Dokumentärfilmsprojekt. Elevhandledning

Transkript

1 Dokumentärfilmsprojekt Elevhandledning

2 FÖRORD 1. Dokumentärt filmberättande 1.1 Vad är dokumentärfilm 1.2 DeT dokumentära formatet 1.3 EN SUBJEKTIV SANNING 1.4 OLIKA SYFTEN MED DOKUMENTÄRFILM 1.5 STEG I DOKUMENTÄRFILM 1.6 OLIKA ANGREPPSSÄTT PÅ DOKUMENTÄRFILM 1.7 DOKUMENTÄRFILMARENS ANSVAR 2. Arbetsplanering 2.1 SKISS PÅ PROJEKTPLANERING 2.2 GRUPPSTORLEK OCH ARBETSFÖRDELNING 3. Brainstorming och idé 3.1 IDÉKARTA 3.2 BILDMATERIAL 4. Researchperiod och planering 4.1 VÄLJ ETT ÄMNE 4.2 TA REDA PÅ FAKTA KRING ÄMNET 4.3 VÄLJ ETT ANGREPPSSÄTT 4.4 LETA REDA PÅ INSPELNINGSPLATSER OCH BOKA TIDER 4.5 INTERVJUFRÅGOR OCH TEXTER 4.6 SYNOPSIS 4.7 BILDMANUS + LJUD OCH MUSIK 4.8 INSPELNINGSPLAN

3 5. Inspelning 5.1 ALLMÄNNA TIPS VID INSPELNING 5.2 TIPS TILL FOTOGRAFEN 5.3 TIPS TILL PERSONEN SOM SKÖTER LJUDET 5.4 FILMA SCENER 5.5 DOLDA KAMERAN FLUGA PÅ VÄGGEN 5.6 FILM MED SIG SJÄLV 5.7 BILDEN SOM BERÄTTARE 6. Redigering 6.1 GENOMGÅNG AV INSPELNINGSMATERIAL 6.2 INTANKNING 6.3 GROVKLIPP ENLIGT MANUS 6.4 DEN FÖRSTA VERSIONEN 6.5 FINKLIPPNING 6.6 OSYNLIGA, EFFEKTFULLA KLIPP ELLER SVARTRUTA 6.7 TEXTER 6.8 TESTVISNING 7. Visning 7.1 Upphovsrätt 8. Länkar

4 FÖRORD En första förlaga av den här elevhandledningen togs fram till projekt Angeläget hösten Projektet blev en succé och elevhandledningen användes av många filmskapare i arbetet med att göra dokumentärfilm. I den här uppdaterade versionen är materialet bearbetat och av mera allmän karaktär. Under hösten 2005 producerade unga filmskapare på gymnasieskolan i Västra Götaland dokumentärfilmer om mänskliga rättigheter i ämnet rörlig bild. Sammanlagt gjordes 58 dokumentärfilmer på 15 gymnasieskolor. Dokumentärfilmerna rörde frågor som är aktuella i vår vardag och verklighet. Bland annat skildrades berättelser om diskriminering av homosexuella, våld, hatbrott, våldtäkt, hemlöshet, och livet när man blir gammal. Sex av filmerna visades på en stor dokumentärfilmsfestival som arrangerades i mars Flera andra visningar av filmerna ägde också rum i olika delar av landet. Angeläget Film om Mänskliga Rättigheter är ett initiativ som togs av Amnesty International. Dokumentärfilmsprojektet utvecklades 2005 i samverkan mellan KulturUngdom, Amnesty International och Skolbio Göteborg. Övriga aktörer som samarbetat i projektet är GR Utbildning, Mediapoolen, Utbildningsradion, Världskulturmuseet, Folkets Bio och Myndigheten för skolutveckling Multimediabyrån och Den Globala Skolan. Ett särskilt tack riktas också till Västra Götalandsregionen och Kulturförvaltningen i Göteborg för deras bidrag till finansieringen, samt Allmänna Arvsfonden som gjort det möjligt att sprida projektet nationellt. Syftet med elevhandledningen är att ge dig tips på vad som är bra att tänka på när man ska producera en dokumentärfilm på ämnet mänskliga rättigheter. Vi hoppas att du kommer att finna arbetet kul, intressant och inte minst meningsfullt! 4

5 1. Dokumentärt filmberättande I det här kapitlet beskrivs kortfattat hur man kan använda dokumentärfilmen som redskap för berättande. Kapitlet behandlar också dokumentärfilmens form och innehåll. Sist ägnas ett avsnitt åt dokumentärfilmarens ansvar VAD ÄR DOKUMENTÄRFILM? Dokumentärfilm är ett svårdefinierat samlingsbegrepp för en vid krets av sinsemellan högst olikartade filmkategorier, vilka avser att skildra verkligheten. De anspråk på objektivitet och sanning, som ibland tillskrivs eller avkrävs dokumentärfilmen, grundar sig dock på bristande kunskap. Bilden av verkligheten är inte verkligheten. Sanning och fakta som redovisas är fråga om urval och tolkning. I dokumentärfilm, precis som i varje annan mänsklig kommunikationsform, är bilderna subjektivt utvalda och sammanställda. En filmskapare använder t.ex. filmspråk, bilder, personer, miljö och ljud för att förstärka sitt budskap i berättelsen. När budskapet upplevs trovärdigt uppfattar också publiken att filmens berättelse överensstämmer med verkligheten. 1.2 DET DOKUMENTÄRA FORMATET Dokumentärfilm används ofta för att berätta om olika samhällsfenomen. Det kan t.ex. handla om att framställa något sensationellt eller kommentera en samtida diskussion. Ofta går dokumentärfilmaren tillbaka i tiden för att kunna beskriva människor i en nutida situation. Genom att resa i tiden ökar också förtroendet hos publiken för att filmens berättelse återger verkligheten. Dokumentärfilmaren påtar sig en roll både som sanningsskapare och skildrare. Sanningsskapare på så vis att dokumentärfilmaren väljer vad filmen ska berätta. Skildare genom att man väljer hur berättelsen framställs. Det gäller dock att komma ihåg att den verklighet som skildras är subjektiv. Spel- och dokumentärfilm lånar ofta uppslag från varandra. Ett exempel är Lukas Moodyssons film om Lilja, i Lilja 4-ever. Där skildras ett samtida problem genom ett livsöde som hämtats från verkligheten, men tidigare gestaltats dokumentärt. Dokumentärfilmen som format ligger i tiden. Under senare år har den fått ett uppsving och flera filmer har visats för en bred publik på bio. Michael Moore 5 5

