UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet
|
|
- Anders Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR Rev. 0
2 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor: Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Projekt nr.: Sammanfattning: Dok. nr.: TR Skriven av: Fredrik Sangö Force Technology har med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden utfört projektet. Utformning av trafiksäkra sidoområden I projektet har befintliga och nya typer av sidoområden studerats med hjälp av simuleringar. Totalt har 639 simuleringar körts med programmet DyMesh. Resultaten från simuleringarna har utvärderats med avseende på krockvåld, stabilitet samt om fordonet kör tillbaka på vägbanan igen. Tre olika typer av befintliga slänt med bakslänt har studerats. För en av de befintliga slänterna har en ny utformning visat sig fungera mycket bättre, för de två andra har det visat sig att de befintliga slänterna fungerat bättre än de nyutformade. Tre olika typer av Slänt utan bankdike har studerats. De fungerade alla mycket bra för både personbilar och tunga fordon. En slänt med bankdike (typ Arboga) har studerats. Det visade sig att den inte fungerade tillfredställande. En ny typ av slänt med bankdike har utvecklats. Den fungerade mycket bra för både personbilar och tunga fordon. För att studera vilken vinkeländring som är acceptabel för Slänt med bakslänt har 140 simuleringar utförs. Det kan konstateras följande baserat på resultaten från simuleringarna: alla simuleringar utom liten bil i 100 km/h och 20 grader är acceptabelt för slänt 1:3 mot 1:6. Endast lutning 1:3 mot 1:6 ger acceptabelt resultat för tunga fordon i alla studerade hastigheterna. För avkörning i 60 km/h och 5 grader för personbilar och 50 km/h och 5 grader för tunga fordon är alla slänttyperna acceptabla. Rev. nr. Datum Skriven av Kontrollerad av Godkänd av Anledning till Revision Fredrik Sangö Rune Gladsø Fredrik Sangö Slutlig rapport FORCE Technology Sweden AB Head Office +46 (0)
3 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida i Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Projektbeskrivning SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Allmänt Slänt med bakslänt Slänt utan bankdike Slänt med bankdike Slänt med bakslänt SIMULERINGSPROGRAM DYMESH Bakgrund Studerade fordon Simulering Allmänt Simuleringsförutsättningar Resultatutvärdering VALIDERING AV SIMULERINGSMODELL Jämförelse mot full-skala test Jämförelse mot andra simuleringsprogram SIMULERING - SLÄNTER MED BAKSLÄNT Allmänt Slänt typ S Allmänt Simulering slänt S Simulering förbättringsförslag A-2m Analys av simuleringsresultaten från slänt S1 och A-2m Slänt S Allmänt Simulering slänt S Simulering förbättringsförslag B Analys av simuleringsresultaten från slänt S2 och B Slänt S Allmänt Simulering slänt S Simulering förbättringsförslag C Simulering förbättringsförslag C Simulering förbättringsförslag C Simulering förbättringsförslag C Analys av simuleringsresultaten från slänt S3 och C1, C2, C3 samt C SIMULERING - SLÄNTER UTAN BAKSLÄNT Allmänt Slänt typ S Slänt typ S Slänt typ E SIMULERING - SLÄNTER MED BANKDIKE Allmänt Slänt typ Arboga Allmänt Simulering slänt Arboga Simulering förbättringsförslag F Analys av simuleringsresultaten från slänt Arboga och F SIMULERING FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG - VINKELÄNDRING REFERENSER... 77
4 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 1 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Fredagen den 27 januari 2006 körde en buss av vägen utanför Arboga. Bussen körde av okänd anledning av motorvägen och nerför slänten vid sidan av vägen. När bussen kört ner för slänten välte den och landade på taket. Taket trycktes in och flera av passagerare omkom. Olyckan betraktas som en av de svåraste bussolyckorna någonsin i Sverige. Slänten på olycksplatsen var utformad enligt Vägverkets riktlinjer för sidoområde och betraktades innan olyckan som trafiksäker. För att förhindra framtida olyckor av denna typ kan högkapacitetsvägräcken sättas upp. Oftast är denna typ av vägräcke mycket dyrt. För att undvika att dyra högkapacitetsvägräcken sätts upp överallt kan sidoområdet utformas bättre. Genom att studera avkörningar av olika typer av fordon kan trafiksäkerheten förbättras genom att optimera släntlutning, släntmaterial och släntutformning för att reducera risken för allvarliga olyckor. För att utveckla denna ide föreslås projektet: Utformning av trafiksäkra sidoområden
5 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Projektbeskrivning För att kontrollera trafiksäkerheten för befintliga och nya typer av sidoområden har det körts simuleringar med olika fordon. Följande slänt typer har studerats: Slänt med bakslänt (3 befintliga och 6 förbättringsförslag) Slänt utan bankdike (3 släntlutningar) Slänt med bankdike (1 befintlig och 1 förbättringsförslag) Slänter med varierade lutning på bakslänten Olika fordonstyper, hastigheter, avkörningsvinklar har använts i studien. Resultaten från simuleringarna har analyserats med avseende på krockvåld, stabilitet samt om fordonet kör tillbaka på vägbanan igen. Simuleringsprogrammet DyMesh har använts för simuleringarna.
6 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 3 2 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 2.1 Allmänt Force Technology har med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden utfört projektet. Utformning av trafiksäkra sidoområden I projektet har befintliga och nya typer av sidoområde studerats med hjälp av simuleringar. Totalt har 639 simuleringar körts med programmet DyMesh. Resultaten från simuleringarna har utvärderats med avseende på krockvåld, stabilitet samt om fordonet kör tillbaka på vägbanan igen. 2.2 Slänt med bakslänt I Tabell 2.1-Tabell 2.3 visas de studerade sidoområdena med bakslänt och resultaten från simuleringarna. Tabell 2.1 Slänt med bakslänt 1 Slänt med bakslänt 1 Befintligt sidoområde Sidoområde S1 Förbättringsförslag Sidoområde A-2m Acceptabelt resultat (resultat anges som procent acceptabla simuleringar) Personbil 28 % Liten personbil 25 % Lastbil (tungt fordon) 67 % Lastbil (tungt fordon) 0 % Slutsats Det kan konstateras att slänt typ S1 och A-2m är ungefär lika bra för person bilar medan S1 är betydligt bättre för tunga fordon. Alltså är slänt typ A-2m ingen förbättring av slänt typ S1.
