JGL Bas. Handledarpärm. Basutbildningen om jämställdhet

Transkript

1 JGL Bas Basutbildningen om jämställdhet Handledarpärm Utbildningkonceptet ägs av Försvarshögskolan. Utvecklingsarbetet av utbildningen har skett inom ramen för Equal-programmet och finansierats av Europeiska Sociala Fonden och Länsstyrelsen Gävleborg.

2 Innehåll: Ramar och förutsättningar Handledarrollen och handledaretik Uppläggning Förberedelser inför kurs Teambuilding för handledare Handledarmaterial Handledarmaterialet i JGL är skyddat av upphovsrätt enligt bestämmelser i Upphovsrättslagen. Enligt svensk rätt krävs ingen registrering eller liknande för att upphovsrätten skall gälla utan det upphovsrättsliga verket (kursmaterialet) är skyddat automatiskt. Upphovsrätten har en ekonomisk sida och en ideell sida. Upphovsrättens ideella sida innebär rent praktiskt att Försvarshögskolan kan inskrida mot felaktig användning av materialet. Försvarshögskolan har upphovsrätt till de delar som man själv framtagit och även till kursens uppläggning i stort (flödet av övningar i en speciell följd). Försvarshögskolan disponerar enligt upphovsrättsliga regler över materialet också i andra språkversioner än den svenska. Försvarshögskolan har inte uppgivit sina rättigheter eller lämnat fri tillgång till materialet. I handledarutbildningen framgår däremot att handledaren får använda kursmaterialet under förutsättning att det används på ett riktigt sätt. JGL logotype är ett registrerat varumärke. Förvarshögskolan avser försäkra sig om att kursmaterialet används på ett riktigt sätt genom att upprätta ett särskilt avtal med varje handledare rörande användningen av kursmaterialet. 1. Introduktion 2. Presentationer 3. Erfarenheter 4. Genus stabilt eller föränderligt 5. Makt 6. Normer kring kön 7. Backspegel 8. Den könsuppdelade arbetsmarknaden 9. Politik och strategi 10. Att arbeta praktiskt 11. Hemuppgift: Undersökning 12. Avslutning del Redovisning hemuppgift 14. Lagar och överenskommelser 15. Nytta 16. Förändring och motstånd 17. Verktyg och metoder 18. Mitt brev till mig själv 19. Kursvärdering 20. Avslutning återkomsten 21. Fördjupningsmaterial 22. Kopieringsunderlag - deltagarmaterial Utbildningkonceptet ägs av Försvarshögskolan. Utvecklingsarbetet av utbildningen har skett inom ramen för Equal-programmet och finansierats av Europeiska Sociala Fonden och Länsstyrelsen Gävleborg.

3 Ramar och förutsättningar Utgångspunkten för JGL är de demokratiska beslut, lagar och överenskommelser om jämställdhet som finns i Sverige. Utifrån dessa används teorier och förklaringsmodeller med genusvetenskaplig grund för att ge bakgrund och förståelse för tillstånd, händelser och utveckling. Målpil: Utbildningen syftar till att ge deltagarna nya glasögon ; grundläggande kunskaper om jämställdhet för att kunna fördjupa sig och förhålla sig till området. Nytta och tillväxt Verktyg och metoder Lagar och överenskommelser Förändring och motstånd Genus över tid Den könsuppdelade arbetsmarknaden Makt Självinsikt Genusordningen Utbildningen tar sitt avstamp i arbetslivet och deltagarnas roller och verksamhet där. JGL08 Flik 0 3

4 Till handledarna före kursen JGL är avsedd för alla människor oavsett bakgrund. Utbildningen är en ram som kommer att fyllas med deltagarnas bakgrunder och erfarenheter. Exempel och berättelser knyter därför lätt an till den egna verkligheten. Utbildningen har sin grund i ett upplevelsebaserat lärande. Genom att få nya upplevelser och i den processen möta andra får deltagarna i samtal utveckla erfarenheter och kunskaper inom jämställdhetsområdet. I utbildningen strävar vi efter att först ge deltagarna en konkret upplevelse, ofta i form av en övning eller uppgift som skall lösas. Utifrån den samtalar vi sedan i gruppen kring både resultatet och vad som hände i gruppen under tiden - vad tänkte och kände jag som deltagare? Lärande genom upplevelser Jämställdhet betyder olika saker för olika människor. I den här utbildningen vill vi få deltagarna att se sina egna synsätt och värderingar kring jämställdhet och komma till insikt om de värden som är viktiga för dem. För att göra det använder vi gruppen som en resurs. Genom att tillsammans få utforska jämställdhetsområdet kommer olika tankar och synsätt att brytas, och varje deltagare får möjlighet att skapa sig en egen kunskapsgrund. Det upplevelsebaserade lärandet sker i fyra steg: Generalisering Processgenomgång Konkret upplevelse Insikt och nytt beteende Konkret upplevelse Konkret upplevelse genom att delta i en övning eller annat situation får individen agera och uppleva. Processgenomgång förstärker eller modifierar upplevelsen. När gruppen diskuterar vad som hänt delar deltagarna med sig av sina reaktioner till andra som kanske reagerat på annat sätt. Generalisering man kan nu börja generalisera och se om den nya erfarenheten kan användas nästa gång en liknande händelse inträffar. Vad går att tillämpa i vardagslivet? Insikter och nytt beteende funderingar och insikter kanske leder till att man provar ett nytt synsätt eller handlingsmönster. Slutligen testar man det nya beteendet i praktiken, vilket leder fram till en ny konkret upplevelse och modellen upprepar sig som i en spiral. JGL08 Flik 0 4