6 är en av de mest välkända dokumentärfilmarna som fått mycket uppmärksamhet för sina filmer. Ofta använder han sig själv för att iscensätta drastiska situationer med högt underhållningsvärde. Hans filmer känns igen på att de kommenterar vår samtid. Filmerna ger uttryck för hans åsikter och han berättar med hjälp av satir hur han ser på världen. Dokumentärfilm kan göras på flera olika sätt. Många av dokumentärerna som vi ser på TV och bio har en lång inspelningsperiod. Filmaren följer kanske en företeelse under flera år för att observera hur förändringar uppstår. Exempel på detta är Stefan Jarls trilogi om Stoffe och Kenta ett av de mest kända svenska dokumentärfilmsprojekt som genomförts. Andra sätt att göra dokumentärfilmer har visats i SVT:s PS. I dessa dokumentärer visar unga människor upp sina liv och sin historia under en kortare tid. Filmernas längd eller teknik är i första hand inte avgörande för filmens kvalitet. Snarare är det berättelsens närhet till ungdomarnas liv som fångar publiken. 1.3 EN SUBJEKTIV SANNING Att göra dokumentärfilm är ett sätt att kommunicera med andra människor. Det kan t.ex. handla om att försöka besvara en fråga, att förmedla något som engagerar, eller att ta upp något som är fel. Som filmare har man möjlighet att uttrycka sina egna tankar och funderingar. Det är dock viktigt att vara medveten om att filmen till stor del visar dokumentärfilmarens sanning, den subjektiva sanningen. Hur verkligheten skildras är ofta ett resultat av dokumentärfilmarens egna erfarenheter och värderingar. Dokumentärfilmaren kan även i förväg ha bestämt sig för en tes som hon eller han vill bekräfta genom filmen. Konspiration 58 är en fejkad dokumentärfilm där filmaren lägger fram tesen att fotbolls-vm i Sverige 1958 aldrig ägde rum. Filmen är en ren konstruktion, men lånar sin stil och sitt formgrepp från dokumentärfilmens berättande. Om två olika filmskapare ska beskriva samma fenomen, kan berättelserna skilja sig kraftigt åt från varandra. Trots att syftet är detsamma, kanske de väljer olika bilder, personer att intervjua, eller refererar till skilda forskningsrapporter. 4.4 Olika syften med dokumentärfilm Om man ska göra bra dokumentärfilm är det viktigt att arbeta med en frågeställning som dokumentärfilmaren själv tycker är angelägen. Vad man vill säga med sin dokumentärfilm ska avgöra hur filmen berättas. Nedan beskrivs ett antal möjliga syften för skapandet av dokumentärfilm. 6

7 Granska En dokumentärfilmare kan granska en situation eller en omständighet som kan verka orätt eller konstig. Det kan t.ex. innebära att man ställer någon till svars eller konfronterar människor som säger emot varandra. Exempel: Det finns 50 hemlösa i Falköping. Vad gör kommunen för dem? Förklara En filmare kan försöka förklara omständigheter som kan tänkas ligga bakom en viss händelse. Det kan handla om att skildra en människas livssituation, visa hur en företeelse fungerar, eller att förklara varför någon gör på ett visst sätt. Exempel: Varför är Ove hemlös i Falköping? Uppmärksamma något speciellt Vill en dokumentärfilmare uppmärksamma något speciellt kan filmen handla om något ovanligt eller utmärkande i samhället. Som exempel kan man gestalta en person som lever ett alternativt liv. Exempel: Hur är det att vara hemlös i Falköping? Kritisera En situation som hanterats på ett felaktigt sätt av exempelvis en myndighet kan kritiseras genom en dokumentärfilm. För att framgångsrikt lyckas kritisera, är det viktigt att vara påläst och framställa sitt budskap på ett tydligt sätt. Det gäller att försöka ge en objektiv bild samtidigt som budskapet framgår. Granskande och kritiserande tillvägagångssätt kan ofta förenas. Exempel: Varför gör inte Falköpings kommun något för de hemlösa? Ge upplevelser Att ge upplevelser innebär att man låter känslorna stå i centrum. Man kan försöka förmedla hur en annan människas liv är, eller fokusera på en process (som att söka asyl), och hur den upplevs. Exempel: Vad känner Ove, 40 år, som är hemlös? Väcka debatt En dokumentärfilm som syftar till att väcka debatt måste identifiera områden som är känsliga och går att skapa en diskussion runt. Då handlar det ofta om så kallade avslöjanden eller grävande journalistik. Genom filmen vill man visa på en orättvisa eller ett felaktigt beteende, som man anser borde få mer uppmärksamhet. Detta syfte kan ofta ligga i gränslandet mellan reportage och dokumentär. Det kan handla om ett ämne som är mycket aktuellt just nu, men som genom en ny vinkel och ett nytt bildspråk, får en annan innebörd. Exempel: Kommunen vill inte hjälpa Ove att få en lägenhet trots att han skaffat sig ett arbete. 7

8 Många filmer innehåller flera av dessa syften. En film som beskriver Oves vardag som hemlös kan också uppröra eller väcka debatt, även om det kanske inte var filmens tanke från början. En filmskapare bör fråga sig vilket syfte som är lämpligt att utgå från med tanke på vilken dokumentärfilm man vill göra. Syftet styrs även av hur mediet, tiden, förkunskaperna och inspelningsmöjligheterna ser ut. Diskutera gärna vilket syfte som passar bäst för just det här projektet steg i dokumentärfilm Att göra dokumentärfilm kan sammanfattas i en fyrastegsprocess. De fyra stegen är att se, att samla, att utforma och att sammanställa. Att se Ett första steg är att börja leta ämnen som berör. Har någon t.ex. blivit orättvist behandlad? Att samla Nästa steg består i att samla in material kring det som upprör. Insamlingen kan ta tid. Det viktiga är dock att materialet utgör ett bra underlag att utgå ifrån. Att utforma När materialet är insamlat är det dags att skriva en synopsis och någon form av inspelningsmanus. Det kan innehålla skisser av det som ska filmas. Ett tydligt inspelningsmanus hjälper dokumentärfilmaren att erinra sig vad som ska filmas. Här ska platsangivelser och vad som kommer att finnas i bild ingå. Förberedelserna ligger till grund för inspelningen av filmen. Att sammanställa Efter inspelningen sammanställs filmen i ett redigeringsarbete. Då klipps filmen samman med ljud och musik. Under den här fasen kan det vara bra att gå tillbaka till sin synopsis. Tillsammans med ett bildmanus kan man använda en loggbok över inspelningen. Det underlättar för klippningen. 1.6 Olika angreppssätt på dokumentärfilm Oavsett om det är en skateboardfilm, en film om hemlösa, eller handlar om grannens hund, ska ämnet engagera filmaren och kännas angeläget för publiken. Nedan ges exempel på olika angreppssätt. 8

