Dokumentärfilm. Ett kompendium för elever. Får fritt användas och kopieras inom Stockholms län vid angivande av källan.

Transkript

1 Dokumentärfilm Ett kompendium för elever Får fritt användas och kopieras inom Stockholms län vid angivande av källan. Film Stockholm, Stockholms läns landsting Box 38204, Stockholm Tel:

2 Projektplanering för dokumentärfilm Filmvisning Se och diskutera dokumentärfilmer Planera filmteamen Idéarbete Manusintroduktion Från idé till färdig film Research/Inspelningsplan Synopsis Inför inspelningen Genomgång av idéer Researchtid Inspelningsuppstart Intervjuteknik Tips inför inspelningen Kameragenomgång Övningar Inspelning Redigeringsdag Föra över materialet Redigering Visning och utvärdering 2 lektioner 3 lektioner 2-4 lektioner Heldag Heldag 2 lektioner Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 2

3 Från idé till färdig film Brainstorming Spåna idéer i gruppen. Finns det gemensamma intressen, kompisar eller ämnen som ni skulle kunna göra en film om? Om ni har idétorka: Läs tidningar, kolla på TV, leta ämnen på bibliotek och Internet, eller lyssna på musik för att bli inspirerade. Research Ring runt och ställ frågor om ämnet, gör eventuella intervjuer. Ta reda på fakta och för anteckningar. Synopsis Beskrivning av idén. Kort och enkel beskrivning så att alla i teamet är överens om idén. Rada upp vilka bilder och ljud ni tänker spela in. Inspelningsplan Skriv upp tider för ev. intervjuer, möten och platser ni tänker spela in på. Inspelning Var och en ansvarar för sina egna uppgifter i teamet. Organisera er fort på plats. Samarbeta och hjälp varandra. Redigering Tanka in materialet i datorerna. Välj ut de delar som ni ska ha med och börja redigera. Finklipp, ljudredigera och lägg in sluttexter. Färdig film Äntligen klara! Antingen blev det som ni ville eller inte? Teamsnack, utvärdera i teamet. Glöm inte att ni hade kort tid på er och att det kan vara svårt att jobba tillsammans. Det är därför viktigt att ni försöker se det bästa i varandras filmer! Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 3

4 Vad är dokumentärfilm? Alla människor har något att berätta. I dokumentärfilmen är filmaren både författaren och sagoberättaren som visar upp ett öde eller försöker återskapa en händelse tagen ur verkligheten. Varför väljer man då att göra en dokumentärfilm istället för en spelfilm och vad är skillnaden? När man gör en dokumentärfilm har man som filmare ganska stor makt. Man har möjlighet att förändra och påverka människors åsikter genom sin film. Som filmare kan man t.ex. visa på orättvisor i samhället. Det kan sedan medföra att människor, politiker och medier lyssnar på filmaren och tar upp ämnet i debatter. I spelfilmen är karaktärerna i filmen påhittade och regissören använder skådespelare som återger berättelsen. I spelfilmen är också manuset skrivet innan man börjar inspelningen. Dokumentärfilm handlar om att se, samla, utforma och sammanställa. Att se: Filmaren letar ämnen. Ibland kan ämnet utgå ifrån egna erfarenheter. Du kanske har känt dig orättvist behandlad? Du kanske vill förändra människors inställning? Du kanske vill visa något positivt, något som du själv tycker är bra, viktigt eller kul. Det handlar om ställa sig själv frågor: Vad vill jag förändra, vad tycker jag är dåligt/bra, vad blir jag arg/glad av, vad vill jag berätta för dig/publiken? Det gäller att vara vaken och lyssna på andra människor. Varje dag blir vi upprörda, glada, ledsna eller förbannade över olika saker. Vad ser du i din omgivning? Försök tänka efter vad som gör dig känslomässigt berörd. Att samla: Skaffa fram bakgrundsfakta över det ämne du valt. Detta kallas för att göra research och kräver mycket tid för att filmen ska bli så bra som möjligt. Att utforma: Filmaren skriver ett synopsis/manus. Därefter kommer själva inspelningen av filmen. Filmaren skildrar sin idé med hjälp av kameran. Ju mer förarbete filmaren gjort, desto lättare kommer detta moment att bli. Under inspelningen är det vanligt att den ursprungliga idén förändras. Därför måste filmaren vara öppen för kompromisser och nödlösningar. Att sammanställa: Med hjälp av ett redigeringsprogram klipper filmaren ihop sin berättelse/dokumentärfilm utifrån det inspelade materialet. I många fall är det inte förrän nu som filmen verkligen formas. Det är viktigt att tidigt bestämma vinkeln på filmen så att budskapet i filmen inte misstolkas eller blir otydligt. Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 4

