Järnvägsbro över Väärtioja MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 Sidan 1 av 19 HAPARANDABANAN JÄRNVÄGSPLAN, DELEN KOKOJÄNKÄÄ-HAPARANDA, JP 14 Järnvägsbro över Väärtioja MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Järnvägsbron över Väärtioja. JP 14 Upprättad av Björn Holm Kvalitetsgranskad av Boel Larsson

2 Sidan 2 av 19 Innehåll 1. SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE ALLMÄN BESKRIVNING ORIENTERING AVGRÄNSNINGAR ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIV LOKALISERING ALTERNATIV UTFORMNING PLAN- OCH SKYDDSFÖRHÅLLANDEN PLANFÖRHÅLLANDEN SKYDDSINTRESSEN RIKSINTRESSEN MILJÖKVALITETSNORMER NUVARANDE MILJÖSITUATION NATURMILJÖ VATTENMILJÖ Vattenkemi Bottenfauna Fisk VERKSAMHET KONSTRUKTIONER GENOMFÖRANDE MILJÖKONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN PÅVERKAN PÅ VATTEN GENOM GRUMLING Allmänt om grumling Specifikt för Väärtioja grumling PÅVERKAN GENOM VANDRINGSHINDER OCH BARRIÄREFFEKTER STRAND- OCH VATTENVEGETATION KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV KEMIKALIEHANTERING MILJÖKONSEKVENSER I DRIFTSKEDET VANDRINGSHINDER OCH BARRIÄREFFEKTER NATURTYPER OCH BIOTOPER SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MILJÖLEDNINGSSYSTEM GRUMLING VANDRINGSHINDER OCH BARRIÄREFFEKTER STRAND- OCH VATTENVEGETATION MASSHANTERING (FÖLJDVERKSAMHET) KEMIKALIEHANTERING... 18

3 Sidan 3 av KONTROLLÅTGÄRDER HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER KÄLLOR... 19

4 Sidan 4 av SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskriver den miljöpåverkan, miljöeffekter och miljökonsekvenser som vattenverksamheten vid s passage över Väärtioja kan medföra. I MKB:n redogörs även för ytterligare skyddsåtgärder och försiktighetsmått som föreslås för att förebygga och mildra den miljöpåverkan som identifierats. Verksamhetens huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av: Ökad grumling under byggskedet. Påverkan på strand- och vattenvegetation under byggskedet. Barriäreffekter under byggskedet. Risk för utsläpp av drivmedel, olja och hydraulvätska från fordon under byggskedet. De negativa långsiktiga konsekvenserna för fauna och flora i Väärtiojas vattenområde och anslutande strandområden vid passagen bedöms som små. Slutsatserna från miljökonsekvensbeskrivningen är att s planerade vattenverksamhet vid Väärtioja kan genomföras då den inte påverkar miljön, säkerheten eller människors hälsa i nämnvärd grad. Detta under förutsättning att beskrivna arbetssätt upprätthålls och planerade förebyggande åtgärder genomförs. Figur 1. Vattendraget Väärtioja nedströms planerat broläge.

5 Sidan 5 av INLEDNING 2.1 Bakgrund och syfte Banverket, avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet för anläggning av bro för s passage över vattendraget Väärtioja. Ansökan avser tillstånd enligt miljöbalkens 11 kap 9. Ansökan gäller anläggande av järnvägsbro i form av en rektangulär betongkulvert för passage av Väärtioja vilket medför schaktning och anläggningsarbeten inom Väärtiojas vattenområde. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att redovisa den miljöpåverkan, miljöeffekter och miljökonsekvenser som den aktuella verksamheten kan medföra. 3. ALLMÄN BESKRIVNING 3.1 Orientering Denna MKB behandlar miljökonsekvenserna för arbete i vatten vid Väärtioja för projekt inom, delen Kokojänkää-Haparanda. Området är beläget ca 10 km väster om Haparanda. Se översiktskarta på försättsblad. För järnvägsbrons mitt är läget enligt längdmätning km De aktuella arbetena avser anläggande av en järnvägsbro för s passage. Bron kommer att utföras som en rektangulär kulvert genom banvallen. Erosionsskydd kommer att anläggas i bäckfåran. Den totala byggtiden för bron har beräknats till ca 3 månader. Arbetena i Väärtiojas vattenområde beräknas pågå under ca 1 månad. 3.2 Avgränsningar Det område inom vilket miljöeffekterna har studerats utgörs av närområdet kring broläget i anslutning till aktuellt vattendrag samt de effekter som kan uppkomma i upp- och nedströms liggande vattenområden. Övriga miljöeffekter med avseende på anläggande och drift av som helhet, behandlas i järnvägsplanen för delsträckan och är inte föremål för sakprövning i detta mål. 4. ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Regeringen har beslutat om tillåtlighet för byggande av ny kustnära järnväg mellan Kalix och Haparanda (14 juni 2006). Nollalternativ är således inte aktuellt. 4.2 Alternativ lokalisering Genom den process som byggande av järnväg innebär har ett flertal olika sträckningar för beaktats under förstudier, utredningar och under fastställelseprocessen för järnvägsplanen. I denna MKB beaktas därför inte alternativa lokaliseringar eftersom dessa