9 Dokumentärfilmaren kan välja en plats som känns intressant där naturliga och äkta möten mellan människor kan inträffa. Om man följer dessa människor under en längre tid är det möjligt att de uppträder naturligt trots en kameras närvaro. Den här metoden kallas även fluga på väggen. Dokumentärfilmaren kan välja en människas levnadsöde. Det kan t.ex. innebära att följa en person som ska få ett viktigt besked. Filmaren kan ställa frågor till personen inför, under och efter beskedet. Man kan skapa en dramaturgi genom att följa alla viktiga steg i händelsen. Dokumentärfilmaren kan välja att söka upp platser och människor som karakteriseras av något speciellt. De kan lyssna till en beskrivning av platsen, personen eller händelsen, och härigenom få fram olika infallsvinklar. Dokumentärfilmaren kan illustrera ett ämne genom ett konstnärligt uttryck som skiljer sig från reportageformen. Som exempel kan man använda symboler eller skyltar för att gestalta en känsla. Till dessa bilder kan filmaren lägga en voiceover som berättar om ämnet i dokumentärfilmen. Exempel på olika sätt att skapa en film kring ett ämne: Intervjua en expert med mycket kunskap inom ett visst ämne. Kontakta en person inom ämnet och följ personen en dag. Intervjua en person och be denne berätta om hur hon eller han har det. Som dokumentärfilmare får man fråga sig vilket sätt som passar bäst: Hur många personer hinner jag intervjua? Hur mycket material hinner jag bearbeta? Vilka tekniska redskap har jag tillgång till? 1.7 Dokumentärfilmarens ansvar Som filmare har man alltid ett ansvar. Vid intervjuer är det viktigt att ta förtroendet eller kontakten man får på allvar. Ibland kan filmens ämne vara känsligt och kanske påfrestande för den som intervjuas. Personen som intervjuas kan även ha behov av att prata efter att intervjun har genomförts. Kanske vill hon eller han ha fortsatt kontakt efter att projektet är avslutat. En dokumentärfilmare bör vara medveten om detta när hon eller han knyter kontakt, och fundera på hur man ska förhålla sig till en sådan situation om den skulle uppstå. När filmen är färdig bör den alltid visas för de inblandade så att de kan ge sitt godkännande till att den kan visas i andra sammanhang. I annat fall får man diskutera vad som är okej att visa, och vad som ska klippas bort.

10 2. Arbetsplanering Innan filmteamet ger sig i kast med det praktiska arbetet kan det vara bra att gå igenom en arbetsplanering för projektet. Ni vet själva vid denna tidpunkt hur mycket tid som finns kvar till att göra dokumentärfilm. Gör ett schema där ni planerar hur lång tid som ska avsättas för varje steg i arbetsprocessen. 2.1 Skiss på projektplanering Exemplet nedan visar vilka moment som ingår i en projektplanering av en dokumentärfilm. Beroende på hur länge ni ska arbeta med projektet, disponera själv hur lång tid du tror att varje moment kommer att ta. Moment 1. Gruppstorlek och arbetsfördelning Moment 2. Research och planering Moment 3. Inspelning Moment 4. Redigering Moment 5. Visning av filmen 2.2 Gruppstorlek och arbetsfördelning Grupperna kan variera i storlek beroende på vilken genre inom dokumentärfilm man vill göra. Det är bra om filmteamet organiserar sig så att alla har var sitt ansvarsområde. Om filmteamet består av fem till sex personer kan ni göra en klar rollfördelning. Stäm av med er lärare vilken rollfördelning som passar ert filmteam. Om filmteamet är lite mindre, kan ansvarsområdena fördelas över de personer som ingår i gruppen. En indelning kan göras på följande vis: Fotografen Tar ansvar för kameran och själva fotograferingen. Planerar ett bildmanus tillsammans med gruppen. Ser till att inga bildmässiga problem uppstår. Kontrollerar att det finns något på bandet efter varje tagning. 10

11 Reportern Tar ansvar för att intervjufrågor formuleras. Genomför intervjun med personen eller personerna som ska intervjuas. Ljudteknikern Ser till att mikrofonen är på och att det låter bra i hörlurarna under inspelning. Ser till att det inte finns störande bakgrundsljud under inspelning. Funderar på ljudarbetet inför redigeringen. Vilken musik ska användas? etc. Producenten Bokar möten med de människor som ska medverka i filmen. Kollar upp de platser där inspelning ska äga rum. Ser det ut som man har tänkt sig? Behövs tillstånd för att filma? I många fall är det bra att förbereda människor på att det ska filmas på en viss plats. Ansvarar för att gruppen skriver en inspelningsplan och en synopsis. Produktionsassistenten Hjälper producenten med planeringen och förberedelser. Ansvarar för utrustningen. Använd checklistan! Har huvudansvaret för researcharbetet. Redigeraren Antecknar vilka bilder som filmas och i vilken ordning de finns på bandet. Detta underlättar inför redigeringen. Har huvudansvaret för redigeringen av filmen. Bestämmer tillsammans med gruppen hur filmen ska klippas. För anteckningar under inspelningen. (Ansvarar för att man kan se vilka bilder som är tagna, utan att spola igenom filmen eller sätta sig i redigeringen.) Tips! Bestäm tidigt dag för presentation av idéer. Bestäm när synopsis ska vara klar. Bestäm när filmen ska vara klar. 11

12 3. Brainstorming och idé Det första steget i den kreativa processen består ofta av brainstorming. Filmteamet ska här spåna idéer fritt. Ni kan använda tidningar, artiklar, webbsidor, böcker eller andra kommunikationskanaler som inspirerar. Målet är att få fram ett stort antal nya idéer under kort tid. Under en konstruktiv brainstorming bör man tänka på följande: Låt idéerna flöda fritt bland medlemmarna i gruppen. Alla idéer är välkomna. Skriv ner idéerna på post-itlappar, papper eller blädderblock. Att tänka utanför vanliga mönster kan föda intressanta idéer. Ge inte långa förklaringar till idéerna. Tänk på mänskliga rättigheter utifrån dåtid, nutid eller framtid. Detta kan ge uppslag till händelser som har inträffat, vad som pågår just nu, eller vad som kan hända i framtiden. Under brainstormingprocessen är det bra om ni kan återknyta er idé till en artikel som finns med i Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Efter detta kan ni mer grundligt fundera över vilka idéer ni vill utveckla. Som hjälp kan ni använda er av en idékarta. 3.1 Idékarta En idékarta kan antingen ersätta en förutsättningslös brainstorming eller fungera som ett komplement. Med idékartan framför sig kan man ställa följande frågor: 1.Teman/kränkningar Vilken mänsklig rättighet vill vi gestalta? På vilket sätt är de mänskliga rättigheterna ett stöd i samhället? Var finns exempel på framgångsrikt arbete med mänskliga rättigheter? På vilket sätt kränks mänskliga rättigheter? 2. Personer Vem utsätts för kränkningar? Vilka personer kan ge svar på frågor som rör mänskliga rättigheter? 12