7 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 4 Tabell 2.2 Slänt med bakslänt 2 Slänt med bakslänt 2 Befintligt sidoområde Sidoområde S2 Förbättringsförslag Sidoområde B Acceptabelt resultat (resultat anges som procent acceptabla simuleringar) Personbil 28 % Personbil 41 % Lastbil (tungt fordon) 33 % Lastbil (tungt fordon) 0 % Slutsats Det kan konstateras att slänt typ B är något bättre för person bilar medan S2 är betydligt bättre för tunga fordon. Alltså är slänt typ B ingen förbättring av slänt typ S2. Tabell 2.3 Slänt med bakslänt 3 Slänt med bakslänt 3 Befintligt sidoområde S3 Förbättringsförslag Sidoområde C1, C2, C3 och C4 Acceptabelt resultat (resultat anges som procent acceptabla simuleringar) Personbil 47 % Personbil 66 1,31 2,53 3,47 4 % Lastbil (tungt fordon) 67 % Lastbil (tungt fordon) 33 1,33 2,100 3,100 4 % Slutsats Det kan konstateras att slänt typ C1 är bättre för person bilar än S3, C2 är sämre än S3 för personbilar medan C3-C4 är ungefär lika bra som S3. C1-C2 är betydligt sämre för tunga fordon än S3 medan C3-C4 är betydligt bättre. Alltså är slänt typ C3 och C4 en förbättring av slänt typ S3. 1 Avser resultat från typ C1. 2 Avser resultat från typ C2. 3 Avser resultat från typ C3. 4 Avser resultat från typ C4.
8 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt utan bankdike I Tabell 2.4 visas de studerade sidoområdena utan bankdike och resultaten från simuleringarna. Tabell 2.4 Slänt utan bankdike Slänt med bakslänt 1 Sidoområde S4 Sidoområde S5 Sidoområde E Acceptabelt resultat (resultat anges som procent acceptabla simuleringar) Personbil 100 % Personbil 100 % Personbil 100 % Lastbil 100 % Lastbil 100 % Lastbil 100 % Slutsats Det kan konstateras att alla simuleringar är acceptabla för alla tre slänttyperna utan bankdike. 2.4 Slänt med bankdike I Tabell 2.5 visas de studerade sidoområdena med bankdike och resultaten från simuleringarna. Tabell 2.5 Slänt med bankdike Slänt med bankdike Befintligt sidoområde Sidoområde Arboga Förbättringsförslag Sidoområde F Acceptabelt resultat (resultat anges som procent acceptabla simuleringar) Personbil 56 % Personbil 100 % Lastbil (tungt fordon) 33 % Lastbil (tungt fordon) 100 % Slutsats D Det kan konstateras att slänt typ F är mycket bättre för både personbilar och tunga fordon. Alltså är slänt typ F en förbättring av slänt typ Arboga.
9 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt med bakslänt För att studera vilken vinkeländring som är acceptabel har fyra olika typer av bakslänter analyserats. De studerade bakslänterna visas i Tabell simuleringar har utförts i studien. Baserat på resultaten från studien kan det bland annat konstateras följande: alla simuleringar utom liten bil i 100 km/h och 20 grader är acceptabla för slänt 1:3 mot 1:6. Endast lutning 1:3 mot 1:6 ger acceptabelt resultat för tunga fordon i alla studerade hastigheterna. För avkörning i 60 km/h och 5 grader för personbilar och 50 km/h och 5 grader för tunga fordon är alla slänttyperna acceptabla. Tabell 2.6 Förbättringsförslag - vinkeländring Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:2 Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:3 Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:4 Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:6
10 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 7 3 SIMULERINGSPROGRAM DYMESH 3.1 Bakgrund Programmet DyMesh har använts för att simulera avkörningar. DyMESH är ett 3D datorprogram för simulering av fordon. Programmet har använts för liknande projekt i USA. SIMON (SImulation MOdel Non-linear) är en dynamisk simuleringsmodell för ett eller flera fordon. Simuleringsmodellen kan ta hänsyn till förarinformation (rattrörelser, bromsning, mm), kollision mellan fordon, omkring liggande terräng. SIMON är en nyligen utvecklad simuleringsmodell av Engineering Dynamics Corporation. Modellen består av en massa med sex frihetsgrader och flera axlar med upp till fem frihetsgrader per axel. Figur 3.1 Avkörningssimulering.
11 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Studerade fordon Tre olika typer av fordon har använts i studien: En liten personbil med en vikt på ca 900 kg för att kontrollera att krockvåldet inte blir för stort när fordonet kör av i sidoområdet. En stor personbil med en vikt på ca 1500 kg för att kontrollera att krockvåldet inte blir för stort när fordonet kör av i sidoområdet. En semitrailer (lastbil) med en vikt på ca 30 ton och tyngdpunkten 1.6 m över vägbanan för att kontrollera hur tunga fordon såsom bussar och lastbilar beter sig vid avkörning i sidoområdet. I Tabell 3.1 visas bilder på de studerade fordonen från DyMesh. Tabell 3.1 Studerade fordon Fordon använda i studien Liten personbil Stor personbil Semitrailer / Lastbil
12 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering Allmänt Simuleringsförutsättningar Det har körts simuleringar med liten personbil, stor personbil och semitrailer / lastbil på alla olika sidoområdena. I Tabell 3.2 presenteras använda hastigheter och avkörningsvinklar för de olika fordonen. Simuleringarna är körda utan någon typ av bromsning eller manuella rattrörelser efter avkörningen. I Tabell 3.3 presenteras initiala förhållanden för simuleringarna. Tabell 3.2 Simuleringsmatris. Avkörningsvinkel Hastighet [km/h] [grader] ST LPB,SPB ST LPB,SPB ST LPB,SPB LPB,SPB 10 LPB,SPB LPB,SPB LPB,SPB LPB,SPB 15 LPB,SPB LPB,SPB LPB,SPB LPB,SPB 20 LPB,SPB LPB,SPB LPB,SPB LPB,SPB LPB Liten personbil SPB Stor personbil ST Semi-trailer / Lastbil Tabell 3.3 Initiala förhållanden. Exempel från slänttyp A-2m med avkörningvinkel 5 grader. Initiala förhållanden Liten personbil Stor personbil Semitrailer / Lastbil
13 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Resultatutvärdering Resultaten från simuleringarna har blivit utvärderade med avseende på följande: ASI-värde. ASI värdet är ett mått på det krockvåld en personbil utsätts för vid en kollision. Ett ASI värde på 1.8 motsvarar ungefär en kollision med en liten person bil i 20 graders vinkel och 100 km/h mot en styv betongvägg. Ibland erhålls för höga accelerationer i simuleringen, då stannar den, detta indikerar ett högt ASIvärde. Simuleringar som stannar på grund av för höga accelerationer ges ett ASI värde på 2.0. Ett ASI-värde större än 1.8 motsvarar att resultatet från simuleringen som inte är acceptabelt.. en som erhålls i simuleringen dokumenteras. Om fordonet kör tillbaka på vägbanan anses risken för en kollision med ett annat fordon vara mycket stor. Således om fordonet kör tillbaka på vägbanan igen anses resultatet inte vara acceptabelt. Se Tabell 3.4 för definition av mätpunkt. Roll-over. Om fordonet välter i diket anses resultatet inte vara acceptabelt. Följande resultat har även dokumenteras men ej använts för att godkänna eller underkänna resultaten från simuleringen: Klättringshöjd. Klättringshöjd är den höjden fordonet klättar på en bakslänt, se Tabell Hastighet på fordonet ca 10 sekunder efter avkörningen i sidoområdet. I bland erhålls för höga accelerationer i simuleringen, då stannar den, detta indikerar ett högt ASI-värde. Simuleringar som stannar på grund av för höga accelerationer ges en sluthastighet på 0 km/h. I Tabell 3.5-Tabell 3.7 visas exempel på hur visuella resultat från simuleringarna ser ut. Eftersom det är kört över 400 simuleringar finns det ingen möjlighet att presentera bilder från alla simuleringar. I Tabell 3.8 visas ett exempel på vilka resultat från simuleringarna som presenteras för de olika sidoområdena.