5 Grunden i dokumentärfilm Att göra en dokumentärfilm är ett sätt att kommunicera med andra människor. Därför är det viktigt att du redan på idéstadiet bestämmer dig för vilken målgrupp du vill nå ut till. Enklaste sättet att göra detta på är att skriva upp vad du vill säga med din film, om vem eller vad filmen ska handla, vem du vill påverka och vilken publik som ska se din film. Sändare Budskap Mottagare Effekt Sändaren är du/dokumentärfilmaren. Din roll är att visa eller förklara för publiken vad filmen ska handla om. Som filmare har du ett ansvar gentemot din publik. Du får inte vara för övertydlig så att du dumförklarar publiken. Du får heller inte vara partisk så att du vinklar innehållet och bara visar en sida av historien. Budskapet ska vara tydligt och enkelt. Du ska själv veta varför du har valt att göra din film och vad du vill säga med den. Med ett budskap har du möjligheten att påverka till förändring i samhället. Mottagaren är målgruppen, din publik. Den måste du välja i ett tidigt stadium så att den färdiga filmen kan visas för rätt publik. Effekten blir gensvaret på din film. Vad hände? Hur reagerade publiken? Kan man fortsätta en debatt kring ämnet i filmen? Vilka förändringar har skett sedan filmen visades? Dessa frågor är viktiga eftersom målet kan vara att filmen ska få ett liv även efter att den har visats på t.ex. televisionen. Innehållet i filmen Fyll i vad filmen ska innehålla. Sändare... Budskap... Mottagare... Effekt... Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 5

6 Vilken vinkel ska filmen ha? Att ha en röd tråd i filmen och bestämma hur den ska berättas, gör det enklare dels för dig som filmare men även under själva filmarbetet. Meningen är att skapa en vinkel i filmen som känns rätt för det ämne som filmen ska handla om. GRANSKA Avslöja brott eller orättvisor i samhället och ställa folk till svars. FÖRKLARA Hur lever ett cancersjukt barn eller Hur uppstår rasism STIMULERA NYA TANKAR ELLER IDÉER Fritidsgården där ungdomarna själva får vara med och bestämma KRITISERA Vart tar våra skattepengar vägen? GE UPPLEVELSER Hur lever mayaindianerna eller Filmen om Lisa och hennes nio syskon VÄCKA DEBATT Behandlingen av djuren eller Ungdomsbrotten ökar Vilken vinkel väljer du i din film? Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 6

7 Research/förarbete Dokumentärfilmer bygger ofta på journalistisk granskning och kallas för research. Det betyder att man söker bakgrundsinformation som ska vara till stöd för filmens innehåll. Detta innebär att ta reda på fakta om ämnet som filmen kommer att handla om. Vill man skildra en människa kan det vara bra att lära känna huvudpersonen så att man skapar ett förtroende mellan varandra. Även detta är research och otroligt viktigt eftersom man kanske kommer att tillbringa mycket tid tillsammans med personen. Om filmen har ett tema (t.ex. könsroller) måste man vara insatt och väl påläst om ämnet för att kunna skildra det på ett trovärdigt sätt. Tips inför Research Skriv ner frågor och svar om det ämne ni valt. Dessa ska stå som stöd för researcharbetet. Om ni gör en film om ett ämne eller en person som ni redan vet det mesta om: Berätta eller skriv ner enkla faktauppgifter om personen/ämnet så att alla i gruppen vet samma saker. Gör förberedande intervjuer och läs på om ämnet. Leta efter information på Internet, biblioteket eller ring personer som är insatta. Sök upp tillförlitliga källor. Filmaren kan inte lita på lösa rykten eller grunda sin information på: Jag har hört av en kompis kompis att... Boka upp tider med de personer som ska medverka i filmen i god tid inför inspelningsdagen. Leta upp miljöer där ni kan filma och skaffa tillstånd om det behövs. Gör en Inspelningsplan för filmen (se Inspelningsplan s. 12). När researchen är färdig, skriv ett Synopsis (se Synopsismall s. 7) Källor - Att söka fakta Tidningar Myndigheter Bibliotek Internet Föreningar Vänner Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 7