13 3. Platser På vilka platser kan kränkningar av mänskliga rättigheter inträffa? Vilken plats kan skapa en känsla som för tankarna till mänskliga rättigheter? Ni kan använda idékartan till att pussla ihop olika teman med personer och platser. Dessa teman ger exempel på olika ämnen som kan ta sig uttryck i kränkningar av mänskliga rättigheter. Frågorna som följer är tänkta att illustrera hur dessa teman kan utvecklas till en idé som ligger till grund för en dokumentär. Därefter kan ni gå vidare och prova er fram med vilka personer och platser som kan ingå i dokumentärfilmen. I en och samma dokumentärfilm får gärna flera personer och platser ingå. Exemplen som följer kan även ge uppslag till var ni kan söka mer information. Exempel: Med hjälp av idékartan väljer filmteamet följande tema, personer och platser: Tema: Våld mot kvinnor: Varför är unga kvinnor mer utsatta? Personer: Våldsutsatt, förövare, personer anställda vid människorrättsorganisationer. Platser: Polisstationen, sjukhuset, hemmet. Andra platser där kränkningar har skett. 3.2 Bildmaterial På visas bilder på vardagsnära platser där kränkningar av mänskliga rättigheter mycket väl kan äga rum. Dessa kan fungera som inspiration i dokumentärfilmsarbetet. Efter att ni har bestämt er för en idé ska ni sammanfatta den i några korta meningar. Idén ligger till grund för en synopsis som skrivs under en senare del i produktionsfasen. 13

14 Teman/kränkningar: vilka personer kan skildra detta? (Välj gärna flera) Invandrare på arbetsmarknaden: Är namnet Omar Kafshdar en nackdel när man söker jobb? Fördomar vid brottsbekämpning: Blir vissa människor dömda på förhand? Ungdomsfixerad kultur: Greta, pensionär, mindre värd? Uppfylla föräldrars förväntningar: Måste pappa godkänna den nye pojkvännen? Nazistisk/rasistisk propaganda: Varför lyssnar man på vit makt-musik? Handikapp: Är orten du bor i rullstolsanpassad? Hemlösa: Varför blev Ove hemlös? Mobbning: Vad görs för att arbeta mot mobbning på din skola? Flyktingar: Hur länge har familjen Bahani väntat på uppehållstillstånd? Homosexualitet: Varför kränks vissa människors sexuella läggning? Äldreomsorg: Liggsår. Vems är ansvaret? Lesbisk kärlek: Johanna + Malin = sant = hot? Acceptans: Vad händer om man inte är som alla andra? Skilsmässa: Ska mammas nya kille bestämma när Lisa ska vara hemma? Kulturkrock: Får Natascha träffa svenska killar för sin pappa? Sexuella trakasserier: Ska Maja acceptera att bli kallad hora och tafsad på? Våld mot kvinnor: Varför är unga kvinnor mer utsatta?

15 vilka platser kan man använda? (Välj gärna flera) Exempel på Personer: Politiker Personal hos Föräldrar människorättsorganisationer Släktingar Grannar Fängelsepersonal Sjukvårdspersonal Interner Tjänstemän Hemlösa Invandare Missbrukare Svenskar Våldsutsatta Flyktingar Våldsförövare Präster Studenter Butikspersonal Pensionärer Syskon Kompisar Lärare Exempel på Platser: Kyrkan Kommunhuset Fotbollsplanen idrottshallen Shoppinggatan Bakgatan Lekplatsen Arbetsplatsen Skolan Sjön Parken Korvkiosken Bensinmacken Festen Idrotten Busshållplatsen Trafiken Varuhuset Fritidsgården Skogen Villaområdet Hyreslägenheter Landsvägen Polisstationen Sjukhuset

16 4. Researchperiod och planering Dokumentärfilm bygger på research och påminner mycket om journalistisk granskning. Det handlar om att ta reda på fakta och bakgrundsinformation som kan fungera som stöd för innehållet i filmen. Om man ska skildra en person eller en grupp kan det vara bra att ägna mycket tid av researchperioden åt att lära känna dem som ska vara med i filmen. Detta hinner ni kanske inte med i det här projektet. Viktigt är dock att vara väl insatta i ämnet och ha gjort grundliga efterforskningar. 4.1 Välj ett ämne Ett första steg är att välja ämne. Det är viktigt att filmteamet tycker att ämnet känns intressant och angeläget. Låt oss anta att ett filmteam väljer att göra en dokumentärfilm om våld mot kvinnor. Ämne: Våld mot kvinnor Ta fram frågeställningar som filmen ska svara på. Det är bra att ha med sig frågeställningarna under hela researcharbetet. Många gånger dyker nya frågeställningar upp längs vägen. Dessa kan man komplettera med i efterhand. Filmteamet väljer följande frågeställningar: Hur vanligt är våld mot kvinnor i Sverige? Varför utsätts kvinnor för våld? Har våld mot kvinnor ökat eller minskat de senaste åren? Hur känner sig en kvinna som blivit utsatt för våld? Hur ser tjej- och kvinnojourernas arbete ut? 4.2 Ta reda på fakta kring ämnet För att kunna dyka in i ämnet och få en djupare förståelse behöver ni samla in fakta. Fakta ger insikt både i ämnet och i problemställningen som ska undersökas. Filmteamets uppfattning påverkas förmodligen av faktainsamlingen information som tillkommer kan kasta nytt ljus över det som ska berättas. 16