6 Sidan 6 av 19 frågor ligger inom ramen för den tillståndsprövning som skett för hela, ny sträckning mellan Kalix och Haparanda, och på detaljnivå för. 4.3 Alternativ utformning De principiella utformningarna av byggnadsverket styrs i hög grad av järnvägsplanen. Under den efterföljande detaljprojekteringen kommer alternativa detaljutformningar att studeras ur miljömässiga, tekniska och ekonomiska hänseenden varefter den samlade bedömningen av detta fått styra valet av konstruktioner och genomförandemetoder. 5. PLAN- OCH SKYDDSFÖRHÅLLANDEN 5.1 Planförhållanden Haparanda stads kommunfullmäktige har den 19 juni 2006 antagit Översiktplan 2005 där den nya sträckningen av finns angiven. Några särskilda intressen för områden kring Väärtioja med strandområden utpekas inte i planen. Det aktuella objektet ligger utanför detaljplanelagt område För sträckan har förslag till järnvägsplan 14 upprättats. Planen har varit utställd under våren 2007 för sakägare och andra intressenter och kommer att fastställas under hösten. Järnvägsplanen föregicks av en järnvägsutredning för sträckan Kalix-Haparanda för vilken regeringen beslutade om tillåtlighet enligt miljöbalken Skyddsintressen Generellt strandskydd gäller. Bäcken går i utkanten av våtmarken Myllyjänkkä som har klass III i länsstyrelsens våtmarksinventering. Väärtioja ingår inte i några naturvärdesinventeringar för övrigt. Elfiske har ej utförts i bäcken. En mer detaljerad beskrivning av naturvärden finns i kap Riksintressen Den aktuella passagen av Väärtioja berör inga riksintresseområden. 5.4 Miljökvalitetsnormer Verksamhetens art och omfattning samt dess planerade lokalisering bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överträds.

7 Sidan 7 av NUVARANDE MILJÖSITUATION 6.1 Naturmiljö Landskapet kring järnvägspassagen utgörs av ett flackt skogslandskap med en del igenväxande jordbruksmark. Väärtioja avvattnar myrmarker och sjöar norr om järnvägskorridoren och mynnar i Keräsjoki 1,2 km söder om järnvägspassagen. Bäcken har en lugn vattenföring men kan vid högvatten svämma över det ca 50 meter breda området mellan Väärtioja och Keräsjoki vid järnvägspassagen och vattendragen rinner då ihop. Avrinningsområdets areal uppgår till 35,6 km 2. Vattenföringen framgår enligt nedan. Flöden (dygnsmedelvärden i m 3 /s) HHQ-100 år 9,0 HHQ-50 år 8,0 MHQ 3,8 MQ 0,36 MLQ 0,05 LLQ-50 år 0,02 Vid Väärtioja förekommer finkorniga sedimentområden. Sedimenten är oftast löst lagrade och innehåller sulfidjord. Vid det planerade broläget består jorden av 0-1 m torv på finsand och lös sulfidsilt. Under silten och på 2-4 m djup utgörs jorden av morän. Grundvattenytan ligger normalt på 0-1 m djup under markytan. Bäckens slingrande lopp är bitvis kraftigt nedskuret i finsedimenten och kantas av lövrika strandskogar, sumpskogar och igenväxande odlingsmarker. De finsedimentrika jordarna medför att en naturligt hög andel sediment finns i vattnet. Bottnen är täckt av järnhaltigt sediment (slam). Bäcken har ett näringsbelastat vatten som är grumligt. Bäcken tangerar ett våtmarksområde kring Myllyjänkkä med klass 3 i länsstyrelsens våtmarksinventering. Klass 3 utgörs av objekt med vissa naturvärden. I dessa kan ingrepp som dikning och torvtäkt tillåtas under förutsättning att skador på naturmiljön begränsas, genom att t ex vissa känsliga partier undantas från ingrepp eller att dräneringsdiken läggs så att den hydrologiska påverkan begränsas.

