Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen inom området interkulturella studier

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Stella Annani Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen inom området interkulturella studier Universitetskanslersämbetets beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge Högskolan Dalarna tillstånd att utfärda masterexamen inom området interkulturella studier. Ansökan och ärendets hantering Högskolan Dalarna har ansökt hos UKÄ om tillstånd att utfärda masterexamen inom området interkulturella studier. För granskning av ansökan har UKÄ utsett följande sakkunniga: professor Heidi Hansson, Umeå universitet, och docent Paula Uimonen, Stockholms universitet. De sakkunnigas bedömning baseras dels på Högskolan Dalarnas ansökan om examenstillstånd, dels på intervjuer som genomfördes den 18 mars De sakkunnigas yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning Bedömningen av ansökan har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt utifrån de aspekter och kriterier som finns sammanställda i Vägledning för ansökan om masterexamenstillstånd (Högskoleverkets beslut , reg.nr ). De sakkunnigas bedömning är att Högskolan Dalarna har de förutsättningar som krävs för att ge en masterexamen inom området interkulturella studier och att utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och de examensmål som anges i högskoleförordningen. UKÄ instämmer i de sakkunnigas bedömning. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Stella Annani i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman och avdelningschefen Karin Järplid Linde. Harriet Wallberg Kopia till: De sakkunniga Stella Annani

3 YTTRANDE 1(8) Granskning av Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen inom området interkulturella studier Uppdraget Högskolan Dalarna har den 14 oktober 2014 ansökt hos Universitetskanslersämbetet (UKÄ) om tillstånd att utfärda masterexamen inom området interkulturella studier. Vi, professor Heidi Hansson, Umeå universitet, och docent Paula Uimonen, Stockholms universitet, har fått i uppdrag av UKÄ att granska ansökan. Bedömning Vår bedömning har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen och utifrån de aspekter och kriterier som finns sammanställda i Vägledning för ansökan om masterexamenstillstånd, Högskoleverket reg.nr Underlag för bedömningen har varit Högskolan Dalarnas ansökan om examenstillstånd, inklusive kompletteringar, och intervjuer som genomfördes i UKÄ:s lokaler den 18 mars Vid detta tillfälle genomfördes gruppvisa samtal med högskolans ledning, institutions- och utbildningsledning, studenter, doktorander samt lärare. Område för examenstillstånd Området för det examenstillstånd som söks är interkulturella studier. Initialt planerar högskolan att inrätta två masterprogram: ett med huvudområdet Afrikastudier (masterexamen i Afrikastudier) och ett med huvudområdet interkulturella litteraturstudier (masterexamen i interkulturella litteraturstudier). Möjliga framtida huvudområden som nämns i ansökan är interkulturella religionsstudier, interkulturella språkstudier och internationella relationer. Interkulturella studier har etablerats vid flera lärosäten under de senaste decennierna. Högskolan Dalarna ansluter sig till den definition som Roskilde universitet ger av interkulturella studier: Intercultural Studies focus on the problematics of cultural encounters [ ]. It carries out research in (the intersections between) ethnicity, nationality, language, religion, race, gender and POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

4 YTTRANDE 2(8) class, focusing on cultural representations, subject formation, identity construction and identity politics. Högskolan Dalarnas forskningsprofil kultur, identitet och gestaltning ska enligt ansökan garantera områdets varaktighet och en stabil vetenskaplig grund. Utbildningsprogram på magisternivå i Afrikastudier startade 2006, då med examen inom huvudområdet historia. Sedan januari 2014 utgör Afrikastudier ett eget huvudområde. I ansökan anges att Afrika studeras ur kolonial-historisk synvinkel i syfte att nå en förståelse av Afrikas nutida och aktuella situation. Förutom på historia ligger betoningen inom huvudområdet även på religion, social utveckling och utbildning i en mångvetenskaplig kombination. Undervisningsspråket är engelska. Huvudområdet Afrikastudier är väl sammansatt med en unik, mångvetenskaplig ansats som möjliggör en rimlig och ändamålsenlig fördjupning inom huvudområdet. Programmets mångvetenskapliga perspektiv tydliggjordes i det kompletterande materialet med kursbeskrivning och litteraturlista för kursen afrikanska samhällen i förändring, som är en av introduktionskurserna under termin 1. Utbildningens internationella upplägg framstår som ett speciellt utmärkande drag, något som också bekräftades vid intervjuerna. Välutvecklade samarbeten och nätverk med europeiska och afrikanska lärosäten, exempelvis med University of Cape Town i Sydafrika, stärker huvudområdets heltäckande innehåll och strategiskt genomtänkta upplägg. Det bör framhållas att huvudområdet Afrikastudier är det enda i sitt slag i Sverige, med goda möjligheter till fortsatt utveckling, då det är specialiserat på en mycket dynamisk del av världen utifrån ett väl genomtänkt historiskt, interkulturellt och mångdisciplinärt perspektiv. Interkulturella litteraturstudier är precis som Afrikastudier ett mångvetenskapligt huvudområde med lärare från många olika ämnen. I ansökan uppges att huvudområdet inte enbart berör skönlitteratur i ett internationellt perspektiv utan även skönlitteraturens och litteraturstudiets möjligheter att bidra till större interkulturell förståelse. Fokus ligger på hur kulturmöten och identitetsskapande genom kulturmöten gestaltas i skönlitteraturer från olika delar av världen. Programmet planeras att ges huvudsakligen på engelska. Kursbeskrivningar och litteraturlistor visar att huvudområdet interkulturella litteraturstudier möjliggör en ändamålsenlig fördjupning inom huvudområdet. Programmet utgör en breddning av tidigare inriktningar på postkoloniala litteraturstudier liksom en anknytning till det dynamiska forskningsområdet världslitteratur. Huvudområdet har goda möjligheter till fortsatt utveckling, inte minst genom den mångvetenskapliga ansats som beskrivs.