17 Ni kan hämta uppgifter till filmen från olika källor. Undersök gärna också vilka föreningar som finns att kontakta. Hur vanlig är företeelsen i samhället? Känner ni kanske själva till någon som kan kontaktas för en intervju? Exempel: Filmteamet har bestämt sig för att göra en dokumentärfilm om våld mot kvinnor. De känner en tjej som heter Liselotte. Hon har blivit utsatt för våld i nära relation. När ni inhämtat basfakta om ämnet blir nästa steg att fördjupa sig inom detta. Hur ser de bakomliggande orsakerna ut? Vad är typiskt för ämnet idag? Exempel: Studier visar att 14 procent av unga kvinnor mellan år har utsatts för hot eller våld under en ettårsperiod. Unga kvinnor i åldersgruppen är en särskilt utsatt grupp. Det är även bra att ringa och kontrollera faktauppgifter hos organisationer som arbetar med det man undersöker. Ni kan också fråga vad som gjorts tidigare kring det ni är intresserade av. 4.3 Välj ett angreppssätt När researchen är färdig är det dags för filmteamet att bestämma angreppssätt i dokumentärfilmen. I kapitel 1 ges exempel på olika angreppssätt. Exempel: Filmteamet funderar på olika sätt att göra en dokumentärfilm om våldsutsatta kvinnor: Intervjua personal på kvinnojourer som hjälper våldsutsatta kvinnor. Intervjua Liselotte som utsatts för våld och låta henne berätta om sina upplevelser. Leta upp platser i samhället där kvinnor utsatts för våld. Ta kontakt med ledningen på skolan och höra hur de arbetar mot sexuella trakasserier. Val av angreppssätt: Filmen kommer att handla om Liselotte, 24 år, som utsatts för våld av sin före detta kille. I filmen ska hon få berätta om hur detta påverkar hennes vardag. 17

18 4.4 Leta reda på inspelningsplatser och boka tider Det är bra att ringa och boka en träff med den ska intervjuas. Eventuellt kan hon eller han vilja ha frågorna i förväg för att kunna förbereda sig. När man träffar en person i den miljö där intervjun ska ske, kan man också lägga märke till vilka övriga bilder som är lämpliga att ta med i filmen. En del miljöer passar mindre bra att filma i, t.ex. ett kontor med många fönster eller bullriga fabrikslokaler. Exempel: Liselotte ska intervjuas. Istället för ett stimmigt kontorslandskap, planerar filmteamet att genomföra intervjun i Liselottes hem. 4.5 Intervjufrågor och texter Det är viktigt att noggrant förbereda sina intervjufrågor eller texter som ska ingå i filmen. Ytterligare frågor dyker sannolikt upp under arbetets gång. Intervjuer kan vara svåra att genomföra om man inte känner sig väl förberedd eller har pratat igenom inspelningen med den som ska intervjuas. Filmteamet som ska intervjua bör noga ha tänkt igenom upplägget och tagit kontakt med huvudpersonen/ huvudpersonerna som ska medverka i filmen. En person som blir intervjuad kanske inte är van vid att prata om viktiga eller allvarliga ämnen när en kamera är på. Därför kan det vara bra att träffas innan inspelningen. Vid intervjun är det önskvärt att reportern kan de grundläggande frågorna utantill. Då kan reportern koncentrera sig på att ha ögonkontakt med den som intervjuas. Stödfrågor kan vara bra om ett ämne ska diskuteras mer ingående. Det viktigt att man lyssnar och förstår svaren som framkommer under intervjun. Detta är en förutsättning för att kunna ställa lämpliga följdfrågor. Följdfrågorna ska helst ge svar på: vad, när, var, vem, hur, varför? Alla mmmmm ljud och ja och nej från den som intervjuar bör undvikas. Istället kan man nicka eller skaka på huvudet. Det är även viktigt att man känner sig bekväm och väl till mods, annars finns risk att intervjun blir stel. Ett sätt att undvika stela intervjuer är att börja med lätta och allmänna frågor. För att skapa en avslappnad stämning kan man också småprata under intervjun. Pratet kan oftast klippas bort i redigeringen. INTERVJUTEKNIK Ställ öppna frågor som inte kan besvaras med ja eller nej. Följ upp svaret på den öppna frågan med en följdfråga. Ställ en fråga i taget. Inte: Hur känns det nu då? Är du inte besviken? Undvik överdrifter. Inte: Det måste vara det värsta som hänt dig i hela ditt liv? Undvik laddade ord och slanguttryck: Inte: Varför är du så knäckt? 18

19 Lyssna och ge återkoppling. Om någon berättar något, visa med gester och mimik att du lyssnar! Var tyst tillräckligt länge för att invänta svar. Håll fast vid huvudfrågan. Om någon börjar komma in på ett annat spår, gå tillbaka till den ursprungliga frågan och be att den besvaras igen. Visa intresse under hela intervjun. Exempel på frågor som filmteamet planerar att ställa till Liselotte Vad var det som hände? Hur mår du idag? När mådde du dåligt? Varför mådde du dåligt? 4.6 Synopsis En synopsis används som en sammanfattande manual för att bestämma syfte och innehåll i filmen. Även under redigeringsarbetet är det viktigt att gå tillbaka till sin synopsis och stämma av vad man ursprungligen tänkte berätta om. En synopsis ska ge svar på följande frågor. VEM handlar filmen om? VAD handlar filmen om? VARFÖR är detta intressant, varför är det viktigt? Exempel: Filmteamet skriver följande synopsis: VEM: Filmen ska handla om Liselotte Jonsson som är 24 år och bor i Göteborg. Hon har blivit utsatt för våld av hennes före detta kille. VAD: Filmen ska visa hur hennes liv har förändrats efter att hon blev misshandlad. Den ska också ge svar på vad Liselotte gör för att få hjälp att kunna leva ett liv utan att ständigt vara rädd. Vilket skydd har man som våldsutsatt kvinna rätt till? VARFÖR: Våld mot kvinnor i nära relation är vanligare än man tror. Många unga kvinnor vågar inte anmäla av rädsla för hämndaktioner. Filmen ska lyfta fram hur en våldsutsatt kvinna kan känna sig. Det är viktigt att unga kvinnor erbjuds den hjälp från samhället som de har rätt till. 19

20 4.7 Bildmanus + Ljud och Musik Ett bildmanus underlättar för att få fram dramaturgin i filmen. Bildmanuset plockas fram innan inspelning och kan även ange ordningen av scenerna vid redigering. Det är också lämpligt att arbeta fram ett ljud- och musikmanus. Då vet man i ett tidigt skede vilka ljud eller vilken typ av musik man söker. Detta är särskilt viktigt om ni planerar att låta någon annan producera musiken. EXEmpel: Bildmanusmall 1. Stort hyreshus. 2. Graffitimålningar på utsidan. 3. Liselottes kök. 5. Intervju med Liselotte. 6. Närbild på föremål hos Liselotte. 7. Närbild på Liselottes larm

21 4.8 Inspelningsplan Innan inspelningen startar är det viktigt att göra en inspelningsplan. Den ska innehålla detaljer kring vilka platser man ska filma på, personer att träffa, och vilka tider detta kommer att ske. Gruppens namn: Platser att filma på: Personer att träffa/intervjua:.. Tidsplanering för inspelning på de olika platserna: Tid: Plats: Person:

