inkommen till kommunkansliet 24 november 2014, anför Ulf Söhrman (M) följande: Vi har i pressen kunnat läsa att boendet i Lesjöfors ej har haft värme eller varmvatten för de boende under första veckan i Filipstad. Detta hände under en vecka med höga utetemperatur som tur var. Detta belyser en del frågeställningar i och omkring de asylboende som finns i Filipstad nu. Vidare så talas det om att det boende som finns i gamla sjukhuset skall utökas till att även gälla källarvåningen på hotell John. Eftersom migrationsverket begränsar sina krav vid upphandling av asylboenden till att endast gälla priset per övernattning och priset för mathållningen, så saknas en hel del kriteriet för att boendena skall vara fullgoda. Byggnadsstadgan i Sverige har en del krav som skall tillämpas på bostadshus med flera lägenheter i, nämligen bland annat: Att den yta som skall gälla för sovrum och utrymmen för boenden i dessa skall vara minst 7 kvm per person. Att boenden i flerbostadshus skall ha rätt till tillräckligt med utrymme i en tvättstuga så att alla under rimliga förhållanden kan tvätta sina kläder och andra persedlar. Dessutom skall i anslutning till tvättstugan finnas tillräckligt med utrymme för att kunna torka tvätt i anslutning till tvättningen. De uppgifter som cirkulerar i pressen har angivit för flyktingboendet i Lesjöfors att varje boende skall få 3,5 kvm till sitt förfogande. Vidare har det funnits uppgifter om att de boende måste torka sin tvätt genom att hänga upp den i korridorer och i boenderum. Detta strider då mot de regler som finns angivna i byggnadsstadgan. Vidare så finns det uppgifter om att de boende i det s.k. Berts boende skulle ha 5 kvm till sitt förfogande, vilket är lite bättre än i andra boenden, men inte tillräckligt för att nå upp till byggnadsstadgans krav.

23 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunfullmäktige 11 december Vad gäller boendet i samband med hotell John så har det även nämnts att bottenvåningen i hotell John skall användas till boende för asylsökanden. I samband med att hotell John gjorde konkurs för ett par år sedan så var det tänkt att hotellet skulle övertas av kommunen, detta blev inte fallet, men fastigheten granskades rent byggnadstekniskt och de uppgifter som kommit mig till del är följande: Golvet i bottenvåningen ligger i nivå med sjön Daglösens vattenyta och grundvattenpelaren under huset ligger i nivå med bottenplattan. Gjorda mätningar av fukthalten i golvet i bottenvåningen uppvisade då en fuktkvot på 95 %. Eftersom migrationsverket tycks sakna kompetens för att bedöma om ett boende är lämpligt som bostadshus för människor, så faller denna frågeställning på kommunens byggnadsnämnd att ta ansvar för. Detta leder då till följande frågeställningar: Har kommunens byggnadsnämnd några planer på att granska dessa boende så att det ur byggnadsteknisk synvinkel har rätt förutsättningar för att dessa asylboende skall kunna användas som boenden i form av flerbostadshus. Vilken är då byggnadsnämndens uppfattning om dessa boende, anser man att asylboendena är att betrakta som ett boende som motsvara flerfamiljshus eller är det tillåtet vid asylboende att ha andra krav eller inga krav alls på dessa boenden ur ren byggnadsteknisk synvinkel? Har byggnadsnämnden någon egen uppfattning om hur stor golvyta som en boende har rätt att erhålla för sitt uppehälle i ett asylboende? Och i så fall tänker man vidta någon åtgärd om de angivna gränsvärdena underskrids? Den uppgivna fuktkvoten ovan synes vara alldeles för hög för att utrymmena skall kunna vara lämpliga som bostadsrum har byggnadsnämnden någon egen uppfattning vad ett maxvärde för bostadshus skall var vad gäller fuktkvoten? I händelse av att uppmäta värden överstiger den av byggnadsnämnden fastställa fuktkvoten vilka åtgärder tänker byggnadsnämnden då vidta? Utdragsbestyrk