5 Det är viktigt att komma ihåg att varje människa är unik i sitt sätt att lära och ta till sig kunskaper och skapa sig insikter. Det utbildningen ska bidra med är möjligheter för deltagarna att hitta sina insikter. De kommer att vara olika och komma vid olika tidpunkter under och efter utbildningen. Hos vissa individer och grupper går det fortare än andra, liksom insikterna ser annorlunda ut. En förutsättning för ett effektivt upplevelsebaserat lärande är handledarnas förmåga att skapa ett klimat där deltagarna känner sig trygga och törs dela sina upplevelser med varandra. En viktig del i det är att upprätta en överenskommelse med och mellan deltagarna att inte delge någon utanför gruppen vad som hänt där en ömsesidig tystnadsplikt. Jag får gärna berätta vad jag själv kände och gjorde, däremot inte vad något annat gjort. Utbildningen vill uppmuntra att deltagarna ställer frågor och utmanar sina egna beteenden och synsätt kring genus och jämställdhet, inte bara tar till sig teoretiska resonemang kring genusvetenskap. Dialogform Dialogen i gruppen är en hörnsten för lärandet. Dialog innebär inte full samstämmighet, d.v.s. att tycka likadant, däremot behöver den vara konstruktiv, något som ställer krav på kvalitet såväl i sitt innehåll som på aktörerna. Vi kan sammanfatta förhållningssättet så här: Trygghet är fundamentet för att ha en öppen dialog. Det finns inga felaktiga åsikter bara olika åsikter. Det handlar om att få fram ny kunskap och insikt genom dialogen. Jag är beredd att lyssna i avsikt att förstå även om jag anser att jag redan vet. För att få, måste jag ge, i ett ömsesidigt utbyte av tankar och känslor. Dialog är respekt för olikheter som uttrycks i en öppen dialog. Dialogens möjligheter visar sig redan i utbildningens första övning, där deltagarna i mindre grupper får utforska sina eventuella likheter och skillnader. I dialogen får deltagarna lyssna sig till nya lösningar och en möjlighet frigöra sig själv från vanemässiga tankemönster. Handledarna har att lotsa dialogen och förebygga att det blir en debatt med vinnare-förlorare, färdiga lösningar eller argumentation som uttrycksmedel för makt och positionering. Detta åstadkoms med trygghetsskapande åtgärder före och under kursens gång, där öppenhet blir en naturlig företeelse och inte en konstruerad förutsättning. Därför är handledardugligheten a och o för ett kursresultat som får människor att växa och ta till sig nya kunskaper. Utbildningens mål Målen för utbildningen finns beskrivna i målpilen och är uttryckta som utvecklingsmål. Det betyder att alla de områden som finns i målpilen förekommer i utbildningen, men den grad till vilka de fullföljs avgörs av respektive grupp och individ. Målen ska också bidra till att ge deltagarna en kopplig av kursinnehållet till sin egen vardag. Det ligger på de båda handledarnas ansvar att skapa förutsättningar för ett gynnsamt inlärningsklimat och vara uppmärksamma på deltagarnas utveckling under kursen. JGL08 Flik 0 5

6 Regler för JGL-kursen Kursen får endast genomföras med nedanstående förutsättningar: Den leds av två särskilt utbildade och behöriga handledare, certifierade av Försvarshögskolan. Vi ser helst att handledarparet består av en man och en kvinna. Den genomförs i grupp om lägst åtta och högst femton deltagare, vara minst en tredjedel kvinnor och minst en tredjedel män. Den genomförs mot fastställt mål enligt fastställt program sammanhängande under två dagar med en uppföljningsdag ca en månad senare. Handledarmaterialet får endast tilldelas och användas av de handledare som genomgått handledarutbildning eller är under utbildning. Erfarenheterna har visat att inlärnings- och utbildningseffekten ökar om kursen genomförs i internatform. Det står handledarna fritt att avgöra detta. Avtal Handledarmaterialet i JGL är skyddat av upphovsrätt enligt bestämmelser i Upphovsrättslagen. Enligt svensk rätt krävs ingen registrering eller liknande för att upphovsrätten skall gälla utan det upphovsrättsliga verket (kursmaterialet) är skyddat automatiskt. Upphovsrätten har en ekonomisk sida och en ideell sida. Upphovsrättens ideella sida innebär rent praktiskt att Försvarshögskolan kan inskrida mot felaktig användning av materialet. Försvarshögskolan har inte uppgivit sina rättigheter eller lämnat fri tillgång till materialet. I handledarutbildningen framgår däremot att handledaren får använda kursmaterialet under förutsättning att det används på ett riktigt sätt. Försvarshögskolan avser försäkra sig om att kursmaterialet används på ett riktigt sätt genom att upprätta ett särskilt avtal med varje handledare rörande användningen av kursmaterialet. JGL08 Flik 0 6

7 Handledarrollen och handledaretik Under JGL-utbildningen kommer handledarna att ha två huvudsakliga roller, processledare och teoriförmedlare. Processledare Gruppen är det instrument som deltagarna kan använda som stöd i sin lärprocess. För handledarna innebär det att dialog och aktiviteter i gruppen gruppens process blir centrala att hantera. Handledarna har två uppgifter: - att leda gruppen - att observera Att leda gruppen innebär att ta ansvar för ramar, tider, övningar och dialogen i gruppen. Handledarna skall också observera vad som händer i gruppen för att kunna anpassa utbildningens genomförande med avseende på tider, fördjupning av dialogen och deltagarnas individuella behov. Teoriförmedlare Som teoriförmedlare får handledarna knyta ihop och föra in bakgrundskunskap av olika slag, både ur forskning och arbetsliv. Det är viktigt att påpeka att JGL inte består av ett antal föreläsningar, utan kunskapen byggs från gruppens upplevelser, erfarenheter och dialog. Handledarna bidrar med teoriavsnitt för att öka förståelsen av det som bearbetats i gruppen och sätta i det i ett större samhällssammanhang. De två sista stegen i upplevelseinlärningsmodellen är avgörande för deltagarnas lärande. Att utveckla nya synsätt och handlingsmönster och tillämpa dem är av vital betydelse för att nå ett framgångsrik lärande Handledarparet Att välja en handledarpartner jag kan känna mig trygg med är viktigt för handledarnas förmåga att effektivt leda utbildningen. För att uppnå detta vill vi uppmuntra handledarna att genomföra egen teambuilding vi bildandet av nya par, där handledarna utforskar varandras styrkor, förbättringsområden, värderingar och erfarenheter av jämställdhet. Några tips på samtalsområden finns i avsnittet Teambuilding för handledare. Handledarna bör ge varandra feedback efter varje utbildningsdag. JGL08 Flik 0 7

8 Ansvar Handledarskapet i en JGL bygger på frivillighet från handledarnas sida. Med handledarskapet följer ett ansvar både för genomförandet av utbildningen och det egna förhållningssättet. Detta ansvar innebär: Att kursen alltid genomförs enligt de regler och riktlinjer som finns fastställda Att skilja på egna och gruppens behov Att inte gå längre och djupare än Du kan hantera Att inte utnyttja gruppen för egna syften (dolda syften) Att ha respekt för individens integritet Att kunna se JGL i sitt sammanhang Att beakta tystnadsplikten Att handla i enlighet med de värderingar och förhållningssätt som uttrycks i anvisningarna JGL08 Flik 0 8