8 Synopsismall Filmen handlar om Kalle Svensson som är 16 år och bor i en förort i Stockholm. Han är grafittimålare och har målat i tre år. För en månad sedan åkte han fast och fick böter. Kalle har skaffat ett extrajobb på Konsum för att kunna betala sina böter. Filmen ska handla om Kalles grafittikonst och varför han målar olagligt på byggnader. Vad tycker Kalle om arkitekturen i förorten med grå betonghus och fula omgivningar. Tar han ansvar över sina handlingar? Tänker han fortsätta trots att han åkt fast? Att vara ung och använda konsten som uttryckssätt för att förändra och påverka. Om politikerna satsade mer pengar på en vacker omgivning skulle skadegörelserna minska och ungdomarna skulle slippa åka fast. Eget synopsis Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 8

9 BILDMANUSMALL Bildmanusmall LJUD OCH MUSIK LJUD Intervjuupptagning OCH MUSIK Intervjuupptagning Polissiren Polissiren Ljud från sprayburken Ljud från sprayburken Kalles Musik hiphopskivor som Kalle (låna) lyssnar på. Glöm ej att ni måste själva skapa musiken i ett musikprogram eller i replokalen. FILM STOCKHOLM REGIONALT RESURSCENTRUM FÖR RÖRLIG BILD I STOCKHOLMS LÄN Box Stockholm Tel Fax info@filmstockholm.se 8 Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 9

10 Bildmanus Ljud: Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 10

11 Arbetsfördelningen Det är bra att alla i gruppen har var sitt ansvarsområde. Ni ansvarar då för att punkterna under varje post blir utförda av er själva eller av någon annan. Är ni färre än fem i gruppen, kan fotografen sköta ljudteknikerns uppgifter och produktionsassistenten kan ta redigerarens uppgifter. Grundregeln inom filmarbetet är samarbete. Lyssna på varandra! Låt alla i teamet få säga sin åsikt och försök sedan att enas om en gemensam lösning. Fotografen: Tar ansvar för kameran och själva filmningen. Planerar ett bildmanus tillsammans med gruppen. (se Bildmanusmall s. 8, 9 och Att berätta i bilder s. 13, 14). Ser till att inga bildmässiga problem uppstår. (se Lite tips inför inspelningen s. 15). Kontrollerar att det finns något på bandet efter varje tagning. Ljudteknikern: Ser till att mikrofonen är på och att det låter bra i hörlurarna under inspelning. Ser till att det inte finns störande bakgrundsljud under inspelning.om det inte finns utgång för hörlurar på kameran, kontrollera ljudet direkt i kamerans Play-läge. Funderar på ljudarbetet inför redigeringen. Vilken musik skall användas? Behöver ni skapa egen musik? Kom ihåg att ni inte får använda musik från CD-skivor eller från internet. Ni kan skapa egen musik i ett musikprogram eller i replokalen! Producenten: Bokar möten med de människor som ni vill ska medverka i filmen. Kollar upp de platser ni vill filma på. Ser det ut som ni har tänkt er? Behöver ni tillstånd för att filma? I många fall är det bra att förbereda människor på att ni kommer att filma på en viss plats. Ansvarar för att gruppen skriver en inspelningsplan och ett synopsis. Formulerar eventuella frågor till de medverkande. Produktionsassistenten: Hjälper producenten med planering och förberedelser. Ansvarar över utrustningen. Använd checklistan! (se Inspelningsplan s. 12) Har huvudansvaret för researcharbetet. (se Research s. 6) Redigeraren: Under inspelningen antecknar redigeraren vilka bilder ni filmar och i vilken ordning de finns på bandet. Detta underlättar inför redigeringen. Har huvudansvaret för redigeringen av filmen. Bestämmer tillsammans med gruppen hur filmen ska klippas. Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 11