24 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunfullmäktige 11 december I pressen finns även en uppgift om att asylboendet i Lesjöfors skulle få ytterligare en varmvattenberedare på 1000 Liters volym. Vi har i vår fastighet en varmvattenberedare på 500 liters volym för två personer. Asylboenden i Lesjöfors har av migrationsverket fått ett godkännande för 94 Personer. Är det miljö- och byggnämndens uppfattning att en varmvatten beredare om 1000 liter räcker till 94 personers varmvatten behov? Ordförande meddelar att svar på interpellationen beräknas komma vid nästa sammanträde. att interpellationen som varit utsänd till samtliga får framställas. Kommunstyrelsens ordförande avger svar enligt följande: Under förutsättning att boendet inte strider mot gällande detaljplan/bygglov kan inte miljö- och byggnadsnämnden, i enlighet med lagstiftningen, förhandspröva dessa etableringar. De krav som ställs i miljöbalken vad gäller bostäder gäller även asylboenden. Miljö- och byggnadsnämnden utövar tillsyn enligt miljöbalken och ska enligt paragraf 45 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd rikta särskild uppmärksamhet åt bland annat byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen samt hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad. Nämnden har därför under året bland annat haft tillsyn på flerbostadshus samt tillfälliga boenden som hotell och asylboenden. Både asylboende på Lasarettet och i Lesjöfors står under myndighetens tillsyn och båda har fått besök av inspektörer från miljö- och stadsarkitektkontoret. Den bedömning som görs vid tillsynen av dessa boenden skiljer sig inte från bedömningar som görs vid tillsyn av andra boenden. När det gäller boendet vid sjukhuset så har lokalerna tidigare använts för boende och Hotell Rämmen som tillfälligt boende. Vid bägge fallen har bedömning gjorts att byggnader kan användas av Migrationsverket då dess ändamål är just för de aktuella boendeformerna. Att de boende på asylboendet i Lesjöfors var tvungna att torka sin tvätt på rummen stämmer inte. Från början fanns ett torkrum i närheten av tvättstugan. Detta torkrum fungerade inte så bra som var tänkt och verksamheten införskaffade därför flera torktumlare som de boende kunde använda sig av. Det finns inte något krav eller någon regel, som anger att ett rum ska ha en golvarea med ett visst antal m². Interpellanten hänvisar till äldre byggstadga och idag inte gällande byggregler. Utdragsbestyrk

25 Kommunfullmäktige 12 februari Om byggnaden skulle vara i ett förfallet skick kan miljö- och byggnadsnämnden anlita en oberoende besiktningsman för bedömning. Byggnadsinspektörerna har inget åtagande att själva bedöma en byggnad ur byggnadsteknisk synvinkel. Huruvida varmvattnet räcker till eller inte ligger enligt miljöbalken på verksamhetsutövaren ansvar. Finns tveksamheter kring varmvattentillgången ska verksamhetsutövaren kunna motivera för tillsynsmyndigheten hur varmvattentillgången ska tryggas. Om detta inte sker kan Miljö- och byggnadsnämnden vitesförelägga verksamhetsutövaren. Det samma gäller om den fuktmängd interpellanten hänvisar till påvisas vid inspektion. Miljö- och byggnadsnämnden för genom miljö- och stadsarkitektkontoret dialog med Migrationsverket om vilka krav de ställer på asylboenden. Dialog förs även med andra kommuner i länet för att få en samsyn inom tillsynen av dessa boenden. De krav som Migrationsverket ställer eller inte ställer på asylboenden påverkar inte den bedömning som miljö- och byggnadsnämnden gör. Nämndens bedömningar baseras alltid på miljöbalken, plan- och bygglagen, livsmedelslagen och dess förordningar. Till sist kan konstateras att frågeställningar om Hotell Rämmen och Hotell John i dagsläget inte är så aktuella. Migrationsverket har valt att stäng boendet på Hotell Rämmen från den 23 januari i år på grund av brister i verksamheten. Vilka överväganden som vägt tyngst där känner jag inte till men jag ser positivt på att an reagerat på verksamheten. Inte heller är Hotell John aktuellt för etablering av verksamhet. Om de uppgifter som migrationsverket lämnat under förra veckan, om nya villkor för deras upphandlingar, kommer det heller inte att bli det där eller i någon annan lokal i kommunen i kommande upphandlingar. Ulf Söhrman utvecklar sina åsikter och Per Gruvberger återkommer i debatten. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna. Utdragsbestyrk