9 Uppläggning Uppläggningen av JGL Bas ska följa denna struktur: Dag 1 Dag 2 < - ca 1 månad - > Dag 3 Introduktion (1) Vilka är vi? Praktiska frågor Presentationer (2) - bilder (min förväntan på mig efter kursen) Erfarenheter och definitioner (3) Genus stabilt eller föränderligt? (4) Övn: Egenskaper och yrken Teori: Genus Makt (5) Övn: Makt Teori: Makt Kvällspass Normer kring kön (6) Övn: Livslinjen Introduktion av backspegel (7) Backspegel (7) Den könsuppdelade arbetsmarknaden (8) Presentation: Statistik Övn: Debatt Teori: Arbetets uppdelning horisontell/vertikal, genusordningen Politik och strategi (9) Teori: Politik och jämställdhetsintegrering. Att arbeta praktiskt (10) Övn: Case Teori/diskussion: Jämställdhetsintegrering. Inför nästa kurstillfälle (11) Hemuppgiften genomgång, val, redovisningsformer Litteraturtips Avrundning (12) Undersökningsuppgift (11) Backspegel (7) Redovisning hemuppgift (13) Lagar och överenskommelser (14) Teori: mål, lag, överensk. Nytta (15) Teori: Förändring och motstånd (16) Övn: En käpp i hjulet Teori: Motstånd Verktyg och metoder (17) Teori: Förbättringshjul, metoder, verktyg Avslutning (18-20) Brevet till mig själv (18) Kursvärdering (19) Gemensam avslutning (20) Information före kursstarten Deltagarna skall i god tid före kursen ha fått texten Information till kursdeltagare där kursens innehåll och målpilen presenteras. Val av övningar Under vissa avsnitt kan det finnas flera övningar att välja mellan. Det står då handledarna fritt att välja den övning som passar gruppen och situationen bäst. Övningarna i sitt sammanhang ej lösryckta De övningar som finns i handledarpärmen skall inte ryckas ur sitt sammanhang och användas separat. Dels för att inte i onödan avslöja för kommande kursdeltagare hur kursens övningar är upplagda det minskar deras möjligheter till lärande och dels för att en del av övningarna inte lämpar sig utan för den ram som JGL ger. Kvällsaktiviteter Kvällen den första kursdagen är vikt för att kvällspass med en övning. Deltagarna kan inte räkna med att planera in något annat den här kvällen. JGL08 Flik 0 9

10 Alkoholbegränsning Det kan vara klokt att ha någon form av alkoholbegränsning under kursens genomförande, framför allt under dagtid och vid middagen, Deltagarna behöver vara skärpta även under kvällspassets genomförande. Chefer Om utbildningen genomförs med bara chefer bör handledarna uppmärksamma detta och anpassa processfrågor och återföring till detta. Då många chefer har direkt personalansvar har de goda möjligheter att påverka jämställdhetsarbetet. JGL08 Flik 0 10

11 Förberedelser inför kurs Kurslokal Boka lokal i god tid och kom överens om tidsschema och ramar med konferensanläggningen. Tänk på att du kan behöva flexibilitet i tidsschemat för att hinna avsluta övningar och samtal. Uppmärksamma konferensanläggningens personal om detta. Väljer du att genomföra kursen utan internat är det viktigt att du planerar för att smidigt lösa lunch och fika för deltagarna, då det annars riskerar att ta mycket tid i anspråk och inkräkta på kursgenomförandet. Deltagarutskick Omkring en månad, dock senast två veckor, före kursens genomförande ska alla deltagare få dokumentet Inför ditt deltagande i JGL Bas skickat till sig. Då kan det också vara lämpligt att skicka med praktisk information av olika slag från kursanordnaren. Förberedelser innan kurs Deltagarpärmar skaffa de pärmar du vill använda för kursmaterialet samt skriv ut omslag, förse med register och innehållsbeskrivning. Mallar för detta finns på handledarsidorna på Kopiering av deltagarmaterial och instruktioner använd kopieringsunderlagen i handledarpärmen eller hämta dem från handledarsidorna på Kursintyg skriv ut kursintyg inför andra kurstillfället. Mall för detta finns på handledarsidorna på Förberedelser på plats Lokal; möblering ring utan bord ett stort grupprum ett till två små grupparbetsrum Material; - Blädderblock, två stycken (ett för varje rum) - pennor i olika färger och tjocklekar - Maskeringstejp - Kuvert (för brevet till mig själv) - Video med Härskartekniker JGL08 Flik 0 11

12 Teambuilding för handledare Handledarnas uppgift är att stödja gruppen och ge individerna ett så effektivt lärande som möjligt. Det är därför viktigt att du hittar en handledarpartner du kan samspela och känner dig trygg med. På sätt kan du hålla fokus på gruppen och uppgiften. Val av partner När du väljer en handledarpartner bör du beakta flera faktorer: Att du känner eller kan lära känna henne/honom så att du kan känna dig trygg med sättet att arbeta och hantera uppkomna situationer Välja någon som kompletterar dina kompetenser, förmågor och färdigheter som handledare Teambuilding I god tid innan kursens genomförande bör handledarparet träffas och genomföra en egen teambuilding. Det är viktigt att avsätta tid till detta, inte bara den praktiska planeringen av kursen. Här kommer förslag på frågor som kan användas i ert möte: Vad är jämställdhet för mig? Vilka är mina erfarenheter av jämställdhet? Varför vill jag vara handledar i JGL? Mina styrkor/svagheter när jag leder en grupp är Mina styrkor/svagheter som handledare är Konflikt betyder för mig Så här vill jag ha feedback När vi jobbar tillsammans som handledare är det viktigt att du När saker och ting sker annorlunda än jag tänkt så Det värsta som kan hända under en JGL-kurs är Det bästa som kan hända under en JGL-kurs är Lycka till! JGL08 Flik 0 12

13 Kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning Hur bra och slagkraftig JGL-utbildningen upplevs beror av flera saker; deltagarnas vilja och entusiasm, innehållets aktualitet och form samt handledarnas prestation. För att JGL Bas ska uppfattas som en seriös och bra basutbildning om jämställdhetsfrågor behöver nedre gräns för utbildningskvaliteten kunna säkerställas. Kvaliteten säkras på tre nivåer: Genomförda kurser Handledare Handledarutbildning Genomförda kurser Att löpande följa deltagarnas värdering av genomförda utbildningar ger en grund för att bedöma utbildningens relevans och målgruppstillfredställelse. Likaså kan värdefull information för kvalitetsutveckling insamlas. Metod: Efter genomförandet av de två första utbildningsdagarna skickar handledarna in en komplett deltagarlista till kansliet. Listan innehåller uppgifter om deltagarnas: Namn Ålder Kön E-postadress Listan hanteras konfidentiellt av kansliet. JGL Bas Deltagarlista Webb- Baserad enkät Uppföljning Mall som ska användas finns som Excel-fil under Material på handledarsidorna på jgl.nu. Deltagarlistor skickas till En månad efter utbildningens avslutande skickas en länk till en kursvärderingsenkät ut via e- post till alla deltagare. Enkäten besvaras på webben direkt i enkätsystemet. Enkäten kan besvaras under en tid av två veckor. Deltagare kan själv studera sina lämnade uppgifter samt gruppens samlade resultat. Kansliet stämmer av enkäterna kvartalsvis och observerar: Trender Avvikelser JGL08 Flik 0 13