8 Sidan 8 av 19 Figur 2. Översikt Väärtioja vid järnvägslinjen. 6.2 Vattenmiljö Vattenkemi Utifrån analyser från genomförd vattenprovtagning från 2006 redovisas här resultat tillsammans med bedömning av tillstånden utifrån Naturvårdsverkets Rapport 4913 Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bedömningen baseras på 3 vattenprover (nedströms järnvägslinjen) varför resultaten får ses som en indikation på vattenkvalitén. Provtagningen genomfördes i slutet av maj, slutet av augusti och i början av oktober Provpunkten ligger 235 m nedströms järnvägslinjen. Ljus- och surhetsförhållanden Tillståndet avseende grumlighet hamnar i klass 4, betydligt grumligt vatten, vilket orsakas av naturlig erosion och sannolikt även av ytavrinning från jordbruksmark och från skogsbruk. Tillståndet avseende alkalinitet hamnar i klass 1, mycket god buffertkapacitet, vilket innebär att vattendraget har en mycket god förmåga att neutralisera tillskott av sura ämnen. Tillståndet avseende ph hamnar i klass 1, nära neutralt vatten. Resultaten redovisas nedan i tabell 1.

9 Sidan 9 av 19 Analysparameter Värde Klass Tillstånd Grumlighet (FNU-enheter) 4,67 4 Betydligt grumligt vatten Alkalinitet (mekv/l) 0,5 1 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 1 Nära neutralt Tabell 1. Tillstånd avseende ljus- och surhetsförhållanden för Väärtioja. Tungmetallhalter Halterna av tungmetaller i Väärtioja är låga men avviker relativt mycket vid jämförelse mot förväntade halter för opåverkade förhållanden. Detta kan bero på markanvändningen i området. Analysparameter Halt (µg/l) Klass Tillstånd Jämförvärde (µg/l) Avvikelse mot jämförvärde Avv. Klass Arsenik 0,5 2 Låg halt 0,06 Stor avvikelse 4 Kadmium 0,01 2 Låg halt 0,002 Liten avvikelse 2 Krom 0,96 2 Låg halt 0,1 Stor avvikelse 4 Koppar 0,68 2 Låg halt 0,3 Tydlig avvikelse 3 Nickel 0,98 2 Låg halt 0,3 Tydlig avvikelse 3 Bly 0,22 2 Låg halt 0,02 Tydlig avvikelse 3 Zink 4,58 1 Mycket låg halt 1 Tydlig avvikelse 3 Tabell 2. Tillstånd avseende tungmetallhalter för Väärtioja och avvikelse från jämförvärden (skattning av ursprungliga halter) Bottenfauna Bottenfaunaundersökning har ej genomförts Fisk Det finns inga dokumenterade förekomster av fisk i bäcken. Med tanke på att bäcken är ett biflöde till Keräsjoki och vid högvatten även bitvis översvämmas/rinner ihop med Keräsjoki är det sannolikt att en del fisk sprider sig från Keräsjoki och att också Väärtioja skulle kunna hysa en del av de ordinära bestånd som Keräsjoki innehåller, d.v.s. gädda, abborre, lake och mört som dokumenterats där. Eftersom flodkräfta förekommer i Keräsjoki kan den även finnas i Väärtioja. Med tanke på bäckens storlek, sedimentpåverkan och grumlighet utgör bäcken troligen ett artoch individfattigt system med avsaknad av laxfisk.