12 Mina uppgifter Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 12

13 Inspelningsplan Gruppnamn:... Platser att filma på: Personer att träffa/intervjua: Tidsplanering för inspelning på de olika platserna: Tid: Plats: Person: Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 13

14 Att berätta i bilder Att göra en film är att berätta i bilder. Försök att översätta er idé och ert budskap i bilder. ATT BERÄTTA I I BILDER En bild kan få olika innebörd beroende på hur den är filmad. Att göra en en är att i att er idé och ert Fundera film är att berätta ut vad i bilder. ni vill Försök berätta att översätta med er idé era och bilder. ert budskap i i bilder. En En bild kan få få olika innebörd beroende på på hur den är är filmad. Fundera ut ut vad vad ni ni Här är några exempel på vad man kan berätta med olika vill vill berätta med era era bilder. utsnitt och vinklar. Här är är några exempel på på vad man kan berätta med olika utsnitt och och vinklar. Etableringsbild Visar åskådaren åskådaren var var filmen var filmen utspelar sig. sig. Används ofta ofta i början utspelar i av av filmer. sig. Används ofta i början av filmer. Helbild Ger ett ett helhetsintryck helhetsintryck av av av objektet. klädstil Kan och och hållning. t.ex. visa klädstil och objektet. Kan Kan t.ex. t.ex. visa visa hållning. Halvbild Halvbild Visar en en mer en personlig mer bild personlig av av bild objektet. av objektet. Lämplig vid vid en Lämplig en intervju. vid en intervju. Närbild Vissa detaljer kan kan berätta kan berätta lika mycket lika lika som ett ett ett ansikte. ansikte. T.ex. nervösa T.ex. händer, oroliga fötter, en en detalj på på ett ett nervösa klädesplagg, händer, en en felknäppt skjorta oroliga m.m. fötter, en detalj på ett klädesplagg, en felknäppt skjorta m.m Fågelperspektiv Grodperspektiv. Ger FILM en en känsla STOCKHOLM känsla av underlägsenhet av REGIONALT underlägsenhet hos objektet. och respektingivande info@filmstockholm.se RESURSCENTRUM FÖR FÖR RÖRLIG Objektet BILD uppfattas I STOCKHOLMS I uppfattas som hotfullt LÄN LÄN som hotfullt Box hos Box objektet Stockholm Tel Tel Fax Fax och respektingivande LITE TIPS INFÖR INSPELNINGEN Det finns några vanliga misstag som kan vara Dokumentärfilm bra att känna till för - Ett att kunna kompendium undvika för elever 14 dem. Det är alltid lika tråkigt att titta igenom sitt material och upptäcka att vissa delar är sämre än andra p.g.a. några små missar.