5 YTTRANDE 3(8) Sammanfattande bedömning: Aspekten område för examenstillstånd är tillfredsställande. Nära anknytning till utbildning på forskarnivå Enligt ansökan bärs området interkulturella studier vetenskapligt upp av en av högskolans forskningsprofiler, nämligen kultur, identitet och gestaltning, där det gemensamma studieobjektet är de sociokulturella diskurser och gestaltningsformer som definierar och ständigt omförhandlar vilka vi är och kan vara. Forskningsmiljön uppges bestå av 75 disputerade forskare, varav 9 docenter och 13 professor i humaniora, samhällsvetenskap eller medieproduktion. Det finns fem tvärvetenskapliga forskargrupper som var och en bedriver ett högre seminarium: litteratur, identitet, transkulturalitet minoritet, identitet, autenticitet audiovisuella studier transition, identitet och civilsamhälle interkulturella språkstudier Forskningsmiljön har utöver dessa fem forskargrupper inom kultur, identitet och gestaltning även två internationellt orienterade centrumbildningar: Dalarna University Centre for African Studies (DUCAS) och Dalarna University Centre for Irish Studies (DUCIS). Det finns tretton doktorander inom relevanta forskarutbildningsämnen vid högskolan, samtliga är antagna vid andra universitet. Några av doktoranderna har sin bihandledare vid lärosätet. De flesta är eller har varit adjunkter vid högskolan. I ansökan uppges att i engelska, som är det mest centrala ämnet inom det planerade huvudområdet interkulturella litteraturstudier, har sexton studenter efter magisterprogrammet gått vidare till forskarutbildning vid olika svenska och utländska universitet. Sedan 2006 har ett femtiotal magisterstudenter i Afrikastudier vid högskolan fortsatt sina studier med ett andra år fram till masterexamen vid universiteten i Bologna, Pavia eller Uleåborg. Tio av dessa studenter har sedan gått vidare till forskarutbildning vid dessa lärosäten. Enligt ansökan skulle en examen från masterprogrammet interkulturella litteraturstudier ge behörighet för forskarstudier inom litteraturvetenskap eller inom det språkämne med fördjupning mot litteraturvetenskap som grundexamen gäller. Studenter som genomgått masterprogrammet Afrikastudier kommer enligt ansökan att vara behöriga för forskarstudier vid universiteten i Bologna, Pavia och Uleåborg.

6 YTTRANDE 4(8) Högskolan Dalarna har ett samverkansavtal med Örebro universitet gällande utbyten på forskarutbildningsnivå, vilket innebär att studenter från högskolan kan antas till forskarutbildning vid Örebro universitet med huvudhandledare från Högskolan Dalarna. Vidare kommer studenter som genomgått masterprogram inom området interkulturella studier att vara behöriga för forskarstudier vid Linköpings universitet inom tema kultur och samhälle (Tema Q) och inom avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO). Det finns således en forskningsmiljö vid högskolan, men ingen egen forskarutbildning inom området. Intervjuerna bekräftade att samarbetsdoktorander och doktorander som genomgår forskarutbildning vid andra lärosäten har god tillgång till högskolans högre seminarier där de även kan lägga fram avhandlingsavsnitt och få återkoppling. Högskolan har ett antal bihandledare, men doktoranderna har stöd från lärarna även i de fall då dessa inte har någon formell roll i deras forskarutbildning. Doktorander får också ta del av Högskolan Dalarnas extensiva och internationella nätverk, vilket framstod som en mycket givande aspekt av forskningsmiljön i intervjuerna. De flesta doktorander är anställda som lärare vilket också innebär att de har en naturlig plats i forskningsmiljön. Intervjuerna bekräftade även att studenterna tar aktiv del i högskolans forskningsmiljö via de högre seminarierna och via gästföreläsare både via webbsändningar och på campus. Högskolan har ett stort antal internationella gästlärare som bidrar till en dynamisk forsknings- och utbildningsmiljö. Av bedömningsunderlagen framgår att utbildningens innehåll och utformning ger studenterna tillräckliga förkunskaper för att de senare ska kunna söka till utbildning på forskarnivå inom det definierade området och inom till exempel litteraturvetenskap. Sammanfattande bedömning: Aspekten nära anknytning till utbildning på forskarnivå är tillfredsställande. Lärarkompetens och lärarkapacitet Av ansökan framgår att forskar- och lärarkåren vid högskolan har en internationell prägel. Inom området interkulturella studier finns lärare från flera världsdelar och från cirka tjugo nationer. Det totala antalet disputerade lärare som enligt ansökan kan åberopas inom området interkulturella studier är för närvarande 66, varav 8 är docenter och 11 är professorer. Inom det planerade masterprogrammet i Afrikastudier finns följande lärarkompetens hos de som är ansvariga för kursmoment: åtta lektorer i religionsvetenskap, engelska, statsvetenskap, portugisiska, pedagogik respektive geografi; två docenter i statsvetenskap samt fyra professorer i religionsvetenskap, engelska, sociologi respektive pedagogiskt arbete.