10 Sidan 10 av VERKSAMHET 7.1 Konstruktioner Vid passagen av Väärtioja kommer järnvägen att passera på en ca 5 meter hög bank. Vattenflödet från bäcken kommer att ledas genom banken i en rektangulär betongkulvert med en öppning på 4 x 4 meter och med en längd av 49 meter (bottenplattan). För att säkerställa passage för fisk och andra organismer förses kulverten med naturligt bottenmaterial. Frågan om behov av särskild viltpassage i kulverten kommer att utredas, bl.a. med avseende på utteranpassade åtgärder för att förhindra att uttrar passerar över banvall vid broar och trummor. Åtgärderna kan utformas på olika sätt beroende på den omgivande miljön och rådande förutsättningar. Se figur 3-6 nedan för illustration av kulverteringen i plan, profil, sektion. Figur 3. Plan över bron med närområde. Illustrationer från järnvägsplanen.

11 Sidan 11 av 19 Figur 4. Situationsplan över kulverten. Figur 5. Profil av kulverten genom järnvägsbanken. Figur 6. Tvärsektion av kulverten.

12 Sidan 12 av 19 Erosionsskydd planeras att anläggas i bäckfåran och längs strandzonerna på en sträcka av ca 70 meter, fördelat på ca 20 meter uppströms bron och ca 50 meter nedströms bron. Erosionsskyddet i bäckfåran kommer att vara helt nedsänkt i nivå med naturlig botten och består av svallad morän. På strand- och åkant används bergkrossmaterial. Bergkrossmaterialet täcks med jordmassor för att underlätta naturlig etablering av vegetation samt för att underlätta passage. Under byggskedet kommer en temporär passage att anläggas över Väärtioja. Denna kommer troligen att bestå av två eller flera stora trummor, antal beroende på bäckens bredd. Över och mot trummorna fylls material för vägbana och anslutande ramper. Trummorna kommer att dimensioneras så att dämning eller påverkan på flödet inte sker. 7.2 Genomförande Plats för byggetablering anordnas på åns östra sida. Arbetena i vattenområdet planeras att genomföras vintertid under lågvattenperiod. De arbetsmoment som planeras för anläggande av bron inom Väärtiojas vattenområde kan sammanfattas enligt följande: 1. Markavtäckning. 2. Anordnande av tillfällig förbiledning av Väärtiojas vattenflöde. 3. Urgrävning av torv, silt, sand och sulfidsilt ned till moränen. 4. Grundläggningen utförs som en utbredd bottenplatta som gjuts i torrhet på packad fyllning på morän. 5. Gjutning av kulvertens väggar (ramben) och överbyggnad. 6. Anordnande av kulvertens kringfyllning. 7. Anpassning av bäckfåra och anläggande av erosionsskydd. 8. Anslutning av Väärtiojas vattenflöde till omgrävd bäckfåra och den anlagda kulverten. 9. Återställning av tillfällig förbiledning. Vid grundläggningen kan temporär grundvattensänkning erfordras. Transporter för entreprenadmaskiner, lastbilar och servicefordon planeras att ske inom fastställd gräns för arbetsområde och inom eventuella avgränsningar mot skyddad natur samt på anordnade service- och byggvägar. Banverket kommer att delge de entreprenörer som ska arbeta i uppdraget vad som gäller enligt villkoren för Banverkets dispens för terrängkörning. Banverket informerar även om de objektspecifika miljökraven. Att framförande av fordon i anslutning till våtmarker, sjöar och vattendrag ska minimeras samt att åtgärder för markskoning ska vidtas vid behov.