14 Vid tydliga avvikelser följer kansliet upp anledningarna till dessa, och vidtar därefter lämpliga åtgärder. Enkäterna samlas i en årlig utvärderingsplan som redovisas för kursledningen och ligger som underlag till kvalitetsutvecklingsarbetet. Not: Handledarna delar ut en kursvärdering under sista kursdagen. Det är avsedd för handledarnas egenutvärdering. Eventuella förbättringsförslag kommuniceras på handledarnas initiativ till kansliet. Handledare Erfarenheten visar att handledarna spelar en avgörande roll för utbildningens kvalitet. Det är därför viktigt att löpande följa handledarnas insatser och ge möjlighet till feedback och utveckling samt, i förekommande fall, korrigerande åtgärder. Metod: I samband med registreringen av deltagare i enkätsystemet kopplas handledarna till projektgruppen för den aktuella utbildningen. På så vis kan statistik tas fram på alla kurser en handledare medverkat i. Kansliet stämmer av enkäterna kvartalsvis och observerar: Trender Avvikelser Handledarutbildningsprocessen Ansökan Förkunskapskrav Antagning HJGL Examinsations-JGL Certifierad JGLhandledare Komplettering /avslutande Komplettering /avslutande Handledarmöten Alla handledare skall ha förmåga att driva utbildningen i enlighet med konceptet. Därför är handledarutbildningsprocessen i alla dess delar viktig: JGL08 Flik 0 14

15 Antagning: Sökande får fylla i ansökningsblankett med uppgifter om relevant utbildningsbakgrund samt erfarenheter av arbete med grupp samt i förekommande fall referenser. Handledaransvarig bedömer om inkomna ansökningar fyller förkunskapskraven. Vid tveksamheter kontrolleras referenser samt genomförs intervju med sökanden. HJGL: Vid slutet av handledarutbildningen får deltagaren feedback av kursledningen kring handledarlämplighet och ges antingen klartecken att genomföra examinations-jgl eller förbättringsområden att arbeta med innan ny prövning ges. Examinations-JGL: Deltagaren genomför en JGL Bas, företrädesvis med en erfaren handledare. Under genomförandet deltar en examinator som observatör. Efter varje utbildningsdags avslutande ges deltagaren feedback och vid kursens avslutande beslutar examinator om certifiering eller om komplettering skall ske. Komplettering kan omfatta handlingsplan inom specificerade områden och/eller ny examinations-jgl. Handledarmöten: Certifierade handledare måste delta i ett handledarmöte per år. Vid handledarmötet förmedlas nyheter och förändringar i konceptet, erfarenhetsutbyten och fördjupningsföreläsningar. Underlåtenhet att delta på handledarmöte kan leda till indragning av certifiering. JGL08 Flik 0 15

16 1. Introduktion Mål Att klargöra och komma överens om gemensamma förutsättningar och ramar för utbildningen Inse att vi är både lika och olika i våra förutsättningar och utgångspunkter Övningar Vilka är vi? Tid 80 minuter Metod 1. Förbered på blädderblock: Tider för kursens genomförande (frukost, lunch, middag mm) Telefon och kontaktuppgifter till handledarna 2. Hälsa deltagarna välkomna och presentera er kort. 3. Gå igenom praktiska frågor kring logi, mat, tider, meddelanden, mobiltelefoner m.fl. Kom överens med gruppen skapa ett kontrakt kring tidspassning, mobiltelefoner och andra ramar. 4. Genomför en presentationsrunda. Be deltagarna kort berätta sitt namn, yrke och bakgrund. Se till att presentationerna inte sväller ut och blir för omfattande. Handledarna presenterar sig sist. 5. Genomför Vilka är vi (se separat blad). Avsätt ca 30 minuter för detta. 6. Dela ut deltagarpärmarna. 7. Presentera grunderna för upplevelsebaserad inlärning: Generalisering Processgenomgång Konkret upplevelse Insikt och nytt beteende Konkret upplevelse JGL08 Flik 1 1

17 Se avsnittet Lärande genom upplevelser och Dialogform under flik Förutsättningar - kontrakt För att process och dialog ska kunna vara konstruktiv under hela utbildningen är det viktigt att etablera ett kontrakt kring detta med deltagarna kallade det gärna Förutsättningar. Viktiga hållpunkter i detta är: Allas delaktighet vi lär av och genom varandra Öppet sinne alla frågor tillåtna Trygghet jag kan vara mig själv Stannar i gruppen - etablera en överenskommelse om att det som diskuteras under kursen inte sprids vidare; jag får gärna berätta om mig och mina upplevelser, men lämnar inte ut andras beteenden och reaktioner Hur dialogen förs: - begära ordet - det utrymme jag tar resp. ger andra Att tala för mig själv i Jag -form; undvik man, dom och vi Driv en process med gruppen kring vilka förutsättningar som behövs för att utbildningen och dialogen ska fungera bra. Var noga med att få gruppens accept på förutsättningarna och anslå dem sedan på ett blädderblocksblad i kurslokalen. Koppla sedan tillbaka till förutsättningarna under utbildningen vid de tillfällen det är påkallat. 9. Lärstilar Hur vi bäst lär oss varierar mellan individer; vissa vill lära, andra lyssna, diskutera, göra eller utforska. Några tycker om att sitta, andra måste röra på sig. Samtala kort med deltagarna kring om och hur kurssituationen bäst kan anpassas efter de behov som finns. Förhoppningen är att kursen ska erbjuda variation som tillfredställer de flesta lärstilar. JGL08 Flik 1 2

18 1. Vilka är vi? 1. Förbered ett blädderblocksblad med följande text: Erfarenheter av JÄMSTÄLLDHET: Gemensamt i den här gruppen? Skillnader? Vad tror vi om den andra gruppen? Utgå både från dig själv och hur det är på din arbetsplats. 2. Be gruppdeltagarna dela upp sig efter ett av följande påstående: - anställd i offentlig eller privat verksamhet - personalansvar eller ej - jobbar i en mans- resp. kvinnodominerad verksamhet - har/har inte barn - uppväxt i stad/landsbygd - är under/över x år gammal - är kvinna/man Handledarna väljer påstående eller använder ett eget utifrån gruppens sammansättning. Låt gärna respektive grupp ta ett eget hörn av lokalen. 3. Visa blädderblockbladet, läs upp instruktionen och be gruppen diskutera sinsemellan under några minuter utgångspunkten är den gruppindelning de placerat sig i. En handledare följer varje grupp, men deltar ej aktivt. Låt deltagarna diskutera en stund; notera vad som sägs. Går diskussionen trögt kan handledaren hjälpa till med öppna frågor. 4. Bryt diskussionen efter ca fem minuter. Be respektive grupp kort sammanfatta och presentera för den andra gruppen. Ge den andra gruppen möjlighet att ställa klargörande frågor. Kommentera sparsamt. 5. Välj ett nytt påstående. Fortsätt övningen så länge tiden och gruppens energi tillåter. Två till tre påståenden är rimligt att hinna med, och det är lämpligt att avsluta med Kvinna/man. JGL08 Flik 1 3