22 5. Inspelning Med tanke på att inspelningstiden är begränsad, bör ni tänka igenom allt material som ska ingå, innan ni befinner er på inspelningsplatsen. Bra förberedelser gör att man enklare kan slappna av mer under inspelningen. Tillstånd kan behövas på de platser som inspelningen ska äga rum. Stäm av detta med er lärare! 5.1 Allmänna tips vid inspelning Filmteamet bör sätta upp kamera och mikrofon innan den som ska intervjuas infinner sig. Tillsammans tar ni reda på en bra plats som bidrar till att skapa stämning kring det som filmen ska berätta. Det kan vara en hemmiljö, en arbetsplats, i skolan, eller ute i naturen. Tanken är att platsen ska säga något om personen ni intervjuar. Ljuset är viktigt för filmens kvalitet. Om ni hittar en plats med tillräckligt starkt ljus behöver ni inte ta med egna lampor. Det är också bra att försöka undvika platser där filminspelningen riskerar att störas av oväsen, t.ex. en motorväg eller en stojig skolklass. Inspelningen kan även störas i miljöer där plötsliga oljud kan uppkomma. En intervju är alltid svårare att klippa om t.ex. musik eller en radio låter i bakgrunden. Om musik finns med i bakgrunden på filmen innebär detta också att tillåtelse för musiken måste sökas. 5.2 Tips till FOTOGRAFEN Om ni ska genomföra en intervju har den teknikansvarige en viktig uppgift i att hitta en bild som fungerar i alla lägen. Bilden kan naturligtvis ändras efterhand, men man bör helst vara försiktig med förändringar. Mjuka justeringar stör dock inte tittarens upplevelse av intervjun. För stabilitetens skull är det bra att ha kameran stående på ett stativ. Intervjuer med skakande bild är ansträngande att titta på. I anslutning till inspelningen är det viktigt att ta bilder på miljön och andra platser, dvs inklippsbilder, som kan användas vid redigeringen. Dessa får även gärna variera i vinkel och utsnitt. Exempel: Filmteamet söker efter detaljer i Liselottes lägenhet som förstärker känslan av hennes utsatthet. De filmar både inne i lägenheten och från hennes balkong. På båda dessa ställen har Liselotte blivit misshandlad. 22

23 Allt som filmas kan ha ett värde. Vissa saker förstärker intrycket, medan andra kan bidra till att flytta fokus. Om fel saker dyker upp under inspelningen kan detta undergräva filmens budskap. Exempel: Liselotte intervjuas på hennes balkong. Hon berättar att under en fest slog Liselottes före detta kille hennes huvud mot balkongräcket. Samtidigt som hon berättar detta sätter sig en mås på balkongräcket. I filmen kan detta framstå som komiskt mitt i den allvarliga berättelsen. 5.3 Tips till personen som sköter ljudet Ljudet kan ofta orsaka problem. Filmteamet bör noga tänka igenom inspelningssituationen och se till att en person är ljudansvarig under inspelningen den personen har bara ljudupptagningen som uppgift. Mikrofonen bör sitta nära den som ska intervjuas utan att synas i bild. Om ni vill att reporterns frågor ska höras bör ni ha med er två mikrofoner. Innan intervjun inleds är det bra att tala i mikrofonen med normal samtalston. Ljudet på kameran ställs in efter detta. Ljudet ska ligga högt utan att dista, vilket ofta visar sig genom rött utslag på volymvisaren. Hörlurarna bör vara på under hela intervjun för att kunna iaktta ljudupptagningen. 5.4 Filma scener Att filma scener är ett mer planerat sätt att arbeta på. Då filmas en huvudperson i händelser som gestaltar det man vill berätta. Här är det nödvändigt att filmteamet noga planerar i förväg vad som kommer att hända. Ni bör ha en öppen kommunikation med huvudpersonen. Bland annat gäller det att fundera igenom var kameran ska ställas och hur huvudpersonen kommer att röra sig i rummet. Exempel:Filmteamet filmar Liselotte i hennes bostad på morgonen. Första scenen är på Liselotte när hon sover. I nästa scen vaknar hon. Därefter tar de bilder på henne när hon äter frukost. Man kan be sin huvudperson att utföra vissa handlingar utan att det för den sakens skull blir en spelfilm. Ett exempel kan vara att en person placeras på en plats som den normalt inte skulle ha valt själv, men just på den platsen blir känslan som filmteamet vill skapa starkare. Det är dock viktigt att huvudpersonen brukar göra det som framgår i filmen. Annars kan filmen ge en missvisande bild av verkligheten. 23

24 5.5 Dolda kameran fluga på väggen En välkänd metod inom dokumentärfilm som nämnts i ett tidigare kapitel kallas fluga på väggen. För att kunna använda fluga på väggen på ett traditionellt sätt, krävs ofta lite längre tid. Metoden kan möjligtvis bli aktuell om ni vill följa en person eller företeelse under en eller flera dagar. Om filmteamet använder fluga på väggen -metoden följer ni ett skeende utan att själva vara aktiva. Det innebär att ni befinner er en längre period på en och samma plats där inspelningen pågår. På så sätt kan ni också bli en del av miljön. En fastmonterad mikrofon på kameran är bra att ha när man tillämpar den här metoden. Ett annat sätt kan vara att sätta en trådlös mygga på en person och följa hur samspelet fungerar med andra människor. 5.6 Film med sig själv Ofta kan personliga filmer bli intressanta. Som elev kanske du själv sitter inne med upplevelser som dokumentärfilmen ska besvara. Man kan då använda sig själv som huvudperson i filmen. Det är dock viktigt att man är försiktig med att berätta om personliga upplevelser. Stäm av val av ämne med din lärare! Ett annat sätt att använda sig själv kan vara att lägga en voice-over ihop med olika bilder. Då pratar man rätt in i mikrofonen och filmens omtagningar är enkla att göra. Om texten som ska läsas in är lång behöver man inte ta om allt de bra bitarna klipps ut i redigeringen. 5.7 Bilden som berättare En dokumentärfilm måste inte innehålla människor. Platser, saker, miljöer, skyltar m.m. kan ibland berätta minst lika mycket. En dikt eller en informationstext, musik eller en voice-over, kan komplettera filmen för att förstärka budskapet. Under den period som ni skriver och ritar ett manus, kan ni ge er ut i naturen eller vandra i stan för att söka efter bilder som bäst beskriver det som ni vill berätta. Inspiration kan komma från allt som finns i er närmiljö. 24