13 Sidan 13 av MILJÖKONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN 8.1 Påverkan på vatten genom grumling Allmänt om grumling De aktuella vattenarbetena kommer att medföra tillfälliga utsläpp av grumlande ämnen till vattensystemet. Effekterna av grumlingen är tidsberoende där den oftast varar under den tid som byggnationen pågår. De negativa effekterna avtar successivt när arbetet slutförts beroende på markåterställning och förebyggande åtgärder. De negativa effekterna på fisk av grumling i vattendrag kan summeras till följande punkter: Negativ påverkan på ägg och yngelutveckling Försämrad tillväxt, minskad motståndskraft mot sjukdomar hos yngel och vuxen fisk och ev. död. Indirekta effekter som stress och beteendeförändringar Minskad födotillgång Grumlighet ger både direkta och indirekta effekter på akvatiska djur. Känsligast är de organismer som temporärt eller permanent nyttjar bottensubstratet och saknar eller har liten möjlighet att förflytta sig till renare vatten (t ex biflöde). De direkta effekterna, t ex skador på, eller igensättning av gälar påverkar organismernas kondition vilket kan leda till minskad tillväxt och ökad mortalitet. De flesta vattenlevande arter klarar dock korta pulser av förhöjd grumlighet, men längre tids exponering kan vara skadlig. Vid bedömningen av effekter på fisk varierar graden av påverkan beroende på arternas olika känslighet. Ägg och yngel är vanligtvis känsligast. Om finmaterial sedimenterar på botten kan det ge upphov till ökad dödlighet hos t ex fiskägg, kräftor och musslor. Grumlingen påverkar fiskyngel kraftigt även i låga halter av suspenderat material från äggperioden, under äggkläckningsperioden, under tillväxtperioden samt efter att ynglen börjat livnära sig själva. I många fall beror den ökade materialtransporten i vattendrag vid bro- och vägbyggnad på att skyddande och bindande vegetation skadas och lämnar markytan i öppen dager. Maximal materialtillförsel till vattendragen sker vanligtvis direkt efter att byggfasen är avslutad och minskar gradvis under efterföljande år. Konstruktioner i eller i anslutning till vattendraget påverkar också materialtillförseln genom de kortsiktiga och långsiktiga erosionsmöjligheter som konstruktionen i vatten kan medföra Specifikt för Väärtioja grumling Vid arbeten i bäckfåran kommer sedimenten att påverkas varvid de rörs upp och förs med strömmen nedströms. Om arbetena utförs vid medelvattenföring beräknas de grövre fraktionerna, från grovsand till finsand, att sedimentera inom 10 meter nedströms broområdet. De finare fraktionerna kommer att sedimentera längre nedströms, silt efter ca 500 m. Lerfraktionerna kommer att föras ut i Keräsjoki och vidare ut till havet. Avståndet från broläget till havet är ca 6 km.

14 Sidan 14 av 19 Ökade utsläpp av grumlande partiklar, i relation till naturlig erosion, medför störningar vid reproduktion och födosök för fisk och andra vattenlevande organismer. Detta kan leda till lägre tätheter av populationerna under byggskedet, och en tid efter genomförd verksamhet. Eftersom en relativt kort sträcka av Väärtioja berörs av grumling, ca 1,2 km, bedöms konsekvenserna som små och av temporär karaktär. Detta under förutsättning att beskrivna förebyggande och skyddande åtgärder tillämpas. 8.2 Påverkan genom vandringshinder och barriäreffekter För vattenlevande organismer, däggdjur, grod- och kräldjur samt fåglar som i dagsläget obehindrat kan ta sig fram i och längs med bäcken kommer barriäreffekter orsakade av avverkning, markavtäckning och schaktningsarbeten sannolikt att medföra störningar. Djur som normalt följer strandzonerna skyggar för att passera området när arbetena bedrivs och måste hitta alternativa vägar för passage under byggskedet vilket medför ökad risk för att de faller offer för rovdjur När det gäller fisk och andra vattenorganismer kommer vattenarbetena att medföra grumling som temporärt kan försämra möjligheterna till passage längs bäcken. De negativa konsekvenserna för vattenlevande organismer och djur som nyttjar vattnet för sina förflyttningar bedöms som små under byggskedet eftersom vattenarbetena kommer att förhindra och störa vandring i och längsmed vattendraget under en relativt kort period vid anläggning av kulverten. De negativa konsekvenserna för de djur som nyttjar strandzonerna för sina förflyttningar bedöms som små till måttliga under byggskedet. 8.3 Strand- och vattenvegetation Temporär påverkan på åns strand- och vattenvegetation i anslutning till järnvägsbanken kommer att ske. Efterbehandling av arbetsområdet kommer att skapa förutsättningar för återetablering av naturlig vegetation. De negativa konsekvenserna för strand- och vattenvegetation bedöms som små under byggskedet. 8.4 Kulturmiljö De planerade vattenarbetena bedöms inte påverka några kulturmiljöobjekt. Påverkan på kulturmiljö har utretts och bedömts i MKB för JP 14 eftersom den relaterar i huvudsak till järnvägens lokalisering vilket inte ligger inom ramen för denna handling. 8.5 Rekreation och friluftsliv De planerade vattenarbetena bedöms inte påverka möjligheter till rekreation och friluftsliv. Järnvägens effekter som barriär allmänt och beträffande rekreation och friluftsliv behandlas i MKB för JP Kemikaliehantering Kemiska produkter som förekommer i anslutning till byggarbetsplatsen är drivmedel och de dagliga underhållskemikalier som behövs för fordon och transporter. De mängder som