19 2. Presentationer Övningar Två bilder tågresan på jämställdhetsspåret Mål Få deltagarna att uttrycka sin förväntan på kursen och sig själva Tid 40 minuter Metod 1. Delta ut deltagarbladet för Två bilder och introducera uppgiften. 2. Låt deltagarna rita i ca minuter. Samla sedan gruppen, gå laget runt och låt var och en presentera och berätta om sin bild. Ge möjlighet för de andra i gruppen att ställa frågor. 3. Sätt upp bilderna runt om i kurslokalen med hjälp av maskeringstejp. 4. Om behov finns hos deltagarna att få fördjupa sina presentationer ytterligare, uppmana dem att ta tillfället i akt på lunchen och vid fikapausen! JGL08 Flik 2 1

20 3. Erfarenheter Mål Att få en bild av hur olika deltagares upplevelser av och kring jämställdhet kan se ut Etablera en gemensam definition av jämställdhet Introducera målpilen Stoff: Definition av jämlikhet och jämställdhet JGL handlar om jämställdhet; det innebär inte att andra jämlikhetsfrågor är mindre viktiga, men kön är en central komponent i alla dessa frågor/grupper Jämställdhet är en målbild, inte ett uppnått tillstånd Tid 30 minuter Metod 1. Skriv följande frågeställningar på ett blädderblock: - Vilka är mina erfarenheter av ojämställdhet? - Vad är jämställdhet för mig? - Vad beror bristen på jämställdhet på? 2. Be deltagarna två och två diskutera frågeställningarna under ca 10 minuter. 3. Be respektive par delge något från deras diskussion. Gå laget runt, men stanna inte upp för länge vid varje par. 4. HL går igenom Jämlikhet och jämställdhet Dela ut deltagarmaterial Jämställdhet. 5. Visa målpilen för JGL på ett blädderblocksblad. Gå kort igenom de olika områdena och koppla till deltagarnas presentationer och förväntningar. Presentera JGL-kursens grund: Grunden är de demokratiska beslut, lagar och överenskommelser som finns i Sverige kring jämställdhet. Utifrån dessa används genusvetenskaplig forskning och andra kunskapskällor för att ge bakgrund och förståelse av detta. JGL08 Flik 3 1

21 4. Genus stabilt eller föränderligt? Mål Ge en upplevelse av hur genus konstrueras i samhället Ge kunskaper kring social konstruktion av kön - genus Stoff: För att öka jämställdheten behövs kunskap; det kunskapsmässiga verktyget och utgångspunkten är genusbegreppet som utvecklats inom genusvetenskapen. Genus handlar om att titta på hur kön görs, dvs de sociala konstruktionerna av kvinnor och män, kvinnligt och manligt, då forskningen har visat att dessa sociala konstruktioner förändras över historien. Konstruktionerna förändras på ett sådant sätt att de skapa olika hinder och möjligheter för kvinnor och män i de sammanhang som de befinner sig i Historiskt visa hur sociala konstruktioner av kön har förändrats i Sverige genom århundradena där fokus på likhet och olikhet har skiftat. Det finns också olika maktaspekter kopplat till sätten att göra kön, där olika grupper har olika mycket att vinna på fokusering på olikhet respektive likhet. I regel har kvinnor och kvinnogrupper lyft fram och betonat kvinnors likhet med män, därför att det finns mer att vinna i att påvisa likhet med den överordade, normativa gruppen. I syfte att behålla makt och överordning lämpar det sig bättre att betona olikheter, där den andra gruppen beskrivs som i viktiga avseenden annorlunda eller avvikande från normen. I vissa tidsepoker har dock det komplementära synsättet haft en central plats. I den konstruktionen innebär det att kvinnors och mäns olikheter ses som komplementära om än lika mycket värda. Lika och olika Inom forskningen visar de flesta studier att kvinnor och män både är lika och olika varandra i de flesta avseende, såväl biologiska som socialpsykologiska. Det finns få, om några, som visar att gruppen kvinnor skiljer sig helt och hållet från gruppen män. Snarare är det så att många mellangruppsskillnader är betydligt mindre än vad som kan uppmätas inom respektive grupp, dvs skillnader inom gruppen kvinnor respektive inom gruppen män är inte sällan större än mellan gruppen kvinnor och gruppen män. När vi talas om kvinnor och män som lika respektive olika är det viktigt att vi tydligt och konkret redovisar om vi med olikhet eller likhet avser egenskaper eller biologi, villkor eller förutsättningar. Då de sociala konstruktionerna av kön bevisligen har förändrats på ett omfattande sätt genom århundradena, medan biologin inte har gjort det i lika stor utsträckning kan vi ställa oss frågan om kvinnors rätt att rösta är något som beror på en förändrad biologi eller förändrade konstruktioner av kvinnors intellekt. Komplexiteten könsgörandet även omfattar biologin trots att begreppet sociala konstruktioner leder tankarna till flexibilitet och förändring visar den sig vara mycket normativ och svårt att påverka. Syftet är att reda ut våra föreställningar kring begreppet makt och dess komplexitet. Att makt är både positivt och negativt. Analysen av makt inom genusvetenskapen har ofta visat att en grupp (män) som haft tillträde till de positioner där kunskap om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, kvinnligt och manligt, har definierats. JGL08 Flik 4 1

22 Övning: Egenskaper och yrken Tid 90 minuter Metod 1. Genomför Egenskaper och yrken (se separat blad). 2. Handledarna gör en genomgång av Genus stabilt eller föränderligt JGL08 Flik 4 2