25 6. Redigering En film görs ofta tre gånger; vid författande av manus, inspelning och klippning. Först skrivs ett manus baserad på filmteamets idé. Utifrån manuset genomförs inspelningen, vilket ofta innebär att vissa förändringar görs. Till sist skapas en ny film i samband med att den klipps vid redigeringsbordet. När ni har allt inspelningsmaterial som behövs, ställs detta i relation till synopsis och storyboard. Ofta har filmaren med sig mycket mer material än vad som kommer att användas. Kanske kommer ni ha en timmes material som ska klippas ned till 8 minuter, eller två timmar som ska klippas ned till 6 min. Det beror helt på vilken typ av film som ni planerar att göra. 6.1 Genomgång av INSPELNINGSmaterial När det är dags att börja klippa bör ni koncentrerat gå igenom materialet. Nu får ni en känsla av vad filmen kommer att kunna berätta, vilka scener som känns bra, och vilka som inte håller måttet. Ett tips är att skriva ner första intrycket av det oredigerade materialet. När man ägnat lång tid åt redigeringsarbete kan det ibland vara svårt minnas den första känslan. I en sådan situation kan era anteckningar vara värdefulla att ha kvar. 6.2 Intankning När filmteamet har tittat igenom materialet tankar ni in tagningarna i datorn. Beroende på utrymmet i datorn och materialets omfattning bör ni tanka in det material som kan vara användbart. Därefter behövs tid och tanke till att organisera materialet. 6.3 Grovklipp enligt manus Efter intankningen ska filmteamet plocka fram manuset och bygga filmen efter det. Det är viktigt att stämma av med det ursprungliga manuset även om inspelningen påverkat uppfattningen om hur filmen ska se ut. Ni kan grovklippa bilderna efter varandra i rätt ordning. Alla inslag som ska ingå i filmen ska placeras på rätt ställe. Vill ni exempelvis ha en voice-over eller musik, ska detta läggas på rätt plats. OBS! Ni bör undvika att lägga på musik i filmen som ni saknar upphovsrätt till eller fått tillåtelse till att använda. En förutsättning för att filmerna ska kunna visas vid of- 25

26 fentliga visningar är att upphovsrättsliga överträdelser inte förekommer varken i ljud eller på bild. Önskvärt är att filmerna inte begränsas från denna möjlighet. Nedan ges exempel på några webbsidor där ni kan hämta musik som både är gratis och fri att använda. Detta innebär dock att filmerna fortfarande begränsas från att användas i kommersiellt syfte. Läs noga genom vilka villkor som gäller innan musik laddas ner från webbsidorna nedan Gratis ljudeffekter kan eleverna ladda ner från: Ni kan naturligtvis också göra er egen musik, eller hämta ljud från olika atmosfärer, t.ex. buller i en fabrik. Ni kan också undersöka om ni kan använda en artists musik genom att själva kontakta artisten och berätta i vilket syfte musiken ska användas. Artisten kan genom ett avtal eller bekräftelse per e-post godkänna att musiken kan användas i filmen. En bra guide för vilka regler och förutsättningar som gäller för användning av musik hittar du på Läs igenom detta innan ni börjar fundera på vilken musik ni ska använda. 6.4 Den första versionen När grovklippningen är gjord ska filmteamet titta igenom den första versionen. Istället för att anteckna kan ni vid det här tillfället lita på intryck och känsla. Därefter tittar ni återigen på materialet för att notera vad som ska ändras. Ofta kan det bli aktuellt att byta ordningen av scener vilken scen leder fram till vilken. Detta pusslande kan ta lång tid och även förändra filmen drastiskt. Tålamod är viktigt för att kunna se vad som kan förändras i filmen för att göra den bättre. Arbeta systematiskt och experimentera inte. Tillfälle att göra detta ges i nästa fas. 6.5 Finklippning När filmteamet upplever att scenerna börjar hamna på plats är det dags att börja finklippa filmen. Då klipps allt bort som upplevs onödigt. Ibland återkommer ungefär samma stoff i en film på olika ställen. Kanske behövs snabbare klipp under 26

27 vissa delar och mer tid på andra. Att lyssna på musik när man klipper kan hos vissa skapa en behaglig rytm i klippningsarbetet. När ni gått igenom hela filmen, tagit bort och lagt till scener, bör ni återigen titta på hela filmen. Detta ger möjlighet att kontrollera att delar som är viktiga för filmens budskap inte försvunnit. När detta är gjort kan ni prova att kasta om scener. Börja t.ex. från slutet, ta bort ljud, lägg till musik, testa effekter osv. Det är sällan som det första skrivna manuset blir den färdiga filmen. OBS! I mån av möjlighet ska alltid tidigare versioner sparas. Detta tillåter er att experimentera. Då kan ni gå tillbaka till den tidigare versionen om ni blir missnöjda med den senare. 6.6 Osynliga, effektfulla klipp eller svartruta Syftet med redigeringen är att skapa logik och kontinuitet i filmen. Olika former av klipp kan förstärka eller försvaga delar av filmen. Detta kan få en väldigt dramatisk effekt. Ett annat sätt är att använda sig av svartruta, d.v.s några sekunder svart mellan ett klipp. Med hjälp av en svartruta kan man visa att tiden går eller att filmen byter ämne. Det är viktigt att man är konsekvent med vad svartrutan betyder, annars finns risk att publiken förvirras. 6.7 Texter För- och eftertexter kan också bli en del av filmen. Man kan t.ex. lägga text till både rörliga och stilla bilder. En tumregel brukar dock vara att ju kortare film, desto färre textskyltar. Texter kan också användas för att ge information. Ett skeende som är svårt att klippa fram, och som tar upp allt för stor del av filmen, kan enklare beskrivas genom några textrader. 6.8 Testvisning Ni kan ta in testpublik vid olika tillfällen under redigeringsfasen. Ibland kan det vara bra att få idéer från någon som inte vet vad filmen handlar om och som kan ge spontana reaktioner. Filmen kan också visas för någon som är insatt i er filmvision och som har följt processen från idéstadiet. Ni får gärna utnyttja denna möjlighet innan filmen visas för hela klassen, skolan eller i andra sammanhang. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att komplettera med nya scener, vilket innebär att man får ge sig ut och filma igen om så behövs. 27

28 OBS! Om dokumentärfilmen har en eller flera huvudpersoner ska de alltid få chans att se filmen innan den visas för allmänheten. Man ska även låta personerna som medverkar i filmen skriva under ett avtal. Det är önskvärt att dessa ger sitt samtycke om filmen ska visas i offentliga sammanhang. Huvudpersonen kanske har berättat om privata upplevelser och bör därför få avgöra om innehållet ska visas för andra. Behöver filmen omredigeras får man som dokumentärfilmare ta sig den tiden. Detta är en del av dokumentärfilmarens ansvar. Avtalet finns att ladda ner på 28