15 Sidan 15 av 19 hanteras bedöms som små, avsedda för mindre dagligt underhåll, bortsett från fordonens inbyggda tankar och vätskesystem. Under genomförandet av vattenarbeten finns risk för utsläpp till vatten och mark från byggfordonens vätskesystem innehållande drivmedel, oljor och hydrauloljor. Genom att arbetena till stor del baseras på grävarbeten och transporter finns risk för utsläpp av olja eller drivmedel till vatten från de maskiner och fordon som används. De negativa konsekvenserna för vattenbiotopen av användningen av kemiska produkter bedöms som mycket små. 9. MILJÖKONSEKVENSER I DRIFTSKEDET 9.1 Vandringshinder och barriäreffekter Kulvertering av vattendrag under väg- eller järnvägsbankar kan medföra betydande påverkan på vattenbiotopen. Förändringar av vattenhastighet, vattendjup, turbulens samt förändringar av bottenstruktur kan medföra att fisk, vattenlevande insekter, kräftdjur, kräldjur m.m. inte kan passera i samma omfattning som i det ursprungliga vattendraget. Om strandzon eller särskild småviltpassage saknas i kulverten kan det även medföra hinder för mindre däggdjur. Omfattningen av denna påverkan beror på hur kulverteringen utförs med hänsyn till dimensionering, lutning, längd, bottenkonstruktion m.m. Vattendragets anslutningar till kulverten är också av stor betydelse. De faktorer som i huvudsak begränsar möjligheterna för fisk att passera genom en trumma är vattenhastighet och vattendjup. Det är fiskens simhastighet och storlek som är styrande för att klara dessa begränsningar. Den föreslagna principlösningen för kulverten vid Väärtioja tar hänsyn till förutsättningarna för fisk och andra vattenorganismer att passera. Detta sker genom att dimensionera kulverten efter bäckens bredd, vattenflöde, och den naturliga bäckfårans karaktär samt genom nedsänkning av kulverten under anslutande bäckbotten. Under förutsättning att detaljprojekteringen sker med samma inriktning (se även skadeförebyggande åtgärder, 10.3) bedöms konsekvenserna som små när det gäller vandringshinder och barriäreffekter för fisk och andra vattenlevande organismer. De djur som kräver en strandzon för att röra sig längs bäcken kommer att ha svårigheter att passera genom kulverten om inte vattenståndet är lågt vid tillfället. Alternativt Figur 7. Område för biotoper som tas i anspråk (rött fält).