26 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunfullmäktige 11 december Kf 14 Kf 49 Dnr 2014/229 Interpellation beträffande placering av det lilla röda huset i Dammtjärn I interpellation 25 november 2014 anför Ulla Olsson (FP) följande: Vid ett Fullmäktige förra året delades diplom ut till personer, som hade gjort något bra för Filipstads Kommun. Och jag kommer ihåg ordföranden Marina Isakssons avslutande ord efter ceremonin. Man måste vara rädd om de positiva krafter som finns i kommunen. En kommuninvånare, Eilert Eriksson, tog ett eget initiativ och placerade en flotte med ett litet rött hus, mitt i Dammtjärn, som ligger mellan Filipstad och Brattfors. Många, både Filipstadsbor och besökare i kommunen, såg med förtjusning detta inslag i naturen. Något man blev glad över, som ett litet konstverk. Detta vittnar många insändare om som varit i lokalpressen. Detta konstverk belastar inte kommunens ekonomi, men som har ett stort PR-värde för kommunen, genom att människor blir glada när det åker förbi och turister kommer ihåg Filipstad med det roliga lilla huset mitt i den lilla sjön. Det passade så bra in i mitten av Dammtjärn och allt blev som en miniatyrvärld. Byggnadsnämnden, med all rätt om de ska sköta sina åtagande, begärde in en ansökan om byggnadslov, vilket gjordes. Och enligt nämndmajoritetens tolkning av lagen beträffande strandskydd etc, så blev det ett nej. En minoritet av nämndens ledamöter reserverade sig till förmån för att få placera flotten i Dammtjärn. Nämndens beslut överlagades och ärendet gick till Länsstyrelsen. Kommunen har konstaterat att runt Dammtjärn finns idag inget fritidsintresse eller aktiviteter som skulle hindras av flotten. Stränderna inbjuder inte till någon aktivitet p.g.a. dess beskaffenhet. Trots det blev det åter nej av Länsstyrelsen. Många insändare i lokalpressen har visat att Filipstads invånare blir glada av att se huset och VILL ha denna geniala lösning för att göra något bra av Dammtjärn. Ska Länsstyrelsen få hindra utvecklingen i vår kommun, när vi behöver ta vara på ALLA initiativ och positiva krafter som på något sätt för vår kommun framåt och som gör människor glada!

27 Kommunfullmäktige 12 februari Kommunfullmäktige 11 december Därför frågar jag Byggnadsnämndens ordförande: 1. Vad görs nu från kommunens sida för att få tillstånd att ha flotten i Dammtjärn? 2. Hur kommer kommunen att agera framgent, så att liknande konflikter inte ska motarbeta kommunens positiva krafter och invånare med ambitioner att utnyttja naturens möjligheter och som samtidigt är till gagn för vår kommun? Ordförande meddelar att svar på interpellationen beräknas komma vid nästa sammanträde. att interpellationen som varit utsänd till samtliga får framställas. Henric Forsberg vice ordförande i Miljö- och byggnadsnämnden avlägger följande svar från ordförande Åsa Hååkman Felt: Strandskyddslagen tillkom redan 1952 och blev en del av miljöbalken Syftet med lagstiftningen är att trygga allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och vatten för växt- och djurliv. Det kan konstateras att strandskyddet både berör, och upprör. Kommunen har vid flertalet gånger, både i media och till staten, påpekat hur fel strandskyddslagen slår mot glesbygdskommuner som Filipstads kommun. Lagstiftningen borde vara differentierad, d.v.s. strängare i tätbebyggda områden såsom Stockholms skärgård, och mer uppluckrad i områden med liten byggnation och lågt bebyggelsetryck. Detta påpekades även i den överklaga kommunen skickade till Miljödepartementet gällande Länsstyrelsens beslut att utvidga strandskyddet vid vissa av kommunens sjöar. Oavsett kommunens ambitioner och synpunkter på viss lagstiftning finns det ramar och regelverk att förhålla sig till miljö- och byggnadsnämnden fattar beslut. I ärendet med flotten i Dammtjärn gjorde miljö- och byggnadsnämnden vid den andra bedömningen att strandskyddsansökan kriterierna för att bevilja en dispens. Detta överprövades dock av Länsstyrelsen som ännu en gång sa nej till strandskyddsdispensen.

28 Kommunfullmäktige 12 februari ) Även om kommunen ifrågasätter strandskyddslagen i nuvarande form är det inte kommunens roll att överklaga det enskilda fallet. Kommunen arbetar med frågan på bredare front i syfte att få till en uppluckrad strandskyddlag för glesbygdskommuner som Filipstad. 2) Kommunen har vid flera tillfällen påtalat strandskyddslagens brister, senast i överklagan av det utvidgade strandskyddet. För att förhindra att liknande situationer uppstår framgent krävs en förändring av lagstiftningen. Kommunen jobbar aktivt med att påtala detta för lagstiftaren, d.v.s. riksdagen. Ulla Olsson tackar för svaret och utvecklar sina åsikter. I den härpå följande debatten deltar även Per Gruvberger och Ulf Söhrman. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.

29 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 15 Delgivning 1. Förvaltningsrättens dom ang. överklagan laglighetsprövning ang. Motion om revidering av vindbruksplan Dnr 2014/128 att lägga delgivningen till handlingarna.

30 Kommunfullmäktige 12 februari Kf 16 Anmälningsärenden 1. Beslut Länsstyrelsen om ny ersättare i KF efter Eilert Eriksson (C) Rolf Christoffersson (C) 2. Revisionsprojekt avs. upphandling enligt LOU-Bergslagens Räddningstjänst 3. Hantering av bisysslor-revisionsrapport att med godkännande lägga anmälningsärendena till handlingarna. _