29 7. Visning Att få visa upp sina dokumentärfilmer för klasskamrater, lärare och framför allt andra personer utanför skolan, är betydelsefullt av flera skäl. Som filmskapare vill man ofta att andra ska se ens verk. Det ger både bekräftelse på det egna nedlagda arbetet, och man är naturligtvis nyfiken på att se hur filmen tas emot och uppfattas av andra. Dokumentärfilmerna som görs präglas också av filmskaparens egna värderingar och synsätt på omvärlden. Vilket ämne som ni valt att gestalta ger en bild av vad ni tycker är angeläget att berätta om. Filmernas budskap kan med fördel ligga till grund för intressanta diskussioner om de frågor som filmerna valt att fokusera på. På skolan eller i andra forum där liknande ämnen diskuteras kan filmerna gestalta aktuella frågor i samhällsdebatten. Utöver själva ämnet är det också givande att diskutera utförandet, vilka bilder som ni valt och vilka perspektiv som intagits. Eftersträvansvärt är förstås att filmerna ges åtskilliga visningstillfällen både i skolan och ute på den kulturella arenan. Utställningar, skolans webbsida och lokal-tv är exempel på några visningsmöjligheter som finns inom räckhåll. Bra visningsmöjligheter att tillgå finns också i samband med filmfestivaler, konferenser eller i andra forum som arrangeras på lokal eller regional nivå. Ta gärna kontakt med media för att undersöka om de vill uppmärksamma ert arbete. För information om filmfestivaler kontakta regionala resurscentrum för film och video. Information om arbete med film i skolan och regionala resurscentrum finns bland annat på respektive Uppdaterad information kring filmfestivaler och dylikt finns även på En konkret idé kan vara att projektarbetet med dokumentärfilmerna avslutas med en dokumentärfilmfestival på skolan eller i kommunen. Det handlar om att se varandras filmer, men också om bjuda in en publik. Ett sätt att fördjupa förståelsen kring filmerna och filmernas tema är att bjuda in personer med kunskap kring de frågor som filmerna behandlar. Ibland kan det också vara intressant att bjuda in politiker och tjänstemän som på olika sätt är ansvariga för den problematik som filmerna berättar om. 7.1 Upphovsrätt Avsikten är att samtliga filmer som produceras inom ramen för detta projekt ska kunna nå ut till en stor publik och visas i många olika sammanhang. Det kan ex-

30 empelvis handla om att filmen visas på en webbsida, den kan ingå i en utställning eller visas på större offentliga visningar. Filmskaparen äger rätten till sitt verk. Det är dock viktigt att ni har försäkrat er om rättigheterna att använda t.ex. bild, musik och ljud som ingår i filmen. För att filmerna ska kunna visas inom ramen för Angeläget, krävs att varje filmteam skriver under ett avtal som innebär att de ger aktörerna i projektet förfoganderätt att visa och distribuera filmerna vidare. Avtalet reglerar också vem som är ansvarig om filmerna innehåller upphovsrättsliga intrång. Läs därför igenom avtalet noga, gå igenom det tillsammans med läraren, och skriv under det. Avtalet finns att ladda ner på 30

31 8. Länkar Svenska organisationer och svenska avdelningar av internationella organisationer: Filmcentrum Filmcentrum är en kulturförening som importerar och distribuerar kvalitetsfilm i ett brett urval av spelfilm, dokumentärfilm och kortfilm från hela världen för barn och vuxna. Idag bedrivs ockå omfattande pedagogisk verksamhet. Multimediabyrån Multimediabyrån är en webbplats som vill hjälpa lärare och elver att skapa och lära med nya medier. Regionala resurscentrum för film och video Gemensamt för samtliga resurscentrum är att de arbetar för att främja filmkulturellt och mediepedagogiskt arbete bland barn och ungdom i skola och på fritid. Även att stärka och utveckla biografstrukturen samt stödja produktion av kortoch dokumentärfilm. Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet har ett nationellt uppdrag att stödja distribution och visning av film i hela landet. Institutet har även ett särskilt uppdrag att hos lärare och elever skapa intresse för filmkonsten samt att stimulera ett aktivt och kritiskt arbete med film och andra medier i skolan. Barnens rätt i samhället BRIS är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn som far illa och är en länk mellan barn, vuxna och samhälle. BRIS arbetar för att påverka den allmänna opinionen och beslutsfattare samt öka vuxnas respekt för barn som individer. 31

32 Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet och ska bistå rättsväsendets myndigheter i deras kunskaps- och metodutveckling. Centrum mot Rasism Centrum mot rasism är en ideell, rikstäckande paraplyorganisation med över hundra medlemsorganisationer. Organisationen är fristående, partipolitiskt och religiöst obunden. Centrum mot rasism arbetar mot rasism, diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi, antisemitism, islamofobi, antiziganism och afrofobi. Forum Syd Tillsammans med medlemsorganisationerna arbetar Forum Syd för att stärka det civila samhället genom utvecklingssamarbete, opinions- och påverkansarbete samt kompetens och metodutveckling. Läkare Utan Gränser Läkare utan gränser eller Médecins Sans Frontières (MSF) är en medicinsk humanitär organisation med världen som arbetsfält. Läkare Utan Gränser bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet. Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande RFSL vill att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Arbetet för detta sker genom politiskt påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter. Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk organisation, vars uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete mot mäns våld mot kvinnor. Roks verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse, samt jämställdhet på alla plan. Svenska avd av Amnesty International, Amnesty International är en världsomspännande organisation som arbetar för 32

33 mänskliga rättigheter. Organisationen står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner. Arbetet grundas på noggranna utredningar om brott mot dessa rättigheter och internationella konventioner som reglerar rättigheterna. Svenska Helsingforskommittén För Mänskliga Rättigheter Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter grundades 1982 och är en politiskt och religiöst oberoende icke-statlig organisation. Kommittén bevakar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i enlighet med det så kallade Helsingforsdokumentet från 1975 och stödjer projekt som syftar till att stärka demokrati och det civila samhället. Svenska Penklubben PEN är ett forum där författare utan bindningar kan träffas och diskutera sitt arbete. PEN är en röst som talar för författare som fängslats eller trakasserats för att de kritiserat sin regering eller framfört andra impopulära åsikter. Svenska Rädda Barnen Rädda Barnen ingår i The International Save the Children Alliance, världens ledande barnrättsorganisation. Den är en av 27 medlemsorganisationer och tillsammans verkar dessa i mer än 100 länder. Svenska Röda Korset Röda Korset är en världsomspännande organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Målet är att lindra och förhindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. FN: FN:s barnfond UNICEF (the United Nations Children s Fund) är världens ledande barnrättsorganisation. Den har sedan 1946 arbetat för barns rätt till överlevnad, trygghet, utveckling och inflytande. Över hela jorden arbetar UNICEF för att bilda opinion, påverka politiker, samla in pengar och skaffa fram materiella resurser för att kunna förändra barns liv. 33