14 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 11 Tabell 3.4 Definitioner Definition klättringshöjd Definition fordonsväg, mätpunkt höger framhjul i körriktningen
15 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 12 Tabell 3.5 Simulering liten bil. Ex. från slänttyp A-2m med vinkel 5 grader och hastighet 50 km/h. Simulering liten personbil Tid = 0.0 s Tid = 0.4 s Tid = 0.8 s Tid = 1.2 s Tid = 1.6 s Tid = 2.0 s Tid = 2.4 s Tid = 2.8 s Tid = 3.2 s Tid = 3.6 s Tid = 4.0 s Tid = 4.4 s
16 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 13 Tabell 3.6 Simulering stor bil. Ex. från slänttyp A-2m med vinkel 5 grader och hastighet 50 km/h. Simulering stor personbil Tid = 0.0 s Tid = 0.4 s Tid = 0.8 s Tid = 1.2 s Tid = 1.6 s Tid = 2.0 s Tid = 2.4 s Tid = 2.8 s Tid = 3.2 s Tid = 3.6 s Tid = 4.0 s Tid = 4.4 s
17 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 14 Tabell 3.7 Simulering lastbil. Ex. från slänttyp A-2m med vinkel 5 grader och hastighet 50 km/h. Simulering lastbil Tid = 0.0 s Tid = 0.4 s Tid = 0.8 s Tid = 1.2 s Tid = 1.6 s Tid = 2.0 s Tid = 2.4 s Tid = 2.8 s Tid = 3.2 s Tid = 3.6 s Tid = 3.75 s
18 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 15 Tabell 3.8 Resultat från simulering. Ex. från slänttyp A-2m med liten bil. Sidoområde A-2m (Förklaring beskrivning av geometri för studerat sidoområde) ASI (Förklaring ASI som funktion av avkörningsvinkel för olika hastigheter) Klättringshöjd (Se definition i Tabell 3.4) (Hastighet på fordon efter ca 10 s.)
19 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 16 4 VALIDERING AV SIMULERINGSMODELL 4.1 Jämförelse mot full-skala test För att validera simuleringsmodellen i DyMesh har det genomförts 8 stycken valideringssimuleringar med liten och stor personbil. Resultaten från dessa simuleringar har jämförts med resultat från fullskaletest utförda i Finland. Fullskaletesten finns dokumenterade i ref. /1/. I Figur 4.1 visas sidoområdet som använts för valideringen. Sidoområdet som använts för valideringen har även studerats vidare som förbättringsförslag, ref. kapitel Resultaten från valideringen presenteras i Tabell 4.1. Det kan konstateras att 7 av 8 valideringssimuleringar ger tillfredställande resultat med avseende på klättringshöjd och överkörning. I en valideringssimulering (case 3) kör bil över slänten i DYMesh medan den stannar i diket vid fullskaletestet. Modellen kan således anses som validerad. Figur 4.1 Sidoområde som använts vid validering. Tabell 4.1 Resultat från valideringssimuleringar.
20 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Jämförelse mot andra simuleringsprogram För att jämföra simuleringsmodellen i DyMesh har det genomförts 14 stycken jämförelsesimuleringar med liten och stor personbil. Resultaten från dessa simuleringar har jämförts med resultat från simuleringar utförda av Force Technology med LS-Dyna. Simuleringar utförda med LS-Dyna finns dokumenterade i ref. /2/, /3/, /4/, /5/ och /6/. Sidomområdena som studerats finns beskrivna i kapitel 5-7. Slänttyp A-4m är samma som A-2m men med en bakslänt med höjden 4 meter istället för 2 meter. Resultaten från jämförelsen presenteras i Tabell 4.2. Det kan konstateras att de flesta av simuleringarna utförda med DyMesh och LS-Dyna ger ungefär samma resultat med avseende på klättringshöjd och överkörning. Tabell 4.2 Resultat från jämförelsesimuleringar.