16 Sidan 16 av 19 måste de passera över järnvägsbanken med ökad risk för att de faller offer för rovdjur eller påkörning. De negativa konsekvenserna bedöms som små till måttliga. 9.2 Naturtyper och biotoper Området för bron med anslutningarna till järnvägsbanken medför ett permanent ianspråktagande av den naturliga och artrika övergångszonen mellan landbiotop och vattenbiotop. Inom detta område sker i princip ingen primärproduktion vilket medför försämrade habitat högre upp i näringskedjan t.ex. för insekter, grod- och kräldjur, fåglar, och även för de däggdjur som normalt nyttjar strandzonerna. Eftersom utbredningen av detta område är liten bedöms dock de negativa konsekvenserna som mycket små (se figur 7). 10. SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Under arbetet med järnvägsplanen har åtgärder inarbetats i syfte att minimera påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv under bygg- och driftskede. Nedan redovisas dels inarbetade åtgärder, dels förslag till ytterligare, eller alternativa förebyggande åtgärder avseende den planerade bropassagen av Väärtioja Miljöledningssystem Banverket har upprättat rutiner och instruktioner för miljöledning som säkerställer kraven i företagets verksamhetssystem. Fastställda krav och riktlinjer avseende miljö från planeringsskede, detaljprojekteringsskede och meddelade tillstånd ska överföras till byggskedet via dokumentet Miljöprogram för byggskedet. Samtliga entreprenörer ska delta i beställarens miljöutbildning där miljöaspekter vid byggandet av gås igenom. Banverket kommer att utföra miljörevision av entreprenaden. Entreprenören skall upprätta en entreprenadspecifik miljöplan som redovisar hur beställarens och myndigheters miljökrav skall tillgodoses och vilka förebyggande åtgärder som skall vidtas under entreprenadtiden. Miljöplanen ska redovisa vilka mätningar och åtgärder som Entreprenören skall utföra samt hur verifiering och avstämning mot gräns- eller riktvärden journalförs, dokumenteras och redovisas för beställaren. Planen ges rättsverkan genom att den fogas till entreprenadhandlingar och kopplas till det kontrakt som tecknas mellan sökanden och entreprenören Grumling Generellt bör största försiktighet iakttas för att begränsa ytterligare belastning av uttransporterat finpartikulärt minerogent material. Särskild försiktighet måste tillskrivas arbeten som kommer att påverka de försurande gamla havssediment som dominerar markerna. Arbeten i form av schaktning vid ån och utförande av erosionsskydd m.m. i bäckfåran förläggs till årstider med låg vattenföring. Banverket har i sina handlingar för detaljprojekteringen angivit att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid passager av vattendrag. Vid projektering av passagerna skall grumlingsförebyggande åtgärder i form av sedimentationsdammar redovisas. För dammarna gäller funktionskrav som innebär att kornstorlekar ned till finsand skall avskiljas från vattenflödet.

17 Sidan 17 av Vandringshinder och barriäreffekter Kulverten utformas så att den inte utgör vandringshinder för fisk och andra organismer med utgångspunkt från principförslaget i 7.1 och broritningen som bifogas ansökan. I den fortsatta detaljprojekteringen bör dock följande särskilt beaktas. Den föreslagna lutningen på kulverten enligt förslagsritningen har angetts till 1 %. Denna lutning skulle medföra stråkande (hyperkritiskt) flöde på en slät betongbotten (såvida inte dämning sker nedströms ifrån). Vattenhastigheten 1 uppgår då till ca 3 m/sek vid MHQ och 3,7 m/sek vid HHQ-50. Enligt förslagsritningen läggs dock 25 cm bottenmaterial mm i botten av kulverten varvid kommer flödet att vara strömmande (subkritiskt) och vattenhastigheten uppgå till ca 1,6 m/sek vid MHQ och 2,2 m/sek vid HHQ-50. Vattenhastigheten vid medelvattenföring MQ kommer att uppgå till ca 0,7 m/sek. Risken bedöms som stor att bottenmaterialet, som är ett relativt tunt lager på slät betong, kommer att erodera vid höga flöden och föras ut eller skapa vandringshinder i kulverten. Möjligheterna för passage av fisk (gädda, abborre, lake och mört) är dessutom begränsad att ske vid låga flöden, lägre än MQ, på grund av vattenhastigheten och kulvertens längd. Risken för erosion i kulverten skulle minska drastiskt om kulverten läggs så horisontellt som möjligt, helst inte över 0,2 % lutning. Denna åtgärd skulle minska vattenhastigheten till ca 1,2 m/sek vid MHQ och 1,7 m/sek vid HHQ-50. Vattenhastigheten vid medelvattenföring MQ skulle då uppgå till ca 0,45 m/sek vilket medför betydligt bättre passagemöjligheter för fisk. Ett annat alternativ är att tillämpa horisontell läggning och självsedimentation vilket innebär läggning av kulverten helt horisontellt (eller < 0,2 %) och att sänka den 0,8 m (20 % av öppningshöjden) under anslutande bäck vid utloppet. Fyllning av bottensubstrat görs endast vid in- och utloppen. Detta ger mycket låga vattenhastigheter i kulverten och tillåter självsedimentation av bottenmaterial. I detta fall skulle dock en större öppningshöjd krävas eftersom nedsänkningen av kulverten under anslutande bäck vid inloppet blir ca 1,2 m. Detta särskilt med hänsyn till att Keräsjokis flöde påverkar kulverten. Anpassade avsnitt av bäcken bör anläggas så att de efterliknar bäckens naturliga karaktär med hänsyn till form i plan, profil, sektion och typ av bottensubstrat Strand- och vattenvegetation Vegetationen i anslutning till bäcken skall lämnas så orörd som möjlighet. När det gäller omgrävda avsnitt av bäckfåran kommer Banverket att tillse att projektören vidtar lämpliga åtgärder för återetablering av strandvegetationen. 1 Medelvattenhastighet i tvärsektion av vattenflödet.