15 Lite tips inför inspelningen Fågelperspektiv Grodperspektiv. Ger en känsla av underlägsenhet Objektet uppfattas som hotfullt Det finns några vanliga hos misstag objektet. som kan vara bra att känna till och respektingivande. för att kunna undvika dem. Det är alltid lika tråkigt att titta igenom sitt material och upptäcka att vissa delar är sämre än andra p.g.a. några små missar. Titta LITE alltid TIPS igenom INFÖR materialet INSPELNINGEN efter varje tagning för att se att det finns Det finns bild några och vanliga ljud. misstag som kan vara bra att känna till för att kunna undvika dem. Det är alltid lika tråkigt att titta igenom sitt material och upptäcka att vissa delar är Se till sämre att än någon andra p.g.a. alltid några har små hörlurar missar. på sig under inspelningen! På det sättet kan ni direkt höra att det har gått in ljud på bandet och hur Titta det alltid ljudet igenom låter. materialet Om efter det varje inte tagning finns för utgång att se att för det finns hörlurar på kameran, ljud. gå till Play-läget och lyssna att ljudet blev bild och bra! Undvik att Se intervjua till att någon någon alltid har i miljöer hörlurar på med sig under mycket inspelningen! ljud och På det buller. sättet kan ni direkt höra att det har gått in ljud på bandet och hur det ljudet låter. Även om det låter bra i hörlurarna kan det vara svårt att klippa i materialet Undvik efteråt. att intervjua Detta någon är speciellt i miljöer med svårt mycket om ljud det och finns buller. musik Även om i det bakgrunden. låter bra i hörlurarna kan det vara svårt att klippa i materialet efteråt. Detta är speciellt svårt om det finns musik i bakgrunden. Kameran ställer in ljus och skärpa automatiskt men det är inte alltid som den förstår vad som är viktigast i en bild. Om man placerar ett objekt framför ett fönster eller en annan ljus bakgrund, kan kameran ställa in ljuset efter fönstret och inte efter objektet. Bilden blir underexponerad och objektet blir mörkt. Tänk även på hur bakgrunden matchar objektet i övrigt. Det är lätt hänt att man inte tänker på att lyktstolpar/flaggstänger/ träd i bakgrunden. FILM STOCKHOLM REGIONALT RESURSCENTRUM FÖR RÖRLIG BILD I STOCKHOLMS LÄN Box Stockholm Tel Fax info@filmstockholm.se Undvik att använda kamerans zoomfunktion i onödan. Det blir svårt att redigera materialet om det är många zoomningar. Bilder tagna ur samma vinkel med bara lite skillnad i utsnitt kan vara svåra att klippa ihop. Effekten blir ofta ett så kallat jump cut, bilden hoppar till lite. Försök att variera både vinklar och utsnitt. Filma många inklippsbilder. 14 Kolla igenom checklistan så att alla saker finns med tillbaka igen. Om någonting inte fungerar på utrustningen, skriv en lapp och lägg i kameraväskan till nästa team. Efter inspelningen ska fotografen ansvara för att batteriet laddas till nästa dag. Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 15

16 Att tänka på vid en intervju / möte med en person Skapa ett förtroende mellan er och de medverkande i er film. En avslappnad människa kommer att ge mer utförliga och ärliga svar på era frågor. Förbered frågorna noga. Vilka frågor ger bäst svar på just de saker som ni vill veta? Var inte rädd för att ställa lite annorlunda frågor svaren blir mer intressanta och inte så förutsägbara. Ska ni och era frågor vara närvarande i filmen eller ska ni endast klippa ihop svaren? Ställ följdfrågor: När? Var? Vem? Hur? Varför? Undvik svarsljud från er, som ja, nej och mm under intervjun. Nicka tyst istället! Då blir det lättare att klippa materialet. Se till att ni hittar en miljö som är lite avskild från störande element, som t.ex. musik, sorl och trafik. Våga gå nära med mikrofonen. Filma inte för mycket! Långa sammanhängande intervjuer kan vara väldigt svåra att redigera. Försök att dela upp intervjun i olika delar med pauser i mellan. Försök att skapa lite aktion framför kameran. Det är som roligast att se en dokumentärfilm när det händer något. Ställ oväntade frågor, hitta en intressant miljö att filma i och undvik långa föreläsningar från personerna ni intervjuar. Om ni tycker att intervjun blev dålig. Gör en paus, tag en fika och gör en ny intervju, eller byt intervjuperson. Ha tålamod och skynda inte på intervjuoffret. Låt personen tänka efter innan den svarar på era frågor. Låt svaren komma spontant och naturligt. Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 16