21 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 18 5 SIMULERING - SLÄNTER MED BAKSLÄNT 5.1 Allmänt Tre olika typer av befintliga slänter med bakslänt har studerats, ref. Tabell 5.1. Det har körts 35 simuleringar på varje slänttyp med personbilar och tunga fordon. Olika hastigheter och vinklar har studerat. För varje slänttyp har förbättringsförslag tagits fram, ref. Tabell 5.2. Det har körts 35 simuleringar på varje förbättringsförslag med personbilar och tunga fordon. Olika hastigheter och vinklar har studerats. Resultaten från simuleringarna har utvärderats med avseende på krockvåld, stabilitet samt om fordonet kör tillbaka på vägbanan igen. I kapitel presenteras resultaten från simuleringarna. Tabell 5.1 Slänt typ S1, S2 och S3 (befintliga) Sidoområde S1 Sidoområde S2 Sidoområde S3
22 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 19 Tabell 5.2 Slänt typ A-2m, B och C1-C4 (nya) Sidoområde A-2m Sidoområde B Sidoområde C1-C4
23 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt typ S Allmänt För att studera hur slänt typ S1 (ref. Tabell 5.3) fungerar har 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel I tillägg har en undersökning utförts för att studera om det finns en liknade slänt som ger bättre resultat än slänt typ S1. Den nya slänten (A-2m) som har studerats finns presenterad i Tabell 5.3. Det har totalt körts 35 simuleringar på slänt typ A-2m. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel Resultaten från simuleringarna på slänt typ S1 och A-2m har analyserats. Analysen och resultaten från analysen finns presenterade i kapitel Tabell 5.3 Slänt typ S1 och A-2m Sidoområde S1 Sidoområde A
24 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering slänt S1 För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i slänt typ S1 har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.4 för liten bil, Tabell 5.5 för stor bil och Tabell 5.6 för lastbilen. För personbilarna gav 28 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 67 %. Tabell 5.4 Simulering med liten bil Sidoområde S1 ASI Klättringshöjd
25 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 22 Tabell 5.5 Simulering med stor bil Sidoområde S1 ASI Klättringshöjd
26 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 23 Tabell 5.6 Simulering med lastbil Sidoområde S1 Klättringshöjd
27 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering förbättringsförslag A-2m För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i förbättringsförslag A-2m har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.7 för liten bil, Tabell 5.8 för stor bil och Tabell 5.9 för lastbilen. För personbilarna gav 25 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 0 %. Tabell 5.7 Simulering med liten bil Sidoområde A-2m ASI Klättringshöjd
28 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 25 Tabell 5.8 Simulering med stor bil Sidoområde A-2m ASI Klättringshöjd
29 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 26 Tabell 5.9 Simulering med lastbil Sidoområde A-2m Klättringshöjd
30 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Analys av simuleringsresultaten från slänt S1 och A-2m Analysen av resultaten från simuleringarna finns presenterad i Tabell Det kan konstateras att slänt typ S1 och A-2m är ungefär lika bra för person bilar medan S1 är betydligt bättre för tunga fordon. Alltså är slänt typ A-2m ingen förbättring av slänt typ S1. Tabell 5.10 Analys S1-A-2m Sidoområde S1 Sidoområde A-2m Liten bil Stor bil Liten och stor bil Lastbil
31 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt S Allmänt För att studera hur slänt typ S2 (ref. Tabell 5.11) fungerar har 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel I tillägg har en undersökning utförts för att studera om det finns en liknade slänt som ger bättre resultat än slänt typ S2. Den nya slänten (B) som har studerats finns presenterad i Tabell Det har totalt körts 35 simuleringar på slänt typ B. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel Resultaten från simuleringarna på slänt typ S2 och B har analyserats. Analysen och resultaten från analysen finns presenterade i kapitel Tabell 5.11 Slänt typ S2 och B Sidoområde S2 Sidoområde B
32 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering slänt S2 För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i slänt typ S2 har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.12 för liten bil, Tabell 5.13 för stor bil och Tabell 5.14 för lastbilen. För personbilarna gav 28 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 33 %. Tabell 5.12 Simulering med liten bil Sidoområde S2 ASI Klättringshöjd
33 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 30 Tabell 5.13 Simulering med stor bil Sidoområde S2 ASI Klättringshöjd
34 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 31 Tabell 5.14 Simulering med lastbil Sidoområde S2 Klättringshöjd
35 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering förbättringsförslag B För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i förbättringsförslag B har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.15 för liten bil, Tabell 5.16 för stor bil och Tabell 5.17 för lastbilen. För personbilarna gav 41 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 0 %. Tabell 5.15 Simulering med liten bil Sidoområde B ASI Klättringshöjd
36 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 33 Tabell 5.16 Simulering med stor bil Sidoområde B ASI Klättringshöjd
37 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 34 Tabell 5.17 Simulering med lastbil Sidoområde B Klättringshöjd
38 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Analys av simuleringsresultaten från slänt S2 och B Analysen av resultaten från simuleringarna finns presenterad i Tabell Det kan konstateras att slänt typ B är något för person bilar medan S2 är betydligt bättre för tunga fordon. Alltså är slänt typ B ingen förbättring av slänt typ S2. Tabell 5.18 Analys S2 -B Sidoområde S2 Sidoområde B Liten bil Stor bil Liten och stor bil Lastbil
39 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt S Allmänt För att studera hur slänt typ S3 (ref. Tabell 5.19) fungerar har 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel I tillägg har en undersökning utförts för att studera om det finns någon liknade slänt som ger bättre resultat än slänt typ S3. De nya slänterna (C1, C2, C3 och C4) som har studerats finns presenterad i Tabell Det har totalt körts 35 simuleringar per slänt för slänt typ C1, C2, C3 och C4. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel Resultaten från simuleringarna på slänt typ S3 och C1, C2, C3 samt C4 har analyserats. Analysen och resultaten från analysen finns presenterade i kapitel Tabell 5.19 Slänt typ S3 och C1, C2, C3 och C4 S3 Sidoområde C1, C2, C3 och C4
40 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering slänt S3 För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i slänt typ S3 har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.20 för liten bil, Tabell 5.21 för stor bil och Tabell 5.22 för lastbilen. För personbilarna gav 47 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 67 %. Tabell 5.20 Simulering med liten bil S3 ASI Klättringshöjd
41 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 38 Tabell 5.21 Simulering med stor bil S3 ASI Klättringshöjd
42 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 39 Tabell 5.22 Simulering med lastbil S3 Klättringshöjd
43 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering förbättringsförslag C1 För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i förbättringsförslag C1 har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.23 för liten bil, Tabell 5.24 för stor bil och Tabell 5.25 för lastbilen. För personbilarna gav 66 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 33 %. Tabell 5.23 Simulering med liten bil Modell C1 ASI Klättringshöjd
44 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 41 Tabell 5.24 Simulering med stor bil Modell C1 ASI Klättringshöjd
45 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 42 Tabell 5.25 Simulering med lastbil Modell C1 Klättringshöjd
46 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering förbättringsförslag C2 För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i förbättringsförslag C2 har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.26 för liten bil, Tabell 5.27 för stor bil och Tabell 5.28 för lastbilen. För personbilarna gav 31 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 33 %. Tabell 5.26 Simulering med liten bil Modell C2 ASI Klättringshöjd
47 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 44 Tabell 5.27 Simulering med stor bil Modell C2 ASI Klättringshöjd
48 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 45 Tabell 5.28 Simulering med lastbil Modell C2 Klättringshöjd
49 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering förbättringsförslag C3 För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i förbättringsförslag C3 har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.29 för liten bil, Tabell 5.30 för stor bil och Tabell 5.31 för lastbilen. För personbilarna gav 53 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 100 %. Tabell 5.29 Simulering med liten bil Modell C3 ASI Klättringshöjd