18 Sidan 18 av Masshantering (Följdverksamhet) Schaktade massor från ev. spont och markanpassning läggs på jordupplag. Upplagsplatserna kommer att anmälas/sökas tillstånd för separat. Vid detaljprojekteringen kommer ytterligare undersökningar att genomföras avseende sulfidhaltig jord när det gäller försurningspotential och frågor om den slutliga hanteringen av massorna Kemikaliehantering Vid upphandling av entreprenader inom Banverket används Banverkets systemmodell FU 2000 som innehåller generella och objektspecifika detaljerade miljökrav avseende kemikaliehantering. Kemikalier ska vara godkända av Banverket innan de får användas. Förvaring av kemiska produkter, material och drivmedel skall ske så att spill och läckage av farliga ämnen undviks, t.ex. invallat, i dubbelmantlade kärl, i container eller motsvarande. Den täta invallningen skall minst rymma det största kärlets volym plus 10 % av övriga behållares sammanlagda volym. De skall förvaras inlåsta. Drivmedelstankar och behållare skall vara märkta, godkända vid besiktning samt skyddade för påkörning. Ingen tankning och lagring av petroleumprodukter får ske i direkt anslutning till vattendrag och område för vattentäkt. Fordon får inte ställas upp utan att skyddsåtgärder mot grundvattenförorening vidtagits. De får inte heller ställas upp i anslutning till vattendrag Kontrollåtgärder För att följa vattenverksamhetens påverkan på vattendraget, kommer vattenkvaliteten att undersökas före, under och efter byggtiden. Provtagning kommer att genomföras uppströms och nedströms järnvägslinjen. Provtagningen ingår i s recipientkontrollprogram för linjesträckningen. 11 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Frågor gällande hushållning med naturresurser har behandlats i tidigare skeden i järnvägsutredning och järnvägsplan. Grus, berg och masshantering Inga skyddsvärda berg- eller grusfyndigheter berörs av den aktuella verksamheten. De massor som används i broprojektet ingår i den massbalans som gäller inom JP 14. Till erosionsskyddet används svallad morän som uppkommit vid schakt på annan plats inom JP 14. Vattenresurser Inga vattentäkter berörs av den aktuella verksamheten. Energi Transport- och maskinarbeten vid bygget medför förbrukning av fossila energikällor.

19 Sidan 19 av KÄLLOR 1., handling för länsstyrelsens godkännande med tillhörande underlagsmaterial, Banverket. 2. Fältinventering - Ny järnväg. BRN05/SA60, BRNP41/05, Enetjärn Natur AB. 3. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport för bro över Åhedån. Botniabanan Sörmjöle-Stöcke Hydrologiskt dimensioneringsunderlag för Väärtioja. SMHI Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten; En litteratursammanställning. Rivinoja, Larsson, SLU, Institutionen för vattenbruk Teknisk PM Geoteknik, , JP 14, Banverket 8. Tekniskt PM Byggnadsverk, , JP 14, Banverket 9. Förslagsskiss Järnvägsbro över Väärtioja, , JP 14, Banverket 10. Slipp fisken fram! Fiskens vandringsmulighet gjennom kulverter och stikkrenner, Handbok , Direktoratet for naturforvaltning, Design of Road Culverts for Fish Passage, Washington Dep. of Fish and Wildlife, Elfiskeinventering av vattendrag för ny järnväg Haparanda Kalix. Fiskeriverket