17 Filma inte för mycket! Långa sammanhängande intervjuer kan vara väldigt svåra att redigera. Försök att dela upp intervjun i olika delar med pauser i mellan. Försök att skapa lite aktion framför kameran. Det är som roligast att se en dokumentärfilm när det händer något. Ställ oväntade frågor, hitta en intressant miljö att filma i och undvik långa föreläsningar från personerna ni intervjuar. Om ni tycker att intervjun blev dålig. Gör en paus, tag en fika och gör en ny intervju, eller byt intervjuperson. Kameramanual Ha tålamod och skynda inte på "intervjuoffret". Låt personen tänka efter innan den svarar på era frågor. Låt svaren komma spontant och naturligt. Sätt på kameran i Camera-läget. Sätt in kassetten i luckan på kamerans undersida. Vänta tills kameran själv har laddat, stäng därefter luckan. KAMERAMANUAL Sätt på kameran Fäll ut i sökarskärmen Camera-läget. Sätt och in se kassetten till att i luckan kameran på kamerans är i läget undersida. för Enkel Vänta tills filmning kameran (grön själv har fyrkant). laddat, stäng därefter luckan. Fäll ut sökarskärmen Ni spelar in och med se till den att röda kameran Rec-knappen. är i läget för Enkel Tryck filmning en gång (grön för fyrkant). inspelning, det visas REC i sökarskärmen och tidskoden börjar rulla. Ni spelar in med den röda Rec-knappen. Tryck en gång för inspelning, det visas REC i sökarskärmen Tryck och en gång tidskoden till och börjar inspelningen rulla. stannar och kameran går Tryck en ner gång i pausläge. till och inspelningen Sökaren stannar visar och STOP. kameran går ner i pausläge. Sökaren visar STOP. Sökarskärmen: Sökarskärmen: Pausläget håller endast i 5 minuter, därefter stängs kameran av. Sätt på kameran i Camera-läget Pausläget igen. håller endast i 5 minuter, därefter stängs kameran av. Sätt på kameran i Camera-läget igen. Koppla in mikrofonen och hörlurarna. Ni kan välja att sätta fast mikrofonen på stativet ovanpå Koppla kameran in mikrofonen eller att hålla och den hörlurarna. i handen. Kontrollera Ni kan välja alltid ljudet att sätta via hörlurarna. fast mikrofonen på stativet ovanpå kameran (om det finns ett stativ för mikrofonen) eller att hålla den i handen. Kontrollera alltid ljudet via hörlurarna. Om det inte finns utgång för hörlurar på kameran, får ni kontollera ljudet varje gång ni spelar in. Gör först ett test. Spela in ljud och gå till Play-läget och spola FILM tillbaka STOCKHOLM för REGIONALT att lyssna RESURSCENTRUM att det blev FÖR bra! RÖRLIG BILD I STOCKHOLMS LÄN Box Stockholm Tel Fax info@filmstockholm.se Kamerans batteri räcker i ca 1 timme. Stäng av kameran och mikrofonen mellan tagningarna. Spelar ni in inomhus kan ni använda el från ett eluttag, via kamerans nätaggregat. 16 Ni kan kontrollera det material ni har spelat in genom att ställa om kameran i Play- läge, spola tillbaka och trycka på Play. Ni måste nu koppla ur hörlurarna och lyssna via den inbyggda högtalaren i kameran. Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 17

18 Det är NI som ansvarar för att kameran kommer tillbaka i samma skick som NI fick den. Tänk därför på att: Kameran är ömtålig och kan lätt gå sönder. Sökarskärmen och kamerans små luckor ska hanteras försiktigt. Kameran tål inte hårda smällar, vatten eller för mycket värme/kyla. Låt kameran ladda själv när ni sätter in och tar ur kassetten. Försök aldrig att tvinga in en kabel i kameran. Kontrollera att du har rätt kabel först. Se upp för fingeravtryck och smuts på linsen. Efter inspelning ska ni plocka ihop alla tillbehör och lägga tillbaka dem i kameraväskan. Checklista på saker att ta med till och från inspelning: stativ kameraväska kamera puff till mikrofonen inspelningsplan ett laddat batteri till kameran laddare till kameran viktiga tele nr. och adresser förlängningssladd till mikrofonen synopsis mikrofon mikrofonstativ DV-band linsskydd intervjufrågor Kontrollera att allt finns med. Saknas något meddela er lärare eller filmhandledare! Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 18

19 Film Stockholm har en utförlig imovie-manual på sin webbplats, klicka på Film i skolan, Göra film Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 19

20 Loggbok Här fyller ni själva i vad ni har gjort under varje tillfälle som ni arbetar med dokumentärfilmen. Här kan ni också fylla i vad ni har kommit fram till, spontana tankar, funderingar eller problem som ev. har uppstått under arbetet. Manuslektionen Researchtiden Före inspelningen Inspelningen Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 20

21 Redigeringen Övriga tankar runt dokumentärfilmsarbetet Dokumentärfilm - Ett kompendium för elever 21

22 Film Stockholm är ett regionalt resurscenter för rörlig bild i Stockholms län. Verksamheten drivs av Stockholms läns landstings kulturförvaltning med stöd av Svenska Filminstitutet. Film Stockholm verkar för att utveckla filmkulturen i länet med fokus på barn och unga.