50 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 47 Tabell 5.30 Simulering med stor bil Modell C3 ASI Klättringshöjd
51 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 48 Tabell 5.31 Simulering med lastbil Modell C3 Klättringshöjd
52 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering förbättringsförslag C4 För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i förbättringsförslag C4 har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 5.32 för liten bil, Tabell 5.33 för stor bil och Tabell 5.34 för lastbilen. För personbilarna gav 47 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 100 %. Tabell 5.32 Simulering med liten bil Modell C4 ASI Klättringshöjd
53 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 50 Tabell 5.33 Simulering med stor bil Modell C4 ASI Klättringshöjd
54 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 51 Tabell 5.34 Simulering med lastbil Modell C4 Klättringshöjd
55 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Analys av simuleringsresultaten från slänt S3 och C1, C2, C3 samt C4 Analysen av resultaten från simuleringarna finns presenterad i Tabell Det kan konstateras att slänt typ C1 är bättre för person bilar än S3, C2 är sämre än S3 för personbilar medan C3-C4 är ungefär lika bra som S3. C1-C2 är betydligt sämre för tunga fordon än S3 medan C3-C4 är betydligt bättre. Alltså är slänt typ C3 och C4 en förbättring av slänt typ S3. Tabell 5.35 Analys S3 C1, C2, C3 och C4 S3 Sidoområde C1, C2, C3 och C4 Liten bil Stor bil Liten och stor bil Lastbil
56 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 53 6 SIMULERING - SLÄNTER UTAN BAKSLÄNT 6.1 Allmänt Tre olika typer av slänter utan bakslänt har studerats, ref. Tabell 6.1. Det har körts 38 simuleringar på varje slänttyp med personbilar och tunga fordon. Olika hastigheter och vinklar har studerats. Resultaten från simuleringarna har utvärderats med avseende på krockvåld, stabilitet samt om fordonet kör tillbaka på vägbanan igen. I kapitel presenteras resultaten från simuleringarna. Tabell 6.1 Slänt typ S4, S5 och E Sidoområde S4 Sidoområde S5 Sidoområde E
57 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt typ S4 För att studera hur slänt typ S4 (ref. Tabell 6.2) fungerar har 38 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 6.3 för liten bil, Tabell 6.4 för stor bil och Tabell 6.5 för lastbilen. För både personbilarna och lastbilarna gav 100 % av simuleringarna acceptabelt resultat. Tabell 6.2 Slänt typ S4 Sidoområde S4
58 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 55 Tabell 6.3 Simulering med liten bil Sidoområde S4 ASI
59 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 56 Tabell 6.4 Simulering med stor bil Sidoområde S4 ASI
60 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 57 Tabell 6.5 Simulering med lastbil Sidoområde S4 Avkörning med 5 grader från vägbana Avkörning med 5 grader från släntbrytning
61 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt typ S5 För att studera hur slänt typ S5 (ref. Tabell 6.6) fungerar har 38 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 6.7 för liten bil, Tabell 6.8 för stor bil och Tabell 6.9 för lastbilen. För både personbilarna och lastbilarna gav 100 % av simuleringarna acceptabelt resultat. Tabell 6.6 Slänt typ S5 Sidoområde S5
62 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 59 Tabell 6.7 Simulering med liten bil Sidoområde S5 ASI
63 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 60 Tabell 6.8 Simulering med stor bil Sidoområde S5 ASI
64 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 61 Tabell 6.9 Simulering med lastbil Sidoområde S5 Avkörning med 5 grader från vägbana Avkörning med 5 grader från släntbrytning
65 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt typ E För att studera hur slänt typ E (ref. Tabell 6.10) fungerar har 38 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 6.11 för liten bil, Tabell 6.12 för stor bil och Tabell 6.13 för lastbilen. För både personbilarna och lastbilarna gav 100 % av simuleringarna acceptabelt resultat. Tabell 6.10 Slänt typ E Sidoområde E
66 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 63 Tabell 6.11 Simulering med liten bil Sidoområde E ASI
67 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 64 Tabell 6.12 Simulering med stor bil Sidoområde E ASI
68 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 65 Tabell 6.13 Simulering med lastbil Sidoområde E Avkörning med 5 grader från vägbana Avkörning med 5 grader från släntbrytning
69 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 66 7 SIMULERING - SLÄNTER MED BANKDIKE 7.1 Allmänt En slänt med bankdike har studerats, ref. Tabell 7.1 (typ Arboga). Det har körts 38 simuleringar på slänttypen med personbilar och tunga fordon. Olika hastigheter och vinklar har studerats. Ett förbättringsförslag har tagits fram, ref. Tabell 7.2. Det har körts 38 simuleringar på förbättringsförslaget med personbilar och tunga fordon. Olika hastigheter och vinklar har studerats. Resultaten från simuleringarna har utvärderats med avseende på krockvåld, stabilitet samt om fordonet kör tillbaka på vägbanan igen. I kapitel 7.2 presenteras resultaten från simuleringarna. Tabell 7.1 Slänt typ Arboga Sidoområde Arboga Tabell 7.2 Slänt typ F Sidoområde F
70 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Slänt typ Arboga Allmänt För att studera hur slänt typ Arboga (ref. Tabell 7.3) fungerar har 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel I tillägg har en undersökning utförts för att studera om det finns en liknade slänt som ger bättre resultat än slänt typ Arboga. Den nya slänten (F) som har studerats finns presenterad i Tabell 7.3. Det har totalt körts 35 simuleringar på slänt typ F. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i kapitel Resultaten från simuleringarna på slänt typ Arboga och F har analyserats. Analysen och resultaten från analysen finns presenterade i kapitel Tabell 7.3 Slänt typ Arboga och F Sidoområde Arboga Sidoområde F
71 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering slänt Arboga För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i slänt typ Arboga har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 7.4 för liten bil, Tabell 7.5 för stor bil och Tabell 7.6 för lastbilen. För personbilarna gav 56 % av simuleringarna acceptabelt resultat medan för lastbilen var motsvarande siffra 33 %. Tabell 7.4 Simulering med liten bil Sidoområde Arboga ASI
72 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 69 Tabell 7.5 Simulering med stor bil Sidoområde Arboga ASI
73 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 70 Tabell 7.6 Simulering med lastbil Sidoområde Arboga
74 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Simulering förbättringsförslag F För att studera hur olika fordon beter sig vid en avkörning i förbättringsförslag F har totalt 35 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 7.7 för liten bil, Tabell 7.8 för stor bil och Tabell 7.9 för lastbilen. För personbilarna och lastbilen gav 100 % av simuleringarna acceptabelt resultat. Tabell 7.7 Simulering med liten bil Sidoområde F ASI
75 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 72 Tabell 7.8 Simulering med stor bil Sidoområde F ASI
76 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 73 Tabell 7.9 Simulering med lastbil Sidoområde F
77 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida Analys av simuleringsresultaten från slänt Arboga och F Analysen av resultaten från simuleringarna finns presenterad i Tabell Det kan konstateras att slänt typ F är mycket bättre för både personbilar och tunga fordon. Alltså är slänt typ F en förbättring av slänt typ Arboga. Tabell 7.10 Analys Arboga F Sidoområde Arboga Sidoområde F Liten bil Stor bil Liten och stor bil Lastbil Arboga F 1 0 Roll-over Acceptabelt
78 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 75 8 SIMULERING FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG - VINKELÄNDRING För att studera vilken vinkeländring som är acceptabel för olika typer av bakslänter (ref. Tabell 8.1) fungerar har 140 simuleringar utförts. Resultaten från simuleringarna finns presenterade i Tabell 8.2. Det kan bland annat konstateras följande: alla simuleringar utom liten bil i 100 km/h och 20 grader är acceptabla för slänt 1:3 mot 1:6. Endast lutning 1:3 mot 1:6 ger acceptabelt resultat för tunga fordon i alla studerade hastigheterna. För avkörning i 60 km/h och 5 grader för personbilar och 50 km/h och 5 grader för tunga fordon är alla slänttyperna acceptabla. Tabell 8.1 Förbättringsförslag - vinkeländring Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:2 Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:3 Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:4 Sidoområde Slänt 1:3 mot slänt 1:6
79 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 76 Tabell 8.2 Förbättringsförslag vinkeländring Resultat
80 Utformning av trafiksäkra sidoområden Sida 77 9 REFERENSER /1/ Vehicles Impacts in V-Ditches, R. Thomson, J. Valtonen. /2/ TR , Vehicle Impact in ditches - Model A, Force Technology, May /3/ TR , Vehicle Impact in ditches - Model B, Force Technology, May /4/ TR , Vehicle Impact in ditches - Model C, Force Technology, June /5/ TR , Vehicle Impact in ditches - Model E, Force Technology, January /6/ TR , Vehicle Impact in ditches - Model F, Force Technology, May 2007.