23 4. Egenskaper och yrken 1. Dela in deltagarna i två grupper. Handledarna tar var sin grupp och flyttar till separata rum. OBS! Avslöja inte i förväg uppgiften för grupperna. 2. Grupperna får var sig uppgift. Handledaren läser upp uppgiften, kontrollerar om gruppen uppfattat den och meddelar tidsram för uppgiftens genomförande (ca min). Grupp A: Inventera och lista det ni uppfattar som kvinnliga respektive manliga egenskaper! Använd blädderblock att skriva på! Grupp B: Inventera och lista det ni uppfattar som kvinnliga respektive manliga yrken! Använd blädderblock att skriva på! Kommentera inte uppgiften i onödan lår gruppen diskutera och tolka den. Handledaren observerar gruppens arbete, och går endast in om gruppen uppenbart tappar spåret och/eller behöver nya infallsvinklar. 3. Samla båda grupperna i kurslokalen och låt dem redovisa för varandra. Börja med grupp och A och fortsätt sedan med grupp B. 4. Diskutera i gruppen: Be deltagarna se om egenskaperna som beskrivits som manliga respektive kvinnliga stämmer överens med vad som kan krävas för de yrken som listats som manliga respektive kvinnliga. Fördjupa diskussionen: - Varför uppfattar vi saker som manliga respektive kvinnliga? - Finns det specifika kvinnliga resp. manliga egenskaper? (Observera skillnaden mellan egenskaper och beteenden.) - Finns det yrken som passar bäst för män/kvinnor? Vilka? Varför? - Förändras uppfattningarna om vad som är manligt och kvinnligt? Hur? - Kan yrken byta kön? Hur? Exempel? - Varför tycker jag som jag tycker? Varifrån kommer mina uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt och vilka yrken som passar? JGL08 Flik 4 3

24 5. Makt Mål Att deltagarna får lyfta och reflektera kring hur makt förekommer och påverkar individer, grupper och organisationer Ge kunskap om hur makt och över/underordning förekommer i vardagen Stoff: Att ställa deltagarnas egna erfarenheter av makt i relation till forskning om makt i organisationer som finns Härskarteknikerna ett sätt att visa hur makt kan utövas, inte sällan på ett subtilt sätt, är genom de härskartekniker som illustreras i filmen med Berit Ås Övningar Reflektion kring makt Tid 90 minuter Metod 1. Genomför Reflektion kring makt enligt särskilt blad. 2. Handledarna gör en genomgång av Makt 3. Visa videon med Berit Ås föreläsning om Härskarteknikerna (21 minuter). JGL08 Flik 5 1

25 5. Reflektion kring makt Tid 90 minuter Metod 1. Be deltagarna bilda par och gärna välja en partner de inte tidigare hunnit lära känna. 2. Förbered följande frågeställningar på blädderblocksblad och introducera dem för deltagarna: Vad kan makt vara? Hur utövar jag makt? Hur har jag använt makt? Vilken maktutövning har jag upplevt? Makt i ett brett perspektiv; fundera också på situationer där makt är kopplat till kön. 3. Ge deltagarna 40 minuter att i par samtal om frågeställningarna. Det kan t.ex. ske samtidigt som deltagarna tar en promenad eller gör annat miljöombyte. 4. Återsamla gruppen och be respektive par att kortfattat lyfta några saker de pratat om. Fördjupa gärna samtalet: - Är makt positivt eller negativt laddat? Varför? - Hur känns det för mig att ha makt? - Vem får påverka mig? På vilka villkor? - Känslor inför att bli utsatt för maktutövning? - Exempel på makt kopplat till kön? JGL08 Flik 5 2

26 6. Normer kring kön Mål Att få utforska normen som kvinna eller man och vad som påverkat mig som individ Övning Livslinjen Tid 120 minuter Metod 1. Forma könsuppdelade grupper om tre-fem personer i varje grupp. 2. Introducera övningen och dela ut deltagarbladet Livslinjen. Gå igenom instruktionen och ge tillfälle för frågor. Be gruppen utse en gruppledare. 3. Kolla av när grupperna berättat färdigt och hunnit diskutera sinsemellan. När alla grupper är klara samlar ni hela gruppen och ber dem dela det som känns relevant och intressant i den stora gruppen. Här finns möjlighet för handledarna att plocka upp gemensamma trådar och koppla tillbaka till dagens övningar och genomgångar. Se om det går att hitta: - återkommande mönster - upplevelser - roller - förväntningar Låt deltagarna utveckla hur de känner sig och förhåller sig kring detta. Fortsätt diskussionen till dess energin avtar. JGL06 Flik 6 1

27 7. Backspegel Mål Att ge deltagarna ett verktyg för reflektion Tid minuter (dag 2 och 3) Metod 1. Dela ut dagboksblad till alla deltagare. 2. Introducera dagboken och backspegeln som ett verktyg för att stödja deltagarnas egen reflektion: Genom att tänka tillbaka på dagen både i termer av vad som hänt (sakligt) och hur jag upplevde det (egna känslor och tankar) får jag en möjlighet att smälta mina intryck och få perspektiv på händelserna en ingång till eget lärande. Dagboken är personlig och skall inte lämnas in ingen annan än deltagaren själv få se den. Berätta kort om hur backspegeln går till, och att det är önskvärt att alla deltagare delar med sig av något, men alla väljer själv vad de vill dela. Genomförande av backspegel: 1. Låt lugnet lägga sig i gruppen 2. Har gruppen behov av trygghet kan backspegeln börja i mindre grupper om fyra. Dela i så fall gruppen och ge dem 20 minuter och instruktionen att för varandra delge sina egna upplevelser, tankar och funderingar kring gårdagens arbete. 3. Samla hela gruppen och be alla att för varandra delge sina egna upplevelser, tankar, lärdomar och funderingar kring gårdagens arbete. Låt varje deltagare i lugn och ro ha ordet. Avstyr ansatser till diskussion backspegeln är ett verktyg för reflektion och lyssnande. Som handledare bör du vara uppmärksam på att deltagarna talar för sig, inte få andra eller hela gruppen. Backspegel handlar om mina personliga upplevelser och tankar, inte om generella världsbetraktelser. Jag är ett nyckelord i sammanhanget. Genomför backspegel i början på dag två och dag tre. Hur lång tid den tar varierar med grupp och situation. Avbryt när du känner att det viktigaste är sagt och att alla fått komma till tals. JGL08 Flik 7 1