7 YTTRANDE 5(8) Inom det planerade masterprogrammet interkulturella litteraturstudier finns följande lärarkompetens hos de som är ansvariga för kursmoment: åtta lektorer i romanska språk med litterär inriktning, religionsvetenskap med medieinriktning, engelsk litteratur, portugisisk, spansk och latinamerikansk litteratur, slaviska språk och litteratur, kinesiska, japanologi respektive fransk litteratur; fem docenter i tysk litteratur, engelska, franska, sociologi respektive engelsk litteratur samt fem professorer (varav en emeritus) i arabiska, religionsvetenskap, engelska, litteraturvetenskap respektive nordiska språk Den komplettering som begärdes in rörande lärarresursen för de planerade masterprogrammen bekräftar att tillgången på lärare präglas av stabilitet och varaktighet. Även vid intervjuerna framgick att interkulturalitet prioriteras av ledningen i visionsdokument, och området ingår också i den strategiska kompetensförsörjningen. Antalet lärare står i proportion till utbildningens beräknade innehåll och omfattning; det finns ett tillräckligt antal fast anställda lärare med heltidstjänstgöring vid lärosätet. Dessutom garanteras specialistkompetens genom internationella lärarutbyten. Lärarna har vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning, handledning och examination. Kompetensutveckling i teori och metod inom fältet interkulturella studier planeras i samarbete med partneruniversitet. De flesta av lärarna har gått högskolans egna högskolepedagogiska utbildning samt handledarutbildning. Intrycket är att lärarna är mycket kompetenta i nätbaserat och blandat lärande och att de har utvecklat en god pedagogisk förmåga för vad som benämns Nästa Generations Lärande (NGL). Lärarna har reella möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning, men den garanterade forskningstiden är av ringa omfattning, även om det finns ett prestationsbaserat system som kan påverka mängden forskningstid. Institutionella förutsättningar för och erfarenheter av samarbete inom lärarlaget finns, i synnerhet inom tvär- och mångvetenskapliga huvudområden. Sammanfattande bedömning: Aspekten lärarkompetens och lärarkapacitet är tillfredsställande. Utbildningens utformning Innehållet i kurserna överensstämmer med den nivåklassificering lärosätet gett dem och en klar majoritet av kurserna i utbildningarna är klassificerade på avancerad nivå. Examensordningens krav på minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet uppfylls. Utbildningarna är forskningsanknuten och examensordningens respektive högskolelagens mål gällande studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet finns: studenterna får kompetens för forskarutbildning, men kan även ägna sig åt annan yrkesverksamhet och till exempel arbeta inom internationella organisationer. Successiv