81 FORCE Technology Norway AS Claude Monets allé Sandvika, Norway Tel Fax info@forcetechnology.no Main Office: FORCE Technology Park Allé Brøndby, Denmark Tel Fax force@force.dk FORCE Technology Norway AS Teglgården, Hornebergveien Trondheim, Norway Tel Fax FORCE Technology Sweden AB Tallmätargatan Västeräs, Sweden Tel. +46 (0) Fax +46(0) info@forcetechnology.se FORCE Technology Norway AS Store Skippergate Stavanger, Norway Tel Fax FORCE Technology USA Inc Walnut Bend Lane Houston Texas 77042, USA Tel Fax info@forcetechnology.com FORCE Technology Norway AS Billingstadsletta 14 C 1396 Billingstad, Norway Tel Fax FORCE Technology Brazil Ltda. Rua Otavio Carneiro 100 sl Niteroi RJ Brazil , Brazil Tel Fax info@forcetechnology.com.br FORCE Technology Netherlands B.V. Weversbaan 1-3 NL 2352 BZ Leiderdorp, The Netherlands Tel Fax info@forcetechnology.nl FORCE Technology Rusland LLC 3, Kaluzhsky per St. Petersburg, Russia Tel. +7 (812) Fax +7 (812) info@forcetechnology.ru
Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon
1 (5) Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon Bakgrund/Syfte Med anledning av det arbete som pågår för att ta fram en vägledning för att öka säkerheten vid arbete på olycksplats i trafikmiljön så
Läs merSäkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar
Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket
Läs merSammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva
Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva Sammanfattning av händelsen Trafikolycka mellan två personbilar. Vid räddningstjänstens framkomst var en person fastklämd och fick med
Läs merHCT-ÅRSKONFERENS 2016 TYPFORDON. Resultat 2015
HCT-ÅRSKONFERENS 2016 TYPFORDON Resultat 2015 Lena Larsson Volvo Group Trucks Technology Projekt ledare HCT projekt Utecklar, driver och följer upp försöks kombinationer Type fordon Medverkar I framtagning
Läs merTentamen. TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 14 januari, 2017, kl. 8 12
Tentamen TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 14 januari, 2017, kl. 8 12 Hjälpmedel: Miniräknare. Ansvarig lärare: Jan Åslund, 281692. Totalt 50 poäng. Betygsgränser: Betyg 3: 23 poäng Betyg 4: 33 poäng
Läs merFörstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar
Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar Enheten för statlig väghållning 1998-10-12 Vägverket 2(12) Förord Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007 har delmålet för år 2000 satts
Läs merRUNDSLAGNING AV BUSS
Beställare Anita Ramstedt Skyltfonden, Vägverket Övriga mottagare Sammanfattning Datum 2009-03-06 Utförd av Erik Axelsson ersätter - Granskad av Per Kron, Maria Andrén Godkänd av Hans Bjarnehed Utgåva
Läs merKrock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar
Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...
Läs merTrafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd
Trafiksituationsmodell Fordon Körsätt Avstånd Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Typfordon P Ph LBm Los LBn Bf Bb
Läs mer3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare
Bilaga 1 Förklaring av standarder för funktionsprovning av 1 Allmänt Denna bilaga kommer att uppdateras efterhand som nya europeiska standarder (EN) inom området fastställs och när tillämpningsanvisningar
Läs merFramställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)
Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01041 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka R80, Valbo. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merTrafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Läs merVägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Läs merNollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller
Läs merSäker, säkrare, SafeEnd
Säker, säkrare, SafeEnd Fakta Birstaverken Birstaverken AB grundades 1961 och är ett verkstadsföretag med egen anläggning för varmförzinkning. Vår tillverkning och vårt huvudkontor finns i Sundsvall. Lokala
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01038 Sida 1(9) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Årsunda. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merBegreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare. Handbok. For the love of lives
Begreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare Handbok Index SS-EN 1317 standarden 3 Krockvärden 3 Skaderiskklass 3 Arbetsbredder 5 Deformering av skyddsanordning 6 2 SS-EN 1317
Läs merPM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18
Uppdragsnr: 10146483 1 (5) PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum Avseende transport av farligt gods på E18 Inledning Denna PM utgör en beskrivning av vilka effekter de riskreducerande åtgärderna skyddsavstånd,
Läs merHIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT. Status, January 24, 2019
HIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT Status, January 24, 2019 Lena Larsson Volvo Group Trucks Technology Project manager HCT Advanced Engineer projects Development & Vehicle tests. Type vehicles
Läs merUNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING
1 E 20, Hol, Arentorp Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2012-08-27, 2012-08-31, 2012-09-04 Bilagor: Foto Upplysningar om olyckan Larmtid: 2012-08-27, kl:
Läs merFörklaringar till beräkningsprogram
EMISSIONSJÄMFÖRELSE FÄRJA - VÄG Förklaringar till beräkningsprogram En rapport för Färjerederiet Maj 2005 R-05-7008 2 Ecotraffic har på uppdrag av Färjerederiet utarbetat ett MS Excelbaserat analysprogram
Läs merVZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson
VZfnotat Nummer: T 17 Datum: 1987-08-13 Titel: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson Avdelning: Trafik Projektnummer: _76004-1 Projektnamn:
Läs merVägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Läs merTRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING
PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:
Läs merSamband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276) Utfärdad den 30 augusti 2018 Publicerad den 12 september 2018 Regeringen föreskriver att 4 kap. 18 a och 13 kap. 3 trafikförordningen
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01039 Sida 1(10) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Västerled i sandviken. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merKrocksäkerhet för nya drivlineteknologier. Stefan Thorn 2012-09-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet
Krocksäkerhet för nya drivlineteknologier Stefan Thorn 2012-09-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 4 5. Resultat...