28 8. Den könsuppdelade arbetsmarknaden Mål Ge en bild av den könsuppdelade arbetsmarknaden och dess orsaker Introducera begreppet genussystem Utforska de olika argument som kan finns för och emot jämställdhetsarbete i arbetslivet Stoff: Statistik: - yrken - utbildning - lön - chefer - obetalt arbete - sjuktal - föräldraledighet Genussystemet Syftet med detta är att visa hur statistiken kan sammanfattas och beskrivas med andra termer än siffror en möjlig teoretisk förklaringsmodell. Statistiken över kvinnors och mäns arbetsliv visar att kvinnor och män finns på olika områden (isärhållande) samt att dessa områden liksom det som kvinnor och män gör på arbetet värderas olika (mannen som norm) Spridning över olika yrken och utbildning (horisontell segregering) Ledarskapsnivåer, löner (vertikal segregering) Fördelningen av betalt/obetalt arbete samt hel/deltid (ekonomisk frihet, lön, pension) Argument för/kring ökad jämställdhet Alvesson & Billings fyrfältare: Argumenten för ökad jämställdhet, t.ex. när det gäller integreringen av kvinnor på mansdominerade arbeten på ledarskapspositioner, har liksom könskonstruktionerna förändrats över tid. På talet talades det mycket om likheter mellan könen. Man menade då att kvinnor var mer lika än olika män och att anledningen till deras frånvaro i mansdominerade sammanhang stod att finna i bristen på lika rättigheter och villkor. Fokus var tydligt politiskt och jämställdhet sågs primärt som en rättvisefråga. Inom denna gruppering finner vi också liberalfeminismen. En annan grupp tog sin utgångspunkt i de skillnader mellan könen som framför allt stod att finna i den privata sfären. Kvinnors ansvar för reproduktionen, mannens rätt till sex inom äktenskapet och förväntan på kvinnor att ta ansvar för konceptionen genom användandet av preventivmedel och den avsaknad av lagar som skyddar kvinnor från våld inom hemmets väggar lyftes som olika exempel på gemensamma erfarenheter av underordning som kvinnor har och som skapar andra värderingar och förhållningssätt mot omvärlden. När kvinnor kommer in i politiken innebär detta att de kommer att ha andra frågor på agendan på grund av sina specifika erfarenheter av att vara kvinna. (Radikalfeminismen). Kring 80-talet förändrades målbilden med jämställdhetsarbetet till att allt mer fokusera organisationen och i det sammanhanget nyttan och vinsten JGL08 Flik 8 1

29 Övning Debatt Tid 150 minuter med kvinnors integrering i mansdominerade områden. Här förespråkade man den stora poängen med integreringen av kvinnor då dessa hade särskilda kompetenser och egenskaper som organisationen kunde ha nytta av (komplementärt). (Ståndpunktsfeminism) Mer och mer har detta synsätt kommit att ersättas av ett mer relativistiskt sätt att se på kvinnor och män eller andra bakgrundsfaktorer. Tanken är att alla människor, oavsett bakgrund, är normalfördelade över de kompetenser och förmågor organisationer generellt behöver. Dvs det finns ungefär lika många bra kvinnor som män eller människor med annan etnisk bakgrund, ålder m.fl. Den organisatoriska effektiviteten består då i att ha förmågan att rekrytera och befordra människor från alla grupper med de meriter (kompetens) som organisationen anser sig behöva. Eftersträvansvärt skulle här vara att hitta ett ickediskriminerande sätt att hantera individer i en organisation på. (Postmodern feminism). Metod 1. Introduktion: Statistik Handledarna presenterar ett urval av statistik kring förhållandena på arbetsmarknaden. I handledarmaterialet finns nationell statistik. Här går det också bra att lägga in regional/lokal statistik inom relevanta områden. Dela ut deltagarmaterialet kring statistiken. 2. Introducera temat: TV-debatt kring frågan Jämställdhet fluga eller faktum! Handledarna agerar programledare och deltagarna är panelen. Förklara också att under själva debatten agerar inte handledarna i sin vanliga roll utan har programledarnas alla möjligheter till att styra ord, inriktning och frågor. 3. Dela in gruppen i fyra mindre grupper. 4. Delge debattreglerna: - Varje grupp får ett inledande anförande - Därefter fördelas ordet av programledarna - Debattens längd är ca 30 minuter Betona att programmet ska vara ett forum för meningsutbyte där man argumenterar för sin ståndpunkt och lyssnar till andras. JGL08 Flik 8 2

30 5. Varje grupp till delas en ståndpunkt (1-4): 1: Jämställd representation 2: Kompetens framför allt! 3: Nyttja våra förmågor! 4: Det är bra som det är! Varje grupp får ett eget instruktionsblad (deltagarmaterial). Grupperna får 15 minuter att förbereda sig inför debatten. Handledarna kontrollerar med alla grupper att de förstått instruktionen och svarar på eventuella frågor. 6. Handledarna ställer i ordning kurslokalen med stolarna arrangerade i fyra grupper och plats för programledarna. 7. Debatten inleds: - Programledarna presenterar programtiteln och syftet med debatten och introducerar de fyra grupperna med sina gruppnamn. - Inledande anföranden (max tre minuter per grupp!) Frågor som programledarna kan använda: - Finns det ett behov av förändring? - Hur ser ni på fördelningen av män och kvinnor på svenska arbetsplatser idag? - Är det möjligt att ge alla en rättvis lika lön? - Har vi råd med jämställdhet? - Handlar inte allt om kvinnors oförmåga att ta för sig och prestera när det gäller? - Ska inte den som är mest kompetent få ett jobb, oavsett kön? - Är kvinnor och män bra på olika saker? - Hur vet man vad som är rätt kompetens? Om debatten har låg energi kan du som programledare använda en del knep: fördela ordet hur subjektivt du vill, ställa ledande frågor, kort sagt använda dig av alla härskartekniker! Bryt efter ca 30 minuter. Programledarna får gärna sammanfatta debatten subjektivt! JGL08 Flik 8 3

31 8. Gruppen flyttar tillbaka stolarna i en ring. Led en processdiskussion i gruppen: - Hur kändes det att debattera? - Gick dina argument fram? - Vad var lätt att argumentera för? - Vad var svårt att argumentera för? - Lyssnade någon? - Använde någon några knep för att vinna? - Känner ni igen något ur debatten från verkligheten? - Förekommer alla argument ni hört här på riktiga arbetsplatser? 9. Handledarna går igenom Den könsuppdelade arbetsmarknaden samt Argument för kvinnor i organisationer/ledarskap. JGL08 Flik 8 4

32 9. Politik och strategi Mål Att ge en översikt till de jämställdhetspolitiska målen och deras koppling till föregående avsnitt Stoff De jämställdhetspolitiska målen Övning - Tid 15 minuter Metod 1. Handledarna går igenom Riksdagens mål för jämställdhetspolitiken. Koppla gärna till den tidigare statistiken för att fördjupa förståelsen för de valda målen. JGL08 Flik 9 1

33 10. Att arbeta praktiskt Mål Att få utforska olika sätt att praktiskt arbeta med jämställdhet i organisationen Att introducera jämställdhetsintegrering som strategi Tid 100 minuter Stoff Strategin om jämställdhetsintegrering Metod 1. Gå igenom avsnittet Att arbeta praktiskt Jämställdhetsintegrering samt 3R-metoden som ett exempel på kartläggningsmetod. 2. Dela gruppen i mindre grupper om 3-4 deltagare i varje grupp. 3. Dela ut ett case till varje grupp, alternativt låt grupperna välja ett case. Gå igenom instruktionen och be att grupperna förbereder en kort (5 min) redovisning. Låt sedan grupperna arbeta på var sitt håll. Tid får grupparbetet kan vara minuter. 4. Återsamla grupperna och låt dem redovisa vad de kommit fram till. Låt de andra grupperna komma medfrågor och reflektioner. Handledarna kan komma med förslag och återkopplingar till den tidigare teorin. Samtala vidare kring hur jämställdhetsintegrering kan användas i vardagen. 5. Om tid finns: be deltagarna återkoppla till sina egna verksamheter och på vilka sätt jämställdhetsintegrering kan användas där. JGL08 Flik 10 1