8 YTTRANDE 6(8) fördjupning och breddning inom utbildningarna uppnås, genom en kombination av valbara kurser och mer djuplodande kurser. Successiv fördjupning och breddning i förhållande till magisterexamen uppnås med nya kurser och mer omfattande examensarbete. Utbildningarnas utformning uppvisar en tydlig progression, där studenterna erbjuds en gemensam grund samt valbar breddning under det första året, sedan fördjupning och mer avancerade kurser under det andra året, som avslutas med ett självständigt examensarbete. Progressionen framkommer i ansökan och förtydligades under intervjuerna med utbildningsledningen. Inom interkulturella litteraturstudier hör de flesta, nu utvecklade kurserna till ämnet engelsk litteratur, men intervjuerna visade att flera kurser och kursmoment är under utveckling. I huvudområdet Afrikastudier följs den första terminens översyn av ett stort antal valbara kurser under termin två. Termin tre förbereder studenterna för mer självständigt forskningsarbete genom mer kritiska och djuplodande kurser samt kurser som innehåller teori och metod. Den fjärde terminen ägnas åt ett självständigt examensarbete som granskas av externa bedömare. Eftersom många av studenterna i Afrikastudier genomför fältstudier kunde detta läggas in som ett kursmoment som är direkt kopplat till det självständiga arbetet. Den inomakademiska samverkan framstår som synnerligen god men samverkan med det omgivande samhället bör kunna utvecklas för att stärka utbildningens arbetsmarknadsanknytning, till exempel genom kontakter med frivilligorganisationer, myndigheter och företag med internationell verksamhet. Sammanfattande bedömning: Aspekten utbildningens utformning är tillfredsställande. Kvalitetssäkring Arbetet att utveckla ett processbaserat kvalitetssystem har påbörjats, vilket framgår av kompletteringarna till ansökan (skriftligt förtydligande samt arbetsdokument). Högskolans ambition är att mäta det som är relevant för respektive process med både kvantitativa och kvalitativa mått (utbildningar och undervisningsformer; studenter; akademiska miljöer; forskning; hållbar utveckling; marknadsföring till målgrupper; rekrytering av studenter; ledningsprocesser). Ansatsen bekräftas av den långsiktiga vision och strategiska ambition som uttrycktes av högskoleledningen och institutionsledningen under intervjuerna. Intrycket från intervjuerna är att studenterna kan påverka sin utbildning och att lärarna är intresserade av att få återkoppling av studenterna.

9 YTTRANDE 7(8) Sammanfattande bedömning: Aspekten högskolans kvalitetsarbete är tillfredsställande. Infrastruktur Av ansökan framgår att området interkulturella studier idag erbjuder både fristående kurser och program såväl på campus som på distans. Utbildning och tekniskt stöd erbjuds av högskolans IT-avdelning och NGL-centrum. NGL-centrum har till uppgift att utveckla den pedagogiska kompetensen inom nätbaserat lärande, som analyseras och studeras i syfte att anpassa pedagogiska former till de olika ämnena. Enligt ansökan, har högskolans profilering inom nätbaserat lärande betytt mycket för kursutvecklingen inom både den nät- och campusbaserade utbildningen. På högskolans bibliotek består de digitala samlingarna för närvarande av tidskrifter och e-böcker. En ny biblioteksbyggnad, med en yta på kvm och 400 studieplatser, stod klar Intervjuerna bekräftade att studenterna kommer att ha god tillgång till litteratur, tekniska resurser och annan nödvändig utrustning. De digitala resurserna är synnerligen väl utvecklade och intervjuerna bekräftade att de digitala systemen, inklusive bibliotekstjänsterna, fungerar bra. Detta möjliggör även utbildning av ett stort antal internationella studenter. Intrycket är att högskolan ligger i framkanten vad gäller nätbaserat och blandat lärande. Sammanfattande bedömning: Aspekten infrastruktur är tillfredsställande. Sammanfattande bedömning och motivering till förslag till beslut De föreslagna masterutbildningarna har en hög relevans i dagens mångkulturella samhälle, både inom och utanför den akademiska världen. Utbildningarnas internationella prägel, speciellt det höga antalet internationella gästlärare och studenter med internationell bakgrund, skapar en lärandemiljö som ytterligare stärker den interkulturella inriktningen. Området interkulturella studier anknyter till högskolans forskningsprofil, inom vilken de lärare som planeras delta i undervisningen är aktivt verksamma, även om den reella tiden för forskning och kompetensutveckling är tämligen begränsad. Lärarkompetensen är god och ser ut att ha varaktighet, och specialistkompetens garanteras genom gästlärare, företrädesvis från universitet utanför Sverige som högskolan har etablerade samarbeten med. En hel del av undervisningen kommer att vara nätbaserad, och på detta område har högskolan utvecklad kompetens och god infrastruktur. Fördjupning och breddning i förhållande till utbildning på kandidat- och magisternivå uppnås, och huvuddelen av kurserna är klassificerade på avancerad nivå. Masterprogrammen förbereder för forskarutbildning och för arbete inom till exempel

10 YTTRANDE 8(8) internationella organisationer i Sverige och utomlands. System för uppföljning av utbildningsprogram är under utveckling. Masterprogrammet i huvudområdet Afrikastudier är det enda i sitt slag inom svensk högskola. Sammanfattningsvis är vår bedömning att Högskolan Dalarna har förutsättningar att ge utbildning för masterexamen inom området interkulturella studier. De sakkunnigas rekommendation Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att UKÄ beslutar att ge Högskolan Dalarna tillstånd att utfärda masterexamen inom området interkulturella studier. De sakkunniga Heidi Hansson Paula Uimonen