Läs merTowards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists
Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)
2014-10-16 Sida 1 av 5 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) Statens
Läs merFrästa räfflor - en effektiv åtgärd?!
Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?! Anna Anund Agenda Frästa räfflor och syftet med dem Räfflor i mitten på två-fältsväg Metod Resultat Trafikmätning Förföljelsestudier Vägkantsintervjuer Vilka sinnen
Läs mer74 TONS FORDON: VOLVOS UTVECKLINGSARBETE FÖR EFFEKTIVARE LASTBILAR. Lennart Cider, AB Volvo
74 TONS FORDON: VOLVOS UTVECKLINGSARBETE FÖR EFFEKTIVARE LASTBILAR, AB Volvo Volvo Trucks HCT Specialist och Projektledare 59 år Chalmers Kemi, M.Sc. & Ph.D. Avveckling av CFC, IVF Avgasefterbehandling
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01042 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Gävlevägen. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.
Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merUtvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa
Läs merTillfälliga och permanenta skyddsbarriärer DB 100. Allmänna kommentarer 2 Produktdatablad 3 Krocktester 4 Ytterligare information 5
Tillfälliga och permanenta skyddsbarriärer Högsta möjliga säkerhet snabb montering Allmänna kommentarer 2 Produktdatablad 3 Krocktester 4 Ytterligare information 5 Allmänna kommentarer är en skyddsanordning
Läs merExamensarbete inom M/P/T,grundnivå
Examensarbete inom M/P/T,grundnivå MF103x/MF102x/MF104x Maskinkonstruktion MF111x/MF112x/MF114x Integrerad produktutveckling MF1025 Modellbaserad produktutveckling Lektion 1 Modellbaserad produktutveckling
Läs merPUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren
PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Titel: Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Publikation: 2007:86 Utgivningsdatum: 2007-07 Utgivare: Vägverket Kontaktperson:
Läs merProjektförslag. Skolhastighetsmätningar
Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten
Läs merOlycksundersökning. Trafikolycka E45 Fagerdal Dnr
Olycksundersökning Trafikolycka E45 Fagerdal 2011-10-12 Dnr 450.2012.01024 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Utförare... 3 Sammanfattning av händelseförlopp och konsekvenser av
Läs merOlycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun
Sida 1 Datum: 2013-0310 Olycksundersökning nummer: 2013-03 Vår beteckning: 517-2013-00290 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: PO-Staberyd Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun
Läs merTRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder TRV 2012:053
TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder Trafikverkets tillägg till och ändringar av SS-EN 1317-2 med avseende på provning av slänträcken, utgåva
Läs merSlutrapport av projekt EK 50 A 2009: Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009:8227 - Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter
Läs merEffekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merB-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund
B-teori Fordonet i trafiken Lektion 4 bengt hedlund Olika typer av fordon Motorfordon Bilar Personbil Buss Lastbil Lätt lastbil Tung lastbil Motorcykel Lätt motorcykel Tung motorcykel Motordrivna fordon
Läs merSammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil
Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil Sammanfattning av händelsen Trafikolycka där personbil kör av vägen. En person omkommer. Insatspersonal blir indirekt drabbade
Läs merSammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Trafikolycka med risk för miljöskada
Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Trafikolycka med risk för miljöskada Sammanfattning av händelsen Trafikolycka mellan lastbil och personbil med mycket stor risk för oljeläckage och kontaminering
Läs merOLYCKSUTREDNING - 2. Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström
OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2014-02-20 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20140157 Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström Upplysningar om trafikolyckan Larmtid: Torsdag 2014-02-13,
Läs merTrafikverket Trafikmätning:
Trafikverket Trafikmätning: 2014-09-10-2014-09-24 Rapporten innehåller 5 st. mätpunkter Innehållsförteckning 1 INFORMATION 3 2 KARTÖVERSIKT 4 3 MÄTRESULTAT, ÖVERSIKT 5 4 MÄTPUNKTER 6-35 3797, Väg 257 6-11
Läs merAnalys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor
Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare
Läs merEffekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg
VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion
Läs merVägen utformas efter värderbara trafikeffekter
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska
Läs mer6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar
6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merSweco Management Trafikmätning:
Sweco Management Trafikmätning: 2017-10-24-2017-10-30 Rapporten innehåller 2 st. mätpunkter Innehållsförteckning 1 INFORMATION 3 2 KARTÖVERSIKT 4 3 MÄTRESULTAT, ÖVERSIKT 5 4 MÄTPUNKTER 6-17 8391, Kallströmsväg
Läs merStandarder och direktiv
Standarder och direktiv Europeisk standard utdrag från EN 1317 Standardiserad säkerhet i Europa Allmänna kommentarer 2 Prestationsklasser enligt EN 1317 3 Övrig information 7 Allmänna kommentarer Detta
Läs merVatten och samhällsteknik AB Trafikmätning:
Vatten och samhällsteknik AB Trafikmätning: 2017-07-05-2017-07-12 Rapporten innehåller 2 st. mätpunkter Innehållsförteckning 1 INFORMATION 3 2 KARTÖVERSIKT 4 3 MÄTRESULTAT, ÖVERSIKT 5 4 MÄTPUNKTER 6-17
Läs merBullerutredning, Kil 1:1, Nacka. TR R03 Rev D. Datum: Upprättad av: Leonard Kolman Granskad av: Olivier Fégeant
Bullerutredning, Kil 1:1, Nacka TR101112 R03 Rev D Datum: 2015-09-07 Upprättad av: Leonard Kolman Granskad av: Olivier Fégeant Bullerutredning, Kil 1:1, Nacka Datum: 2015-09-07 Kund Jonas Nylander Exploateringsenheten
Läs mer1 Grundvärden för trafikmiljön
1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största
Läs merPUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta
PUBLIKATION 26:14 L A LågflödesOLA Objektiva fakta Region Norr 26 Titel: LågflödesOLA Objektiva fakta Författare: Magnus Larsson och Anna-Lena Henriksson, Vägverket Region Norr Publikation: 26:14 Utgivningsdatum:
Läs merModeller för simulering av avåkning mot vägens sidoområde