34 11. Hemuppgift: Undersökning Mål Deltagarna får tillämpa sina kunskaper och insikter i sin närmiljö Tid 15 minuter Metod 1. Dela ut instruktionen Hemuppgift. 2. Gå igenom uppgiften och ge tillfälle för frågor. 3. Meddela adress/e-postadress och senaste insändningsdatum för uppgiften. JGL08 Flik 11 1

35 12. Avslutning del 1 Mål Att avrunda de två första kursdagarna Tid 20 minuter Metod 1. Dela ut Litteraturtips och berätta om de böcker som är rekommenderad läsning mellan kurstillfällen. Be deltagarna att, om de har tid och möjlighet, välja en bok att läsa till nästa kurstillfälle. 2. Gå laget runt och be varje deltagare säga något valet är fritt om kursdagarna, planerna för kvällen eller vad som faller dem in. 3. Tacka och önska på återseende! JGL08 Flik 12 1

36 13. Redovisning hemuppgift Mål Att redovisa sin tillämpning av kunskaper och insikter genom en observation, få spegla denna hos andra och ge möjlighet till fördjupad kunskap Tid 120 minuter Metod 1. Gruppen delas i två och handledarna följer var sin grupp i separata rum. 2. Deltagarna redovisar sina observationer, en i taget: - vad har observerats? - hur gick jag tillväga? - vad hände? - mina funderingar och reflektioner kring detta - var något lättare respektive svårare med uppgiften? Avsätt, beroende på gruppstorlek, ca 10 minuter per deltagare. Ge möjlighet till frågor och reflektioner från de andra deltagarna efter varje persons presentation. 3. Samtal med gruppen: - hur kan observationer användas? - vilka förtjänster såg jag? Saknades något? - hur reagerade omgivningen? 4. Samla båda grupperna för en gemensam sammanfattning. Ge deltagarna möjlighet att lyfta insikter och funderingar de upplever som intressanta att delge hela gruppen. Handledarna kopplar tillbaka till den teori som avhandlats tidigare under utbildningen. Finns intresse och energi kan passet avslutas med reflektioner och diskussion kring hur observationer kan användas i jämställdhetsarbetet: - vad kan en observation bidra med? - ska den göras öppen eller sluten? - ska den återkopplas till de som observerats? - ser vi det vi förväntar oss att se? - hur kan vi tolka det vi ser? - vad kan observationen leda till? JGL08 Flik 13 1

37 14. Lagar och överenskommelser Mål Att ge grundläggande kunskaper om de lagar och överenskommelser som finns kring jämställdhet Tid 30 minuter Metod Handledarna går igenom: 1. Finns tid kan passet inledas med Liten lathund för kalenderbitare i jämställdhet och valda delar ur Jämställdhetspolitikens utveckling i Sverige från 1970-talet fram till idag. 2. Internationella överenskommelser; - FNs konvention om mänskliga rättigheter, CEDAW och överenskommelser kring jämställdhetsintegrering som strategi. 3. Lagstiftning: - regeringsformen - diskrimineringslagen som den specifika lagstiftning som rör jämställdhet. Notera vad som omfattas respektive inte omfattas i lagen relaterat till det som tagits upp under kursen. JGL08 Flik 14 1

38 15. Nytta Mål Att nyansera deltagarnas uppfattning om nyttan av jämställdhetsarbete Tid 30 minuter Metod 1. Handledarna går igenom Nytta. JGL08 Flik 15 1

39 16. Förändring och motstånd Mål Ge insikt i vad som kan hända i en förändringsprocess Ge kännedom om motstånd och härskartekniker Stoff: Motstånd och motståndsformer Övning En käpp i hjulet Tid 90 minuter Metod 1. Välj ett av de case deltagarna arbeta med under dag två; ta fram de blädderblocksblad deltagarna använde som redovisning. 2. Dela upp gruppen i två mindre grupper. Avslöja inte för deltagarna vad övningen går ut på! 3. Handledarna tar var sin grupp och går till var sitt grupprum. 4. Ge den första gruppen instruktionen Att driva en förändring samt de blädderblocksblad som beskriver caset. Stöd vid behov deltagarna i arbetet med att formulera aktiviteter, resultat och metoder. Ge den andra gruppen instruktionen En käpp i hjulet. Beskriv kort den valda organisationen så att deltagarna kan spela sina roller väl. Grupperna får ca 15 minuter på sig att förbereda det kommande mötet. Informera grupperna om vilken tid de har till förfogande vid presentation respektive frågor och redovisning (5-15 minuter). 5. Handledarna möblerar kurslokalen så att den första gruppen kan stå vi tavla/blädderblock och den andra gruppen sitta vänta mot tavla/blädderblock. 6. Återsamla grupperna och be den första gruppen göra sin presentation och den andra gruppen ställa sina frågor. Efter detta tar handledarna plats i gruppen och ber den andra gruppen redogöra för sina tankar kring vad som kan hända i organisationen före och efter presentationen. 7. Be grupperna berätta om sina uppgifter för varandra. JGL08 Flik 16 1

40 8. Led ett samtal kring förändring och motstånd: Vilken roll var lättast? Varför? Hur kändes det att presentera i motvind? Hur kändes det att vara emot? Var motståndet effektivt? På vilket sätt? Varför uppstår motstånd? Har ni upplevt liknande situationer tidigare? Hur kan man hantera motstånd konstruktivt? 9. Handledarna gör en genomgång av Motstånd i organisationer. JGL08 Flik 16 2

41 17. Verktyg och metoder Mål Att ge en översikt av tillgängliga verktyg och metoder för att arbeta med jämställdhet Tid minuter Metod 1. Handledarna går igenom avsnittet Verktyg och metoder med urval och fokus utifrån gruppens behov och intresse. JGL08 Flik 17 1

42 18. Mitt brev till mig själv Mål Att få deltagaren att för sig själv formulera sina viktigaste lärdomar Tid 15 minuter Metod 1. Dela ut kuvert till alla deltagare och be dem skriva namn och adress på dem. 2. Dela ut Brevet till mig själv och förklara: - brevet är endast till deltagaren själv - när de skrivit brevet stoppar de det i kuvertet och förseglar det - Handledarna kommer att posta breven ca tre månader efter kursers avslutande Detta pass kan med fördel kombineras med Kursvärdering. JGL08 Flik 18 1