VTI rapport 542 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Modeller för simulering av avåkning mot vägens sidoområde En kunskapsöversikt Astrid Linder Magnus Kilian Utgivare: Publikation: VTI rapport
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merAntal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Vägverket konsult - TRIO
Fordon: Samtliga fordonsklasser Riktning: Riktning totalt 821 st 51,7 km/h 466 st 56,8 % 57,9 km/h 15 percentil: 44,2 km/h 50 percentil: 51,3 km/h 85 percentil: 60,9 km/h 90 percentil: 63,6 km/h Samtliga
Läs merTrafiksäkerhet landsväg före ändring
Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h
Läs merAnalys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
Läs merTrafiksäkerhetseffekter av HCT. HCT Årskonferens 2015
Trafiksäkerhetseffekter av HCT HCT Årskonferens 2015 2015-08-28 jesper.sandin@vti.se SAFER presentation for Japan SAFER Goals Phase 1 #1 071220 Aktiviteter och projekt Litteraturstudier Andra länders erfarenheter
Läs merETT, modulsystem för skogen & DUO2. Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet
ETT, modulsystem för skogen & DUO2 Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet Volvokoncernens vision är att bli världsledande inom hållbara transportlösningar genom att: skapa värde för kunden inom
Läs merÅtgärder för att öka körförmågan med sidvagn
MOTORHISTORISKA RIKSFÖRBUNDET IDEELL KULTURELL SAMMANSLUTNING AV KLUBBAR FÖR ÄLDRE VÄGFORDON KANSLI: TOMTEBOGATAN 33, 113 38 STOCKHOLM TEL 08-30 28 01 FAX 08-31 27 06 E-POST mhrf@mhrf.se HEMSIDA www.mhrf.se
Läs merSLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB
Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2002:943 Utkom från trycket den 11 december 2002 utfärdad den 21 november 2002. Regeringen föreskriver i fråga om
Läs merFacit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till 04 11 67, 69 och 71 12 a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9
Tal Läxa 1 1 a) 307 b) 55 c) 00 003 a) 131 > 113 b) 1 > 1 c) 99 < 9 99 3 a) 1 170 b) 5 75 c) 91 a) 3 hundra b) 3 ental c) 3 tusen 5 a) 370 b) 0 a) 31 b) 1 3 c) 1 3 7 a) 99 b) 13 a) 37 b) 19 00 9 5 15 50
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om vägtrafikdefinitioner; SFS 2001:559 Utkom från trycket den 3 juli 2001 utfärdad den 14 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 De beteckningar som
Läs merUppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , VATTENFALLS FRAMTIDA ANGÖRING FRÅN STÅLGATAN. Trafikutredning
VATTENFALLS FRAMTIDA ANGÖRING FRÅN STÅLGATAN Trafikutredning 2017-05-29 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2013-000404, 2017-05-29 VATTENFALLS FRAMTIDA ANGÖRING FRÅN STÅLGATAN Trafikutredning
Läs merManual Förflytta defekt fordon
Manual Förflytta defekt fordon Fordon 360 Plus Författarna och Liber AB Version 1.0 Får kopieras 1 Anledning till förflyttning Arbetar du i eller med fordon kommer du troligtvis att behöva förflytta defekta
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merB-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik
-teori rbetsuppgift vsnitt 3 Fordonet i trafiken bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik Klass Namn Olika typer av fordon 1. Hur många passagerare (föraren oräknad) får en bil högst vara registreringsbesiktigad
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merTill
Till Per.andersson@transportstyrelsen.se Synpunkter på förslag Befintliga krav och allmänna råd om egenskapskrav för vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa Svar från lämnas i denna form
Läs merSnedvriden bild av säkerhet med hundburar i bil. Av Civ. Ing. Anders Flogård MIM Construction AB
Snedvriden bild av säkerhet med hundburar i bil Av Civ. Ing. Anders Flogård MIM Construction AB 2017-05-30 Snedvriden bild av säkerhet med hundburar i bil Åtskilliga tillverkare marknadsför sina burar
Läs merFörklarande punkter kring Viktorvågs fordonsvågar.
Förklarande punkter kring Viktorvågs fordonsvågar. Generell mottagare. Bild på WIM Precision under fältprov med SP. Kort eller lång vågplatta vid dynamisk vägning. Att väga dynamiskt kan liknas vid att
Läs merOlycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
Läs merTrafikolycka bil-buss 2011-12-06
Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,
Läs merVadstena Kommun. Trafikmätning: Rapporten innehåller 5 st. mätpunkter. VADSTENA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden
Vadstena Kommun Trafikmätning: 2016-09-29-2016-10-16 Rapporten innehåller 5 st. mätpunkter VADSTENA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden 2016-10-18 Diarienr PoB 2016-20 Beteckn Innehållsförteckning 1 INFORMATION
Läs merSop-OLA -för säkrare avfallsinsamling
1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt
Läs merBröstskadeprediktion vid krockprov med tunga fordon
Bröstskadeprediktion vid krockprov med tunga fordon Fredrik Törnvall 2013-10-01 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...
Läs merBuller vid Trädgårdsstaden
RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:
Läs merDimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051
Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051 Michael Försth Jesper Axelsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Brandteknik 2 Sammanfattning Projektets start
Läs merSäkerhet i fordon. Handicare manuella rullstolar testade enligt ISO 7176/19-2008.
Säkerhet i fordon Handicare manuella rullstolar testade enligt ISO 7176/19-2008. Rullstolen som ett passagerarsäte i bil Rullstolsanvändare rekommenderas att flytta över till fordonets säte och använda
Läs merHur skall det gå till på vägarna?
Hur skall det gå till på vägarna? Roger Berger, utbildningsledare för tunga fordon, Murtans Trafikskola, Falkenberg. Lennart Svensson, författare av Körkortsboken samt trafikskolechef på Murtans. Inledning
Läs merRAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST
RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning
Läs merFörfattningsförslag. Buss med fler än två axlar Ledbuss med en ledad sektion Ledbuss med mer än en ledad sektion Buss med släpvagn för personbefordran
Bilaga 3 Författningsförslag Förslag till ändring i trafikförordningen (1998:1276) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 17 a och 20 trafikförordningen (1998:1276) ska ha följande lydelse. 4 kap. 17 a En buss
Läs merSkillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare
Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare fordon och avancerad kommunikation, är förarens vardag lika
Läs mer